NYCKLAR TILL EN FRAMGÅNGSRIK UTVECKLING AV ETT KOMBINERAT EKOLOGISKT HÅLLBART FISKE OCH VÄRDESKAPANDE MARKNAD

Transkript

1 NYCKLAR TILL EN FRAMGÅNGSRIK UTVECKLING AV ETT KOMBINERAT EKOLOGISKT HÅLLBART FISKE OCH VÄRDESKAPANDE MARKNAD En mångfacetterad historia Sara Hornborg Östersjöfiske 2020, Simrishamn, 16 November 2018 Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

2 RISE Research Institutes of Sweden Sammanslagning av flera institut anställda Luleå Piteå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Hudiksvall Borlänge Bäckhammar Västerås Karlstad Skoghall Vingåker Vreta Kloster Skövde Norrköping Linköping Uppsala Kista Stockholm Södertälje Eskilstuna Göteborg Sandhult Borås Habo Växjö Alnarp Lund Karlskrona Outside of Sweden Copenhagen Trondheim London Brussels 2

3 Livscykelanalys (LCA) Beräknar energibehov och miljöpåverkan i form av utsläpp från en produkt 9 Cod, Fresh gutted to Paris 10 Cod, Fresh fillet to Oslo 11 Cod, Fresh fillet to Paris 12 Cod, Frozen fillet to Paris 13 Cod, Frozen fillet to Paris via China Jämföra produkter/produktionsmetoder, t ex riskerar man att flytta miljöpåverkan? Identifiera förbättringspotentialer, t ex hur stor roll har förvaltningen? 14 Cod, Saltfish to Lisbon 15 Cod, Clipfish to Lisbon 16 Saithe, Frozen fillets to Berlin 17 Haddock, Frozen gutted to London 18 Haddock, Fresh gutted to London 19 Herring, Roundfrozen to Moscow 20 Herring, Frozen Fillet to Moscow 21 Roundfrozen mackerel Tokyo 22 Roundfrozen mackerel Moscow Diesel in fishery Cooling agent in fishery Processing Product Transport Transport packaging 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 Greenhouse gas emissions (kg CO 2 e/kg edible seafood at wholesaler) Ziegler et al. 2013, Winther et al

4 4 Värdeskapande marknad Början av värdekedjan: vad är hållbart?

5 Energiåtgång (MJ/kg producerat) Fisk som produkt 120 Miljömässig uthållighet beror på Vad man jämför (energi? växthusgasutsläpp?) Vad man jämför med (vegetabilier? kött?) Hur man jämför (proteininnehåll?) Fiske= stor variation! Fiskefasen dominerar generellt Förbättringspotentialer? Redskapsval Art/bestånd Modifierad från Pelletier et al Energy intensity of agriculture and food systems. Annual Review of Environment and Resources 5

6 Fiske är komplexa produktionssystem Olika arter/redskap har olika förutsättningar/utmaningar Fiske sker på naturligt producerande ekosystem Alla arter spelar en roll för ekosystemets struktur och funktion Hur ser baslinjen/målbilden ut för återhämtning? Olika för olika intressenter= påverkar förbättringspotentialen

7 Finns många alternativa förvaltningsmodeller Förvaltningsmål, t ex gå från MSY till MEY 1 Bättre lönsamhet i fisket Mindre miljöpåverkan Bättre storleksstruktur genom att minska trycket på stor torsk + öka på mindre Kort sikt: Sämre för ekonomin Lång sikt: Bättre för produktiviteten Maximera samhällsnyttan vad är det? Mer kustnära, passiva fisken? Effektivt, industrialiserat? Foto: Peter Ljungberg 1 Svedäng, H., & Hornborg, S. (2015). Waiting for a flourishing Baltic cod (Gadus morhua) fishery that never comes: old truths and new perspectives. ICES J Mar Sci 72(8),

8 Dags för ett helhetsgrepp? Förutsättningar för en god kustbygdsutveckling? 8

9 Lokalt fångad och landad fisk har dessutom betydande miljömässiga fördelar, för att inte tala om den kvalitetsskillnad som finns mellan färsk fisk och fisk som transporterats långt innan den hamnar på tallriken. Lokalt landad fisk är helt i linje med den nationella livsmedelsstrategins ambitioner. 1 Stämmer Vi behöver förbättra vår livsmedelsförsörjning Fisk kan vara miljömässigt bättre alternativ än t ex nötkött Stämmer ej Östersjötorsk är idag inte miljömässigt bättre val än Barents hav-torsk tyvärr Beståndsstatus och redskapsval avgörande för miljöpåverkan och resursbehov, transporter spelar liten roll 1 Kvalitet beror på hantering, storlek på torsken och fångstredskap Slutsats: delvis sant (lokalt ej nödvändigtvis bättre) 9 1 SvD juni Ziegler, F., Hornborg, S., m fl (2016). Expanding the concept of sustainable seafood using Life Cycle Assessment. Fish and Fisheries, 17(4),

10 Småskaligt, kustnära fiske orsak och verkan Social hållbarhet: lokalt omhändertagen fisk skapar mer lokal sysselsättning Hur ser värdekedjan ut idag? Varför? Ekonomisk hållbarhet: målsättning? Hur många fiskare kan t ex nuvarande torskfiske bära ekonomiskt? Framtida? Institutionella utmaningar: störst? Politiskt överfiske = en björntjänst Koppling förvaltning värdekedja? Ekosystembaserad förvaltning: vilka målsättningar och hur hantera målkonflikter? 10

11 11 Värdeskapande marknad Andra sidan av värdekedjan: vad vill konsumenterna ha?

12 Mängd konsumerad i Sverige 2015 (1000 ton ätlig del) Fiskkonsumtion i Sverige idag Svensk fiskkonsumtion bestod av nära 75 % importerat Omkring 60 % av svenska landningarna direkt till foder (+ ca hälften av resterande fiskvolym) Torsk hög efterfrågan (men just Östersjötorsk?) Import Inhemsk produktion 10 Livsmedelsverket: ät mer fisk! 5 0 Intresse för miljömärkt OBS! Import/exportbalans- vi äter t ex mkt importerad sill 12 Ziegler och Bergman 2017 Svensk konsumtion av sjömat - en växande mångfald SP Rapport 2017:07

13 Svensk livsmedelsstrategi kan uppnås på flera sätt Öka tillgången av en begränsad resurs hållbart Öka andelen direkt humankonsumtion Lokal processindustri Använd mer arter Krävs förståelse för efterfrågan: hur öka marknadsvärdet? Producera kvalitet istället för volym merkostnader Sill till foder och mat likvärdigt kilopris idag Köttkonsumtion jämfört med fiskkonsumtion konkurrensfördelar Fisk utbytbar: Svenskt kött jmft med fiskfilé 13

14 14 Summering och framtiden

15 Summering Fiskprodukter medför både förbättringar och utmaningar i dagens livsmedelsproduktionssystem Stor variation mellan produkter Både värdekedjans start (förvaltning av fisket) och slut (konsumenten) viktiga Hur arbetar man med förbättringar? Hållbart fiske består av flera, beroende dimensioner Ekologisk, social, ekonomisk och institutionell Finns många målkonflikter och behov av prioriteringar 15

16 TACK! Sara Hornborg Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL