Utvecklingsarbete av länets familjecentraler

Transkript

1 Marie Cesares Olsson & Madelene Larsson Örebro, mars 2018 Region Örebro län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Box 1613, Örebro E-post: Utvecklingsarbete av länets familjecentraler Dokumentation och utvärderingsrapport

2 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Övergripande mål... 3 Delmål... 3 Målgrupp... 3 Genomförande och innehåll... 4 Lärseminarium 1 Systematiskt kvalitetsarbetet... 4 Lärseminarium 2 Barnkonventionen, teori och praktik... 4 Lärseminarium 3 Jämställt föräldraskap... 5 Lärseminarium 4 Epidemiologiska underlag för verksamhetsplan/utveckling... 5 Lärseminarium 5 Summering och nästa steg... 7 Välfärd och folkhälsas utvecklingsledare... 7 Utvärdering... 9 Reflektion Framtida utveckling Bilaga Bilaga

3 Sammanfattning Under de senaste åren har det framkommit behov om att utveckla samverkan mellan familjecentralens professioner och få en bättre systematik i familjecentralernas kvalitetsarbete i länet. Därav fick Välfärd och folkhälsa i uppdrag av Chefsgrupp för samverkan social välfärd och vård att erbjuda familjecentralssamordnarna kunskapsdagar som en del i arbetet med att utveckla samverkan och familjecentralernas kvalitetsarbete. Familjecentralssamordnare erbjöds fem lärseminarier under 2017 som utgick ifrån syftet i länets Principöverenskommelsen om samverkan i familjecentral. Delmålen för seminarierna var att: 1. Stärka förutsättningar för att länets familjecentraler arbetar med utvecklingsarbete på ett systematiskt sätt 2. Stärka förutsättningar för att länets familjecentraler arbetar i enlighet med barnkonventionen 3. Stärka förutsättningar för att länets familjecentraler stödjer det jämställda föräldraskapet Parallellt har det tagits fram en föräldraenkät, en mall för hur man kan mäta samverkan mellan professionerna och reviderat självreflektionsinstrumentet, som ska fungera som verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet vid länets familjecentraler. Arbetet har skett i samverkan mellan välfärd och folkhälsa, samordnarna och folkhälsutvecklarna från länsdelarnas folkhälsoteam. Utvärdering av lärseminarierna visar att alla deltagande samordnare har blivit stärkta i sin roll som samordnare. Alla länets kommuner har inte familjecentraler men har skickat representanter att delta i lärseminarierna då flera kommuner utreder behovet av att starta familjecentral. Lärseminarierna har varit uppskattade och en viktig del i utvecklingen av länets familjecentraler men det har framkommit behov av ett antal förbättringsområden. Under lärseminarierna har det framkommit behov av en samlad dokumentation om familjecentralsarbetet i länet. Välfärd och folkhälsa har därför under hösten 2017 börjat med att ta fram en vägledning för systematiskt kvalitetsarbete. Region Örebro läns hemsida om föräldraskapsstöd kommer att utökas med information som stödjer utvecklingen av länets familjecentraler och det systematiska kvalitetsarbetet. 2

4 Bakgrund Örebro län har en lång historia kring samverkan för utveckling av länets familjecentraler. Sedan 2008 har det i samverkan mellan länets stödjande aktörer kring föräldraskapsstöd erbjudits olika workshops, konferenser och dialogmöten. Vid träffen för familjecentralssamordnare den 7 juni 2016 som Nätverket länssamverkan föräldraskapsstöd bjöd in till presenterades och diskuterades bl.a. hur Örebro län kan arbeta med att utveckla samverkan och få en bättre systematik i familjecentralernas kvalitetsarbete. I nästa steg bjöds familjecentralssamordnarna in till en gruppintervju i syfte att ringa in vilka behov som fanns för att utveckla verksamheten vid familjecentralerna där samordnaren har en viktig funktion. Under gruppintervjun diskuterades hur rollen som samordnare kan stärkas samt hur Region Örebro län kan stödja det lokala arbetet. Intervjun resulterade i ett underlag, se bilaga 1, som presenterades för Chefsgrupp för samverkan social välfärd och vård i december Chefsgruppen ställde sig positiva och gav Område välfärd och folkhälsa i Region Örebro län uppdraget att stödja länets familjecentralssamordnare genom att erbjuda lärseminarier under Utvecklingsledare Marie Cesares Olsson och Madelen Larsson från Välfärd och folkhälsa har arbetat med detta uppdrag och utvecklingsarbete. Båda med erfarenhet från lokal, regional och nationell nivå kring strategiskt arbete med familjecentraler och föräldraskapsstöd. I denna utvärderingsrapport presenteras syfte, mål, målgrupp, innehåll och en utvärdering av lärseminarierna. Rapporten innehåller också en avslutande reflektion och förslag på framtida behov av utveckling av familjecentralerna i länet. Fortsatt i denna rapport anges deltagarna som samordnare även om inte alla som deltagit haft en samordnar roll. Övergripande mål Det övergripande målet för lärseminarierna är att utveckla samverkan och det systematiska kvalitetsarbetet vid länets familjecentraler genom att stärka familjecentralssamordnarna i deras arbete och roll. De fem lärseminarierna utgick ifrån syftet i Principöverenskommelsen om samverkan i familjecentral : Att utifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv erbjuda blivande föräldrar samt barn och deras föräldrar en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god kvalitet från samhällets olika aktörer Att utifrån Barnkonventionen basen i den gemensamma värdegrunden utveckla familjecentralen till en mötesplats där arbetet genomsyras av ett barnperspektiv där barnets och familjens bästa sätts i centrum Att enligt de nationella folkhälsomålen verka för trygga jämlika villkor Delmål 1. Stärka förutsättningar för att länets familjecentraler arbetar med utvecklingsarbete på ett systematiskt sätt (så kallat systematiskt kvalitetsarbete) 2. Stärka förutsättningar för att länets familjecentraler arbetar i enlighet med barnkonventionen 3. Stärka förutsättningar för att länets familjecentraler stödjer det jämställda föräldraskapet Målgrupp Målgruppen för lärseminarierna var samordnare vid länets familjecentraler. I januari 2017 skickades inbjudan om att medverka vid fem lärseminarietillfällen (halvdagar) till samordnarna. Alla länets familjecentralssamordnare ville delta. Även Lekeberg och Hällefors skickade representanter såsom förskolechef, enhetschef barn- och biståndsenheten trots att de under

