Redovisning av införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården Västerbottens läns landsting

Transkript

1 Redovisning av införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017 Västerbottens läns landsting Datum: 31 oktober 2017 Fastställd av: Ann-Christin Sundberg, hälso- och sjukvårdsdirektör

2 Kortare väntetider i cancervården Dnr SKL 17/01359 Redovisning sker i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om kortare väntetider i cancervården En mall för landstingens handlingsplaner för arbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF) 2017 har tidigare tagits fram av RCC, i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och SKL. Målet med regeringens cancersatsning och överenskommelsen med SKL är att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. På så sätt skapas en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet. Den viktigaste åtgärden för att åstadkomma detta är att fortsatt införa ett gemensamt nationellt system med SVF. De landsting som senast den 1 november 2017 lämnar in en redovisning enligt framtagen mall, med beskrivning av hur de arbetat under 2017 för att följa inlämnad handlingsplan, får ta del av den andra delen av stimulansmedel för Av redovisningen ska det framgå att de tio nya standardiserade vårdförloppen (SVF) har införts senast den 1 november 2017, samt att arbetet med de 18 SVF som infördes fortlöper. Ett SVF räknas som infört när en patient med välgrundad misstanke har genomgått utredning enligt SVF och startat behandling eller avslutats på annat sätt. SVF för analcancer, akut lymfatisk leukemi (ALL), peniscancer samt testikelcancer anses införda när landstinget har alla delar i arbetet på plats så att patienter kan börja remitteras enligt aktuellt SVF. Vidare ska det framgå av redovisningen hur landstingen arbetat med SVF som går över landstingsgränser. Landstingen ska redovisa sina preliminära planer för hur arbetet med SVF ska fortsätta efter 2018 och den nationella PREM-enkäten ska ha använts för de 18 SVF som implementerades Respektive regionalt cancercentrum (RCC) samordnar arbetet med landstingens redovisningar vilka ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 november De standardiserade vårdförloppen kan hämtas på 2

3 1. Uppföljning av införda vårdförlopp För närvarande finns 28 fastställda SVF. Av dessa infördes 18 SVF och tio ska ha införts under Införande av tio nya SVF under 2017 a) När infördes de tio nya vårdförloppen? Redovisa i nedanstående tabell Vårdförlopp Införande av koordinatorfunktion Införande av obokade tider Datum för start av SVF Analcancer Akut lymfatisk leukemi (ALL) Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Livmoderhalscancer (cervixcancer) Livmoderkroppscancer (endometriecancer) Njurcancer Peniscancer Skelett- och mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer Testikelcancer b) Har införandet av de tio nya vårdförloppen följt handlingsplanen eller har det skett justeringar? I så fall varför och på vilket sätt? Införandet av förloppen 2017 har följt handlingsplanen. Även om förloppen beslutades om införande i april, kom vissa förlopp igång tidigare eller senast från juni. 1.2 Nuläge a) Beskriv nuläget för samtliga 28 SVF. Beskriv också om utredningsgången fungerar som planerat. För de 18 SVF som infördes begränsas redovisningen till det som har skett efter att 2017 års handlingsplan lämnades in (senast 15 mars 2017). SVF Akut leukemi. ALL, AML Allvarliga ospecifika symtom och cancer utan känd Nuläget mm. Etablerat, fungerande arbetssätt. Fungerande rutiner. Klinisk Patologi har ett etablerat arbetssätt. Diagnostiskt centrum, DC för handläggning av SVF-AOS och CUP etablerad vid Lycksele lasarett Rutiner och 3

4 primärtumör. AOS, CUP Analcancer Bröstcancer Bukspottkörtelcancer Gallblåsecancer Hjärntumörer Huvud- och halscancer Levercancer Livmoderhalscancer Livmoderkroppscancer Lungcancer funktion relativt väl kända i länet. SVF fungerar enligt plan. Utmaningar gällande tillgång till vårdplatser och operationstider. Beslutad nationell nivåstrukturering där Umeå är ett av fyra centra har inte fått genomslag. Nationell MDK fungerar. Bild- och funktionsmedicin, BFM, uppfyller aktuella ledtider. Fåtal patienter. Följer SVF, kontaktsjuksköterskor, koordinatorer och Min vårdplan är etablerade. Bild- och funktionsmedicin, uppfyller aktuella ledtider. Kompetensförsörjningsproblematik inom BFM Klinisk patologi: kompetensförsörjningsproblematik Följer SVF, kontaktsjuksköterskor, koordinatorer och Min vårdplan är etablerade. BFM uppfyller ledtider. Få patienter. Utvecklingsarbete gällande MDK pågår. Följer SVF, kontaktsjuksköterskor, koordinatorer och Min vårdplan är etablerade. Vårdplatser och operationstider är en utmaning. BFM uppfyller ledtider. Få patienter. Följer SVF men med uppstartsproblem. Funktion som koordinator har införts, kontaktsjuksköterska är under införande på Neurokirurgen, Nus. Processen är under utveckling. Patologi, neuropatologin är hårt belastad och har långa svarstider. Generell kompetensförsörjningsproblematik inom ämnesområdet. Utveckling av molekylärpatologiska analyser har genomförts Följer SVF, kontaktsjuksköterska, koordinator och Min vårdplan är etablerade. Tillgången till operationstider och vårdplatser utgör en utmaning. BFM kan uppfylla nästan samtliga ledtider. Följer SVF, Tillgången till operationstider och vårdplatser utgör en utmaning såsom i övriga landet. BFM uppfyller ledtider. Få patienter. Följer SVF, kontaktsjuksköterska, koordinator och Min vårdplan är etablerade. Relativt få patienter. Inom BFM försöker man hålla de angivna svarstiderna. Detta SVF är en grupp nya patienter som tillkommit på PET/CT. Följer SVF, kontaktsjuksköterska, koordinator och Min vårdplan är etablerade. BFM uppfyller ledtider. Få patienter. Detta SVF är en grupp nya patienter som tillkommit på MR. Följer SVF, kontaktsjuksköterska och koordinator är etablerade. Brist på lungläkare i norra regionen påverkar negativt. Välfungerande BFM. Den molekylärpatologiska diagnostiken är på plats även om man har svårt att hålla ledtider från provtagning till svar. 4

