Översyn av dispensförfarandet enligt Pumplagen med tillhörande författningsförslag

Transkript

1 Diarienummer Ert diarienummer Dokumenttyp Sida TSV Datum N2010/8029/TE N2010/7042/TE N2010/1313/TE (slutligt) m.fl. Ert datum UTREDNINGS- UPPDRAG Upprättad av 1(24) Ulrika Ågren, Väg- och järnvägsavdelningen Regeringskansliet Näringsdepartementet Stockholm Översyn av dispensförfarandet enligt Pumplagen med tillhörande författningsförslag Redovisning av uppdrag 9 i regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer Transportstyrelsen Norrköping kontakt@transportstyrelsen.se Besöksadress: Vikboplan 7 telefon:

2 2(24) Innehåll Sammanfattning 3 Författningsförslag 4 1 Inledning Bakgrund Uppdraget Avgränsningar 8 2 Resultat Förslag Utredningsarbete 12 3 Konsekvenser 15 4 Författningskommentarer 23 Referenser 24

3 3(24) Sammanfattning Enligt Uppdrag 9. i Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, ska Transportstyrelsen se över dispensförfarandet enligt lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel med tillhörande författningar med syftet att mildra konsekvenserna för bl.a. mindre försäljningsställen av fordonsbränsle i glesbygd. Författningsförslag om undantag från pumplagen för säljställen med försäljningsvolymer understigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle ska lämnas i rapporten.transportstyrelsen ska senast den 15 april 2011 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) redovisa resultatet av uppdraget. Det författningsförslag alternativ 1 som Transportstyrelsen föreslår innebär att 3 ändras så att bränslesäljare som har säljställen i glesbygd undantas då de under kalenderåret två år före haft en försäljningsvolym ej överstigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle, samt att det sist i 2 införs en definition av begreppet glesbygd. Under utredningens gång har författningsförslaget vägts mot ett annat förslag alternativ 2 som istället innebär en helt ny gräns för försäljningsvolymen för alla bränslesäljare, nämligen kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. Bakomliggande överväganden liksom positiva respektive negativa konsekvenser av respektive förslag behandlas under 2.1 Förslag och 3 Konsekvenser. Sammanfattningsvis förordar Transportstyrelsen alternativ 1 ovan. Undantaget för glesbygdsmackar kommer att innebära en lättnad för vissa säljställen i glesbygd, och minskade kostnader för dispenshantering hos såväl dessa säljställen som hos myndigheten. När det gäller de miljömässiga konsekvenserna bedömer Transportstyrelsen att undantaget för glesbygdsmackar innebär färre negativa effekter än om alternativ 2 skulle införas. Investeringar i pumputrustning för förnybara drivmedel har sannolikt störst miljöeffekt i tätorter när fler kör på detta bränsle. Ur konkurrenssynpunkt är författningsförslag alternativ 1 inte helt konkurrensneutralt, då det gynnar vissa säljställen i glesbygd framför de som är belägna i tätort. Dock påverkas sannolikt konkurrensen inom samma område i mindre utsträckning, då författningsförslag alternativ 1 riktar in sig på ett begränsat antal återstående säljställen i glesbygd med en försäljningsvolym ej överstigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle.

4 4(24) Författningsförslag Lag om ändring i lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel; utfärdad den x månad Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 2-3 lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel ska ha följande lydelse. 2 I denna lag avses med förnybart drivmedel: drivmedel, med undantag för elektricitet, avsett för transportändamål och som helt eller till övervägande del har framställts från förnybara energikällor enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el, ändrat genom akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen, motorbensin eller dieselbränsle: motorbensin eller dieselbränsle enligt definitionerna i 2 lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, säljställe: försäljningsställe för motorbensin eller dieselbränsle avsett för vägburna transporter, där bränslet finns tillgängligt för allmänheten genom en eller flera bränslepumpar avsedda för tankning direkt i det fordon där bränslet är avsett att förbrukas, bränslesäljare: den som driver rörelse i vilken motorbensin eller dieselbränsle yrkesmässigt tillhandahålls på ett eller flera säljställen, glesbygd: område med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än invånare. Skyldighet att tillhandahålla förnybart drivmedel 3 En bränslesäljare ska på säljställe som ingår i bränslesäljarens verksamhet, genom en eller flera bränslepumpar eller på annat likvärdigt sätt, tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel från den 1 januari 2012 och varje därpå följande kalenderår, om säljstället under kalenderåret två år före haft en

5 5(24) försäljningsvolym överstigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. Skyldigheten gäller inte säljställen i glesbygd som under kalenderåret två år före haft en försäljningsvolym ej överstigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

6 6(24) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Riksdagen beslutade i december 2005 att anta regeringens förslag till en ny lag, lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, (den s.k. pumplagen). Lagen innebär att de största bensinstationerna sedan den 1 april 2006 är skyldiga att tillhandahålla förnybara drivmedel som t.ex. etanol eller biogas. Syftet med beslutet var att minska koldioxidutsläppen genom att förbättra tillgången på förnybara drivmedel, främst mot bakgrund av att tillgängligheten har bedömts som ett av de största hindren mot en ökad användning av förnybara drivmedel. Skyldigheten att tillhandahålla förnybara drivmedel har genomförts i flera steg där alla säljställen med försäljningsvolymer över kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle fr.o.m. den 1 mars 2009, genom en eller flera drivmedelspumpar eller på annat likvärdigt sätt, ska tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel. I bl.a. medierna har det alltsedan pumplagens införande framförts uppfattningar om att det är lagen (2005:1248) som varit orsak till nedläggningen av många tankställen. Trafikutskottet gjorde under 2009 en uppföljning av Pumplagen. I Trafikutskottets rapport 2009/10:RFR7 Pumplagen - Uppföljning av lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel konstateras bl.a. följande: Antalet tankställen i Sverige som varje år läggs ned har ökat sedan Det är inte möjligt att av denna uppföljning dra slutsatsen att det är pumplagen som är orsaken till denna utveckling. I vissa fall kan lagen dock ha bidragit till nedläggningar. Sedan flera år genomför bensinbolagen strukturrationaliseringar som innebär att tankställen läggs ned eller övergår till att drivas som automatstationer. En liknande utveckling som i Sverige sker även i andra europeiska länder där det inte finns någon motsvarande reglering som pumplagen. Det kan befaras att pumplagen kan komma att få viss betydelse för kommande nedläggningar av tankställen. Pumplagen har i vissa fall lett till en betydande ekonomisk påfrestning för ägare av tankställen då de enskilda ägarna har fått stå för investeringskostnaden i pump för förnybara drivmedel. Enligt pumplagen får Transportstyrelsen, om det finns särskilda skäl, ge tidsbegränsad dispens från pumplagens skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel. Transportstyrelsens beslut får överklagas. Under perioden mars till december 2009 inkom ca 650 ansökningar till Transportstyrelsen, varav huvuddelen beviljades dispens. Av dem som fått avslag av Transportstyrelsen har 24 överklagat till länsrätten. Beroende på utgången i de till domstol överklagade dispensärendena kan det befaras att pumplagen kommer att få betydelse för kommande nedläggningar av tankställen. Därutöver finns det risk för nedläggningar av tankställen med tidsbegränsade dispenser då dispenstiden löper ut.

7 7(24) I promemorian Pumplagens effekter, Näringsdepartementet, , berättas att: Tillväxtanalys (Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser ) den 12 januari 2010 fick uppdraget att närmare undersöka pumplagens konsekvenser för de mackar som finns i gles- och landsbygder. Tillväxtanalys har analyserat 583 av Transportstyrelsens beviljade dispenser som avser pumplagens fjärde och femte steg (3 4. och 3 5. ), dvs. säljställen som haft en försäljningsvolym överstigande 1000 motorbensin eller diesel. Av dessa finns 428 i tätort 1, 129 i tätortsnära landsbygder 2 samt 26 i glesbygd 3. De 26 säljställena i glesbygd hade tidsbegränsade dispenser som längst till den 31 mars Det befarades att de negativa effekterna av ett nedlagt försäljningsställe i dessa områden skulle bli stora. Transportstyrelsen har även behandlat men avslagit ca 36 ansökningar under Enligt Tillväxtanalys ligger sannolikt de flesta av dessa antingen i tätortsnära landsbygd eller i tätort. Även i tätortsnära landsbygder kan effekterna av ett nedlagt säljställe komma att bli kännbara. I många fall finns det dock i denna områdestyp alternativa säljställen i närområdet. 1 Tätorter avser i denna definition orter som har fler än 3000 invånare inklusive ett omland inom fem minuters bilresa från tätorten. Källa: Promemorian Pumplagens effekter, Näringsdepartementet, Tätortsnära landsbygder är områden som finns inom 5-45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än 3000 invånare. Källa: Promemorian Pumplagens effekter, Näringsdepartementet, Glesbygder är områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än 3000 invånare. Källa: Promemorian Pumplagens effekter, Näringsdepartementet, Definitionen myntades ursprungligen av tidigare Glesbygdsverket numera Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) och Tillväxtverket. Källa:

8 8(24) 1.2 Uppdraget Enligt Uppdrag 9. i Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, ska Transportstyrelsen se över dispensförfarandet enligt lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel med tillhörande författningar med syftet att mildra konsekvenserna för bl.a. mindre försäljningsställen av fordonsbränsle i glesbygd. Författningsförslag om undantag från pumplagen för säljställen med försäljningsvolymer understigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle ska lämnas i rapporten. Transportstyrelsen ska senast den 15 april 2011 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) redovisa resultatet av uppdraget. 1.3 Avgränsning Utredningens omfattning är anpassad till den förhållandevis begränsade tidsramen för uppdragets genomförande och innefattar två alternativa förslag.

9 9(24) 2 Resultat 2.1 Förslag Förslag alternativ 1: Att ändra 3 så att bränslesäljare som har säljställen i glesbygd undantas i vissa fall, samt att sist i 2 införa en definition av begreppet glesbygd. Vad beträffar hänvisningen enligt definitionerna i 2 lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, träder Drivmedelslag (2011:319) i kraft I denna lag avses med förnybart drivmedel: drivmedel, med undantag för elektricitet, avsett för transportändamål och som helt eller till övervägande del har framställts från förnybara energikällor enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el, ändrat genom akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen, motorbensin eller dieselbränsle: motorbensin eller dieselbränsle enligt definitionerna i 2 lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, säljställe: försäljningsställe för motorbensin eller dieselbränsle avsett för vägburna transporter, där bränslet finns tillgängligt för allmänheten genom en eller flera bränslepumpar avsedda för tankning direkt i det fordon där bränslet är avsett att förbrukas, bränslesäljare: den som driver rörelse i vilken motorbensin eller dieselbränsle yrkesmässigt tillhandahålls på ett eller flera säljställen, glesbygd: område med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än invånare. Skyldighet att tillhandahålla förnybart drivmedel 3 En bränslesäljare ska på säljställe som ingår i bränslesäljarens verksamhet, genom en eller flera bränslepumpar eller på annat likvärdigt sätt, tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel från den 1 januari 2012 och varje därpå följande kalenderår, om säljstället under kalenderåret två år före haft en försäljningsvolym överstigande kubikmeter motorbensin eller

10 10(24) dieselbränsle. Skyldigheten gäller inte säljställen i glesbygd som under kalenderåret två år före haft en försäljningsvolym ej överstigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. Positiva konsekvenser av förslag alternativ 1: Medborgare i glesbygd får en större möjlighet att behålla säljställen som tillhandahåller grundbränslen enbart, liksom viss regional service. Antalet dispensansökningar minskar och kostnaderna för den hanteringen på Transportstyrelsen minskar således. Företag i glesbygd med ansträngd ekonomisk ram slipper onödig kostnad och administrativ hantering att söka dispenser. Det kostar 600 kr per ansökan plus uppskattningsvis cirka 16 timmar á 600 kr att ta fram underlaget till ansökan. Totalt kan det röra sig om cirka kr. Negativa konsekvenser som identifierats med förslag alternativ 1: Säljställen som redan har hunnit investera kan känna att det nya undantaget slår orättvist gentemot dem. Förslaget är inte helt konkurrensneutralt, då det gynnar säljställen i glesbygd framför de som är belägna i tätort I glesbygd kan tillgängligheten till förnybart bränsle bli ett problem för medborgare som investerar i sådana fordon. Därmed skulle det ursprungliga syftet med lagen då den antogs, att minska koldioxidutsläppen genom att förbättra tillgången på förnybara drivmedel där faktiskt motverkas. Transportstyrelsen förordar alternativ 1 ovan. Undantaget för glesbygdsmackar kommer att innebära en lättnad för säljställen i glesbygd, och minskade kostnader för dispenshantering hos såväl dessa säljställen som hos myndigheten. När det gäller de miljömässiga konsekvenserna bedömer Transportstyrelsen att undantaget för glesbygdsmackar innebär färre negativa effekter än om alternativ 2 skulle införas. Många företag har redan gjort avsevärda investeringar för att tillhandahålla ett förnybart drivmedel och antalet återstående säljställen i glesbygd som skulle kunna få denna fördel är begränsat. Investeringar i pumputrustning för förnybara drivmedel har sannolikt störst miljöeffekt i tätorter där fler kör på detta bränsle.

11 11(24) För att minska risken för tolkningsproblem med begreppet glesbygd, införs ett förslag på en definition av begreppet i 2. Förslaget är den mest vedertagna definitionen av begreppet glesbygd som har kunnat återfinnas under denna utrednings gång. Glesbygdsverket var tidigare den statliga myndighet som arbetade med glesbygdsfrågor. Dess uppgifter har tagits över av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) och Tillväxtverket. De har en definition som säger att områden som har mer än 45 minuters bilresa till en tätort med över invånare ska definieras som glesbygd. Detta innefattar större delen av Norrlands inland, samt delar av Småland, Öland och Gotland, västra Svealand, bitar av Roslagen och Bergslagen. Även öar utan fast landförbindelse som Koster och Ven tillkommer. Källa: Förslag alternativ 2: Att ändra lydelsen av 3 lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel så att det blir en helt ny gräns för försäljningsvolymen. 3 En bränslesäljare ska på säljställe som ingår i bränslesäljarens verksamhet genom en eller flera bränslepumpar eller på annat likvärdigt sätt tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel om säljstället under kalenderåret två år före haft en försäljningsvolym överstigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. Positiva konsekvenser av förslag alternativ 2: Lika krav för alla säljställen oavsett regional placering. Utökad finansiell möjlighet för investering i andra fossilfria lösningar medges med större ekonomiskt marginal för investering. Negativa konsekvenser som identifierats med förslag alternativ 2 : Säljställen som redan har hunnit investera kan känna att den nya lagstiftningen slår orättvist mot dem. Regleringen medför en tillbakagång till den nivå som kravsattes år Sammanfattande synpunkter Skyldigheten att tillhandahålla förnybara drivmedel enligt pumplagen har nu nått fram till att alla säljställen med försäljningsvolymer över kubikmeter motorbensin eller diesel fr.o.m. den 1 mars 2009, genom en eller flera drivmedelspumpar eller på annat likvärdigt sätt, ska tillhandahålla minst ett

12 12(24) förnybart drivmedel. Det finns anledning att misstänka att det särskilt för ägare av säljställen i glesbygd med lägre lönsamhet kan innebära en betydande ekonomisk påfrestning med investeringskostnaden i pump för förnybara drivmedel. Om denna påfrestning blir övermäktig kan en nedläggning eventuellt tänkas vara ett alternativ. Följden kan då bli att tillgängligheten till ett säljställe över huvud taget i mycket glesbefolkade trakter minskar betydligt. Författningsförslag alternativ 1 ovan, vilket innebär ett undantag från 3 lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel för säljställen i glesbygd, som under kalenderåret två år före haft en försäljningsvolym understigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle, skulle sannolikt åtminstone teoretiskt kunna mildra konsekvenserna för säljställen i glesbygd. De skulle då inte behöva ansöka om dispens förutsatt att deras försäljningsvolym understiger kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. Givetvis är det svårt att nu göra något för de säljställen som redan hunnit investera alternativt lagts ned, men Transportstyrelsens studie kring ett urval av de 26 säljställena i glesbygd som hade tidsbegränsade dispenser som längst till den 31 mars 2010 nedan visar åtminstone på en teoretisk potential i förslaget om ett undantag. Samtliga utvalda säljställen i glesbygd i Transportstyrelsens studie hade en försäljningsvolym understigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. Om undantaget hade funnits tidigare hade dessa säljställen sannolikt sluppit att både ansöka om dispens och att investera i ett förnybart drivmedel. Ett möjligt problem med undantaget i alternativ 1 skulle kunna vara definition och tolkning av begreppet glesbygd. Det förutsätter att exempelvis tidigare Glesbygdsverkets definition, Glesbygder är områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än 3 000, kan användas. Transportstyrelsen förordar att det införs en sådan definition i 2 i lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel. En närmare diskussion kring definitionen återfinns under 2.1 Förslag, Förslag alternativ 1 på sidan Utredningsarbete Utredningens omfattning är anpassad till den förhållandevis begränsade tidsramen för uppdragets genomförande. Arbetet har huvudsakligen bedrivits i form av litteraturstudier och kontakter med Tillväxtanalys (Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser ) som haft uppdrag att närmare undersöka pumplagens konsekvenser för de mackar som finns i gles- och landsbygder. Transportstyrelsen har specifikt fått ta del av arbetsmaterialet från Tillväxtanalys utredning kring de 26 säljställena i glesbygd som hade tidsbegränsade dispenser som längst till den 31 mars Se nedan. Vidare har

13 13(24) frågan något diskuterats med Svenska Petroleum Institutet, som bland annat bistått med sitt tidigare remissvar från 2005, liksom uppgifter gällande investeringskostnader för pumputrustningar, samt uppskattad intäkt vid olika försäljningsvolymer. Slutligen finns inom Transportstyrelsen också kunskap och erfarenhet kring dispensförfarandet som givetvis tillvaratagits. Tillväxtanalys utredning är geografiska analyser ur ett tillgänglighetsperspektiv. Bl.a. har man studerat befolkningens tillgänglighet till närmaste drivmedelstation när dispensstationer i glesbygd tagits bort. Transportstyrelsen har under denna utrednings gång valt att gå vidare genom att studera ett urval av de 26 säljställen i glesbygd som hade tidsbegränsade dispenser som längst till den 31 mars Ca 13 säljställen, enligt Tillväxtanalys arbetsmaterial, valdes ut. Av hänsyn till ägarna av de enskilda säljställena har deras namn och adress byts ut mot bokstavbeteckningarna A-M i nedanstående tabell. Följande parametrar studerades för dessa säljställen; i dispensansökan till Transportstyrelsen angiven försäljningsvolym, om ägaren till säljstället återkommit med en ny ansökan till Transportstyrelsen som resulterat i en förlängd dispens eller om säljstället eventuellt lagts ned. Däremot har det inte följts upp om en eventuell investering nu är gjord. Syftet med Transportstyrelsens begränsade analys var att något studera om det föreslagna undantaget ovan för säljställen i glesbygd som under kalenderåret två år före haft en försäljningsvolym understigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle, möjligtvis hade kunnat vara till nytta för just dessa 26 säljställen. Ett antal säljställen bland de 26, har visserligen i sina ansökningar till Transportstyrelsen varit något vaga beträffande sina uppgiva försäljningsvolymer och endast uppgett >1000 (över 1000) kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. Om man ändå tolkar detta som att deras försäljningsvolym låg mellan kubikmeter, visar resultatet i nedanstående tabell att samtliga 13 säljställen som valts ut bland totalt 26 i glesbygd faktiskt har eller hade en försäljningsvolym understigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. De skulle därmed sannolikt ha haft nytta av det föreslagna undantaget ur den aspekten.

14 14(24) Försäljningsvolym i kubikmeter Ansökningsår Erhållen dispens till och med Säljställe Kommentarer Raden visar data för den ursprungliga A dispensen för säljställe A. Säljställe A har senare återkommit och fått A förlängd dispens Raden visar data för den ursprungliga B > dispensen för säljställe B Säljställe B har senare återkommit och fått B > förlängd dispens Raden visar data för den ursprungliga C > dispensen för säljställe C Säljställe C har senare återkommit och fått C > förlängd dispens Raden visar data för den ursprungliga D > dispensen för säljställe D Säljställe D har senare återkommit och fått D > förlängd dispens Raden visar data för den ursprungliga E dispensen för säljställe E Säljställe E har senare återkommit och fått E förlängd dispens Den ursprungliga dispensen för säljställe F har utgått. Säljställe F har därefter inte F återkommit med någon ny dispensansökan. Raden visar data för ursprunglig dispens för G > säljställe G Den ursprungliga dispensen för säljställe H har utgått. Säljställe H har därefter inte H återkommit med någon ny dispensansökan. Drivmedelsförsäljningen på säljställe I I avvecklad redan i november 2009 Den ursprunglig dispens för säljställe J har utgått. Säljställe J har därefter inte återkommit J med någon ny dispensansökan. Raden visar data för den ursprungliga K > dispensen för säljställe K Raden visar data för den ursprungliga L dispensen för säljställe L > Säljställe L har återkommit och fått förlängd L dispens Raden visar data för den ursprungliga M dispensen för säljställe M Ovanstående tabell beskriver ett antal dispensansökningar till Transportstyrelsen gällande säljställen i glesbygd ur ett historiskt perspektiv.

15 15(24) Hittills under år 2011 har totalt ca 80 nya dispensansökningar inkommit till Transportstyrelsen. Dessa är ännu inte färdigbehandlade och därför finns heller inte några uppgifter om hur många av dessa som eventuellt tillhör kategorin säljställe i glesbygd. 3 Konsekvenser 1. Vad är problemet och vad ska uppnås? Enligt Uppdrag 9. i Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, ska Transportstyrelsen se över dispensförfarandet enligt lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel med tillhörande författningar med syftet att mildra konsekvenserna för bl.a. mindre försäljningsställen av fordonsbränsle i glesbygd. Författningsförslag om undantag från pumplagen för säljställen med försäljningsvolymer understigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle ska lämnas i rapporten 2. Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1. Alternativa lösningar Förslag alternativ 1 är att införa ett undantag från 3 lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel säljställen i glesbygd som under kalenderåret två år före haft en försäljningsvolym understigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. De skulle då inte behöva ansöka om dispens förutsatt att deras försäljningsvolym understiger kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. Förslag alternativ 2 innebär en justering av Skyldigheten att tillhandahålla förnybart drivmedel i 3 lagen (2005:1248) för alla säljställen, så att de enbart skulle bli skyldiga att tillhandahålla ett förnybart drivmedel om de under kalenderåret två år före haft en försäljningsvolym överstigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle Effekter om reglering inte kommer till stånd En reglering finns redan idag genom den befintliga lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel. En risk med att inte införa förslag alternativ 1 är att dessa företag i glesbygd kan bli tvingade att lägga ned. Detta i sin tur kan bland annat påverka tillgängligheten till drivmedel överhuvudtaget för de boende i närområdet.

16 16(24) Effekten av att inte införa alternativ 2 blir sannolikt mindre i tätorter där alternativa säljställen kan finnas. Däremot kan en utebliven reglering enligt detta alternativ fortfarande påverka säljställen i glesbygd om de inte heller får ett undantag enligt förslag alternativ Vilka berörs av regleringen? Undantaget i alternativ 1 riktar in sig på säljställen i glesbygd som under kalenderåret två år före haft en försäljningsvolym understigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. Alternativet berör också invånare i glesbygd och deras möjlighet att få till gång till bränsle. Förslag alternativ 2 omfattar alla säljställen som har en försäljningsvolym understigande kubikmeter samt även företag i glesbygd som inom dispensprövningen får en större möjlighet att åberopa risk för nedläggning av verksamhet på orter i landsbygd. Alt. 2 innebär en viss arbetsinsats hos kommuner/länsstyrelsen med bidrag i prövningen. Alternativ 2 påverkar även länsrätterna då avslag på dispenser tenderar att överprövas i förvaltningsdomstol. Ärendemängd för avslag med alternativ 2 uppskattas dock till under 10 per år med hänsyn till att regleringen är generösare gentemot tidigare. 4. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Vad beträffar kostnadsmässiga konsekvenser är dagens investeringskostnad för E85-pumputrustning kkr och för biogaspumputrustning 3-5 miljoner kronor. Enligt Svenska Petroleuminstitutet ligger den uppskattade nettomarginalen (exklusive kostnader) per liter E85 på ca 20 öre det vill säga 200 kr per kubikmeter för en bränslesäljare. Om man sedan uppskattar att försäljningen av E85 utgör ca 4% av den totala försäljningen på säljstället skulle det endast innebära en nettomarginal av ca (0,04 x 1000 x 200) = 8 kkr att använda till en investering i E85-utrustning vid en årlig försäljningsvolym av 1000 kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. Motsvarande nettomarginal vid en försäljningsvolym av 2000 kubikmeter ligger endast på 16 kkr. I Trafikutskottets rapport 2009/10:RFR7 Pumplagen - Uppföljning av lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel står under rubriken Konsekvenser för drivmedelsleverantörer och näringsidkare; Införandet av pumplagen har inneburit ökade investeringskostnader för pumpar. I uppföljningen har framkommit att bensinbolagen hittills har stått för

17 17(24) den största delen av dessa kostnader. Förordningen om statligt stöd till åtgärder för främjande av distribution av förnybara drivmedel innebär att stöd inte utgår för kostnader för investeringar i etanolpumpar. När det gäller investeringar i gaspumpar har tankställena kunnat få bidrag med maximalt 30 % av den stödberättigade kostnaden via Naturvårdsverket. Uppföljningen visar att en betydande del av de statliga bidragsmedel som tillhandahålls fortfarande inte har använts. Nuvarande statsstödsregler medger inte ett generellt ekonomiskt stöd som ger full kompensation till tankställen med försäljningsvolymer över kubikmeter per år. Dessa måste själva stå för en avsevärd del av de investeringskostnader som pumplagen medför. Uppföljningen visar att pumplagen kan ha lett till en betydande ekonomisk påfrestning i de fall som enskilda ägare av tankställen, och inte de större bensinbolagen, har fått stå för investeringskostnaden i pump för förnybara drivmedel. Genom att alternativ 1 innebär ett undantag från skyldigheten att tillhandahålla förnybara drivmedel för säljställen i glesbygd skulle detta för det första innebära att de slapp att ansöka om dispens hos Transportstyrelsen. För det andra skulle de även kunna innebära en vinst för dessa säljställen, då de slipper investera i pumputrustning för förnybart drivmedel. Detta skulle kunna vara avgörande för deras möjlighet att fortsätta med verksamheten och inte behöva lägga ned, förutsatt att lönsamhet och andra omständigheter även stödjer detta. Förslag alternativ 2 innebär bland annat ett likadant grundkrav för alla försäljningsställen oavsett regional placering. Alla säljställen får en ökad finansiell marginal att genomföra andra nödvändiga investeringar. Bedömning och dispenshantering när det gäller säljställen i glesbygd kommer att fortgå. Slutligen ger regleringen en tillbakagång till den nivå som kravsattes år Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Förslag alternativ 1 innebär att det införs ett undantag från 3 lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel säljställen i glesbygd som under kalenderåret två år före haft en försäljningsvolym understigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. De skulle då inte behöva ansöka om dispens förutsatt att deras försäljningsvolym understiger kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. Alternativ 2 innebär en justering av Skyldigheten att tillhandahålla förnybart drivmedel i 3 lagen (2005:1248) för alla säljställen, så att de enbart skulle bli skyldiga att tillhandahålla ett förnybart drivmedel om de under kalenderåret två år före haft en försäljningsvolym överstigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle.

18 18(24) Alternativ 2 skulle emellertid innebära att man gör om hela 3 och därmed sätter en helt ny gräns för alla säljställen. Förslaget tar alltså inte direkt sikte på säljställen i glesbygden, vilket förslaget om ett undantag ovan gör. Det skulle dessutom i praktiken innebära en återgång till steg 3 istället för som nu steg 5 i 3 i lagen. Skyldigheten att tillhandahålla förnybara drivmedel har genomförts i flera steg. Steg 5 innebär att det fr.o.m. den 1 mars 2009 finns en skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel för alla säljställen med försäljningsvolymer över kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. Därmed ligger detta alternativ inte riktigt i linje med den ursprungliga regleringens grundprincip om att tillhandahålla förnybart bränsle i större omfattning i vårt samhälle. De främsta för- respektive nackdelarna med de övervägda regleringsalternativen 1 och 2 kan sammanfattas enligt nedanstående. Detta beskrivs även under rubriken 2.1 Förslag ovan. Positiva konsekvenser av förslag alternativ 1: Medborgare i glesbygd får en större möjlighet att behålla säljställen som tillhandahåller grundbränslen enbart, liksom viss regional service. Antalet dispensansökningar minskar och kostnaderna för den hanteringen på Transportstyrelsen minskar således. Företag i glesbygd med ansträngd ekonomisk ram slipper onödig kostnad och administrativ hantering att söka dispenser. Det kostar 600 kr per ansökan plus uppskattningsvis cirka 16 timmar á 600 kr att ta fram underlaget till ansökan. Totalt kan det röra sig om cirka kr. Negativa konsekvenser som identifierats med alternativ 1 utgörs av: Säljställen som redan har hunnit investera kan känna att det nya undantaget slår orättvist gentemot dem. Förslaget är inte helt konkurrensneutralt, då det gynnar säljställen i glesbygd framför de som är belägna i tätort I glesbygd kan tillgängligheten till förnybart bränsle bli ett problem för medborgare som investerar i sådana fordon. Därmed skulle det ursprungliga syftet med lagen då den antogs, att minska koldioxidutsläppen genom att förbättra tillgången på förnybara drivmedel där faktiskt motverkas. Positiva konsekvenser av förslag alternativ 2: Lika krav för alla säljställen oavsett regional placering. Utökad finansiell möjlighet för investering i andra fossilfria lösningar medges med större ekonomiskt marginal för investering.

19 19(24) Negativa konsekvenser som identifierats med alternativ 2 utgörs av: Säljställen som redan har hunnit investera kan känna att den nya lagstiftningen slår orättvist mot dem. Regleringen medför en tillbakagång till den nivå som kravsattes år Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EG-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? I Trafikutskottets rapport 2009/10:RFR7 Pumplagen - Uppföljning av lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel står under rubriken Insatser för att öka utbud och efterfrågan på förnybara drivmedel följande: I uppföljningen har framkommit att någon motsvarighet till den svenska pumplagen hittills inte har införts i andra europeiska länder. Pumplagen är alltså unik för Sverige. Förslag alternativ 1 som presenteras i denna utredning om att införa ett undantag från 3 lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel säljställen i glesbygd som under kalenderåret två år före haft en försäljningsvolym understigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle, är därmed att betrakta som en ändring av en i sig unik nationell lag. Dock finns frågan om den tilltänkta regleringen möjligtvis kan påverka procentandelen E85-stationer i förhållande till det totala antalet säljställen i landet. Frågan har sin bakgrund i artikel 6 i EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon, liksom i artikel artikel 3:6b och 5:3b i KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1014/2010 av den 10 november 2010 om övervakning och rapportering av uppgifter om registrering av nya personbilar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009. I artikel 6 i EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 443/2009, står; Vid bedömningen av om en tillverkare har uppfyllt sitt specifika utsläppsmål som avses i artikel 4 ska de specifika utsläppen av koldioxid för varje fordon som är konstruerat för att kunna drivas med en blandning av bensin och 85 % etanol (E85), i överensstämmelse med relevant gemenskapslagstiftning eller europeisk teknisk standard, minskas med 5 % fram till och med den 31 december 2015 med hänsyn till den större tekniska kapaciteten för utsläppsminskning när de drivs med biodrivmedel. Denna minskning ska endast gälla om minst 30 % av bensinstationerna i den medlemsstat där bilen är registrerad tillhandahåller denna

20 20(24) typ av alternativt drivmedel på ett sätt som överensstämmer med de hållbarhetskriterier för biodrivmedel som anges i relevant gemenskapslagstiftning. Transportstyrelsen har nyligen år 2011 rapporterat att antalet säljställen som nu erbjuder E85 är ca Det totala antalet säljställen är ca Detta ger en täckningsgrad på ca 56 % beträffande E85-stationer i landet för närvarande. Ett överslag visar att antalet E85-stationer inte får vara färre än 881 om en täckningsgrad på minst 30 % ska kunna upprätthållas. Då täckningsgraden beräknas som kvoten (antalet E85-stationer/totala antalet stationer) x 100 % påverkas den snarast uppåt av om det totala antalet stationer minskar, vilket exempelvis skulle kunna bli fallet om några stationer i glesbygd lades ned. Varje sig författningsförslag 1 eller 2, bör påverka det totala antalet E85-stationer som finns idag då det handlar om framtida investeringar i pumputrustningar för förnybara drivmedel. De E85-utrustningar som redan installerats bör rimligtvis finnas kvar ett tag. Sammanfattningsvis ser inte Transportstyrelsen någon konflikt med EG-rättslig reglering. Överväganden av det slaget gjordes när lagen infördes och den föreslagna ändringen innebär en lättnad av lagens stipulerade skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel. 6. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Situationen för de berörda säljställena i glesbygd skulle sannolikt gynnas av ett så snabbt ikraftträdande som möjligt. Transportstyrelsen föreslår därför ett ikraftträdande den 1 januari Vidare kan vissa informationsinsatser för att uppmärksamma de berörda säljställena om den ändrade situationen eventuellt behövas. 7. Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Förutsatt att säljställena i glesbygd ännu inte hunnit investera skulle detta regleringsförslag om ett undantag kunna stärka deras arbetsförutsättningar och möjlighet att kunna fortsätta att existera, då de slipper bördan att behöva investera i pumputrustning för förnybart drivmedel Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Att exakt uppskatta det totala antalet berörda säljställen i glesbygd för motorbensin eller dieselbränsle och som ännu inte hunnit investera i

21 21(24) pumputrustning för förnybart drivmedel är svårt. Men av tidigare dispensansökningar till Transportstyrelsen att döma ligger deras antal åtminstone runt 25 stycken. Att de ännu inte hunnit investera i pumputrustning för förnybart drivmedel är en förutsättning för att de ska beröras av ett undantag. Som framgår av urvalsundersökningen under 2.2 Utredningsarbete ligger deras försäljningsvolym uppskattningsvis mellan kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle per år Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Då förslaget enligt alternativ 1 innebär ett undantag för de säljställen i glesbygd som under kalenderåret två före haft en försäljningsvolym understigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle, innebär regleringsförslaget snarast en tidsvinst och minskade administrativa kostnader för dessa företag kring administrationen av en eventuell dispensansökan hos Transportstyrelsen. Dessutom skulle de slippa administration kring själva investeringen i pumputrustning för förnybara drivmedel Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? För de säljställen i glesbygd som ännu inte påbörjat planeringen av en investering i pumputrustning förnybart drivmedel förutses inga kostnader gällande förslag 1. För dem som eventuell planerat en investering i pumputrustning kan vissa åtgärder för att avbryta detta arbete tänkas krävas I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Förslag 1 riktar specifikt in sig på säljställen i glesbygd. Förslaget om ett undantag angående skyldigheten att tillhandahålla förnybart drivmedel handlar snarast om överlevnad för dessa företag. En investering i en pumputrustning skulle kunna bli mycket kännbar för ett företag med en mindre lönsamhet i glesbygd och vara en anledning till en nedläggning i sig. Förslag 1 är inte helt konkurrensneutralt, då det gynnar vissa säljställen i glesbygd framför de som är belägna i tätort. Dock påverkas sannolikt konkurrensen inom samma område i mindre utsträckning, då författningsförslag alternativ 1 riktar in sig på ett begränsat antal återstående säljställen i glesbygd med en försäljningsvolym ej överstigande kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. När det gäller de miljömässiga konsekvenserna bedömer Transportstyrelsen att undantaget för glesbygdsmackar innebär färre negativa effekter än om alternativ 2 skulle införas. Många företag har redan gjort avsevärda investeringar för att tillhandahålla ett förnybart drivmedel och antalet återstående säljställen i glesbygd som skulle kunna få denna fördel är begränsat.

22 22(24) Investeringar i pumputrustning för förnybara drivmedel har sannolikt störst miljöeffekt i tätorter när fler kör på detta bränsle Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Förutom att säljställena i glesbygd slipper investera i pumputrustning för förnybara drivmedel, så slipper de även de administrativa kostnaderna kring en dispensansökan till Transportstyrelsen. De kan fokusera på sin överlevnad och fortsätta sälja motorbensin och dieselbränsle i närområdet Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Det föreslagna undantaget enligt alternativ 1 innebär ett undantag för säljställen i glesbygd vars försäljningsvolym understeg kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle under kalenderåret två år före. Någon ytterliggare hänsyn till små företag i glesbygd behövs knappast.

23 23(24) 4 Författningskommentarer Det författningsförslag som Transportstyrelsen föreslår framgår under rubriken Författningsförslag. Resonemanget bakom framgår under rubriken 2.1 Förslag. Sammanfattningsvis är ändringarna få. Det viktigaste är att ändra 3 så att vissa bränslesäljare som har säljställen i glesbygd undantas i vissa fall, samt att sist i 2 införa en definition av begreppet glesbygd.

24 24(24) Referenser Trafikutskottets rapport 2009/10:RFR7, Pumplagen - Uppföljning av lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel Promemorian Pumplagens effekter, Näringsdepartementet, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar, Tillväxtanalys, Working paper/pm 2010:08, Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service Arbetsmaterial från Tillväxtanalys gällande deras utredning kring de 26 säljställena i glesbygd som hade tidsbegränsade dispenser som längst till den 31 mars 2010