5 inte hade någon familjecentral. Däremot har det under 2017 pågått diskussioner/utredningar om att starta familjecentral i dessa båda kommuner. Ljusnarsbergs samordnare anmälde sig men hade inte möjlighet att delta. Örebro kommun har inte någon familjecentralssamordnare utan har istället en verksamhetschef som valde att skicka en av sina medarbetare som deltagare på lärseminarierna. Genomförande och innehåll Alla lärseminarium var uppbyggda på liknande sätt. Seminarierna inleddes med en repetition av föregående lärseminarium varefter en introduktion till dagens tema samt en gemensam diskussion följde. Efter varje lärseminarium fick samordnarna en uppgift att göra eller frågor att reflektera kring kopplat till seminariets tema. Detta följdes sedan upp vid nästa seminarium. Varje seminarium avslutades med en utvärdering där samordnarna hade möjlighet att lyfta saker som kunde förbättras till nästa seminarium. Halvdagarna genomfördes i april, maj, september, oktober och november. Lärseminarium 1 Systematiskt kvalitetsarbetet Första seminariet inleddes med presentation om bakgrund och mål för alla seminarier. Samordnarna fick lära känna varandra genom några praktiska övningar. För att skapa trygghet i gruppen presenterades några principer som handlade om Alla har något att bidra med, vikten av att lyssna för att förstå, öppet och stödjande klimat, stötta varandras lärande, delta med sin fulla närvaro m.m. Dagen fortsatte med en presentation om vikten av att arbeta systematiskt med kvalitetsarbetet. Verktyg för att stödja familjecentralens kvalitetsarbete presenterades också, såsom självreflektionsinstrument, slussningsstatistik för att mäta samverkan mellan professioner samt en föräldraenkät som var under utveckling hösten Gruppen fick sedan diskutera på vilket sätt systematiskt kvalitetsarbete kan vara ett stöd för utvecklingen av familjecentralens arbete samt vad det finns för förutsättningar för att kunna arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. Samordnarna fick också tid för att reflektera kring hur de ser på sin roll som samordnare idag, gällande uppdrag, ansvar och mandat. Samordnarna fick även reflektera över hur de ansåg att sina kollegor & chefer uppfattar samordnarrollen. Uppgiften inför det andra lärseminariet var att ta fram en organisationsstruktur som inkluderande arbetslaget/teamet på familjecentralen, styrgrupp/ledningsgrupp och att dokumentera hur ofta dessa grupperingar träffas, om det finns uppdragsbeskrivningar samt vad det finns för mål i verksamheten. Lärseminarium 2 Barnkonventionen, teori och praktik Seminariet inleddes med en genomgång av hemuppgiften. Många samordnare upplevde hemuppgiften som en komplex uppgift då det i vissa kommuner saknas en tydlig ledningsstruktur, medan det för vissa upplevdes lättare, med en väl fungerande struktur med ett tydligt politiskt uppdrag. Samordnarna påpekade att familjecentralsarbetet prioriteras ned när tjänsterna behövs i andra uppdrag såsom inom Ifo (Individ och familjeomsorg), förskola, skola och när man behöver bemanna andra barnhälsovårdsenheter och barnmorskemottagningar. Det gör det svårt för samordnarna att lägga ner tid på utvecklings- och kvalitetsarbete. Många samordnare belyste vikten av länsdelarnas folkhälsoteam och det stöd som erbjuds från dem. Flera samordnare angav också att de ofta får argumentera för vikten av verksamheten inom familjecentralen när de får nya chefer. Oftast saknas tydliga mål för familjecentralarbetet i kommunen. Till lärseminariet var utvecklingsledare från Välfärd och folkhälsa, Peter Björklund inbjuden för att informera om Varför vi ska arbeta med barnets rättigheter utifrån barnkonventionen (BK)? 4

