Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen. Bakgrund och teoretisk grund

Transkript

1 September 2018 Akademin för hälsa, vård och välfärd Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen Bakgrund och teoretisk grund Sjuksköterskeprogrammet Mälardalens högskola

2 Inledning Bedömningsinstrumentet Mälardalsmodellen är framtaget för Sjuksköterskeprogrammets verksamhetsförlagda utbildning (VFU) vid Mälardalens högskola (MDH) i och med programrevidering Föreliggande dokument beskriver bedömning ivfu inom sjuksköterskeutbildning samt samhällelig utveckling och tidigare forskning med anknytning till området. Dokumentet innehåller bakgrund och teoretisk grund för Bedömningsinstrument Mälardalsmodellens samtliga årskurser och har reviderats vid instrumentets utveckling och revideringar. Vidare beskrivs syftet med Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen och dess historia. Dokumentet avslutas med beskrivning av revideringar av Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen 2014 och I samband revideringarna har två dokument tillkommit, Underlag som stöd vid bedömning samt LärandeLogg. Dessa stärker säkerställandet av en säker och rättvis bedömning i Sjuksköterskeprogrammets VFU. Syftet med föreliggande dokument är att utgöra ett kunskapsunderlag om bedömning i VFU främst för studenter, huvudhandledare, handledare och lärare vid Sjuksköterskeprogrammet, Mälardalens högskola. Bedömning i verksamhetsförlagd utbildning Bedömning av utveckling och lärande är utbildningsanordnarens ansvar och skyldighet. Det är samtidigt en rättighet för studenten att få bli medveten om hur den klarar utbildningens krav. Det unika med VFU är mötet med människor, hälsa, sjukdom, funktionsnedsättning samt olika situationer som ställer krav på förmågor som observation, bedömning, handlande och omdöme. Studenten behöver övning och tillfälle att reflektera för att kunna utveckla dessa förmågor. Självbedömning är ett sätt att öka sin självständighet samt utveckla livslångt lärande att använda i exempelvis verksamhetsförlagd utbildning. Bedömning kan ses som en kontinuerlig skattning av den individuella studentens utveckling av sin förmåga i olika avseenden och innefattar även studentens självskattning. Studentens behov av nyanserad och individuell bedömning är påtaglig i de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen. I ett bedömningssystem med få skattningsnivåer kan studentens verkliga kunskapsnivå variera starkt, något som betonar behovet av individuell och nyanserad handledning och bedömning. Därför fyller bland annat ett utvecklat bedömningsinstrument i VFU en betydelsefull funktion för studentens lärande (Arthur 1995; Högström & Tolonen, 1990). Utbildningen har två övergripande mål: yrkeskunnande och akademisk kompetens (SFS 1993:100). Yrkeskunnande kan delas in i tre områden: faktakunnande, färdigheter och omdöme (Gustavsson, 2000). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska

3 (Socialstyrelsen, 2005) beskriver kompetens i sjuksköterskeyrket som yrkeskunnande (arbetsteknik, yrkesteori, allmänbildande del ), kompetens (förmåga, vilja, kunskap, kunnande i praktiken) samt förhållningssätt (inställning i bemötande och attityd). Beskrivning av kompetensdefinitioner enligt Furåker & Nilsson (2015) innefattar bland annat ovanstående kompetenser men framhåller tre grundläggande delar som framkommer internationellt implementering av omvårdnad och sjuksköterskans förhållningssätt, generiska kompetenser som problemlösningsförmåga och kritiskt tänkande samt sjuksköterskans värderingar, attityder och omdöme. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening, 2017), utgår från internationella kompetenskategorier för sjuksköterskor, så kallade kärnkompetenser Quality and Safety Education för Nurses (qsen, 2007). I kompetensbeskrivningen beskrivs kärnkompetenserna i följande områden; omvårdnadsprocessen, personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, informatik, ledaskap samt pedagogik. Den akademiska kompetensen, högskolemässighet, innehåller bland annat systematik i handlande, kritiskt tänkande, problemlösning och självständighet (SFS 1992: 1434) vilka även kan benämnas generiska kompetenser. Dessutom tillkommer krav på hälso- och sjukvårdpersonal att kunna ta del av och använda vetenskapliga metoder och resultat (SFS 2010: 659). Högskoleförordningens examensmål är ytterst det styrande dokumentet i formulering av utbildningens lärandemål vilka studenten ska uppnå för godkänt betyg (SFS 1993:100; SFS 2006: 1053). Högskolemässighet i sjuksköterskeprogrammet, Mälardalens högskola (Mälardalens högskola, 2010 & 2015) beskrivs i intentionsdokument i samverkan mellan landstingen i Sörmland respektive Västmanland. Syftet med intentionsdokumenten är att säkerställa akademisk kompetens i VFU utifrån både lärosätets samt vårdens intressen och behov. Dokumenten innefattar värdegrund och pedagogisk grundsyn, kvalitetskriterier, kunskapsmål samt beskrivning av hur säkerställandet ska uppfyllas. Kvalitetskriterierna beskrivs i områdena organisation, vetenskaplig skolning, undervisande förhållningssätt samt kritisk och kreativ miljö. Tidigare forskning Sedan år 2007 ska högre utbildning genomföras utifrån Bolognaprocessen, där betoningen ligger på uppfyllelse av lärandemål för att förtydliga utbildningskraven för studenten. Bolognaprocessen (Universitetskanslerämbetet, 2018) låg till grund för Mälardalens högskolas sjuksköterskeprograms revidering Lärandemål utarbetades utifrån utbildningsplanen för samtliga kursplaner. Ett led att förtydliga kurskraven för student i VFU,

4 var att skapa ett bedömningsinstrument för verksamhetsförlagd utbildning med bedömningskriterier i relevans till aktuella lärandemål. Målet var att anpassa bedömningskriterierna i VFU till den utbildningsnivå studenten befinner sig på. Bedömning av studenter i VFU är ett område som beskrivits som komplext och svårt (Calman m fl 2002; Mogensen 2006). Bland annat brister internationell konsensus kring sjuksköterskans kompetens och därmed möjligheten att mäta eller bedöma den (Yanhua & Watson, 2011). Inför framtagandet av Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen studerades de nationella bedömningsinstrumenten AssCE formuläret, Assessment of Clinical Education (Löfmark & Thorell-Ekstrand, 2004) samt SUCNET- formuläret, Sahlgrenska University Nursing Education Assessment Tool (Öhlén & Erixon, 2005). AssCe- formuläret har senare reviderats och validerats utifrån Bolognaprocessen (Löfmark & Thorell Ekstrand, 2014) där även progression i den verksamhetsförlagda utbildningens tre år beskrivs. I studien diskuteras att olika former av bedömning kan behövas i sjuksköterskeutbildningen, utöver bedömningsformulär med fokus på handledarens bedömning. Dels studentens subjektiva självbedömning, dels objektiv klinisk examination. Forskning stöder användning av portfolio som komplement i lär- och bedömningsprocessen samt höjer bedömningens evidens (McCready, 2007). Handledarnas/ huvudhandledarnas subjektiva bedömning med stöd av relevanta bedömningskriterier är en betydelsefull del i bedömning av studentens kunskaper i VFU. Utvärdering av bedömningsinstrumentet SUCNET-formuläret (Öhlén & Erixon, 2005), visade på problem med att otydliga eller för omfattande formuleringar i bedömningsformuläret kunde innebära att kriterier utelämnades i bedömningen, eller att det gjordes en osaklig subjektiv tolkning. Behov av förklaringar till de olika bedömningskriterierna framkom. I formuleringen av bedömningskriterier var språkbruk samt stringens genom förankring i ämne och omvårdnadsarbete, väsentligt för tydlighet och kommunicerbarhet. Det framkom även behov av en stödjande struktur i utbildningen för främjande av studentens lärande och utveckling, bland annat med lärare med ansvar för VFU, liksom specifika bedömningskriterier för psykiatrisk vård. Styrkan i bedömningsinstrumentet SUCNET var dels anpassningen till de tre utbildningsnivåerna inom sjuksköterskeprogrammet, dels det tillhörande bedömningsformuläret för dokumentation av sammanfattning från bedömningssamtal, för fortsatt lärande. I SUCNET- formuläret skulle studenten formulera strategier för att uppnå lärandemålen istället för att formulera individuella mål. Individuell studieportfölj för varje student utgjorde stöd för att tydliggöra lärande och utveckling (Öhlen m fl 2006). Vid konstruktionen av Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen 2010 fanns bland annat inspiration av SUCNET- formulärets koppling mellan huvudområdet vårdvetenskap och omvårdnadsarbete, samt den tydliga

