Bevarandesorter regler kring odling och försäljning. Vi stärker den gröna sektorn

Transkript

1 Vi stärker den gröna sektorn Bevarandesorter regler kring odling och försäljning

2 Vårt gröna kulturarv Växterna är en del av vårt kulturarv, lika viktiga att bevara som andra ting som vi människor skapat. På samma sätt som att föremål bevaras både för att vi inte ska glömma vår historia och för att inspirera, så är växterna också en del av vårt gemensamma arv. I många av de äldre sorterna finns smaker, näringsinnehåll och andra egenskaper som inte alltid har nyttjats i förädlingsarbetet och de kan därmed ha gått förlorade i nyare sorter. Att använda äldre sorter ger möjlighet till att utveckla traditionella lokala maträtter eller skapa nya. Detta ger en mer diversifierad produktion och kan vara ett steg i att utveckla företagandet på landsbygden. Genom att odla dessa sorter får vi också större möjlighet att veta mer om deras egenskaper för framtida bruk och dessutom ökar variationen i våra odlingar. För odling till husbehov är det fritt att odla äldre sorter av lantbruksväxter liksom av köksväxter. Men en ökad användning av dessa sorter kräver bättre tillgång till utsäde. Odling av utsäde till försäljning är reglerat i utsädeslagstiftningen, vilket bland annat innebär att sorten måste vara godkänd. Syftet med lagstiftningen är att köparen ska vara garanterad att få ett friskt och rent utsäde med kända egenskaper. Bevarandesorter Kokta gråärter i mjölk, en traditionell maträtt från Bohuslän. Foto: Agneta Börjeson Med de nya reglerna, som gäller från den 1 juli 2009, har det blivit möjligt att odla för att sälja utsäde av så kallade bevarandesorter av lantbruksväxter som stråsäd, vallväxter, ärt, åkerböna och potatis. Med bevarandesort menas lantsort eller annan sort som är anpassad till Sverige och hotas av utarmning. De nya reglerna, som tagits fram gemensamt i EU, är bättre anpassade till äldre sortmaterial. För försäljning av utsäde till köksväxter gäller fortfarande samma regler som tidigare. Men nya regler är på gång under 2010 och för bevarandesorter av köksväxter kommer de i stort att stämma överens med de för lantbruksväxter. 2

3 Gotlandsråg När Emil Jacobsson från gården Liffor i När på Gotland fick frågan varför han fortfarande odlade den gamla gotlandsrågen, svarade han: Källingarna (kvinnorna) tycker att det blir så gott bröd. Gotlandsrågen har anpassat sig efter de förutsättningar som den mött sedan den började odlas på ön. Den grodde i det torra väder som oftast råder och den växte i de magra åkrar som bjöds den förr. Bönderna anpassade sådden efter förutsättningarna. Vid såtid i augusti såddes den ut i skymningen då daggen började lägga sig på marken. I gryningen, när kornen tagit åt sig fukt, gick man ut och harvade ner den. Åkrarna gödslades sparsamt, vart tredje år hämtade man hem Helga Jacobsson bakar på gotlandsrågen. Foto: Privat ägo. släke, tång från stranden och spred på åkrarna. På somliga ställen på norra delen av ön, odlades gotlandsrågen på strandvallarna. Den gotlandsråg som odlas idag på Gotland har sitt ursprung från gården Liffor i När. Här har den odlats sedan 1940-talet. Gotlandsråg Boge är det exakta namnet på denna gotlandsråg. 3