6 Föreläsaren lyfte upp de tre perspektiven - Barnperspektiv, Barnets perspektiv och Barnrättsperspektivet som verksamheter som arbetar med barn ska förhålla sig till. Uppgiften till nästa lärseminarium blev att presentera vad man har gjort under kommande månad för att utveckla barnrättsperspektivet i sitt arbete på kort och lång sikt. Lärseminarium 3 Jämställt föräldraskap Lärseminariet inleddes med genomgång av hemuppgiften från förra seminariet - Hur kan barnkonventionen tillämpas i verksamheten på familjecentralen? Nedan presenteras några förslag som samordnarna angav: 1. Förskolan har skapat en trygghetsgrupp med trygghetsplan inkluderad barnkonventionen. 2. Vid handläggning av försörjningsstöd kan barns rätt att komma till tals förbättras. 3. Utvärderingar av verksamheten kan man vända sig till barnen och fråga vad de tycker om verksamheten? Bokpåsar som finns att låna med sig hem kan placeras i barnets höjd så barnet själv kan välja att ta med sig en bokpåse hem. 4. Prata BK i det vardagliga arbetet och dela det på sociala medier. 5. Prata BK på planeringsdagar och hur arbetet kan utvecklas på familjecentralen. 6. Genomföra barnkonsekvensanalyser. 7. Sprida information om de fyra huvudartiklarna. Använda väntrums-tv för att sprida information om barnkonventionen. 8. Att i verksamheten t.ex. i samtal med föräldrarna koppla till BK. 9. Sätta upp BK huvudartiklar i röda ramar och dra streck kopplat till de aktiviteter som görs inom verksamheten. Tobias Axelsson, genusforskare vid Örebro universitet och Samordnare Hållbar jämställdhetsutveckling vid Länsstyrelsen Örebro län samt Josefin Sejnelid föräldraskapsstödssamordnare, tonår, från Länsstyrelsen var inbjudna till seminariet för att sprida kunskap om det jämställda föräldraskapet. På seminariet presenterades politikområdet jämställdhet i allmänhet och om jämställdhet i föräldraskapet i synnerhet. Även genusforskning om (mäns) föräldraskap och särorganisering av män som pappor belystes. Samordnarna fick också reflektera över hur den synen vi har på faderskap och pappor både kan motverka och främja ett jämställt föräldraskap. Uppgiften till lärseminarium fyra blev att göra en jämställdhetsspaning i sin egen organisation. Lärseminarium 4 Epidemiologiska underlag för verksamhetsplan/utveckling Seminariet inleddes med att reflektera över vad jämställt föräldraskap innebär i praktiken på familjecentralen. Nedan presenteras ett axplock av från samordnarnas reflektioner: Kollegorna är intresserade av HBTQ-certifiering och att det är viktigt att jobba med sig själv, sina fördomar och föreställningar om vad normen är. Har haft resonemang i arbetsgruppen. Hur engagerar vi män med utländsk bakgrund. Vad hade hänt om manlig personal finns på familjecentralen? HBTQ-diplomering finns på alla familjecentraler i Örebro och är ett pågående utvecklingsarbete. Bemötande har diskuteras i arbetsgruppen. Önskar HBTQ diplomering/certifiering. Har funderat över vilka förutsättningar finns för att jobba jämlikt i länet? Vem ska betala? 5