5 anpassningen till de tre utbildningsnivåerna. Detta saknades i dåvarande AssCe- formulär som dock har utvecklats i senare version med koppling till högskoleförordningens kunskapsformer (Löfmark & Thorell Ekstrand, 2014). Genom att Bedömningsinstrument Mälardalsmodellens bedömningskriterier härleddes ur lärandemålen tydliggjordes högskolemässighet i studentens lärande och bedömning av studentens kunskaper. En liknande utgångspunkt fanns vid konstruktion och test av bedömningsinstrument vid sjuksköterskeprogrammet, Karolinska Institutet (Ulfvarsson & Oxelmark, 2012). Resultatet av testet visade styrkor i att ha ett nära samarbete mellan klinik och lärosäte för att skapa kriterier med anknytning till både teori och praxis. Bland annat var det betydelsefullt med tydliga kriterier för att handledarens subjektiva bedömning skulle minimeras. Bedömningsinstrumentet indelades i fyra huvudkategorier, nursing, documentation, caring, skills and manual handling. I gradering av bedömning av kunskaperna, beskrevs tre nivåer i varje kriterium med innehåll av vad studenten skulle uppnå. Den sista nivån var fail, exempelvis The student does not reach learning objectives. Lack in documentation, linguistically or in content. (a.a sid 706). Bedömningsinstrument Mälardalsmodellens syfte och historia Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen är avsett för bedömning av studentens lärande i VFU, Sjuksköterskeprogrammet vid Mälardalens högskola. Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen syftar till att fånga studentens utveckling av olika kompetenser. Syftet med bedömningsinstrumentet är också att utgöra underlag för examination och betyg i den verksamhetsförlagda utbildningens kurser och skapades i samband med revidering av ovan nämnda sjuksköterskeprogram höstterminen Det ersatte dåvarande bedömningsblankett- och formulär vilka saknade koppling till kursernas lärandemål. Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen innefattar manual, bedömningsformulär, skattningsformulär med bedömningskriterier samt föreliggande dokument Bakgrund och teoretisk grund. Manualen ger vägledning för bedömningsinstrumentets användning och administration för student, handledare/ huvudhandledare samt klinisk adjunkt. I bedömningsformuläret dokumenteras formalia och bedömning samt sammanfattning för studentens fortsatta lärande. Student, handledare/ huvudhandledare samt klinisk adjunkt signerar bedömningen som görs vid halvtid samt avslutning av VFU-perioden. Bedömningsformuläret utgör underlag för betyg i aktuell kurs. Skattningsformuläret skapades ursprungligen för respektive kurs och nivå i verksamhetsförlagd utbildning Professionsblock 1, 2 och 3. Denna struktur på olika nivåer har vidmakthållits vid