4 Gamla lantbruksväxter i odling på nytt I varje EU-land finns en nationell sortlista över vilka växtsorter som får säljas. Sorterna finns också med på en gemensam EU-sortlista. Växtsorterna har provats och godkänts för sina egenskaper och under vilket namn som de får säljas. Om du har en äldre sort som du vill sälja utsäde av måste du skriva en ansökan till Jordbruksverket för att få med sorten på den svenska sortlistan över bevarandesorter. I ansökan ska sorten beskrivas, hur enhetlig den är, hur stabil den är i odling år från år och hur den skiljer sig från andra liknande sorter. Det ska finnas uppgifter om sortens ursprung. På EUs växtsortmyndighet, CPVOs, webbplats finns blanketter med frågor specifika för varje art som kan vara till hjälp. Om sorten finns hos NordGens i Alnarp går det att få information därifrån. Kontakta helst NordGen innan du skickar in ansökan. Jordbruksverket har tagit fram en ansökningsblankett som underlättar ansökan. Jordbruksverket fattar beslut i samråd med NordGen och andra berörda aktörer. Vid ansökan tas en avgift ut. Lanthavre från Värmland. Foto: Matti Leino Konventionen om biologisk mångfald (CBD) kom till efter miljömötet i Rio de Janeiro Sverige tillsammans med de flesta av FNs medlemsländer skrev på. För att leva upp till konventionens mål, att ta tillvara den odlade mångfalden inom landet, skapades Programmet för Odlad Mångfald, POM. Inom POM inventerar, dokumenterar och samlar man in äldre svenska kulturväxter till ett nationellt arkiv. Frö till fröförökade växter samt potatis bevaras på Nordiskt Genresurscenter, NordGen i Alnarp i Skåne. 4

5 Kan min sort bli bevarandesort? Kriterier Sorten ska vara beskriven och ha ett namn Sorten ska vara bedömd som bevarandevärd Sorten får inte vara ny Sorten får inte finnas på sortlista sedan tidigare Ansökan Godkänd efter bedömning av kriterierna Undantag från godkännande Arter som exempelvis sädesslagen enkornsvete och emmervete och örten bovete är undantagna från reglerna i utsädeslagstiftningen. Sorter av dessa arter får odlas, marknadsföras och säljas utan att man behöver ansöka om att få sorten godkänd. Emmervete. Foto: Matti Leino 5

6 Rättviksärt Liten och svart, ibland brungråspräcklig är Rättviksärten. Blomman är desto vackrare med violetta segel och purpurröda vingar. Denna gråärt har använts både som foder till djuren och mald till bröd och gröt åt gårdens folk. Gråärter har odlats länge runt om i Dalarna. Just den här sorten har odlats av Bengt och Brita Eskils i Backa utanför Rättvik. Då gråärten var en viktig gröda, finns det många traditioner och sägner som fortfarande är levande. Blommande Rättviksärt. Foto: Lena Nygårds Bengt och Brita berättar: Gråärten är den gröda som först ska sås, för den tar lång tid på sig att mogna. Ett talesätt är att den ska sås med Rättvikspälsen på för ärten är aldrig rädd om fötterna men om huvudet. Ett annat berättar att om man med borshake, båtshake kunde hålla isen kvar i Rättviken då blev det ett gott ärtår. Rättviksärten såddes tillsammans med havre, men när hösten kom såg man inte längre havren, så hög hade ärten växt sig. Gråärterna innehåller mycket näring och det säjs att när det var hungersnöd i trakten behövdes inte mycket av ärten för att klara livhanken på både gårdens folk och fä. Bengt och Brita har haft mjölkkor och när de gav gröpe av den malda ärten och havren steg fetthalten i mjölken. I Bengts barndom användes mjöl av gråärt till gröt och tunnbröd. Tunnbrödet smakade gott men gröten var inget vidare, den hade för kraftig smak. 6

