Krusbär till nytta och glädje

Transkript

1 Krusbär till nytta och glädje På SLU Alnarp pågår ett frukt- och bärupprop för att bygga upp en genbank med äldre tiders frukter och bär. I gamla trädgårdar kan man hitta lokala varianter av exempelvis krusbär. På Skillinge har bl a Akilles, Whitesmith och Yellow Lion återupptäckts. I England har sorterna ofta namn efter berörda sjöslag som Wellington s Glory, Hero of the Niles och Nelson s Waves. England var då som nu krusbärslandet framför andra. Så stort var intresset på 1800-talet att man hade en nationell publikation, The Gooseberry Growers Register. Här registrerades resultaten från de mer än 170 krusbärsshower som fanns då. Registret lades ner under första världskriget, för då fanns det bara åtta festivaler. Idag är Egton Bridge i norra York festivalen framför andra. Egton Bridge Old Gooseberry Society 1800 startade krusbärsfestivalen i Egton Bridge och har hållit på sedan dess, första tisdagen i augusti oberört av två världskrig. Ett litet orosmoment visade sig dock Man hade sedan 1871 hållit till i puben The Horse Shoe, men 1940 på sommaren kommenderas lokalerna till en första hjälpen-utbildning för att stödja landets krigsansträngningar. Det blev St Hedda skola utanför stationshuset istället, där man har sin show dess förutom Då gjorde mul- och klövsjukan vad inget världskrig kunde göra - showen ställdes in. 1

2 Skillinge Krusbärsfestival Idén till Skillinge Krusbärsfestival eller tävling som det egentligen är kom under hösten Det var finanskris, dåligt väder och ett allmänt nedstämt läge. Därför började Skillinge Företagareförening fundera på en aktivitet som kunde locka till skratt och där alla i samhället kunde vara med. Om den kunde visa att Skillinge är en trevlig plats att bo och driva företag på så var det också en poäng med i slutändan tillväxt och fler affärer. Kontakt togs med Egton Bridge Old Gooseberry Society, som hälsade Skillinge välkommen i krusbärsfamiljen. Tävlingen i Skillinge liksom i Egton Bridge går ut på att få fram det tyngsta krusbäret inom fyra klasser, gula, gröna, röda och vita. Reglerna är desamma förutom att på Skillinge används en modernare våg, en guldvåg som alltså visar decimaler på tiondels gram. Bären i Egton Bridge är väsentligt större än de som Skillinges show hittills frambringat. Rekordet där är drygt 60 gram, på Skillinge 20,1 gram. Med det bäret har Bryan Nelliest, odlaren, hamnat i Guiness Recordbook. Förutom med krusbären tävlas det på Skillinge med ät- och drickbara produkter baserade på krusbär, alltifrån nyttiga och onyttiga pajer till krusbärssnaps, saft, krusbär injicerade med cointreau doppade i mörk choklad, krusbärssås till sill. I Egton Bridge anses bären för värdefulla för att behandla på sådant sätt. Krusbärsodlandet sker under stort hemlighetsmakeri och ingen delar med sig av sina erfarenheter. Deltagande i tävlingen måste anmälas i april och en om än blygsam tävlingsavgift ska betalas in. Dagen före tävlingen läggs bären i lådor som förseglas. Deltar både man och hustru i en familj, måste deras buskar växa på separata platser i trädgården för att båda ska kunna delta. Flyttar man till någon annan plats och vill ta med sig sina krusbärsbuskar, för 2

3 de har man kanske haft sedan urminnes tid, ja, då måste en medlem från tävlingskommittén vara närvarande så att det inte sker något fusk. Krusbärets historia: I begynnelsen växte krusbär vilt I tidernas begynnelse växte krusbär vilt. Odling tycks ha startat i England och Centraleuropa under 1500-talet. Den första uppteckningen om krusbär i Sverige är från 1630-talet skrev Carl von Linné om det. Under 17- och 1800-talet var krusbär på modet i Europa och USA. På 1800-talet odlades omkring 100 sorter bara här i Sverige. Att det var populärt kan man bland annat se i konsten engelska och franska konstnärer med krusbär tillsammans med sparris! I början på 1900-talet kom den amerikanska mjöldaggsvampen till Europa. Den förstörde mycket av förädlingsarbetet och det blev ett stort avbrott i odlandet. Det är ingen idé att odla bär om de inte blir fina. Senare fick dessutom inhemska frukter och bär mer och mer konkurrens från utlandet. Exotiska frukter blev mer intressanta. 3

4 En idé för den driftige Krusbär hör till de bärgrödor som man kan få gårdsstöd för liksom miljöstöd för ekologisk odling. Marknaden för krusbär är i praktiken outnyttjad i Sverige. Det finns i stort sett ingen yrkesodling, enbart lite för självplock. I England finns plantskolor med massförökning av krusbärsbuskar men inte i Sverige! Krusbär = krusig druva Såsom syrligt söta och aromatiskt slemmiga, helsosamma, kylande och läskande ätes de allmänt råa och syltade. Så beskrivs krusbär i Utkast till svenska växternas naturhistoria Idag finns det många smaknyanser! Krusbär är i stort sett alltid av arten Uva crispa, där uva står för druva och krispa för krusig. Enligt Institutet för Hälsa och välfärd är 98 procent av bäret ätligt och består av 65 procent kolhydrater, 11 procent fett, 11 procent protein, 0,05 mg B-vitamin etc. 1 hg krusbär = 40 kcal. Krusbär retar aptiten och enligt folkmedicinen befordrar de matsmältningen och är urindrivande. Blott Sverige svenska krusbär har! Säkert har de flesta svenskar hört den sista raden av följande dikt och kanske undrat var den kommer ifrån. Den skrevs av Carl Jonas Love Almqvist på talet, när han levde i exil. Vissa litteraturhistoriker menar att Almqvist var ironisk, andra att den handlar om hemlängtan. 4

5 Vem är väl den på jordens vida rymd som njutit smaken av krusbär och av stora, söta, röda stickelbär och som därvid ej ropar ut: Jag aldrig smakat maken! Mot det en skeppslast dumma apelsiner intet är. Själv pomeranser jag föga anser. Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt i Europa? Jag trotsar öppet allihopa! Men Skandinavien det är alla dar. Blott Sverige svenska krusbär har! 5