6 revideringar av instrumentet (Mälardalens högskola, 2018). Skattningsformulärens bedömningskriterier med koppling till lärandemål i aktuell kurs, har gett studenten förståelse för kunskapsmålens krav i VFU. Utgångspunkterna för bedömningsinstrumentets framtagande år 2010 samt vid revidering 2014 och 2016, var Bolognaprocessen, Högskoleförordningens examenskrav för Sjuksköterskeexamen, Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet vid Mälardalens högskola. Vidare lärandemål i aktuella kurs- och utbildningsplaner, aktuella kompetensbeskrivningar för legitimerad sjuksköterska samt tidigare forskning inklusive utvärderingar av förekommande nationella bedömningsinstrument. En utvärdering av Bedömningsinstrument Mälardalsmodellens första version 2010, låg till grund för revidering Bedömningsinstrumentet är ett didaktiskt verktyg för formativ och en form av summativ bedömning i Patientfokuserad handledning (Mogensen, Thorell Ekstrand & Löfmark, 2006; Mälardalens högskola, 2013; Högström & Tolonen, 1990). Patientfokuserad handledning vid Sjuksköterskeprogrammet, MDH inbegriper djupinlärning och reflektion som didaktisk strategi och sker i en organiserad samverkan mellan akademin och vårdverksamheternas studieplatser. Det didaktiska konceptet i sjuksköterskeutbildningens VFU med ett bedömningsinstrument grundat i högskoleförordning, aktuell utbildningsplan samt kursmål, utgör tillsammans med Patientfokuserad handledning stöd för studentens studieplanering, självbedömning och genomförande av sina verksamhetsförlagda studier i en sammanhängande helhet. Bedömningsinstrumentet bidrar till en högskolemässig VFU genom bland annat ursprung i examensmålen för sjuksköterskeutbildning (SFS 2006: 1053), utvecklad samverkan mellan lärosäte och högskola samt reflektion i handledning och bedömning. Bedömningskriterier i Bedömningsinstrument Mälardalsmodellens skattningsformulär Genom bedömningsinstrumentet tydliggjordes kurskraven för handledarna/ huvudhandledarna i VFU och därmed vad studentens handledning skulle inriktas på. Lärandemålen i VFU:s respektive kurser var vägledande i framtagandet av bedömningskriterier i skapandet av Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen år 2010 (Ekbergh; Elvén & Andersson, 2009). Bedömningskriterierna i Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen skattningsformulär, strukturerades i högskoleförordningens kunskapsformer kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt (SFS 2006: 1053). I skattningsformuläret definierades de olika kunskapsformerna som stöd för

7 förståelsen av bedömningskriteriernas innehåll. Bedömningskriterierna skapades utifrån respektive kurs lärandemål i aktuellt sjuksköterskeprogram vid MDH. Vid formuleringen av bedömningskriterierna lades vikt vid att teoretiska begrepp i lärandemålen skulle brytas ned till professionens praxisnivå, det vill säga att abstraktionsnivån skulle sänkas för att underlätta studentens reflektion mot omvårdnadssituationer och patientberättelser som framkom i bedömningssamtal. Med stöd av de tre kunskapsformerna kunde dock en högre abstraktionsnivå blandas med en lägre i bedömningskriteriernas formuleringar. Detta med syfte att praktiskt yrkeskunnande och akademiska kunskaper skulle integreras med varandra i studentens verksamhetsförlagda utbildning. Ett annat syfte med det var även att höja högskolemässigheten i den verksamhetsförlagda utbildningen i sjuksköterskeprogrammet. Detta inbegriper att handledares och huvudhandledares kompetens bibehålls och utvecklas genom kontinuerlig utbildning av lärandemålen och bakomliggande teori från bland annat lärosätets kliniska adjunkter och professorer. Vid bedömningsinstrumentets framtagande 2010 förtydligades bedömningskriteriernas begrepp och innebörder med litteraturreferenser och kommentarer i fotnoter. För närmare beskrivning av relationen mellan examensmål, lärandemål och bedömningskriterier, se Tabell 1 i Bilaga 1. Revideringar av Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen Revidering år 2014 En första revidering av bedömningsinstrumentet gjordes 2014 efter en utvärdering i kvalitetssäkringssyfte. Datainsamling till utvärderingen skedde med hjälp av enkäter i Netigate riktade till studenter som blivit bedömda, huvudhandledare/ handledare som använt instrumentet samt lärare med uppdrag som kliniska adjunkter. En av styrkorna i bedömningsinstrumentet visade sig vara bedömningskriteriernas indelning i Högskoleförordningens kunskapsformer (SFS 1993:100), där teori och praxis synliggjordes. En annan styrka bestod i att bedömningskriterierna skapades utifrån respektive kurs lärandemål. Den nära anknytningen till lärandemålen var vägledande i studentens lärprocess för måluppfyllelse i aktuella kurser med VFU. Gällande svagheter framkom bland annat bristande förståelse av bedömningskriteriernas begrepp och innebörder samt hur dessa kopplades till lärandemålen. Ett annat problem var att flera av bedömningskriterierna hade omfattande och komplexa kunskapskrav med risk för att studenten inte blev korrekt bedömd. I revideringen gjordes förtydligande av innebörden genom att öka stringensen i bedömningskriterierna. Exempelvis lades oftast endast ett fokus per kriterium för att undvika förvirring om vad studenten skulle bedömas i. Dokumentet Underlag för stöd vid bedömning skapades i en tabellform med vilka lärandemål som var representerade i respektive bedömningskriterium samt med exempel