5 Lymfom och KLL Matstrups- och magsäckscancer Melanom Myelom Njurcancer Peniscancer Prostatacancer Skelett- och mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer Testikelcancer Tjock- och ändtarmscancer Urinblåse- och urinvägscancer Följer SVF. Kontaktsjuksköterska, koordinator och Min vårdplan är etablerade. Sköts och fungerar på länets tre sjukhus. BFM följer inte alla ledtider men omfattar väldigt få patienter. Patologi, etablerat arbetssätt. Följer SVF. Begränsad tillgång till vårdplatser och operationstider vilket kan påverka vissa ledtider. BFM uppfyller ledtider i snitt. Få patienter. Följer SVF. Kontaktsjuksköterskor, koordinatorer och Min vårdplan etablerat. Inledda kontakter och samarbeten i vårdkedjan mellan Hud- och STD-kliniken och Kirurgcentrum. Teledermatoskopi är infört i primärvården i hela länet. Hudläkare närvarande vid MDK BFM uppfyller ledtider. Följer SVF. Kontaktsjuksköterskor, koordinatorer och Min vårdplan etablerat. Sköts på länets tre sjukhus, fungerar. BFM uppfyller ledtider. Få patienter. Patologi har ett etablerat arbetssätt Följer SVF. Kontaktsjuksköterskor och koordinator etablerade. Operationstider och vårdplatser är en utmaning. Likaså bristen på urologer i norra regionen. BFM uppfyller ledtider. Få patienter. Följer SVF. Kontaktsjuksköterska och koordinator etablerade. Nationellt nivåstrukturerat. Följer SVF. Kontaktsjuksköterskor och koordinatorer etablerade, Bristen på urologer i regionen påverkar ledtider negativt. BFM försöker hålla de uppsatta ledtiderna. Följer SVF. Kontaktsjuksköterskor, koordinatorer och Min vårdplan etablerat. Sarkomcentrum etablerat. BFM uppfyller ledtider i snitt. Få patienter. Följer SVF. Kontaktsjuksköterskor, koordinatorer och Min vårdplan etablerat. Stor volym ultraljudsledda punktioner att hantera för BFM i filtersyfte. Rutiner för flödet är under utveckling i länet. Klinisk Patologi: Uppfyller ledtider. Följer SVF. Kontaktsjuksköterskor och koordinator etablerade. Nationell nivåstrukturering av lymfkörtelutrymningar utförd BFM uppfyller ledtider. Få patienter. Följer SVF. Kontaktsjuksköterskor, koordinatorer och Min vårdplan etablerat. Operationstider och tillgång till vårdplatser är begränsade vilket kan påverka ledtider negativt. Kan även notera ökade köer till koloskopi. BFM uppfyller ledtider. Följer SVF. Kontaktsjuksköterskor och koordinatorer etablerade. Bristen på urologer i regionen påverkar ledtider negativt. Klinisk patologi har svårt att uppfylla ledtider generellt på 5