7 Problematiskt med två olika aktörer kommunen och regionen som inte kommer överens i vissa frågor. Många män kommer och söker hjälp och mår dåligt men de upplever att de inte får göra det utifrån machonormen. Männen upplever det som ett tabu att söka hjälp. Det är svårt att få föräldrar att komma till föräldragrupper. Funderar på vad vi kan göra för papporna och hur pratar vi med föräldrar idag? Ser fram emot när vi ska screena papporna (EDPS). Pappor kan också ha depression! Manlig ledare uppskattas. Ska ta med jämställdhet i sin verksamhetsplan Det är svårt med en enhetlig terminologi. Vad lägger vi för innebörd i olika begrepp. Familj innebär olika saker för olika personer beroende på vad man själv har för familj Vore intressant att arbeta med kollegial granskning. Tobias avslutar genomgången av hemuppgiften med att vi måste fokusera på det vi vet att vi kan påverka. Det är inte alltid så lätt att påverka strukturer såsom föräldrapenninguttag, VAB etc. Men de tär viktigt at utgå från sin egen verksamhet vad kan vi påverka här? Lärseminariets tema för tillfälle fyra hade fokus på hur man kan ta hjälpa av epidemiologiska underlag för verksamhetsplanering och utveckling. Statistiker Carina Persson från Region Örebro län och staben för hållbar utveckling presenterade resultat av befolkningsundersökningarna 2017, Liv och hälsa, Liv och hälsa ung samt ELSA (ELevhälsosamtal Sammanställt och Analyserat). Föreläsaren inledde med hälsans bestämningsfaktorer och visade några resultat om hur viktigt det är för barn och unga att trivas hemma och ha en god relation till sina föräldrar för att barn och unga ska uppleva en god hälsa. Det visades också på det positiva sambandet mellan god upplevd hälsa med kamratrelationer samt god upplevd hälsa om föräldrar har arbete. Avslutningsvis lyfte Carina upp vikten av att arbeta med skyddsfaktorer för att minska sannolikheten att barn och unga drabbas av ohälsa. Folkhälsoutvecklare från länsdelarnas folkhälsoteam var inbjudna och deltog vid detta lärseminarium. De presenterade sig själva och på vilket sätt de kan stödja föräldraskapsstöd- och familjecentralsarbetet. Folkhälsutvecklarna kan finnas med i det lokala arbetet såsom att tillsammans med samordnaren planera och genomföra utvecklingsdagar kring verksamhetsplaner och uppföljning, fördjupningsutbildning osv. På lärseminariet belystes också SMARTA-mål och indikatorer för att mäta familjecentralsarbetet. Smarta mål är en modell som stödjer arbetet med verksamhetsplanering. SMARTA står för Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsbundna, Användbart. Samordnarna hade fått i uppdrag att ta med sig sina verksamhetsplaner till seminariet för att tillsammans med folkhälsoutvecklarna diskutera verksamhetens mål. En revidering av föräldraenkäten från förra lärseminariet diskuterades också. Hemuppgiften till lärseminarium fem var att fundera över hur ett årshjul för systematiskt kvalitetsarbete skulle kunna se ut för att det ska passa verksamhetens och regionens/ kommunens budgetarbete. De skulle även fortsätta reflektera över sina mål i verksamhetsplanen utifrån modellen SMARTA-mål. Förslag på handlings/aktivitetsplan delades ut till de samordnare som hade behov att utveckla sina mål. 6

8 Lärseminarium 5 Summering och nästa steg Lärseminariet inleddes med genomgång av hemuppgiften från förra seminariet Att gå igenom mål i verksamhetsplanen utifrån modellen SMARTA-mål samt göra en översyn av hur tydlig barnkonventionen och det jämställda föräldraskapet syns i verksamhetsplanen. Samordnarna angav att de har börjat fundera i dessa banor men upplever att det är ett svårt arbete att ta fram mätbara mål. Fler nämner att det kommer att ta fram mätbara mål med stöd av länsdelsoch regionala folkhälsoresurser som kan hjälpa till med arbetet. Hemuppgiften handlade också om att reflektera över hur ett årshjul för systematiskt kvalitetsarbete skulle kunna se ut. Samordnarna hade lite olika tankar och behov kring det men en summering visar att det vore bra om slussningsstatistik och föräldraenkät genomförs på våren och självreflektionsinstrumentet på hösten. Detta för att få en spridning av arbetet för att inte överbelasta och ta tillvara allas kompetenser kring kvalitetsutveckling under året. Det är också viktigt att det finns underlag inför kommande års verksamhetsplan och budgetarbete. Detta innebär att ett antal faktorer såsom könsuppdelad besöksstatistik, tillsammans med resultat från slussningsstatistiken och eventuellt andra faktorer skulle kunna sammanställas på regional nivå i februari. Det är viktigt att få fram vem som ska ha och har behov att få ta del av en sammanställning. Gruppen arbetade också med revidering av föräldraenkäten. Det är komplext att ta fram en enkät som gäller familjecentralens alla verksamheter. Utgångspunkten är att enkäten ska kunna tillgodose familjecentralerna med ett frågebatteri som ska kunna användas utifrån det lokala behovet. Nästa steg är att ta fram ett antal frågor som alla familjecentraler bör samla in för att länet ska kunna få en samlad bild av vad föräldrar tycker om länets familjecentraler och i vilken grad familjecentralerna tillgodoser familjernas behov. Familjecentralssamordnarna fick i uppgift under lärseminariet att ta fram vad som fungerar bra och var det finns utvecklingspotential för att arbetet på familjecentralen ska fungerar. Sammanställningen finns i en separat dokumentation. Sammanställningen har varit värdefullt under i det regionala utvecklingsarbetet för länets familjecentraler som drog igång hösten Samordnarna har också varit med och tagit fram underlag om hur spridning av information ska gå till. Rutiner/strategier kring kommunikation kommer att finnas sammanställt i den rutin som ska ta fram för att fortsatt stödja länets utveckling av familjecentralsarbetet Välfärd och folkhälsas utvecklingsledare Utvecklingsledarna från Välfärd och folkhälsa inom regional utveckling har förutom förankring, planering och genomförande arbetat med att utarbeta en föräldraenkät som ska fungera som ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet på länets familjecentraler. Framtagande av föräldraenkäten har skett i samverkan med samordnarna och folkhälsutvecklarna från länsdelarnas folkhälsoteam. Utvecklingsledarna har också tagit fram en mall för slussningsstatistik i syfte att kunna mäta hur frekvent som professionerna samverkar mellan varandra samt utvecklat ett självreflektionsinstrument anpassat till familjecentralerna i länet. Självreflektionsinstrumentet är ursprungligen framtaget av FFFF (Föreningen För Familjecentralers Främjande). De har också tagit fram ett webbformulär för att kunna besvara självreflektionsinstrumentet elektroniskt. Ett resultat från lärseminarierna är att det finns behov av samlad dokumentation om familjecentralsarbetet i länet. Utvecklingsledarna har därför startat arbetet under hösten 2017 med 7