8 från praxis eller teori. Fotnoternas litteraturreferenser uppfyllde inte behovet av handledarens/ huvudhandledarens förståelse i det konkreta bedömningssamtalet. Underlaget ersatte därför fotnoterna i bedömningskriterierna från instrumentets första version och gav en konkret vägledning för både student och handledare/ huvudhandledare, om vad bedömningskriteriet kunde handla om. Utvärderingen visade även på behov av mer kunskap för studenter och huvudhandledare/ handledare, om bedömningsinstrumentets användning vilket förtydligades i manualen. Studenter efterfrågade ökat deltagande av kliniska adjunkter i bedömning. Revidering 2016 Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen genomgick en andra revidering i samband Sjuksköterskeprogrammet vid MDH: s revidering med start höstterminen Den direkta anledningen till det var behov av kongruens mellan de nya kursernas lärandemål och bedömningskriterier. Bedömningsinstrumentets grund och struktur behölls, då detta utvärderats och reviderats med gott resultat Erfarenheterna från dess användning visade på kontinuerliga kvalitetsförbättringar relaterat till bedömning i VFU. Manualen fick vid den senaste revideringen 2016 tydligare stringens i manualen. Bland annat förtydligades innebörd av deltagande av klinisk adjunkt i bedömning utifrån resultat av tidigare utvärdering. I tidigare manual framgick att klinisk adjunkt eventuellt kunde delta i bedömningssamtal. Detta ändrades till att lärare med uppdrag som klinisk adjunkt aktivt ska medverka med närvaro i bedömningssamtal alternativt förberedelser inför bedömning, samt uppföljning. Bedömningsformuläret fick ökat utrymme för sammanfattning av och plan för studentens fortsatta lärande bland annat för att skrivutrymme vid bedömningskriterierna i skattningsformuläret togs bort. Antal studietimmar skulle tidigare dokumenteras i bedömningsformuläret. Studietiden har dock inget direkt samband med bedömning av kunskaper. I samband med bedömningsinstrumentets revidering 2016, gjordes därför en omstrukturering av studielista med dokumentation och signering av studentens studietid, och skildes helt från bedömningsinstrumentet. Bedömningskriterierna i Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen 2016 reviderades utifrån kursernas lärandemål i reviderade programmet för årskurs 1, Professionsblock 1 inom kommunal äldreomsorg, för årskurs 2 i två kurser i Professionsblock 2, somatisk och psykiatrisk vård. Slutligen i årskurs 3, Professionsblock 3 i två kurser, somatisk vård och kommunal äldreomsorg. Dokumentet Underlag för stöd vid bedömning reviderades för relevans med dessa bedömningskriterier. Föreliggande dokument Bakgrund och teoretisk grund uppdaterades gällande syfte, historik, bakgrund och tidigare forskning, samt vilka åtgärder som vidtagits vid respektive revideringar av bedömningsinstrumentet. Bakgrund och teoretisk grund blev i och med revideringen 2016 av