7 En bevarandesort Bengt och Brita Eskils Rättviksärt är en av många sorter som har räddats till eftervärlden tack vare odlarnas förtänksamhet. Den finns nu säkrad i NordGens frölager, både i Alnarp i Skåne och på Svalbard. De flesta av våra äldre sorter finns hos NordGen. Om du har en sort som tidigare inte är känd är det värdefullt om du dokumenterar sorten så noggrant som möjligt. Berättelsen hur den har odlats och av vem är lika viktigt som själva fröet. Både frö och beskrivningar bör sedan skickas till NordGen så att sorten bevaras på fler ställen än i den egna odlingen. För att få kallas bevarandesort enligt lagstiftningen ska sorten uppfylla vissa krav. Bengt och Britas ärt är en sort som uppfyller kravet att det ska vara en sort som odlats under en lång tid på samma plats och som anpassat sig till det klimat och den jordmån som den vuxit i. Den har odlats länge i Sverige och har en dokumenterad historia som berättar om det sammanhang som den funnits i. Sorten är bevarad hos NordGen och den har också ett eget namn. För att en sort ska bli godkänd så får den inte heller vara intagen på EUs sortlista, som annat än bevarandesort, och inte vara skyddad av växtförädlarrätt. Korn från Överkalix. Foto: Matti Leino 7

8 Om din sort har fått godkänt När sorten har kommit in på den svenska sortlistan över bevarandesorter och du tänker börja odla utsäde till försäljning ska du skicka in en anmälan till Jordbruksverket. Anmälan ska innehålla vilken art och sort det är, ditt organisationsnummer eller personnummer och hemadress. En uppgift om var du ska ha utsädesodlingen ska också anges samt ungefär hur stor odlingen beräknas bli och varifrån du fått ditt utsäde. För potatis gäller växtpass, se vidare på sidan 11. Tillsyn och kontroll Jordbruksverket kommer att genomföra stickprovskontroller av utsädesodlingen för att kontrollera sortidentitet genom att jämföra med motsvarande sort som finns hos NordGen. Det är upp till dig som odlare att se till att utsädet hålls så friskt som möjligt och att undvika att sjukdomar och andra skadliga organismer försämrar utsädet. Vid försäljning finns också kvalitetskrav som renhet, inblandning av andra arter och grobarhet. Jordbruksverket kommer att genomföra stickprovskontroller även på kvalitet. Vid kontroller faktureras odlaren efter Jordbruksverkets beslutade avgifter. Hur får sorten saluföras När du ska sälja utsädet av din bevarandesort ska förpackningen förslutas och förses med en etikett. På den ska du bland annat ha med namn och adress, art- och sortnamn, ordet "bevarandesort" och uppgifter om när förpackningen förseglades. För potatis ska växtpass finnas, se vidare på sidan 11. Anmälan om mängd sålt utsäde För varje art finns det en bestämd mängd som årligen får odlas för utsädesförsäljning av bevarandesorter. Varje år måste du därför anmäla till Jordbruksverket hur mycket utsäde av sorten som du har sålt. Din anmälan bildar underlag för den rapport som Jordbruksverket sammanställer och rapporterar till EU. 8

9 Odling för utsäde Godkänd bevarandesort Anmälan om att bli utsädesodlare Fröodling Potatisutsäde Växtpass Märkning av förpackning Försäljning 9

10 Potatisen från Lillhärjåbygget Eva Eriksson, som idag lever och arbetar tillsammans med sin syster Ann på Lillhärjåbygget i Härjedalen, berättar om en potatis som man odlar på gården. Eva beskriver den som tät, fast och kraftigt gul. Potatisen är frisk, den verkar inte känslig för bladmögel. Potatisen har odlats på Lillhärjåbygget i flera generationer. Man har alltid varit noga med att spara av den till utsäde. Har potatisen börjat ta slut fram på våren så har man varit noga med att inte äta slut på den utan spara till utsäde. Sättpotatis har man sedan lagt i fjöset där groddar har fått växa fram i värmen från får, kor och kalvar. Ol-Ersa iförd hundpäls står längst upp till höger. Foto: Privat ägo. När syskonen funderar på hur länge den har odlats och varifrån den en gång kommit tror de att den kan ha kommit till gården genom deras morfars farfar, Ol-Ersa, som var forbonde och reste till Röros med varor. Kanhända bytte han till sig denna potatis. Potatisen har likheter med en norsk sort de har smakat. Sorten har en unik historia och den finns idag hos NordGen. Men den har ännu inte hunnit bli beskriven och godkänd som en särskiljbar sort. Först när detta är gjort kan den bli aktuell för att komma med på bevarandesortlistan. 10

11 Växtpass för potatis För att få odla utsäde till potatis för försäljning behöver potatisen ha ett växtpass. Det gäller även bevarandesorter. Växtpasset är en märkning som används för att kunna spåra var utsädet odlats och som ska intyga att utsädet är fritt från allvarliga sjukdomar. Potatis förökas vegetativt och risken är stor att sjukdomar förs vidare med utsädet år från år. De kan då också spridas till nya odlingsplatser. Flera av sjukdomarna kan också angripa andra växtslag som är släkt med potatisen. Du som vill odla utsäde av potatis för försäljning måste därför vara registrerad och godkänd för detta av Jordbruksverket. Om du uppfyller Jordbruksverkets villkor får du sedan rätten att utfärda växtpass för den utsädespotatis som säljs. Ett sådant villkor är att du kan visa att utsädet är fritt från allvarliga sjukdomar. Detta kräver ofta undersökning på laboratorium av det ursprungliga utsädet. Verksamheten följs upp genom att Jordbruksverket gör åtminstone ett årligt tillsynsbesök. Avgiften för tillsynen tas ut i form av en årlig grundavgift och en årlig tillsynsavgift. Fördjupad information Mer information går att hitta på Jordbruksverkets webbplats under rubriken odling/utsäde och sorter. Här finns länkar till Föreskriften där det även står hur förpackningen ska märkas Utsädesförordningen där det bland annat finns en lista på vilka arter som räknas till lantbruksväxter och till köksväxter Den nationella svenska sortlistan EUs gemensamma sortlista EU:s växtsortmyndighet, CPVO, där det finns blanketter (endast på engelska) med frågor som kan vara till hjälp när en sort ska beskrivas Ansökningsblankett om att få in en bevarandesort på sortlistan Har du frågor om utsäde och vad du ska tänka på som utsädesodlare, odlad mångfald och växtskadegörare kan du också vända dig direkt till Jordbruksverket. Rådgivare inom lantbruket finns på landets länsstyrelser och Hushållningssällskap och hos LRF. På Jordbruksverkets webbplats finns också mer information om bland annat växtskadegörare och biologisk mångfald. Mer om odlad mångfald hittar du även på POM:s webbplats och på NordGens webbplats Bondbönan Horshult i blom. Foto: Agneta Börjeson 11

12 Bevaradesorter regler kring odling och försäljning Många av de lokala sorter av lantbruksväxter som har funnits i landet har försvunnit. Tack vare att det runt om i Sverige finns odlare som, oberoende av tidens nymodigheter och förändringar, fortsatt att odla sina egna väl beprövade sorter av stråsäd, potatis, vallväxter och trindsäd har en hel del äldre sorter räddats. En del av sorterna är insamlade och bevaras hos NordGen, andra kanske bara finns i odling hos den enskilde odlaren. Från och med den 1 juli 2009 har det blivit möjligt att odla utsäde till försäljning av lantsorter och andra äldre sorter av lantbruksväxter. Med fler odlade sorter med en bredare variation av egenskaper kan mångfalden inom lantbruket att öka. Här kan du läsa om: hur du får en sort godkänd som en bevarandesort, hur du blir utsädesodlare, vad du ska tänka på vid försäljning. Och inte minst, du får bekanta dig med Bengt och Brita från Dalarna, Emil från Gotland och Eva och Ann från Härjedalen. De har alla fortsatt att odla en gammal sort och med det räddat en skärv av vårt gröna kulturarv. Text: Lena Nygårds och Agneta Börjeson. Framsidesbild. Svedjeråg. Foto: Matti Leino Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se OVR185