6 Äggstockscancer grund av kompetensförsörjningsproblematik. BFM uppfyller ledtider. Följer SVF. Kontaktsjuksköterskor, koordinatorer och Min vårdplan etablerat. Regionalt nivåstrukturerat till Nus. Inom BFM försöker man hålla de angivna ledtiderna. Inom SVF-äggstockscancer görs samma undersökningar som före SVF-införandet. b) Har det förändrade arbetssättet som SVF innebär stabiliserat sig? Om inte, vilka utmaningar kvarstår? Arbetssättet generellt: I det stora hela har verksamheten på olika nivåer anpassat sig till detta arbetssätt och fastställda rutiner tillämpas i allt högre omfattning. Däremot uppkommer ständigt nya situationer att hantera i flödet. Då är det en fördel att verksamheterna börjat samverka, lärt känna varandra och etablerat processarbetsgrupper på ett annat sätt än tidigare och kan då även lättare lösa problemen. Utmaningar: Utmaningar som kvarstår är oftast kopplade till bristande tillgång till kompetens och personal. Vårdplatser och operationsresurser är beroende av personal och beror då inte enbart på införande av SVF. Detsamma gäller inom patologi och Bild- och funktionsmedicin. Även om man under lång tid försöker överbrygga dessa hinder med utbildning och rekrytering så krävs att många arbetssätt och vem som gör vad förändras i många verksamheter. Endoskopiska undersökningar: Inom vissa vårdförlopp noteras att köerna till endoskopiska undersökningar (där detta utgör filterfunktion), exempelvis koloskopi, har ökat vilket förlänger väntetiderna till diagnos, främst för andra fall än cancerfall. Kolorektal cancer: Beträffande SVF för kolorektal cancer föreligger fortfarande osäkerhet om inklusionskriterierna för SVF och man ser bristande följsamhet till uppsatta indikationer hos befattningshavare både i primärvården och i specialistvården. Detta innebär risk för undanträngning av patienter med alarmsymtom som inte uppmärksammas. Rutiner för remissmärkning: En annan utmaning gäller att alla måste följa uppsatta rutiner. Särskilt rutinerna för remissmärkning och innehåll i remisserna inom och mellan landstingen/regionerna orsakar merarbete hos medarbetarna och är en källa till frustration och risk för försenad överföring. Datastöd för elektronisk remittering mellan landstingen står speciellt högt på önskelistan. Makrohematuriutredning, rutiner för remittering: Inom de urologiska SVF som införts pågår fortfarande dialog och rutindiskussioner mellan urologi och primärvård om remissrutiner. Klinisk patologi: Utmaningar kvarstår då införandet av SVF sammanfaller med en omfattande kompetensförsörjningsproblematik av såväl patologer samt BMA samt krav på en betydligt mer omfattande och sofistikerad och komplex diagnostik. Ett omfattande behov av nya molekylärpatologiska analyser för såväl diagnostik samt individanpassad terapi är ett tydligt exempel. En strukturerad uppföljning internt är en nödvändighet för att angripa de interna flaskhalsarna. Även om det interna arbetssättet utvecklats de senaste åren finns fortfarande andra rutiner som kan förbättras. Införande av en intern SVF- 6

7 koordinator inom patologi/genetik, kan vara en möjlig förbättring. Ett fortsatt behov av deltagande i ExDIN projektet enligt tidigare angiven motivering. Inom de uropatologiska tumörtyperna där de flesta omfattas av SVF kan endast undantagsvis diagnostik ske inom angivna tidsramar, även om man i vissa fall anlitar privata laboratorier. Det råder en skriande brist på uropatologer och biomedicinska analytiker, BMA. Internt utvecklingsarbete pågår av rutiner och flöden för att parera effekterna av detta. Utvecklingen av ett kliniskt molekylärpatologiskt lab KMPL/GMC är en nödvändighet för högkvalitativ diagnostik och individanpassad terapi. Inom SVF huvud- och halscancer har specialutbildade BMA börjat hantera hårda preparat vilket föranleder högre kvalitet och kortare ledtider till diagnostik. Inom SVF melanom är eftergranskningar inför MDK tidskrävande. Patologin deltar i MDK men efterfrågar rutiner för hur och när man deltar i vissa MDK eftersom man har svårt att kunna medverka i alla. c) Har landstinget sedan handlingsplanen lämnades in vidtagit några åtgärder avseende systemet för uppföljning av SVF med hjälp av KVÅ-kodning? Västerbottens läns landsting har sedan handlingsplanen inlämnades, börjat skicka filer till den nationella väntetidsdatabasen Signe automatiskt. Genom att det befintliga systemstödet för utdata utvecklats har överblick och kvalitetskontroll av dessa data kunnat ökas ytterligare. Eftersom kvaliteten på utdata ofta avgörs av rutiner för rapportering, har även medarbetare i verksamheten involverats i detta arbete. Kodningen sköts som regel av medicinska sekreterare och koordinatorer i specialistvården och fungerar relativt väl. Däremot finns fortfarande enheter eller SVF där rutinerna och rollfördelningen mellan olika kompetenser behöver förbättras. Dessa flöden är dock identifierade och utvecklingsarbete pågår. Kodningen av välgrundad misstanke, VGM, har hittills inte införts inom primärvården. Inremittenten (oftast primärvården) märker remissen med SVF och vilket vårdförlopp som är aktuellt och sedan sätter specialistvården koden för VGM i journalen. Man anger då inremittentens beslutsdatum. Ett arbete kommer dock inom kort att inledas för att primärvården skall koda VGM i förlopp utan filterfunktion. d) Hur kvalitetssäkrar landstinget data som rapporteras in till den nationella väntetidsdatabasen? Berörda verksamheter har tillgång till uppföljningsverktyg ur landstingets datalager för kvalitetsgranskning och överblick i de olika patientflödena. Landstingscentral kontroll av uppgifterna och materialet innan sändning sker av väntetidssamordnaren för VLL. Innan alla kodningar och rutiner för detta är helt utvecklade, vilket inte är situationen för tillfället, kommer den landstings-centrala kontrollen att vara särskilt viktig. 1.3 Antal patienter som genomgått respektive SVF Hur många patienter har genomgått och avslutat* SVF fram till och med datum för inlämnande av redovisningen (senast 1 november 2017)? * Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF, genom start av behandling eller annat avslut. 7