9 att ta fram en vägledning för systematiskt kvalitetsarbete för länets familjecentraler. Detta i syfte att fortsatt stödja länets utveckling av arbetet på familjecentralerna. Vägledningen kommer att: innehålla information om olika verktyg för systematiskt kvalitetsarbete, styr/ledningsgruppens och samordnarens uppdrag, vad man ska tänka på inför start av familjecentral mm. vara ett levande dokument som kontinuerligt kommer att uppdateras utifrån behov och kunskapsutvecklingen. Innehålla strategier kring kommunikation som tydliggör spridning av information från regional nivå till lokal nivå och vise versa. kunna vara ett stöd i arbetet med att starta en familjecentral. Utvecklingsledarna kommer också att utveckla Region Örebro läns hemsida med information som rör familjecentralen i syfte att stärka utvecklingen av länets familjecentraler. Hemsidan kommer att vara riktad till professioner som arbetar vid länets familjecentraler och där ovanstående vägledning kommer att finnas. Ett verktyg som kan användas för att visa på familjecentralernas och framförallt öppna förskolans behov bland familjer är registrering av besöksfrekvens. Detta sker på olika sätt idag på de olika familjecentralerna. Ur ett jämställdhetsperspektiv vore det önskvärt att registrering skulle vara könsuppdelad och innebära notering av antalet barn och föräldrar eller andra vuxna som kommer till öppna förskolan vid varje öppet tillfälle. Utvecklingsledarna har börjat arbetet med att ta fram en mall för att registrera denna önskvärda könsuppdelade besöksstatistik. Det finns också behov att ta fram indikatorer för att utvärdera och följa utvecklingen av familjecentralsarbetet. Utvecklingsledarna har startat arbetet med att omvärldsspana i frågan och belyst frågan på nationell nivå med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF), Föreningen för familjecentralers främjande(ffff), Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och SKL (Sveriges kommuner och landsting. Det finns dock idag ingen samlad bild kring indikatorer kopplat till familjecentralsarbetet vilket gör att detta är ett pågående arbete som kommer att fortsätta utvecklas i framtiden. Utvecklingsledarna har involverat och uppdaterat representanter från arbetsgruppen för länssamverkan föräldraskapsstöd om hur arbetet med lärseminarierna fortlöpt. Arbetsgruppen består av representanter utifrån folkhälsoavtalen mellan Region Örebro län och länets kommuner, Örebro läns idrottsförbund/sisu Idrottsutbildarna och Örebro läns bildningsförbund. Länsstyrelsens föräldraskapsstödssamordnare finns också representerad i arbetsgruppen. Arbetsgruppens representanter är viktiga i detta utvecklingsarbete då de stödjer samordnarna i det lokala utvecklingsarbetet. 8

