Redovisning av arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen. Kortare väntetider i cancervården 2017 i. Landstinget Sörmland

Transkript

1 Handläggare: Anne Genander, Projektledare Tfn , e-post Redovisning av arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen Kortare väntetider i cancervården 2017 i Landstinget Sörmland Redovisningarna ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 1 november 2017

2 Kortare väntetider i cancervården Dnr SKL 17/01359 Redovisning sker i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om kortare väntetider i cancervården En mall för landstingens handlingsplaner för arbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF) 2017 har tidigare tagits fram av RCC, i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och SKL. Målet med regeringens cancersatsning och överenskommelsen med SKL är att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. På så sätt skapas en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet. Den viktigaste åtgärden för att åstadkomma detta är att fortsatt införa ett gemensamt nationellt system med SVF. De landsting som senast den 1 november 2017 lämnar in en redovisning enligt framtagen mall, med beskrivning av hur de arbetat under 2017 för att följa inlämnad handlingsplan, får ta del av den andra delen av stimulansmedel för Av redovisningen ska det framgå att de tio nya standardiserade vårdförloppen (SVF) har införts senast den 1 november 2017, samt att arbetet med de 18 SVF som infördes fortlöper. Ett SVF räknas som infört när en patient med välgrundad misstanke har genomgått utredning enligt SVF och startat behandling eller avslutats på annat sätt. SVF för analcancer, akut lymfatisk leukemi (ALL), peniscancer samt testikelcancer anses införda när landstinget har alla delar i arbetet på plats så att patienter kan börja remitteras enligt aktuellt SVF. Vidare ska det framgå av redovisningen hur landstingen arbetat med SVF som går över landstingsgränser. Landstingen ska redovisa sina preliminära planer för hur arbetet med SVF ska fortsätta efter 2018 och den nationella PREM-enkäten ska ha använts för de 18 SVF som implementerades Respektive regionalt cancercentrum (RCC) samordnar arbetet med landstingens redovisningar vilka ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 november De standardiserade vårdförloppen kan hämtas på

3 1. Uppföljning av införda vårdförlopp För närvarande finns 28 fastställda SVF. Av dessa infördes 18 SVF och tio ska ha införts under Införande av tio nya SVF under 2017 a) När infördes de tio nya vårdförloppen? Vårdförlopp Införande av koordinatorfunktion Införande av obokade tider Datum för start av SVF Analcancer Akut lymfatisk leukemi (ALL) Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Livmoderhalscancer (cervixcancer) Livmoderkroppscancer (endometriecancer) Njurcancer Peniscancer Skelett- och mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer Testikelcancer b) Har införandet av de tio nya vårdförloppen följt handlingsplanen eller har det skett justeringar? I så fall varför och på vilket sätt? Införandet av de nio nya SVF-förloppen har helt följt vår handlingsplan. När det gäller det tionde förloppet, SVF-Sköldkörtelcancer har det införts två månader senare än planerat. Fördröjningen är relaterat till de bemanningsförändringar radiologiska klinikerna behövde göra. Schemat på

4 radiologen behövde förändras så att u-ljudsundersökning av sköldkörtel och finnålspunktion skulle kunna utföras samtidigt på patienterna vid det radiologiska besöket. 1.2 Nuläge a) Beskriv nuläget för samtliga 28 SVF. Beskriv också om utredningsgången fungerar som planerat. För de 18 SVF som infördes begränsas redovisningen till det som har skett efter att 2017 års handlingsplan lämnades in (senast 15 mars 2017). Landstinget Sörmland har infört samtliga 28 standardiserade Vårdförlopp och arbetssätten fungerar på det stora hela bra. Vissa saker behöver fortfarande finslipas och följsamheten till SVF rutinerna kan ytterligare förbättras. Återkommande information om alla SVF:erna har getts i olika mötesforum i organisationen så som tidigare år. Projektledningen har bl.a. informerat nya AT-läkare på länets tre sjukhus och kännedomen om SVF var i denna grupp god både om utredningsgången och var man hittar dokumenten. Mobilapp:en är också något som framförallt läkarna framför som ett bra hjälpmedel. Diagnostiskt centrum, DC, är etablerat och remisser kommer både från sjukhusets verksamheter och från primärvården. Enheten har sedan starten för ett drygt år sedan, tagit emot 184 patienter fördelade på följande sätt, Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer 98, CUP 72, Sarkom 2 och Lymfom 12. Andelen patienter som fått en cancerdiagnos på DC är 49 %. I huvud- och halscancerförloppet har man under våren genomfört ett test Tid direkt med Radiologenheterna och Öron- Näsa- Hals kliniken i länet. Testet gick i korthet ut på att koordinatorsfunktionen på ÖNH ringer till radiologens tidbok och får en tid för CT Thorax hals som kan förmedlas till patienten direkt vid besöket på ÖNH. Erfarenheterna från testet var över lag mycket positiva och testet är nu permanentat. b) Har det förändrade arbetssättet som SVF innebär stabiliserat sig? Om inte, vilka utmaningar kvarstår? På urologen har antalet inremisser ökat kraftigt till följd av SVF införandet av Urinblåsecancer och prostatacancer. Ökningen märks framför allt i grupperna kvinnor under 50 år med urinvägsinfektionsorsakad makrohematuri och män i hög ålder eller multisjuka med lätt stegrad PSA med normala palpationsfynd.

5 Detta innebär att urologmottagningarna är kraftig överbelastade och det är svårt att klara av ledtiderna i respektive SVF-förlopp. Väntetiderna för benigna urologiska sjukdomar har blivit längre. Även på Radiologiska klinikerna noteras en ökning av DT Urografi med få positiva fynd sedan SVF Urinblåsecancer förloppet infördes. Ett annat område som återkommande diskuteras i landstinget Sörmland, är tolkningen av huruvida primärvården eller kirurgkliniken ska utföra rektoskopi på patienter som har symtomet; Ändring av annars stabila avföringsvanor i > 4 veckor utan annan förklaring hos patienter över 40 år (ger omedelbart välgrundad misstanke och ska remitteras till utredning utan vidare undersökning) i SVF Tjock- och ändtarmscancer förloppet. Texten i SVFdokumentet bör förtydligas så att det klart och tydligt framgår att rektoskopi ska utföras i primärvården. Kontentan av den otydliga skrivningen i dokumentet blir att utredningsgången inte utförs standardiserat. Vilket i sin tur leder till att patienter får göra koloskopi i onödan. (Koordinatorn i SVFförloppet beställer koloskopitid till patienten, då rektoskopi ska vara utförd i primärvården). Det ökade antalet SVF-remisser för koloskopiundersökning leder till längre väntetider för patienter som inte utreds enligt SVF och kontroller av patienter med andra diagnoser. c) Har landstinget sedan handlingsplanen lämnades in vidtagit några åtgärder avseende systemet för uppföljning av SVF med hjälp av KVÅ-kodning? IT-enheten har under våren färdigställt den efterlängtade SVFledtidsrapporten i Boris (landstingets datalager) som fångar alla KVÅkoderna oavsett anteckningstyp i journalen, vilket tidigare bara lät sig göras i anteckningar från patientbesök. Rapporten ger koordinatorer och andra involverade ett verktyg för att följa upp ledtiderna i respektive förlopp samtidigt som kodningen kan kvalitetssäkras på ett betydligt bättre sätt än tidigare. Nästa steg är att vidareutveckla rapporten så att den finns på personnummernivå. IT jobbar med den rapporten under hösten, så att alla lagkrav avseende; konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet, spårbarhet, autentisering med SITHS-kort kan tillgodo ses. d) Hur kvalitetssäkrar landstinget data som rapporteras in till den nationella väntetidsdatabasen? Väntetidssamordnaren i landstinget tillsammans med den övergripande projektkoordinatorn för SVF återkopplar avvikande siffror till respektive verksamhet. Landstinget Sörmland rapporterar fortfarande manuellt till SKLs databas och möjligen kan en automatiserad filöverföring bli aktuell under 2018.

6 1.3 Antal patienter som genomgått respektive SVF Hur många patienter har genomgått och avslutat* SVF fram till och med datum för inlämnande av redovisningen (senast 1 november 2017)? Samtliga införda SVF har haft patienter som genomgått en utredning enligt SVF och KVÅ-kodats i vårt journalsystem. Uppgifterna i tabellen är redovisade till och med 30/9. Vår rapportering nationellt görs med två månaders eftersläpning vilket gör att siffrorna i tabellen inte helt överensstämmer med de som är publicerade på RCC hemsida. * Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF, genom start av behandling eller annat avslut. Redovisa antalet patienter i nedanstående tabell: Antal patienter påbörjade och avslutade inom det egna landstinget Antal patienter påbörjade inom det egna landstinget, men överförda till och avslutade i ett annat landsting Antal patienter påbörjade i ett annat landsting, men överförda till och avslutade inom det egna landstinget Vårdförlopp Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor SVF införda AML Urinblåse- och urinvägscancer Huvud- och halscancer Matstrups- och magsäckscancer Prostatacancer Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Bröstcancer Bukspottkörtelcancer

7 Gallblåsecancer Hjärntumörer Hudmelanom Levercancer Lungcancer Lymfom Myelom Okänd primärtumör (CUP) Tjock- och ändtarmscancer Äggstockscancer SVF införda 2017 Analcancer** Akut lymfatisk leukemi (ALL)** Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Livmoderhalscancer (cervixcancer) Livmoderkroppscancer (endometriecancer) Njurcancer Peniscancer** Skelett- och mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer Testikelcancer** ** SVF för analcancer, akut lymfatisk leukemi (ALL), peniscancer samt testikelcancer anses införda när landstinget har alla delar i arbetet på plats, så att patienter kan börja remitteras enligt aktuellt SVF

8 2. Utvecklingsarbete och utmaningar 2.1 Stöd till utvecklingsarbete a) Beskriv hur landstinget har gett stöd till verksamheternas utvecklingsarbete avseende införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införandet av koordinatorfunktion samt obokade tider. Projektkoordinator för SVF-införandet har fortsatt sitt jobb på halvtid med att bl.a. besöka de flesta enheter som berörs av SVF. På besöken har rutiner för SVF vässats och vid behov förtydligats. Lathundar för kodsättning har också tagits fram tillsammans med respektive enhet. I maj månad fick koordinatorerna på den största kirurg- och urologiska kliniken i länet ett skriftligt uppdrag för sin funktion som SVF koordinator. Här har man även infört ett gemensamt telefonnummer till vårdförloppskoordinatorerna, där man genom knappval väljer vilket förlopp man vill komma i kontakt med. Under våren genomfördes nätverksträffar med koordinatorerna för att ge aktuell information och för erfarenhetsutbyte. Under september genomfördes Workshops, på länets tre sjukhus, med SVFkoordinatorerna och övriga berörda, i syfte att kvalitetssäkra den nya ledstidsrapporten i Boris. Workshopsen har varit välbesökta och koordinatorerna tycker att rapporten är ett utmärkt hjälpmedel för att kvalitetssäkra KVÅ-kodningen och därmed ledtiderna i förloppen. I samband med införandet av ett nytt SVF förlopp görs en kartläggning av förloppet där man räknar fram ungefär hur många SVF-tider per vecka som behöver finnas per enhet. Vidare utformas regler för bokning av SVFtiderna på respektive enhet. Obokade tider/reserverade tider för SVF finns och matchning på tillgång och efterfrågan följs kontinuerligt av processansvariga. Utmaningen är att flödet av patienter inte ser lika dant ut vecka efter vecka men en SVF-patient får en snabb tid i samtliga SVF-förlopp. b) Beskriv övrigt utvecklingsarbete som har haft betydelse för införandeprocessen och för SVF-arbetet i sin helhet. Projektledningen, har regelbundna möten med de olika SVF-processgrupperna. I möjligaste mån använder vi befintliga eller nästan befintliga konstellation på arbetsgrupperna som startades upp i samband med SVF-införandet 2015 och Varje förlopp har en processledare, processtödjare med länsöver-

9 gripande tvärprofessionellt deltagande. Varje SVF-införande inleds med att en processkartläggning för att identifiera flaskhalsar och förbättringsområden, detta arbete stöds av projektledningen/utvecklingsenheten. IT-enheten har på uppdrag av projektledningen digitaliserat det av Region Örebro framtagna Hälsoskattningsformuläret för Cancerrehabilitering i ett s.k. Eye Doc dokument när formuläret fyllts i och informationen sparas genereras en anteckning i landstingets journalsystem NCS-Cross. Samtidigt har en standardiserad anteckningstyp för kontaktssjuksköterska tagits fram och finns nu på alla kliniker som utreder och behandlar cancerpatienter. RCC Uppsala Örebro stöttar oss finansiellt med ett Dermatoskopibildprojektet, så att en mycket lätthanterligt dermatoskop och kamera har kunna köpas in till 6 vårdcentraler och hudkliniken. Projektet går ut på att skicka dermatoskopibilder av misstänkta maligna melanom till hudkliniken med en kort remiss. Hudkliniken har två tider per dag måndag- torsdag och en tid på fredagar, då remiss med bild granskas och återkopplas direkt till patient om patienten ska få en tid till hudkliniken. Om patienten inte behöver komma till hudspecialist skickas remissvar samma dag till in remitterande. Projektet pågår fram till december månad och de frågor testet ska besvara är: o Gör det ändrade arbetssättet, att hudläkare dagligen ger återkoppling på inskickade dermatoskopibilder från primärvårdsläkare, att patienten snabbare kan få hjälp med sin hudförändring på rätt vårdnivå? o Ökar arbetssättet kvaliteten i vården för patienten och kunskapen hos den enskilde läkaren på vårdcentralen avseende bedömning av misstänkta maligna melanom? o Innebär arbetssättet kortare ledtider för patienter att komma till hudläkare eller opererande enhet på sjukhuset? Lokala Cancerrådet träffas regelbundet ca 7-8 ggr per år och har alltid SVF som en stående punkt. Här finns alltid utrymme att lyfta frågor som behöver utvecklas och förbättras på övergripande nivå. Samtliga verksamhetschefer på berörda SVF-kliniker deltar i Cancerrådet. 2.2 Utmaningar Beskriv utmaningarna med införandet av årets SVF och med SVF-arbetet i sin helhet: a) Hur har landstinget omhändertagit de utmaningar som beskrevs i handlingsplanen 2017?

10 Utmaning Planerad åtgärd Status Att remittenterna anger de uppgifter som krävs, enligt respektive SVF, då det inte finns möjlighet med tvingande fält eller markering med ruta för SVF så att efterfrågade fylls i vårt befintliga journalsystem, dvs. samma utmaning som för de införda SVF. Obligatoriska frastexter i Sectra Ris, röntgensystemet, avseende remissinnehåll. Kompetensförsörjning Brist på medicinska sekreterare, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, biomedicinska analytiker, specialistläkare inom en rad områden (lungläkare, urologer, onkologer, patologer distriktsläkare m.fl.) Öka användandet av frastexterna och fortsätta sprida informationen om SVF. Krav på framtidens informationssystem om mer intelligenta remisser, möjlighet att följa ledtider i realtid, direktöverföring till kvalitetsregister etc. Manuella frastexter för SVF, så som vi börjat med. Ställa utvecklingskrav på systemet på obligatoriska uppgifter i remissen på längre sikt. Samarbete med HR, kompetensförsörjningsplaner i landstinget. RUR-arbetet i regionen. Förbättrat, men arbete kvarstår. Återkommande information i olika forum. Regelbunden information internt på klinikerna. Upphandling pågår av Nytt Vårdinformations- System. Införda i dagens system. Återkommande påminnelser görs till remittenterna av radiologen direkt. Detta lyfts även på Cancerrådet Upphandling pågår av Nytt Vårdinformations- System. Pågår arbete på ett antal områden. Rekryteringar har lett till att urologin nu är fullbemannad vad gäller urologer Deltagande på Kontaktsjuksköterskeutbildningen finansieras av SVFmedel. Utbildnings bidrag till undersköteskor som utbildar sig till sjuksköterskor och till sjuksköterskor som utbildar sig till specialist-

11 Väntetider för radiologi, kan bli svåra att klara i alla SVF-förlopp. Följa upp och kvalitetssäkra att SVF-remisser används på korrekt sätt. sjuksköterskor. Sjuksköterskor på strålbehandlingsenheten har internutbildats under året. Onkologer har rekryterats. ST i patologi finansieras 50 % av en heltid. Återkoppling till remittent direkt eller via Synergi rapport (avvikelsehanteringssystemet) om SVF inte används på ett korrekt sätt. Att kunna fortsätta erbjuda kontaktsjuksköterska, för de mindre diagnosgrupperna och på de kliniker som inte tidigare haft kssk, då stimulansmedlen för SVF minskar succesivt och upphör. Att erbjuda Cancerrehabilitering i den utsträcknings som framkommer när allt fler patienter får en kontaktsjuksköterska. Använda stimulansmedel till att kssk så länge det finns. Kartlägga behov av utökning av personalresurser för den kvalitetshöjning som cancersatsningen kräver, både avseende kontaktsjuksköterska och paramedicinska resurser och utifrån kartläggningen ta fram en Handlingsplan senast första halvåret Kontaktsjuksköterska för införda SVF-förlopp finns men behöver utvecklas och förstärkas inte minst avseende att mer tid avsättas för uppdraget. Stimulansmedlen används i stor utsträckning till att förstärka kontaktsjuksköterskeuppdraget. Bl.a. har en GAP-analys på det Nationella Vårdprogram för Cancerrehabilitering genomförts i september. Gapet har presenterats på Cancerrådet och kommer att diskuteras vidare med sjukvårdsledningen.

12 b) Har det uppstått oförutsedda utmaningar? Om ja, beskriv vilka och hur ni har löst dessa utmaningar. Nej det har inte uppstått oförutsedda utmaningar. c) Hur har landstinget arbetat med att följa och åtgärda befarade undanträngningseffekter? Inför denna rapportering har vi frågat verksamhetscheferna och processledarna om det förekommer undanträngningseffekter enligt Socialstyrelsens definition och svaret är att det inte förekommer några sådan per definition. Däremot upplever många verksamheter konsekvenser för andra patientgrupper till följd av SVF införandet, så som långa väntetider för t ex. godartad prostatahyperplasi och svårigheter att finna utförare för dessa patientgrupper på andra sjukhus utanför landstinget. Eller när vi behöver region/universitethjälp med icke maligna fall är det mycket svårt att remittera till annat sjukhus p.g.a. kapacitet saknas. 3. Information och förankring 3.1 Patienter och närstående Hur har landstinget involverat patient- och närståendeföreträdare i arbetet med SVF under året? Cancerrådets AU träffar regelbundet de två patientföreningarna Aurora och Näckrosbröderna i vårt lokala Patientråd i Sörmland. SVF-införandet är en stående punkt på agendan och patientföreningarna synpunkter är värdefulla i vårt arbete med införandet av SVF. Under året har vi utökat rådet med en anhörig representant vars make avled i lungcancer. Vi har också haft en patient med njurcancer involverad i arbetet. Landstinget Sörmland har som målsättning att det i varje processarbetsgrupp ska finnas med representanter från antingen patientföreningarna alternativt patientföreträdare/ anhörig i arbetet. Vi upplever vissa svårigheter att få med representanter i de olika arbetsgrupperna särskilt i dem där det inte finns någon lokalförening i Sörmland. Vi jobbar utifrån personcentrerad vård i landstinget Sörmland och försöker skapa en mer jämbördig delaktighet för patienterna.

13 3.2 Privata vårdgivare Hur har landstinget involverat representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF under året? Information om SVF har tagits upp vid de regelbundna professionsmöten som finns för både privata och landstingsanställda gynekologer i länet. Samverkan sker även lokalt i de olika länsdelarna med de privata gynekologerna. De privata vårdcentralerna har fått information i de forum som finns för chefer och medicinska rådgivare. Vidare så har projektledningen genomfört platsbesök för genomgång av SVF på de enheter som tackat ja till erbjudandet. På den interna webben ligger all information om SVF samlat så att det ska underlätta följsamheten. Nyhetsbrev skickas ut regelbundet och finns även på landstingets Intranät som är tillgängligt för de privata vårdgivarna med landstingsavtal. Projektledningen har regelbunden kontakt med, Hälsovalsenheten, beställaren av landstingets primärvård, så att Regelboken för att bedriva primärvård uppdateras och för uppföljning av primärvårdens del i SVF arbetet. 3.3 Primärvård Hur har landstinget säkerställt att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF? Projektledningen har fortsatt att besöka länets vårdcentraler för att informera om årets nya SVF-förlopp. Vidare har projektkoordinatorn besökt/ eller haft möte via Skype med de flesta vårdcentralerna för att se över rutiner för SVF med fokus på KVÅkodning och innehåll i SVF-remisser. På vårens Hälsovalsmöte för chefer och medicinska rådgivare, både privata och landstingsdrivna vårdcentraler deltar, informerade projektledningen om status på SVF-införandet och kort information om de nya förloppen. Projektledningen följer upp antalet 10-koder (KVÅ-kod för välgrundad misstanke) som sätts på respektive vårdcentral per månad. Samtliga vårdcentraler har kodat välgrundad misstanke om en viss cancer även om frekvensen rapporterade 10-koder varierar. Efter sommaren har projektledaren skickat ut frågor till alla vårdcentraler, både de privata och landstingsdrivna, om hur primärvården upplever att SVF fungerar. Svaren visar att läkarna känner till de införda SVF:erna och dess alarmsymtom för välgrundad misstanke om cancer i stor utsträckning. Utredningsgången på de införda förloppen upplevs fungera bra och sker snabbt. Men det framförs också att det nu är så många förlopp att det blir svårt att hantera, väldigt många ingångar, med olika symtomkonstellationer riskerar att det blir rörigt. Vidare framkommer att remittentens

