Den odlade mångfalden och maten
|
|
- Lisa Forsberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den odlade mångfalden och maten Jens Weibull
2
3
4 ALDAS ÖGONÄRT ALFTA ALUNDA ANNY FREYDS ÄRTOR AVESTAÄRT BALTIKUM BEDA BERGSLAGEN BISKOPEN 2 BJURHOLMS BLÅÄRT BJURHOLMS GRÅÄRT BJURHOLMS SMÅÄRT BOARYD BOLUM BRITTA DEMANS EDSBYN EDSÅS ENVIKEN FARFAR FARMOR FINAS FINA GAMMALSVENSKBYN GAPERHULT GRÖTOM GÄSTRIKLAND HEDENÄSET HILDA HILDAS HOLMA KVARN JONS SLÄPÄRT KLENSHYTTAN KULLA KÄRRA KÄRRBODA LOKFÖRARE BERGFÄLTS JÄTTEÄRT LYDIA MARTHA MELLERUD MORMOR HANNA MORMORS GRÖNA ÄRTOR MORS STORA NISSE NISSE PÅ TOMTA NORRHULT NUSNÄS NYBYGGERUD OSTFÄLLEÄRT PJÄTTERYD PÅLSBO RÄTTVIKS GRÅÄRT SAGA SAXBO SKEDIGA SOLLERÖÄRT SOMMARSTENS STINA SVARTBJÖRSBYN TANT ERIKA TJÖRN TORUP VALLAGÅRDEN VISINGSÖ VÄSTRA NY ÖRSHULT
5
6 Nationella genbanken i Alnarp bevarar mer än 200 olika äppelsorter Analyser vid SLU/Balsgård: många äldre äppelsorter har utmärkta must- och cideregenskaper
7 60 Förändring i antal spannmålssorter Höstvete Vårvete Höstråg Vårråg Höstkorn Vårkorn Havre
8 40 Förändring i antal sorter (utvalda grödor) Matpotatis Ärt Blomkål Purjolök Morot
9 2 EU-direktiv - Lantbruksväxter - Köksväxter
10 Bevarandesorternas inträde på sortlistan Höstvete Höstvete* Vårvete Vårvete* Vårkorn Vårkorn* Havre Havre* Matpotatis Matpotatis* Ärt Ärt*
11
12 ALDAS ÖGONÄRT ALFTA ALUNDA ANNY FREYDS ÄRTOR AVESTAÄRT BALTIKUM BEDA BERGSLAGEN BISKOPEN 2 BJURHOLMS BLÅÄRT BJURHOLMS GRÅÄRT BJURHOLMS SMÅÄRT BOARYD BOLUM BRITTA DEMANS DWARF GREY SUGAR EDSBYN EDSÅS ENVIKEN FARFAR FARMOR FINAS FINA GAMMALSVENSKBYN GAPERHULT GRÖTOM GÄSTRIKLAND HEDENÄSET HILDA HILDAS HOLMA KVARN JONS SLÄPÄRT KLENSHYTTAN KULLA KÄRRA KÄRRBODA LOKFÖRARE BERGFÄLTS JÄTTEÄRT LYDIA MARTHA MELLERUD MORMOR HANNA MORMORS GRÖNA ÄRTOR MORS STORA NISSE NISSE PÅ TOMTA NORRHULT NUSNÄS NYBYGGERUD OSFÄLLEÄRT PAPARDES IELA PJÄTTERYD PÅLSBO RÄTTVIKS GRÅÄRT SAGA SAXBO SKEDIGA SOLLERÖÄRT SOMMARSTENS STINA SVARTBJÖRSBYN TANT ERIKA TJÖRN TORUP VALLAGÅRDEN VIDZEMES TIRGUS VISINGSÖ VÄSTRA NY ÖRSHULT
13
14
15 16-G Aspås Baggens Bangholm Fenix Bangholm original Bjursås Boltjärn Drottning Farfar Finnmark Globus Gul Svensk Gul Svensk Sesam Gullåker Rå Gullåker 3 Janne Klint Karin Ljustorp Marierot Norsjö Nusnäs Signifikant mindre pepprig, besk, jordig, Vintjärn träig Odal Patria Rotabagga Sollrot Solveigs Svalöfs Viktoria Svensk Tiffany Trutsgård Tällberg Weibulls Balder Weibulls Bangholm Weibulls foder Viksjö Viktoria Grupp I Torkad/Syrad Signifikant mer träig, besk, pepprig, jordig, stall Signifikant mindre rå (färsk), fruktig, frisk, söt, krispig, vattnig Grupp II Kokt/Bakad/Stekt/Grillad/Rökt Signifikant mer söt, fast, träig, fruktig Signifikant mindre syrlig, krispig, pepprig, besk Grupp III Signifikant mer krispig, vattnig, frisk, rå (färsk), syrlig Östergyllen Östgöta Östgöta 2 Östnor
16 Grupp I Grupp III Grupp II
17 100% Åkerarealens användning % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Brödsäd Fodersäd Ärtväxter Oljeväxter Vall Potatis Rotfrukter
18 Exempel från Lantmännens specialgrödeprojekt
19 En liten önskelista inför julen 1. En översyn av EU:s direktiv för bevarandesorter (som skulle ha gjorts redan 2011/2012 ) 2. Fler nätverk för produktion av genbanksutsäde 3. Fler samarbeten odling sensorik/gastronomi 4. En större öppenhet och flexibilitet hos grossister och livsmedelsbransch 5. Nya möjligheter i nästa CAP
20 Kom ihåg: Mångfald medför möjligheter!
Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.
Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merSorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.
Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Genomgången byggde främst på broschyren "Den odlade mångfalden". Följande togs upp: 1. odlingens historia 2. vad som skiljer vilt från tamt
Läs merNormskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009
JO 15 SM 0901 Normskördar för skördeområden, län och riket 2009 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009 I korta drag Fler grödor med uppgift om normskörd Sedan
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merAnalys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker
Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker Växtskyddsrådet 4 mars 2016 Andrea von Essen och Cecilia Lerenius Jordbruksverket Riskindex växtskyddsmedel 1988-2014 Verksam substans Preparat
Läs merSkördestatistik med fältobservationer under tre decennier
Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier Martin Ribe SCB Surveyföreningens årskonferens på Alnarp Mars 2012 Svensk skördestatistik genom tiderna 1799 1960 ca 1960 1994 ca 1995 2004 2005
Läs merInformation inför utsädesmötet 14 mars
Information inför utsädesmötet 14 mars Problemdefinition och policyalternativ för konsekvensutredning översyn av lagstiftningen för saluföring av utsäde och växtförökningsmaterial. Definition av problemet
Läs merVälkomna till 22:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 22:a ÖSF konferensen! Men detta är den 30:e växtskyddsdagen i ÖSF-området Försöksplan, typ av försök E D-T S:a Sortförsök, odlingsmetodik L7-101 Sort-beh. i höstvete bas, 61/38 2 1 3 L7-101
Läs merMiljöersättningar Minskat kväveläckage
Här kan du se vilka grödkoder som ger vilka. Miljöar Spannmål 1 Korn (höst) J J J N J J J J N N N N J N 2 Korn (vår) J J J N J J J J N N N N J N 3 Havre J J J N J J J J N N N N J N 4 Vete (höst) J J J
Läs merBevarandesorter regler kring odling och försäljning. Vi stärker den gröna sektorn
Vi stärker den gröna sektorn Bevarandesorter regler kring odling och försäljning Vårt gröna kulturarv Växterna är en del av vårt kulturarv, lika viktiga att bevara som andra ting som vi människor skapat.