8 Redovisa antalet patienter i nedanstående tabell: Antal patienter påbörjade och avslutade inom det egna landstinget Antal patienter påbörjade inom det egna landstinget, men överförda till och avslutade i ett annat landsting Antal patienter påbörjade i ett annat landsting, men överförda till och avslutade inom det egna landstinget Vårdförlopp Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor SVF införda avräkning per TOTAL T AML Urinblåse- och urinvägscancer Huvud- och halscancer Matstrups- och magsäckscancer Prostatacancer Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Bröstcancer Bukspottkörtelcancer Gallblåsecancer Hjärntumörer Hudmelanom Levercancer Lungcancer Lymfom Myelom Okänd primärtumör (CUP) Tjock- och ändtarmscancer Äggstockscancer SUBTOTAL SVF införda 2017 Analcancer** Akut lymfatisk leukemi (ALL)** Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Livmoderhalscancer (cervixcancer) Livmoderkropps

9 cancer (endometriecancer) Njurcancer Peniscancer** Skelett- och mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer Testikelcancer** SUBTOTAL TOTAL ** SVF för analcancer, akut lymfatisk leukemi (ALL), peniscancer samt testikelcancer anses införda när landstinget har alla delar i arbetet på plats, så att patienter kan börja remitteras enligt aktuellt SVF 2. Utvecklingsarbete och utmaningar 2.1 Stöd till utvecklingsarbete a) Beskriv hur landstinget har gett stöd till verksamheternas utvecklingsarbete avseende införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införandet av koordinatorfunktion samt obokade tider. I likhet med tidigare år har inom primärvården utförts: Kommunikation till olika målgrupper. Under 2017 främst inriktat till samtliga personalkategorier och chefer. Utbildning/information till läkare. Ett 10- tal lokala kortversioner av SVF finns framtagna efter överenskomna rutiner i vårdkedjan. Dessa rutiner används av alla inremittenter. Inom övriga SVF används de nationella primärvårdsversionerna. Utarbetat och kommunicerat rutiner för märkning av remisser i tillgängliga journalsystem. Representanter för primärvården (särskilda processledare) har medverkat vid och varit delaktiga i införande av alla SVF i Västerbotten. Stöd till primärvården se även avsnitt 3.1 och 3.2. I likhet med tidigare år har inom specialistvården utförts: Kommunikation till olika målgrupper, chefer och medarbetare Utbildning/information till vårdpersonal och vissa enheter. Ett 10-tal lokala kortversioner av SVF finns framtagna efter överenskomna rutiner i vårdkedjan. Dessa rutiner används av alla inremittenter, således även i specialistvården Rutiner för märkning av remisser i olika journalsystem. Lika viktigt även här eftersom patienterna även remitteras inom specialistvård. 9

10 Införande och utveckling av koordinatorfunktion? Koordinatorernas roll i cancervården och flöden inom SVF visar sig vara en allt viktigare förutsättning till framgång. I takt med att nya vårdförlopp och verksamheter kommit in i SVF-arbetet har verksamheterna fått stöd i hur arbetet skall organiseras och vilka roller som skall etableras. Allt fler koordinatorer har införts och etablerats inom specialistvården, i Västerbotten finns för närvarande ett 20-tal SVF-koordinatorer. Förslag till och modell för uppdragsbeskrivningar till dessa finns framtagna i norra regionen och är beslutat att användas på alla enheter. Kompetensutveckling och nätverksmöten till koordinatorer har pågått under året. Vid dessa tillfällen har delgetts information om nyheter inom SVF, utvecklingen inom uppföljningssystemet och olika erfarenheter har kunnat utbytas mellan kollegorna. Vid vissa av dessa möten har även kontaktsjuksköterskor och medicinska sekreterare deltagit. Dessa former av nätverk kommer att fortsätta och utvecklas. SVF-koordinatorernas kompetens, erfarenheter och arbetsförhållanden har inventerats nationellt genom en enkätundersökning från Socialstyrelsen. Det nationella utfallet av undersökningen finns till hands för jämförelse med utfallet i Västerbotten. Lokalt i Västerbotten har även genomförts en stickprovsundersökning med strukturerade djupintervjuer till 6 st (25 %) av länets koordinatorer, som även belyser flödet, arbetsförhållanden och andra arbetsmiljöaspekter. Dessa båda undersökningar kommer att utgöra värdefullt underlag till utveckling av verksamheten och rollerna. Införande av obokade tider? Allt eftersom nya SVF och verksamheter kommit in i arbetet har verksamheterna planerat för införande av och säkring av korta ledtider till besök och undersökningar genom exempelvis system med obokade tider. Vissa verksamheter inom VLL har i samråd med bild- och funktionsmedicin medvetet avstått från ett system med obokade tider inom radiologi. Patienter i SVF garanteras istället undersökning med exempelvis datortomografi och MRkamera inom föreskriven tid. Detta ses som ett likvärdigt system. Vissa enheter tillämpar även bokning av besök och undersökningar i block och i följd för att undvika onödig väntan och onödiga resor för patienterna. Metoderna för att erbjuda tider för undersökning utan onödig väntan för patienterna kan alltså variera. b) Beskriv övrigt utvecklingsarbete som har haft betydelse för införandeprocessen och för SVF-arbetet i sin helhet. Införandemodellen i landstinget med att alla verksamheter som deltar i flödet deltar vid uppstarten av förloppet och är delaktiga i hur rutinerna formas, är en viktig förutsättning för framgång i arbetet. Vidare är SVF som budskap ofta beskrivet av mottagande enheter som positivt vilket gör att det som regel är lätt att fånga intresse och kreativitet hos mottagaren. Väldigt många tycker av dessa skäl att det är bra med SVF. Regionalt utvecklingsarbete inom MDK: Ett regionalt utvecklingsarbete av MDK har genomförts under 2017 på uppdrag av Norrlandstingens regionförbund, NRF. Arbetet har letts av RCC Norr och de regionala processledarna. Syftet har varit att inventera funktion och rutiner vid ronderna och identifiera utvecklingsbehov inom MDK. Insatser har varit 10