10 Utvärdering Övergripande mål Inför det sista lärseminariet fick samordnarna/deltagarna besvara några frågor via en webbenkät. 11 av 12 besvarade enkäten. Syftet med enkäten var att belysa om målen för lärseminarierna uppfyllts. Målet med lärseminarierna var att stärka rollen som familjecentralssamordnare. Samordnarna fick bedöma hur väl dessa har uppfyllts på en skala från ett till fem. Där 1=inte alls och 5=fullständigt. Resultatet från enkäten visar att majoriteten av samordnarna tyckte att målet med att stärka samordnarrollen har uppfyllts. Delmål Lärseminarierna hade även följande tre delmål: 1. Att stärka förutsättningarna för att länets familjecentraler ska kunna arbeta med utvecklingsarbete på ett systematiskt sätt (så kallat systematiskt kvalitetsarbete). 2. Att stärka förutsättningar för att länets familjecentraler ska kunna arbeta i enlighet med barnkonventionen. 3. Att stärka förutsättningar för att länets familjecentraler ska kunna stödja det jämställda föräldraskapet. Även här fick samordnarna bedöma hur väl dessa har uppfyllts på en skala från ett till fem. Där 1=inte alls och 5=fullständigt 1.) Att stärka förutsättningarna för att länets familjecentraler ska kunna arbeta med utvecklingsarbete på ett systematiskt sätt (så kallat systematiskt kvalitetsarbete). 9

11 2.) Att stärka förutsättningar för att länets familjecentraler ska kunna arbeta i enlighet med barnkonventionen. 3.) Att stärka förutsättningar för att länets familjecentraler ska kunna stödja det jämställda föräldraskapet. Utvärderingen visar att majoriteten av samordnarna tycker att de tre delmål har uppfyllts. Hur har rollen som samordnare stärkts? Utvärderingen inför sista lärseminariet visar att alla samordnare tycker att rollen som samordnare har stärkts och att delmålen uppfyllts. Nästa steg var då att besvara hur rollen som samordnare har stärkts. Nedan sammanställs kommentarerna i punktform. Större kunskap och många bra tips och idéer på vad samordnarna kan göra för att utveckla familjecentralen Att få dela erfarenheter och berätta om samordnarnas utmaningar har stärkt deltagarna. Det behövs för att det är en relativt ensam yrkesroll Fått mer kunskap kring de teman som seminarierna haft Skönt att känna att man har stöd regionalt Känner större trygghet i uppdraget då man vet att man inte är ensam. Alla verkar brottas med samma typ av problematik vilket gör att man stärks i sin tro att man gör rätt Viktigt att ha en mötesplats för samordnare med möjlighet till erfarenhetsutbyte och viktigt att få ta del av viktig kunskap. Samordnarna har fått bekräftelse på att de gör ett bra jobb på ett bra sätt vilket minskat känslorna av otillräcklighet Fått ett nytt kontaktnät med goda möjligheter till samverkan 10

12 Tydliggjorts vilka arbetsuppgifter samordnare har Tack vare detta har jag nu fått ordning på min tjänst. Seminarierna har stärkt mig i att diskutera med min chef om min roll som lett till att jag har fått utökad tjänst som samordnare Samordnarna har blivit stärkta i sin yrkesroll Efter lärseminarierna har jag haft verktyg med mig för att arbeta vidare med frågorna på med hela arbetslaget/teamet Reflektion 2017 års fem lärseminarier är en del i utvecklingen av länets familjecentraler och målet var att stärka familjecentralssamordnarens roll. Utvärdering visar att alla deltagande samordnare har blivit stärkta på olika sätt i sin roll som samordnare. Trots att alla länets kommuner inte har familjecentraler så har representanter från dessa kommuner ändå deltagit. Detta är positivt utifrån principöverenskommelsen ena syfte att verka för trygga jämlika villkor för barn och unga. Utifrån deras ensamma roll och komplexa uppdrag finns det stort behov att dela erfarenheter, stötta varandra och tydliggöra att de är viktiga som samordnare. En utbildningsinsats som denna med flera tillfällen och möjlighet till hemuppgifter har genererat att de teman som lyfts har diskuterats på familjecentralen eller i andra sammanhang. Detta verkar, enligt samordnarna, ha lett till en förankring och utveckling utifrån principöverenskommelse inriktningsmål både i arbetslag, styrgrupp och politiska grupperingar. Lärseminarierna har också varit en viktig arena för diskussion och möjligheten att lyfta utmaningar och framgångsfaktorer till den strategiska arbetsgrupp som startat under hösten 2017 med uppdrag att utveckla länets familjecentraler. Samordnarna har kunnat bidra med en nulägesbild om hur många som är anställda vid länets familjecentraler, öppethållande, struktur för arbetslags, team och styrgruppsmöten. Samordnarna har även gett en kartläggning om vilka framgångsfaktorer och utmaningar som länets familjecentraler står inför. Detta är mycket viktiga underlag inför utvecklingsarbetet av länets familjecentraler. Familjecentralen är en viktig arena i arbetet med den ojämlika hälsa och det är ett högt tryck på många familjecentraler med många besökare och tillgången till familjecentral ser väldigt olika ut. Under 2017 är det två av länets kommuner som inte har familjecentral och vissa bostadsområden i Örebro efterfrågar också familjecentraler. Det finns därför behov av att se över möjligheten att öppna fler familjecentraler för att skapa jämlika möjligheter för alla barn och familjer i länet att ha tillgång till familjecentraler nära hemmet. Ytterligare ser det väldigt olika ut hur familjecentralsarbetet fungerar med bland annat samverkan samt styrning och ledning. Detta kan genera att det blir slitningar i arbetsgruppen och samordnarna känner sig i många fall otillräckliga, vilket i sin tur inte gynnar verksamheten. Det är viktigt att alla professioner på familjecentralen får förutsättning för att samverka för att kunna ha barn och familjer i fokus. Att som utvecklingsledare få stötta detta arbete med att stärka familjecentralssamordnarna är en viktig del i länets utvecklingsarbete av familjecentralerna. Det är också ett tacksamt arbete då samordnarna vid flertalet tillfällen lyft fram dessa lärseminarier som lärorika och en viktig arena för erfarenhetsutbyte. Det är samtidigt frustrerande att lyssna in när samordnarna tydliggör de utmaning som finns bland annat kring samverkan över förvaltnings gräns och huvudmannaskap 11

13 samt att professionerna har så olika förutsättningar för att samverka. Det är också flertalet av familjecentralerna som kämpar med verksamhetsmål och uppföljningsbara indikatorer. Framtida utveckling Utifrån samordnarnas diskussioner om familjecentralsarbetets utmaningar finns det behov av ett antal förbättringsområden såsom att: Revidera länets Principöverenskommelse om samverkan i familjecentral för att uppdatera inriktningsmål, styr/ledningsgruppens och samordnarens uppdrag. Övriga professioner uppdrag behöver också preciseras. Principöverenskommelsen behöver kompletteras med indikatorer för uppföljning av överenskommelsen. Tydliggöra var utvecklingsfrågor om länets familjecentraler ska diskuteras på regional nivå och där principöverenskommelsen ska följa upp. Få en kontinuerlig samlad bild, gärna årligen, av hur länets familjecentralsarbete fungerar i syfte att följa utvecklingen som rapporteras på lokal och regional nivå. Stödja samordnarna i det systematiska kvalitetsarbetet med bland annat genomförande av självreflektionsinstrumentet, föräldraenkät, mätbara mål, årshjul, slussningsstatistik för att mäta samverkan samt könsuppdelad besöksstatistik. Ytterligare behöver arbetet med att tydliggöra FN:s barnkonvention och det jämställda föräldraskapet. Färdigställa en vägledning för familjecentralsarbetet i länet med innehåll såsom systematiskt kvalitetsarbete, strategier kring kommunikation. Vägledningen bör också kunna vara ett stöd i arbetet med att starta en familjecentral Samla information om familjecentralsarbetet på en webbsida. Förslagsvis kopplat till Region Örebro läns hemsida om föräldraskapsstöd. Ta fram indikatorer för att utvärdera och följa familjecentralsarbetet. Säkerställa att det finns regional och länsdelsvisa resurser i syfte att stödja utvecklingen av länets familjecentraler. Se över behovet av att starta fler familjecentraler som en del i arbetet med att minska ojämlikheten i hälsa. Se över behovet av att utveckla länets familjecentraler att stödja föräldrar med barn 0-18 år. Ge bättre förutsättningar för alla professioner på familjecentralen att samverka för att kunna sätta barn och familjer i fokus. Se över behovet av kompetensutveckling för berörda chefer och politiker för att stödja arbetet med styrning och ledning. 12

14 Bilaga 1 Ideskiss till arbetssätt gällande stöd till uppdrag/roll för samordnare vid länets familjecentraler Inledning Örebro län har utifrån ett nationellt perspektiv en lång historia med samverkan för utvecklingen av länets familjecentraler och föräldraskapsstöd. Sedan 2008 har det i samverkan med länets stödjande aktörer kring föräldraskapsstöd erbjudits olika workshops, konferenser och dialogmöten. Sedan 2008 finns det en principöverenskommelse mellan tidigare Örebro läns landsting och länets kommuner i syfte att: Utifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv erbjuda blivande föräldrar samt barn och deras föräldrar en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god kvalitet från samhälltes olika aktörer. Utifrån Barnkonventionen basen i den gemensamma värdegrunden utveckla familjecentralen till en mötesplats där arbetet genomsyras av ett barnperspektiv där barnets och familjens bästa sätts i centrum Enligt de nationella folkhälsomålen verka för trygga jämlika villkor. Under våren 2016 har samordnarna vid länets familjecentraler träffats för att diskutera systematik i familjecentralernas kvalitetsarbete samt området samverkan. Det framkom då att det finns behov av att stärka samordnarrollen. För att få fördjupade kunskaper om vilka områden som behöver stärkas inbjöds samordnarna till en fokusgruppsintervju för att ringa in vilka behov som finns för att utveckla verksamheten vid familjecentralerna där samordnarna har en viktig funktion. Under fokusgruppen diskuterades hur samordnarrollen kan stärkas samt hur vi på regional nivå kan stödja det lokala arbetet. Under fokusgruppen gavs möjlighet att reflektera och diskutera följande tre frågeställningar: 1. Vilka utmaningar finns för familjecentralens långsiktiga utvecklingsarbete för att nå en god kvalitet? 2. Hur upplever ni samordnarrollen? 3. Vilket behov finns av ett regionalt stöd i ert arbete på familjecentralen? Ideskiss stöd till länets familjecentralssamordnare Utifrån resultatet ifrån fokusgruppsintervjun (se bilaga 2) finns det en del utmaningar som samordnarna ställs inför och att man är ensam i sin roll. De saknar strategier för att förändra och utveckla familjecentralsarbetet för att bland annat förbättra samverkan mellan de olika professionerna. De efterfrågar stöd för att gemensamt arbeta systematiskt med kvalitetsarbete som till exempel att ta fram gemensamma mål, utvärdera och utveckla värdegrund och gemensamt förhållningssätt. Samordnarna efterfrågar också erfarenhets och kunskapsutbyte med länets övriga samordnare. Som ett led i detta föreslås att Välfärd och folkhälsa erbjuder lärseminarium vid fem tillfällen under Syftet med dessa lärseminarier är att stödja samordnarna i deras roll för att kunna leda och hantera de utmaningar som de ställs inför. Dessa seminarier kommer att utgå ifrån olika teman där gruppen tar del av underlag från forskning och utvecklingsarbeten mm som är genomförda utifrån ett systematiskt arbetssätt. Vid dessa tillfällen diskuteras och reflekteras de teoretiska underlagen som sedan kopplas till det egna arbetet på hemmaplan. Detta för att sprida erfarenheter, ge ny kunskap och stärka samordnarna i sin roll. Lärseminarierna kan ligga till grund för ett långsiktigt utvecklingsarbete för att stärka och utveckla länets familjecentraler och kunna möta barn och föräldrars behov. 13

15 Bilaga 2 Resultat Nedan presenteras en sammanställning av de tre frågeställningar från de förberedande fokusgruppsintervjuerna. 1. Vilka utmaningar finns för familjecentralens långsiktiga utvecklingsarbete för att nå en god kvalitet? 2. Hur upplever ni samordnarrollen? 3. Vilket behov finns av ett regionalt stöd i ert arbete på familjecentralen? Resultat fråga 1 Vilka utmaningar finns för familjecentralens långsiktiga utvecklingsarbete för att nå en god kvalitet? Det saknas ett tydligt budskap från politiker och chefer samt förståelse för syftet med att bedriva familjecentralsverksamhet. Samordnarna saknar förutsättningar för att arbeta fram gemensamma mål och att följa upp verksamheten. Utmaningar som kom fram var behovet av anpassade lokaler och gemensam budget. Det framkom också vikten av att personalgrupperna får tillräckligt med tid tillsammans för att skapa en gemensam värdgrund och ett gemensamt förhållningssätt. Det saknas också kunskap och förståelse om varandras professioner/funktioners uppdrag, arbetssituation och kultur kopplat till samverkansuppdraget. Ytterligare utmaningar som lyftes fram är att tillgodose alla nyanlända barn och föräldrar behov samt att arbeta med jämställt föräldraskap. Resultat fråga 2 Hur upplever ni samordnarrollen? Möjligheter och svårigheter. Möjligheter Samordnarna upplever ofta sin roll som spännande och känner att man till viss del har möjlighet att påverka samverkansprocessen då man är en länk mellan styr/ledningsgrupp och personalgrupp. Som samordnare finns möjligheten att vara ambassadör och sprida kunskap om familjecentralen både externt och internt. När det är rätt funktioner/personer i styrgruppen och det finns en tydlig uppdragsbeskrivning finns det stor möjlighet för samordnaren att göra sitt uppdrag. Svårigheter Det delade huvudmannaskapet ger olika förutsättning för de olika professionerna vilket försvårar samverkan. Majoriteten av de intervjuade samordnarna har inte en gemensam budget vilket genererar ökad administration, försvårar prioritering vid utbildningar, konferens, utvecklingsdagar och gemensamma aktiviteter. Resultat fråga 3 Vilket behov finns av ett regionalt stöd i ert arbete på familjecentralen? Det finns behov av: stöd från de länsdelsvisa folkhälsoteam och Välfärd och folkhälsas regionala resurs att regionala seminarier och konferenser erbjuds till familjecentralens professioner, chefer och politiker att skapa mötesplats för samordnarna för att stärka samordnarrollen genom kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte att stärka samordnaren för att kunna vara ett bollplank och ge råd och stöd till hela personalgruppen metodutveckling, kvalitetsarbete och utvärdering. 14