Läs merNormskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013
JO 15 SM 1301 Normskördar för skördeområden, län och riket 2013 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merSammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
Läs mer46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Läs merSAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins
Läs merGenetisk diversitet i historiskt växtmaterial
Genetisk diversitet i historiskt växtmaterial Slutrapport SJV anslag 25-10241/06 Matti Leino, Nordiska museet Sammanfattning Projektet har syftat till att undersöka om stora bevarade frösamlingar från
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Läs merÖkad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1501 Jordbruksmarkens användning 2014 Slutlig statistik Use of agricultural land 2014 Final statistics I korta drag Minskad areal åkermark Den totala arealen åkermark var 2 596 500 hektar år 2014.
Läs mer1 Historisk jordbruksstatistik
1 Historisk jordbruksstatistik 1 Historisk jordbruksstatistik 41 I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866 27 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 65 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med
Läs mer1 Historisk jordbruksstatistik
41 I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866 27 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes till digital form. I detta avsnitt presenteras en del
Läs merSTATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2005:6 Svenskt jordbruk i siffror 1800 2004 Swedish Agriculture in figures 1800 2004 Sammanfattning Syftet med de statistiska sammanställningarna i denna
Läs merPrognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket
Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav
Läs mer17 Ersättning för minskat kväveläckage
ERSÄTTNING FÖR MINSKAT KVÄVELÄCKAGE KAPITEL 17 17 Ersättning för minskat kväveläckage En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 18 juni 2018
Läs merStortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.
Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för
Läs merSpannmål 15 januari 2019 Jönköping
Spannmål 15 januari 219 Jönköping milj ton milj ton Världsmarknaden, spannmål 225 2 175 15 125 1 75 5 25 2 5 2 25 2 1 75 1 5 1 25 1 75 5 25 2137 278 213 216 279 2137 62 618 56 216/17 217/18 218/19 2 17
Läs merMiljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 18 juni 2018 Uppföljningen har gjorts
Läs merOffentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer
Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition
Läs merI korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna
JO 15 SM 1801 Normskördar för skördeområden, län och riket 2018 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2018 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan
Läs mer3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a
53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Statistiken
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merPrognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket
Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att
Läs merNågot mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1701 Jordbruksmarkens användning 2016 Slutlig statistik Use of agricultural land 2016 Final statistics I korta drag Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med 2015 Den totala arealen åkermark
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merMarknadsråd Spannmål 17 januari 2017 Jönköping
Marknadsråd Spannmål 17 januari 217 Jönköping 217-1-18 1/1/213 12/3/213 21/5/213 3/7/213 8/1/213 17/12/213 25/2/214 6/5/214 15/7/214 23/9/214 2/12/214 1/2/215 21/4/215 3/6/215 8/9/215 17/11/215 26/1/216
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merJordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 151 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merMiljöersättningar kopplar till biologisk mångfald
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia
Läs merOm statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning
53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Åkerarealens
Läs merVäxtskyddsmedel för ekologisk lantbruk. Johan Ascard, Jordbruksverket
Växtskyddsmedel för ekologisk lantbruk Johan Ascard, Jordbruksverket Växtskyddstrategier i ekologisk odling Förebyggande åtgärder Varierad växtföljd Friskt utsäde Lämpliga sorter Lämplig odlingsplats Odlingsteknik
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetan och uthålliga Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987 2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000 2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merPotatis. Smaker, karaktärer och kombinationer från Svegro.
Potatis Smaker, karaktärer och kombinationer från Svegro. Potatisens historia Potatisen har sitt ursprung i Sydamerika där den växer vilt. Hur potatisen kom till Sverige är omtvistat. Växtteoretiker menar
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merFRÖODLING Anders Skarlind 25 sep 2006
FRÖODLING FRÖODLING Författare: Anders Skarlind Johnny Andreasson Peter Erlandsson Paul Teepen Redaktörer: Anders Skarlind Johnny Andreasson Utgiven av Anders Skarlind Fröodling finns tillgänglig på Fröodling.se
Läs merEffekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv.
JO 10 SM 0601 Jordbruksmarkens användning 2005 Slutlig statistik Use of agricultural land 2005 Final statistic I korta drag Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler De uppgifter som ligger till
Läs merVälkomna till 23:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 23:a ÖSF konferensen! Hitta försök-www.sverigeforsoken.se Hitta försök-www.sverigeforsoken.se Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk
Läs merClearfield i Sverige 2018 en ny möjlighet
Clearfield i Sverige 2018 en ny möjlighet Clearfield Grödor som är toleranta mot herbiciden Imasamox Imazamox kommer ur gruppen imidazoliner vilka upptäcktes på 70-talet. Ur gruppen har ett flertal likartade
Läs merPOM. Programmet för odlad mångfald
Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merSAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder
Läs merSpannmål 14 juni 2019 Jönköping
Spannmål 14 juni 219 Jönköping Väderlekssituationen i Juni FAO-AMIS Väderlekssituationen i Juni FAO-AMIS JRC tom mitten av maj Valuta IGC 1, 1,5 1,1 1,15 1,2 1,25 1,3 1/1/218 24/1/218 13/2/218 5/3/218
Läs mer6WRUD UHJLRQDOD YDULDWLRQHU I U VN UGHQ
JO 16 SM 0101 +HNWDUVN UGDU RFK WRWDOVN UGDU 'HILQLWLYD UHVXOWDW Crop yields per hectare and total production in 2000 Final results, NRUWD GUDJ 6WRUD UHJLRQDOD YDULDWLRQHU I U VN UGHQ Sommaren år 2000
Läs merSpannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade Betesmarksarealen beräknas till hektar
JO 10 SM 0401 Korrigerad version 2004-05-06 Jordbruksmarkens användning 2003 Definitiva uppgifter Use of agricultural land 2003 Final results I korta drag Spannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade
Läs merKrusbär till nytta och glädje
Krusbär till nytta och glädje På SLU Alnarp pågår ett frukt- och bärupprop för att bygga upp en genbank med äldre tiders frukter och bär. I gamla trädgårdar kan man hitta lokala varianter av exempelvis
Läs merSpannmål 29 maj 2018 Jönköping
Spannmål 29 maj 218 Jönköping 218-5-29 Väderlekssituationen 218-5-29 IGC Valuta IGC 218-5-29 1, 1,5 1,1 1,15 1,2 1,25 1,3 1/1/216 18/2/216 6/4/216 24/5/216 11/7/216 26/8/216 17/1/216 2/12/216 19/1/217
Läs merVÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.
VÅRKORN PROPINO MALT Propino är ett välkänt maltkorn med utmärkta egenskaper för maltproduktion. Sorten är efterfrågad både i Sverige, Danmark och även i Europa, vilket gör den attraktiv på marknaden.
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium
Läs merNågot mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1601 Jordbruksmarkens användning 2015 Slutlig statistik Use of agricultural land 2015 Final statistics I korta drag Något mindre areal åkermark jämfört med 2014 Den totala arealen åkermark var
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merNematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet
Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet Nematoder Rundmaskar med flercelliga, osegmenterade, cylindrisk kropp Jordens mest talrika organism! 28 000 arter beskrivna.
Läs merBra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?
www.slu.se/ekologisksortprovning Bra sorter och friskt utsäde Jordbruksverkets FoU-dagar 14, Linköping 9-1 april Jannie Hagman, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Varför ekologisk sortprovning?
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merSJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Läs mera. Registrering av växtförädlarrätt jämte sortbenämning (UPOV) Grant of Protection and Approval of Variety Denomination
INNEHÅLL CONTENTS A VÄXTFÖRÄDLARRÄTT PLANT BREEDERS RIGHTS 2016:6 8 juni 2016 Sida Page A-I Ansökningar om växtförädlarrätt Applications for Protection A-II Sortbenämningar Variety Denominations (UPOV)
Läs merkost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%)
kost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%) Besvarad av: 24 (11%) Ej besvarad av: 186 (89%) "Fisken torr ibland" "Ibland mindre bra" "Tycker
Läs merStora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merDet har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas
Läs merJordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016
JO 10 SM 1703 Jordbruksmarkens användning 2017 Slutlig statistik Use of agricultural land 2017 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3
Läs merDu behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer
2017-07-18 Förgröningsstöd 2017 Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Förgröningsstödet är ett
Läs merRubrik Ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan,
Myndighet Statens jordbruksverk Diarienummer Dnr 3.6.16-07875/2019, Dnr 3.6.16-07876/2019. Rubrik Ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i utsädesförordningen (2000:1330); SFS 2016:1181 Utkom från trycket den 9 december 2016 utfärdad den 1 december 2016. Regeringen föreskriver 1 i fråga om
Läs mer2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar
JO 13 SM 1901 Ekologisk växtodling 2018 Omställda arealer och arealer under omställning Organic farming 2018, converted areas and areas under conversion I korta drag 2018 brukades 20 % av jordbruksmarken
Läs merA changing climate för Findus Grönsaker
A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas
Läs merR E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:
Läs merSkördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla 2018-01-12 Skördeutveckling i Sverige 2 Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Skörd, Sverige 1965 2017,
Läs merANANAS. Sötsyrlig. Passar till? Som förfriskning och dessert liksom till kött, sallader och exotiska grytor. Säsong: Året runt
ANANAS Sötsyrlig Ett gult, mycket saftigt fruktkött. Sötsyrlig och aromatisk smak. Ananas är en skenfrukt med massor av små sammanväxta bar på en blomaxel. Som förfriskning och dessert liksom till kött,
Läs merJordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017
JO 10 SM 1802 Jordbruksmarkens användning 2018 Slutlig statistik Use of agricultural land 2018 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3
Läs merMeny till mångfaldsmingel. vid invigningen av den svenska Nationella genbanken den 15 juni 2016
Meny till mångfaldsmingel vid invigningen av den svenska Nationella genbanken den 15 juni 2016 Fröförökade köksväxter Klint Karins kålrot, Mor Kristins böna och nästan tvåhundra andra ärter, bönor, kålrötter,
Läs merMagnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
Läs merSkörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, ärter, oljeväxter, matpotatis och slåttervall
JO 16 SM 0402 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2003 Spannmål, ärter, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Definitiva uppgifter Production of organic and non-organic farming 2003 Cereals,
Läs mer4 Skördar. Sammanfattning. Allmänt. Hektarskördar
57 Kapitel 4 innehåller information om hektar- och totalskördar samt normskördar för olika lantbruksgrödor. Skördar inom trädgårdsodlingen redovisas i kapitel 5. Sammanfattning Allmänt Våren 2003 anlände
Läs mera. Registrering av växtförädlarrätt jämte sortbenämning (UPOV) Grant of Protection and Approval of Variety Denomination
INNEHÅLL CONTENTS A VÄXTFÖRÄDLARRÄTT PLANT BREEDERS RIGHTS 2019:3 28 mars 2019 Sida Page A-I Ansökningar om växtförädlarrätt Applications for Protection A-II Sortbenämningar Variety s (UPOV) a. Förslag
Läs merÅkerarealens användning 2003
Åkerarealens användning 2003 JO0104 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Jordbrukets struktur. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Läs merI korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003
JO 10 SM 0302 Åkerarealens användning 2003 Preliminära uppgifter i mars 2003 Use of arable land in the year 2003 Preliminary figures from March 2003 I korta drag Spannmålsarealen ökar och oljeväxtarealen
Läs mer8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2015 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder
Läs merMiljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008 SKEPPARSLÖV 2009-02-05 Bollerup Traditionella lantbruksgrödor, energi, vallfrö Konventionell Konventionell Ekologisk, biodynamisk
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merRäkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Läs mer