11 värdefulla och skapat samsyn i regionen över vilka krav som ställs på alla deltagande enheter och funktioner för att dessa resurskrävande men viktiga forum skall genomföras på effektivt sätt. Diagnostiskt centrum, DC: Diagnostiskt centrum som sedan hösten 2016 i Västerbotten är etablerat på lasarettet i Lycksele, har fortsatt marknadsföringen av verksamheten inom primärvård och specialistvård. Man har även deltagit vid ett regionalt nätverksmöte i Örnsköldsvik under hösten Ett regionalt nätverk med andra DC har även bildats med syfte att utbyta erfarenheter och kunskap. Nästkommande möte 2018 kommer att förläggas till Lycksele. Senare har även beslutats om att inrätta ett forum för nationellt samarbete och utveckling av diagnostiska centra, där även Västerbottens DC kommer att delta. Samlingsplats för information på intranätet I Västerbotten har under året skapats nya sidor för information om standardiserade vårdförlopp på landstingets intranät, med en helt ny struktur. Det är till dessa sidor man hänvisar medarbetare för information. De nya sidorna har en struktur som ska passa för både primärvård och specialistvård. Här finns information om alarmsymtom för cancer, och information om samtliga förlopp kompletterad med lokalt anpassade rutiner. På sidorna finns även kontaktuppgifter till nyckelpersoner, nyhetsflöde, information om uppföljning och informationsmaterial. Syftet är att det ska vara enkelt att hitta den information man behöver, oavsett yrkeskategori eller verksamhet. 2.2 Utmaningar Beskriv utmaningarna med införandet av årets SVF och med SVF-arbetet i sin helhet: a) Hur har landstinget omhändertagit de utmaningar som beskrevs i handlingsplanen 2017? De allra största utmaningarna och som nämns I handlingsplanen finns inom området kompetensförsörjning. Bristen på specialister inom många kategorier i verksamheterna är fortfarande påtaglig och en genomgående utmaning i stort sett inom alla verksamheter. Det läggs stora resurser och många olika insatser för att hantera dessa utmaningar. Kompetensbristerna inom patologi, bild-och funktionsmedicin, vårdplatser och vårdkapaciteter inom operationssjukvården är främst besvärande. Se avsnitt 1.2 b för ytterligare redovisning inom vissa verksamheter. b) Har det uppstått oförutsedda utmaningar? Om ja, beskriv vilka och hur ni har löst dessa utmaningar. En utmaning som fortfarande inträffar och är besvärande är hur man kvalitetssäkrar arbetssättet och registreringen av SVF mellan kliniker inom sjukhusvården. Rutiner för remittering och hantering av remisser mellan primärvården och sjukhusvård har tidigare gällt som det stora problemet, men även sambandet och strömmarna mellan sjukhuskliniker har vissa brister. Det finns system för att följa upp och fånga brister i registreringen men även det kliniska förloppet kan ibland ha behov av förbättring. Inom några förlopp har det beskrivits risk för fördröjning av vårdförloppen i stället för tvärtom beroende på bristfälligt utformade direktremisser och inte 11

12 enligt SVF riktlinjer. Detta motverkas genom avvikelserutiner och diskussion mellan aktörerna i flödet. c) Hur har landstinget arbetat med att följa och åtgärda befarade undanträngningseffekter? Väntetider följs löpande i alla verksamheter sedan lång tid. Väntetiden för benign kirurgi är fortsatt lång inom flera områden såväl före som efter SVF infördes. Landstinget har infört flera nya länskliniker under året som bland annat skall underlätta överblick och samordning av väntelistorna i länet och därefter mandat att fördela patienter mellan länets sjukhus. Fortsatt samordning av operationsverksamheter ses som en av de viktigaste åtgärderna inom tillgängligheten. Patienter som väntat längre än vårdgarantin erbjuds även operation utanför länet. Det är oftast omöjligt eller mycket svårt att identifiera hur väntetider och tillgänglighetet till vård påverkas av SVF eller andra faktorer. Vid Diagnostiskt centrum i Lycksele på Medicin-rehabiliteringskliniken har man trots befarade risker om undanträngning/konkurrens mellan flöden, lyckats klara av etablering av många SVF. Vårdförloppen AOS/CUP tillkom när DC etablerades, Lymfom/KLL och myelom för patienter från Södra lappland handlades där sedan tidigare. 3. Information och förankring 3.1 Patienter och närstående Hur har landstinget involverat patient- och närståendeföreträdare i arbetet med SVF under året? VLL:s lokala patientråd (6-9 deltagare) har deltagit vid 3 träffar med landstingets projektledning hittills under Vid dessa möten har redovisats hur arbetet med de nya och tidigare införda förloppen går och hur de utvecklas. Vid arbete med handlingsplan och redovisning till socialdepartementet har rådet deltagit i detta arbete. Utdata från PREM-enkäten och olika ledtider har redovisats och synpunkter har utbytts i dessa forum. Sedan 2016 ingår två företrädare från patientrådet i landstingets ledningsorgan inom SVF, Lokalt cancercentrum, LCC, och kan där följa arbetet i drift och rent strategiskt. Deltagare från patientrådet har även medverkat vid Socialstyrelsens besök i Västerbotten (VLL är ett av 4 fördjupningslandsting) Vid möten inom de olika processerna deltar som regel delegater från patient- och närståenderådet och lämnar värdefulla synpunkter. Alla uppdragsbeskrivningar till kontaktsjuksköterskor samt koordinatorer i landstinget har passerat patientrådet för bedömning och godkännande. 3.2 Privata vårdgivare Hur har landstinget involverat representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF under året? Privata vårdgivare inom primärvården i Västerbotten har deltagit vid samma utbildningar för chefer och andra personalkategorier som berörs nedan. För de privata vårdgivare som inte har åtkomst till landstingets intranät, har byggts webbsidor på landstingets externa webbplats med information om SVF och lokalt anpassad information. 12

13 Under hösten har även landstinget gjort ett vykortsutskick om satsningen på standardiserade vårdförlopp till privata vårdgivare (läkare och fysioterapeuter) som har andra avtal med landstinget, utom ramen för Hälsoval Västerbotten. 3.3 Primärvård Hur har landstinget säkerställt att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF? Arbetet med att utbilda och informera chefer och medarbetare inom primärvården har gått vidare. Tidigare har utbildning främst riktat sig till chefer och läkare. Insatserna under 2017 har inriktats till att nå ut till alla övriga personalgrupper inom primärvården. Ofta är det andra personalkategorier som möter patienterna i telefon eller på mottagningar i tidigt skede och kan då även tidigt rikta misstankar mot eventuell malignitet och SVF. Tillsammans med RCC Norr och övriga norrlandslandsting/regioner har en kampanj vid namn Tänk-SVF genomförts under eftersommar och höst. Ett antal utbildningstillfällen om SVF på video eller på plats har riktats till alla hälsocentralers verksamhetschefer och andra kategorier/arbetsgrupper. Utbildningsmaterialet till dessa tillfällen har utarbetats tillsammans i regionen. Materialet vid dessa utbildningar innehåller budskap som är både generellt i regionen och lokalt för respektive län. Ur innehållet: - symtom som kan utgöra misstanke om cancer, hur de ska handläggas, - hur man agerar vid remittering och viktiga principer inom SVF. - hälsocentralerna har även fått uppdrag att utforma lokala rutiner för SVF-fall och hur man informerar ny personal om SVF. Verksamhetscheferna skall sedan föra informationen vidare på sina hälsocentraler och upprätta rutiner för hur man hanterar patienter som söker med symtom som kan utgöra misstanke om cancer. Om alla ställda krav uppfyllts har även RCC kunnat ge en mindre ekonomisk ersättning för detta arbete. I Västerbotten har dessa utbildningar genomförts vid 5 tillfällen och 26 av länets 38 hälsocentraler har deltagit. Utbildningarna har i dialogen upplevts som positiva och beräknas ge en god grund för att primärvården kan göra det som förväntas inom SVF. Utöver detta har SVF varit med på de årliga vidareutbildningsdagarna för distriktssköterskor där totalt nära 200 sjuksköterskor och distriktssköterskor deltagit. Här har man framfört budskap och information i likhet med det ovan nämnda. 3.4 Överföring av information över landstingsgränser Hur har landstinget löst frågor angående att överföra och säkra informationen för uppföljning när flera landsting delar på ansvaret för ett enskilt SVF? a) Hur har landstinget arbetat för att säkerställa att den fastställda nationella rutinen för överföring av patient i SVF mellan landsting följs?* Västerbottens centrala kontrollfunktion som finns genom landstingets väntetidssamordnare, som dessutom är starkt knuten till SVF-projektet, har bra kontroll på det administrativa flödet mellan landstingen. Det har vid flera tillfällen funnits orsak att påpeka till andra landsting om att följa den beslutade nationella 13

14 rutinen för remissmärkning. Eftersom Norrlands universitetssjukhus i Västerbotten är universitetssjukhus kommer ett flertal patienter hit för behandling och skall då även sätta koder för avslut av SVF. Dåliga eller knapphändiga uppgifter i remisserna från övriga regioner och landsting medför merarbete. Landstingsövergripande systemstöd för remittering saknas. Trots vissa problem i början av projektet har Västerbottens läns landsting ändå en relativt stor andel inrapporterade utomlänspatienter i nationella databasen Signe. b) Planerar landstinget några ytterligare åtgärder för att säkra informationsöverföring mellan landsting? * Se ovan, kontroll och dialog med respektive verksamhet är nödvändigt. 4. Uppföljning 4.1. Nationella mätpunkter Hur har landstinget följt upp och använt resultaten av de nuvarande nationella mätpunkterna i arbetet med SVF? Nationella mätpunkter gällande ledtider har följts under året och datasystem och rutiner för rapportering och kontroll blir allt bättre. Material med riksuppgifter per SVF om olika ledtider och volymer har kunnat skickas ut regelbundet till processledare och chefer inför olika mötesforum. Uppgifterna utgör där värdefulla underlag till förbättringsarbete i verksamheten och i flödet. Landstinget har även en egen uppföljning av ledtider i dykverktyget Diver som är uppbyggt snarlikt QlickView, tillgängligt för ledning och berörda befattningshavare. Landstingets väntetidssamordnare har en central roll för att säkra kvaliteten av kodning och började tidigt att hämta data för jämförelse med riket i den nationella väntetidsdatabasens Qlickview-applikation. Det uppmärksammandes rätt tidigt stora och svårförklarliga olikheter i utfallen av andel startade behandlingar alternativt avslut innan behandling, ledtider och volymer mellan olika landsting. Data har regelbundet delgivits lokala och regionala processledare för SVF för diskussion och kvalitetssäkring av klinisk praxis och kodningens kvalitet. Landstinget har även påpekat om detta förhållande till nationell nivå och har bistått med datauttag och analyser till RCC och SKL för vidare kvalitetssäkring. 4.2 Patienternas upplevelse av SVF För att få ta del av medlen ska den PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC användas även under Kravet gäller för alla de 18 SVF som har implementerats under Önskvärt är att även de SVF som införs 2017 utvärderas med enkäten. a) Hur har landstinget att använt PREM-enkäten för de SVF som infördes ? Västerbottens läns landsting har genomfört mätningar med PREM-enkäten till patienter inom de 18 SVF som införts b) Har landstinget använt sig av PREM-enkäten för de SVF som införts 2017? 14

15 PREM-enkäten har inte använts till patienter inom SVF som införts under Utifrån den erfarenhet vi fått av genomförandet av PREM under året har detta visat sig vara ett klokt beslut. Etableringen av den nationella PREM-enkäten inom ramen för Nationell patientenkät, med en relativt ny leverantör till detta har visat sig medföra en del inkörningsproblem. De SVF förlopp som infördes 2017 har dessutom relativt låga patientvolymer och skulle inte ha medfört tillräckliga underlag för bra analyser av utfallet i detta skede. Inför kommande år när struktur och former för enkäten utvecklats vidare kommer nya beslut angående detta att övervägas. c) Kommentera svarsfrekvens och antalet utskickade respektive inkomna enkäter i förhållande till landstingets storlek. För vilka SVF finns tillräckligt mycket data för att se resultat? Inkludera den data som finns tillgänglig i analysverktyget när denna redogörelse färdigställs. Proceduren för uttag av data till PREM-enkäten fungerar väl. Månadsvolymen av patienter till PREM som rapporteras från oss är stabilt på över 200 patienter från Västerbotten och övriga norrlandslän. Svarsfrekvensen för PREM 2017 följer det nationella utfallet på ca 58 %. I Västerbotten finns redovisade utfall gällande PREM inom diagnoserna bröstcancer, prostatacancer, tjocktarms- och ändtarmscancer samt urinblåse- urinvägscancer. De patienter som inlett behandling för cancer är mer benägna att besvara enkäten än de som avslutats innan behandling. Dessa uppgifter är knappast förvånande och följer utvecklingen i landet i övrigt. Den löpande redovisningen av utfallet haltar dessutom då leverantören inte sammanställt fler månader än perioden januari-mars SKL har sagt upp det nationella ramavtal som reglerar enkäten från det aktuella företaget. I takt med att enkätsammanställningen återupptas kommer utfall på fler diagnoser att vara möjliga att få. d) Hur har landstinget analyserat och tillgodogjort sig resultaten av PREM-enkäten? Utifrån den begränsade mängd inkomna svar och fåtalet SVF som kan uppvisa eget utfall enligt PREM har jämförelse av utfallen mellan diagnoserna inte varit möjlig i någon större omfattning. Eftersom vissa av PREM-enkätens frågor och även i vissa fall frågornas inbördes sortering på indikatorer gjordes om från januari 2017 har möjligheten till jämförelse mellan åren varit begränsad. Redovisning av det totala utfallet för perioden januari-mars 2017 har skett på länsnivå för ledningen inom SVF-arbetet, vårt så kallade LCC, lokalt cancercentrum, patientrådet samt inom ett par processer, exempelvis bröstcancer och inom de urologiska flödena. Resultatet ger ett bra underlag till diskussioner och verksamhetsutveckling. Inom ett par förlopp har det redan vid redovisningen av PREM-utfallet, väckts förslag på förbättringar av rutiner exempelvis vid kallelse och information vid första besöket. Utfallet av några frågor i PREM fanns även med i utbildningsmaterialet till primärvården för att ge tyngd över vissa förbättringsområden. 5. Erfarenheter av 2017 års arbete Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2017 lett till förändringar i upplägget inför arbetet 2018? I så fall på vilket sätt? Den satsning på information och utbildning om SVF till alla medarbetare inom primärvården under 2017 har upplevts som värdefull. Inför kommande år kan det anses som befogat att fundera på om en liknande kampanj kan vara värdefull även inom specialistvården. Fortfarande har en del verksamheter med många 15

16 SVF etablerade, vissa medarbetare som inte känner till de viktigaste principerna och grunderna med SVF. 6. Planering för fortsatt arbete efter 2018 Målet för de årliga överenskommelserna är att de insatser som ingår ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet och att resultaten av arbetet ska bli tydliga, för både landstingen och för invånare och patienter, genom att de SVF som ingår i överenskommelserna är implementerade. År 2020 är målet att 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett SVF och 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive SVF inom utsatta maximala tidsgränser. Regeringen avser att följa utvecklingen. a) Beskriv hur landstinget har arbetat för att SVF-arbetet ska fortsätta efter 2018 samt för att målet 2020 ska nås. De aktiviteteter och intentioner som beskrivs i handlingsplanen 2017 genomförs och fortgår i Västerbotten. Planeringsarbetet framöver och budskapet om långsiktighet finns hela tiden med i informationen och utbildningen i verksamheterna. Tanken på SVF-införandet som en uthållig och varaktig förändring kvarstår alltså. Det innebär att system för löpande uppföljning och stöd inom de olika flödena över enhetsgränser och länsgränser är en viktig grund och kommer fortsatt att utvecklas. Eftersom rollerna i vårdförloppen med koordinatorer och kontaktsjuksköterskor till så stor del bär hela förloppet och patienternas väg igenom vården, kommer dessa strukturer att vara särskilt viktiga att hålla bemannade och utvecklas under all tid. b) Cancersatsningen ska utformas så att erfarenheter, slutsatser och resultat så långt möjligt kan komma till nytta även på andra områden inom hälso- och sjukvården. Har landstinget sedan inlämnandet av handlingsplanen fått erfarenhet av spridning av resultat eller förslag på hur detta arbete ska fortsätta? Några kliniker i Västerbotten som deltar i arbetet med SVF, vittnar om att man i vissa sammanhang arbetar på liknande sätt som vid SVF även vid handläggningen av fall med andra diagnoser. Det är inte ovanligt att förändringar som dessa även spiller över med positiva effekter inom andra flöden i verksamheterna. Fler exempel på detta är med säkerhet att vänta. 7. Ekonomi Ge en översiktlig bild av hur stimulansmedlen har använts och vad återstående medel kommer att användas till. Alla beviljade medel för 2017 har använts till verksamheten inom SVF. Dessa medel har i likhet med tidigare år inom projektet använts till stöd och resurstillskott inom vissa verksamheter med speciella behov. Medlen har till stora delar fördelats långsiktigt för att skapa stabilitet och uthållighet i verksamheterna. En viss del av medlen har använts till sent uppdagade behov vid uppstart av SVF. De verksamheter som fått del av medlen är: 16

17 Operationsverksamheten på lasarettet i Lycksele, för att kunna ta emot fler fall inom elektiv kirurgi och därigenom kunna avlasta operationsverksamheten på Nus så att man där kan prioritera större cancerkirurgi. Resurstillskott till Bild- och funktionsmedicin Resurstillskott till Patologi Resurstillskott till vissa basenheter för att inrätta koordinatorer, kontaktsjuksköterskor samt endoskopister Kommunikationsstöd inom VLL Medicin- och rehabiliteringskliniken, Lycksele lasarett för etableringen av diagnostiskt centrum Tillkommande speciella resurstillskott för andra speciella resurser i etableringsskedet. Hur mycket av medlen kommer att föras över från år 2017 till 2018? Det beräknas inte överföras några budgetmedel till SVF mellan åren. Hur stimulansmedlen har använts kommer inte att påverka utbetalning av medel, men informationen är av värde inför diskussion av ny överenskommelse för 2018 mellan regeringen och SKL. 8. Inför överenskommelsen 2018 Delge oss gärna områden, synpunkter och erfarenheter som kan vara viktiga att ta med inför arbetet med överenskommelsen för PREM-enkät i framtiden. I vissa nationella kvalitetsregister ingår eller är på väg att införas PREM-enkäter till cancerpatienterna som registeras. Detta kan i förlängningen medföra dubbelarbete gällande enkätproduktion och analys av utfall men även medföra enkättrötthet hos vissa patienter och därigenom minskad svarsbenägenhet. Därför borde detta beaktas inför fortsättning av användandet av PREM inom SVF. I PREM-enkäten får i dagsläget alla patienter samma typ av enkät med frågor oavsett om man har inlett cancerbehandling eller inte. I framtiden borde det finnas vissa speciella frågor som riktas enbart till de patienter som inte inlett behandling. Dessa patienter kan ha kvarstående besvär och bli föremål för kompletterande undersökningar eller utredning. Det kan finnas ett värde i att undersöka hur den målgruppen upplever att man hanterats efter avslut av SVF. Detta arbete borde inledas under projekttiden 2018 för att kunna samordnas nationellt. 17