9 Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen, separerat från manual, bedömnings- och skattningsformulär. En av orsakerna till det var att bedömningsinstrumentet fortfarande används i pappersform och skrivs ut av varje student och handledare/ huvudhandledare med åtföljande omfattande pappersanvändning och negativ miljöpåverkan. I studentens ansvar ingår att planera sina studier i VFU, bedöma sig själv samt kommunicera med handledare om sin lärprocess som en del i det didaktiska konceptet vid Sjuksköterskeprogrammets VFU. För att stödja studenten i sitt lärande har det pedagogiska verktyget LärandeLogg i VFU utvecklats och prövats i sjuksköterskeprogrammets kollegium. Verktyget är obligatoriskt för studenterna att använda i och med sjuksköterskeprogrammets revidering 2016 och tillhandahålls studenten på lärplattform i respektive kurs i VFU, Professionsblock 1, 2, 3. LärandeLogg i VFU stöder studenten att planera sitt lärande utifrån bedömningsinstrumentets bedömningskriterier. LärandeLogg i VFU används bland annat i bedömningssamtalen, där studentens dokumenterade omvårdnadssituationer kan kopplas till bedömningskriterierna. En annan viktig funktion med LärandeLogg i VFU är handledarnas skriftliga återkoppling. Vid flertalet studentens studieplatser i VFU är en eller två huvudhandledare ansvariga för bedömning av studenten. De handledande kollegornas skriftliga omdömen och återkopplingar i LärandeLogg i VFU är därför av stort värde vid genomförandet av bedömningssamtalen. LärandeLogg i VFU är därmed ett led i utvecklingen att säkerställa bedömning i VFU. Den nyanserade bedömning av studenten som eftersträvas i VFU kan breddas då omdömen ges från flera handledare med härledning från studentens omvårdnadssituationer. Sammanfattning I dokumentet Bakgrund och teoretisk grund har vi bland annat beskrivit bakgrund och syfte med Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen samt dess revideringar. Genom dokumentet vill vi visa på instrumentets teoretiska grund och dess sammanhang i Sjuksköterskeprogrammet vid Mälardalens högskola. Vår strävan är att studenter, handledare, huvudhandledare, kliniska adjunkter samt övriga lärare i sjuksköterskeprogrammet har praktiskt stöd av dokumentet vid bedömning i VFU samt ge ökad förståelse för studentens helhetsperspektiv av lärande att vårda i sin kommande profession. Den patientfokuserade handledningen i sjuksköterskeprogrammets VFU vilar på ett livsvärldsperspektiv och sammanfaller med denna strävan, samt för integrering av teori och praktik (Ekebergh, 2018).

10 Referenser Arthur. H. (1995). Student self-evaluations. How useful? How valid? International Journal of Nursing Studies 32, Calman L.; Watson R.; Norman I.; Redfern S. & Murells T. (2002). Assement practice of student nurses: methods, preparation of assessors and student views. Journal of Nursing Education 38, Ekbergh, K.; Elvén, M. & Andersson; P. (2009). Att tänka på vid kursutveckling kriterier för bedömning och betygssättning. Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd. Ekebergh, M. (2018). Att lära sig vårda med stöd av reflexion och handledning. Lund: Studentlitteratur. Furåker, C. & Nilsson, A. (2015). Kompetens, kunskap och lärande. I Leksell, J. & Lepp, M. (red). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi, tre kunskapsformer i historisk belysning. Wahlström & Widstrand, Stockholm. Högström, M-B & Tolonen, L. (1990). Från teori till praktik- att tänka, känna och handla vård inom vårdutbildningen. Lund: Studentlitteratur. Löfmark, A. & Thorell-Ekstrand, I. (2004). An assessment form for clinical nursing education: a Delphi study. Journal of Advanced Nursing 48, Löfmark, A. & Thorell-Ekstrand, I. (2014). Nursing students and preceptors perceptions of using a revised assessment form in clinical nursing education. Nurse Education in Practice 14 (2014) 275e280. Mc Cready, T. (2007). Portfolios and the assessment of competence in nursing. A literature review. International Journal of Nursing Studies 44 (2007) Mogensen E.; Thorell-Ekstrand, I. & Löfmark A. (2006). Klinisk utbildning i högskolan perspektiv och utveckling. Lund: Studentlitteratur. Mälardalens högskola. (2010). Dnr HVV /10. Intentionsdokument för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning i landstinget Sörmland. Hämtad 24 september Mälardalens högskola (2013). Patientfokuserad handledning. Att vårda och lära utifrån patienten. Hämtad 24 september