14 kännedom om patienten inte värderas alla skall utredas enligt SVF. Äldre/dement/ icke-operabel patient behöver inte så snabb utredning. Primärvårdens läkare känner till den skriftliga Patientinformationen men tycker att den kan vara olämplig att dela ut. Ordet cancer är fortfarande laddat för gemene man. Överlag uppfattas införandet av SVF som något positivt från läkarna i primärvården. Projektledningen har årligen kontakt med, Hälsovalsenheten, beställaren av landstingets primärvård, så att Regelboken för att bedriva primärvård uppdateras samt hur uppföljningen av SVF ska ske. 3.4 Överföring av information över landstingsgränser Hur har landstinget löst frågor angående att överföra och säkra informationen för uppföljning när flera landsting delar på ansvaret för ett enskilt SVF? a) Hur har landstinget arbetat för att säkerställa att den fastställda nationella rutinen för överföring av patient i SVF mellan landsting följs?* Projektkoordinatorn/projektledaren har via personliga möten, arbetsgruppsmöten och framtagande av rutiner uppmanat alla enheter som har Vårdförlopp som skickar patienter över landstingsgränser att använda den framtagna rutinen. Inför denna rapport har vi också vi frågat verksamhetschefer/processledare om rutinen används och alla svarar att man använder den nationellt fastställda rutinen. Trots att vi följer den nationella rutinen för överflyttning och datum för välgrundad misstanke skrivs i remissen, framgår det inte av mottagande landsting/region att de kodar, mottagen från annat landsting i samma utsträckning. I Signe-databasen på SKL, så framgår det att mottagna patienter från Sörmland fördelar sig enligt följande; Stockholm 4, Uppsala Akademiska 8, Region Örebro 59 och Linköping 11. Det är i de flesta fall betydligt färre än, det antal patienter påbörjade inom det egna landstinget, men överförda till och avslutade i ett annat landsting som vi har rapporterat. b) Planerar landstinget några ytterligare åtgärder för att säkra informationsöverföring mellan landsting? På regionmötet i oktober i vår sjukvårdsregion bestämde vi att för att få ökad följsamhet till rapportering behöver koordinatorerna i varje förlopp ha tillgång till varandras telefonnummer. Projektledarna ska delge telefonnummer till vårdförloppskoordinatorerna i det egna landstinget/regionen till varandra inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Vid behov ordnas Skype möte med inblandade för att påminna om de rutiner som framtagits och vid behov kan

15 checklistor mm revideras. 4. Uppföljning 4.1. Nationella mätpunkter Hur har landstinget följt upp och använt resultaten av de nuvarande nationella mätpunkterna i arbetet med SVF? Cancerrådets AU, följer kontinuerligt inrapporterad data på övergripande nivå och respektive SVF-processgrupp tittar på sina data i de förlopp där det finns ledtider presenterade. I regionen har vi uppmärksammats på att i SVF Bröstcancer förloppet hade Sörmland en mycket större andel som fick cancer än alla andra landsting/regioner. Anledningen till detta var främst att vi hade många SVF som inte var avslutade i detta förlopp vilket gav en falsk bild. Arbetssättet har nu förändrats och andelen som får en bröstcancer ligger nu mer i paritet med övriga landsting/regioner. I tjock- och ändtarmscancerförloppet har vi däremot en väldigt låg andel som får en cancerdiagnos vilket håller på att kvalitetssäkras om det är korrekt eller om kodningen behöver förbättras, här är den för året nya ledtidsrapporten en stor hjälp. De ledtider som idag publiceras på RCC hemsida för patienter folkbokförda i Sörmland och som får start av behandling utomläns, går det bara att titta på ledtiden för hela sjukvårdsregionen och då framgår inte ledtiden för just landstinget Sörmlands patienter. Därför kan vi inte följa upp ledtiderna för landstinget Sörmlands patienter som får vård utomläns på ett tydligt och enkelt sätt. Koordinatorerna per förlopp håller dock koll på sina ledtider när patienten får vård utomläns och för manuell rapportering på kliniken. När det tar för lång tid i förloppen ringer man och försöker skynda på övertagandet. 4.2 Patienternas upplevelse av SVF För att få ta del av medlen ska den PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC användas även under Kravet gäller för alla de 18 SVF som har implementerats under Önskvärt är att även de SVF som införs 2017 utvärderas med enkäten. a) Hur har landstinget att använt PREM-enkäten för de SVF som infördes ? Resultatet för PREM-enkäten för samtliga förlopp samlat har presenterats och analyserat på Cancerrådets möten regelbundet. Resultatet har även

16 presenterats och analyserats på vårt Patient- och anhörigråd. b) Har landstinget använt sig av PREM-enkäten för de SVF som införts 2017? Ja vi har inkluderat samtliga införda förlopp i PREM-enkäten. c) Kommentera svarsfrekvens och antalet utskickade respektive inkomna enkäter i förhållande till landstingets storlek. För vilka SVF finns tillräckligt mycket data för att se resultat? Inkludera den data som finns tillgänglig i analysverktyget när denna redogörelse färdigställs. I tabellen redovisas landstinget Sörmlands svar för 2016 och första kvartalet 2017 vilket är den data vi hittills har tillgång till. Anledningen till att vi ännu inte har tillgång till materialet för andra kvartalet är att avtalet med leverantören av enkäten är uppsagt. Förhandlingar pågår mellan SKL och företaget om hur överföring av data t.o.m. första halvåret, som landstingen och regionerna äger, ska kunna överföras så att vi får tillgång till det. Antal SVF Prem första kvartalet 2017 SVF-förlopp Skickade svar andel AML Allvarliga ospecifika Bröstcancer ,2 CUP ,1 Cancer i urinvägar och urinblåsa ,6 Hudmelanom ,9 Huvud- hals ,9 Lungcancer ,5 Lymfom ,3 Matstrups- och magsäckscancer ,5 Myelom Peniscancer Prostatacancer ,4 Testikelcancer Tjock- och ändtarmscancer ,7 Äggstockscancer ,6 Summa ,2

17 Landstinget Sörmland har få rapporterade SVF-patienter i förhållande till andra jämförbara landsting/regioner på grund av få inrapporterade patienter i SVF-förloppen relaterat till att vi haft svårt att hitta de satta KVÅkoderna i vårt journalsystem. Förhoppningsvis kommer det att förbättras i och med att vår nya utdatarapport blivit klar i juni i år. Svarsfrekvensen är 57 % på antalet utskickade enkäter vilket ligger i nivå med riket. Grönmarkerade har mer än 10 svar i vårdförloppet, avser både dem som får avslut ingen cancer och de som får start av behandling och båda årens undersökningar. I analysverktyget går det inte att slå ihop resultaten för båda åren, vilket innebär att Huvud- halscancer 2017 inte har något resultat att analysera då det finns mindre än 10 svar. Över huvudtaget är det brister i analysverktyget. Inom fem Vårdförlopp har det funnits resultat som har presenterats och analyserats i processgrupper som har tillräckligt många svar i sitt/sina SVF-förlopp. Antalet svar i varje förlopp, där patienten fått en cancerdiagnos, är dock väl få och svårt att dra några stora slutsatser om förbättringsområden. Det vi ser är att vårt resultat ligger väldigt nära riksresultatet där resultatet är högt för respekt och bemötande, kontinuitet och koordinering, helhetsintryck men lägre för tillgänglighet, emotionellt stöd samt delaktig och involvering, se spindeldiagram

18 d) Hur har landstinget analyserat och tillgodogjort sig resultaten av PREMenkäten? Vi har i den utsträckning det hittills varit möjligt analyserat våra svar och diskuterat möjliga utvecklingsområden men det är svårt, då det finns variationer i dels vad patienterna tycker i respektive förlopp och dels beroende på om utredningen avslutas med att patienten inte har en cancerdiagnos. Antalet svar behöver bli större i varje Vårdförlopp för att kunna hitta förbättringsområden. 5. Erfarenheter av 2017 års arbete Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2017 lett till förändringar i upplägget inför arbetet 2018? I så fall på vilket sätt? Nej vi kommer att jobba på liknande sätt med de tre förlopp som ska införas. Vulvacancer kommer processgruppen för Gynekologisk cancer att ansvara för införandet och Buksarkom Diagnostiskt centrum. 6. Planering för fortsatt arbete efter 2018 Målet för de årliga överenskommelserna är att de insatser som ingår ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet och att resultaten av arbetet ska bli tydliga, för både landstingen och för invånare och patienter, genom att de SVF som ingår i överenskommelserna är implementerade. År 2020 är målet att 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett SVF och 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive SVF inom utsatta maximala tidsgränser. Regeringen avser att följa utvecklingen. a) Beskriv hur landstinget har arbetat för att SVF-arbetet ska fortsätta efter 2018 samt för att målet 2020 ska nås. Landstinget har för avsikt att permanenta SVF arbetet. Som ett led i att permanenta SVF kommer vissa Cancerförlopp att följas upp i landstingets verksamhetsuppföljningssystem PLUSS redan Tanken är att 1-3 indikatorer per process också ska bli synliga även i berörda klinikers verksamhetsuppföljning i PLUSS och på så sätt följas upp kontinuerligt. Om arbetssättet med denna typ av uppföljning i PLUSS går att genomföra kommer det att ligga till grund för fortsatt uppföljning av samtliga SVF-

19 förlopp Primärvården har redan i år med i sin uppföljning med beställaren, antal SVFremisser som skickas från primärvården och hur många patienter som startats med välgrundad misstanke om cancer i primärvården med KVÅ kod för den samma. b) Cancersatsningen ska utformas så att erfarenheter, slutsatser och resultat så långt möjligt kan komma till nytta även på andra områden inom hälso- och sjukvården. Har landstinget sedan inlämnandet av handlingsplanen fått erfarenhet av spridning av resultat eller förslag på hur detta arbete ska fortsätta? Vår erfarenhet med ett tydligt standardiserat utredningsförlopp har varit framgångsrikt och torde gå att applicera även på andra större diagnosområden. Primärvårdens remisser överprövas nu inte, som de kunde göras tidigare, i det införda SVF-arbetet. 7. Ekonomi Ge en översiktlig bild av hur stimulansmedlen har använts och vad återstående medel kommer att användas till. Hur mycket av medlen kommer att föras över från år 2017 till 2018? Inga medel kommer att flyttas över till 2018 enligt landstingets policy. Medlen finansierar en övergripande projektledare för införandet av SVF på heltid och en projektkoordinator på deltid. Ungefär hälften av stimulans medlen finansierar det sedan förra året startade Diagnostiskt centrum i Eskilstuna, vidare har medlen använts för att stärka bemanningen av koordinatorsfunktionen och kontaktsjuksköterskor på de berörda verksamheterna. Medlen har även använts till utvecklingsarbete och utbildningsinsatser internt men också till finansiering av kontaktsjuksköterskeutbildning externt. IT-utveckling av ledtidsrapport intern i landstinget.

20 Tkr (verksamhetens kostnader) Klinik (Basenhet) 1100 Anestesiklinik MSE, KSK Beviljat belopp helår 1130 Kl f reuma o hud- o könssjukd Infektion-lungklinik Sörmland Kirurgi o urologi klinik NLN Kir o urologi klinik MSE, KSK Öron-,näsa-halsklinik Sörmland Kvinnoklinik NLN Kvinnoklinik MSE, KSK Onkologklinik Sörmland Medicinklinik MSE Medicinklinik NLN Vårdcentralen Strängnäs Vårdcentralen City Eskilstuna Vårdcentralen Fröslunda Vårdcentralen Oxelösund Vårdcentralen Bagaregatan Vårdcentralen Ekensberg Vårdplatsenhet KSK Radiologisk klinik MSE, KSK Radiologisk klinik NLN Kvalitets- och verk.utv.staben Gemensamt hälso- och sjukvård Totalsumma IT- Udatakostnad 100 DC projekt Utb. Kontaktssk (15tkr/delt. 15st.) 150 SVF PREM enkät 20 Delsumma Totalsumma (inkl.tabell) Hur stimulansmedlen har använts kommer inte att påverka utbetalning av medel, men informationen är av värde inför diskussion av ny överenskommelse för 2018 mellan regeringen och SKL.

21 8. Inför överenskommelsen 2018 Delge oss gärna områden, synpunkter och erfarenheter som kan vara viktiga att ta med inför arbetet med överenskommelsen för Under förhållandevis kort tid har vi infört 28 standardiserade vårdförlopp för cancervård vilket har fungerat relativt väl men arbetssätten måste nu få konsolideras. Vi behöver befästa de nu införda förloppen så att de blir hållbara över tid. För de patienter som vi remitterar för vård utan för landstingets gränser går det inte att se ledtiden för start av behandling specifikt på t.ex. sörmlänningarna. Vårt önskemål är att den ledtiden ska finnas redovisad per län, vilket ännu inte låtit sig göra. Önskemål om att detta kan utvecklas om ledtiderna för SVF ska fortsätta följas på nationell nivå framledes.