11 Mälardalens högskola. (2015). Dnr HVV /1037. Intentionsdokument för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning för studenter från Mälardalens högskola i Landstinget Västmanland. Hämtad 24 september Mälardalens högskola (2018). Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen. Professionsblock 1; Professionsblock 2; Professionsblock 3. Hämtad 24 september Mälardalens högskola. Underlag för stöd vid bedömning. Hämtad 24 september 2018, från Qsen (2007). Quality and Safety Education för Nurses. Hämtad 27 juni SFS 1992: Högskolelag. Hämtad 27 september SFS 1993:100. Högskoleförordningen. Hämtad 11 november 2016, från SFS 2006: Högskoleförordningen. Bilaga 2. Examensordningen för sjuksköterskeexamen. Hämtad 11 november 2016, från SFS 2010: 659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 27 september Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 27 augusti _ pdf Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 27 juni

12 Universitetskanslerämbetet (2018). Bolognaprocessen. Hämtat 27 juni Ulfvarsson, J. & Oxelmark, L. (2012). Developing an assessment tool for intended laerningoutcomes in clinical practice for nursing students. Nursing Education Today. Volume 32, Issue 6, Pages Yanhua, C. & Watson, R. (2011). A review of clinical competence assessment in nursing. Nurse Education Today 31 (2011) Öhlen, J. & Erixon, G. (2005). Ett nivåspecifikt bedömningsinstrument för sjuksköterskeprogrammets kliniska utbildning. Vård i Norden 3/2005, sid Öhlen J.; Ekdahl M.; Berndtsson, I. & Gustavsson; P. (2006). Bedömning av sjuksköterskestudenter - ett pedagogiskt utvecklingsprojekt inom verksamhetsförlagd utbildning, slutrapport. Sektionen för omvårdnad, Karolinska institutet. Hämtat den 11 november

13 Bilaga 1 Tabell 1. Relation mellan examensmål, lärandemål och bedömningskriterier i Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen. Styrdokument i fallande nivåer för bedömning i VFU, Sjuksköterskeprogrammet Mälardalens högskola, samt stöd vid bedömning Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet Mälardalens högskola Programkod: GSV03 Giltig från: HT16 Diarienummer: 2018/0622 Akademi: HVV Kursplaner för verksamhetsförlagd utbildning; År 1, Professionsblock 1 År 2, Professionsblock 2 År 3, Professionsblock 3 Bedömningsinstrument Mälardalsmodellens skattningsformulär; År 1, Professionsblock 1 År 2, Professionsblock 2 År 3, Professionsblock 3 Underlag för stöd vid bedömning Separat dokument skilt från bedömningsinstrumentet. Mål, kriterier, exempel Examensmål enligt högskoleförordningen (1993:100) och SFS 2006:1053 Lärandemål i respektive kursplan Bedömningskriterier med grund i respektive kursplans lärandemål Förtydligande av bedömningskriterierna utifrån: Exempel i praxis Referenser till kurslitteratur, lagstiftning och styrdokument för sjuksköterskeprofessionen Indelningsstruktur Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Information om exemplets relation mellan lärandemål och bedömningskriterier.

14 Box 883, Västerås Tfn: Box 325, Eskilstuna Tfn: E-post: Webb: