Bevarandesorter regler kring odling och försäljning. Vi stärker den gröna sektorn

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bevarandesorter regler kring odling och försäljning. Vi stärker den gröna sektorn"

Transkript

1 Vi stärker den gröna sektorn Bevarandesorter regler kring odling och försäljning

2 Vårt gröna kulturarv Växterna är en del av vårt kulturarv, lika viktiga att bevara som andra ting som vi människor skapat. På samma sätt som att föremål bevaras både för att vi inte ska glömma vår historia och för att inspirera, så är växterna också en del av vårt gemensamma arv. I många av de äldre sorterna finns smaker, näringsinnehåll och andra egenskaper som inte alltid har nyttjats i förädlingsarbetet och de kan därmed ha gått förlorade i nyare sorter. Att använda äldre sorter ger möjlighet till att utveckla traditionella lokala maträtter eller skapa nya. Detta ger en mer diversifierad produktion och kan vara ett steg i att utveckla företagandet på landsbygden. Genom att odla dessa sorter får vi också större möjlighet att veta mer om deras egenskaper för framtida bruk och dessutom ökar variationen i våra odlingar. För odling till husbehov är det fritt att odla äldre sorter av lantbruksväxter liksom av köksväxter. Men en ökad användning av dessa sorter kräver bättre tillgång till utsäde. Odling av utsäde till försäljning är reglerat i utsädeslagstiftningen, vilket bland annat innebär att sorten måste vara godkänd. Syftet med lagstiftningen är att köparen ska vara garanterad att få ett friskt och rent utsäde med kända egenskaper. Bevarandesorter Kokta gråärter i mjölk, en traditionell maträtt från Bohuslän. Foto: Agneta Börjeson Med de nya reglerna, som gäller från den 1 juli 2009, har det blivit möjligt att odla för att sälja utsäde av så kallade bevarandesorter av lantbruksväxter som stråsäd, vallväxter, ärt, åkerböna och potatis. Med bevarandesort menas lantsort eller annan sort som är anpassad till Sverige och hotas av utarmning. De nya reglerna, som tagits fram gemensamt i EU, är bättre anpassade till äldre sortmaterial. För försäljning av utsäde till köksväxter gäller fortfarande samma regler som tidigare. Men nya regler är på gång under 2010 och för bevarandesorter av köksväxter kommer de i stort att stämma överens med de för lantbruksväxter. 2

3 Gotlandsråg När Emil Jacobsson från gården Liffor i När på Gotland fick frågan varför han fortfarande odlade den gamla gotlandsrågen, svarade han: Källingarna (kvinnorna) tycker att det blir så gott bröd. Gotlandsrågen har anpassat sig efter de förutsättningar som den mött sedan den började odlas på ön. Den grodde i det torra väder som oftast råder och den växte i de magra åkrar som bjöds den förr. Bönderna anpassade sådden efter förutsättningarna. Vid såtid i augusti såddes den ut i skymningen då daggen började lägga sig på marken. I gryningen, när kornen tagit åt sig fukt, gick man ut och harvade ner den. Åkrarna gödslades sparsamt, vart tredje år hämtade man hem Helga Jacobsson bakar på gotlandsrågen. Foto: Privat ägo. släke, tång från stranden och spred på åkrarna. På somliga ställen på norra delen av ön, odlades gotlandsrågen på strandvallarna. Den gotlandsråg som odlas idag på Gotland har sitt ursprung från gården Liffor i När. Här har den odlats sedan 1940-talet. Gotlandsråg Boge är det exakta namnet på denna gotlandsråg. 3

4 Gamla lantbruksväxter i odling på nytt I varje EU-land finns en nationell sortlista över vilka växtsorter som får säljas. Sorterna finns också med på en gemensam EU-sortlista. Växtsorterna har provats och godkänts för sina egenskaper och under vilket namn som de får säljas. Om du har en äldre sort som du vill sälja utsäde av måste du skriva en ansökan till Jordbruksverket för att få med sorten på den svenska sortlistan över bevarandesorter. I ansökan ska sorten beskrivas, hur enhetlig den är, hur stabil den är i odling år från år och hur den skiljer sig från andra liknande sorter. Det ska finnas uppgifter om sortens ursprung. På EUs växtsortmyndighet, CPVOs, webbplats finns blanketter med frågor specifika för varje art som kan vara till hjälp. Om sorten finns hos NordGens i Alnarp går det att få information därifrån. Kontakta helst NordGen innan du skickar in ansökan. Jordbruksverket har tagit fram en ansökningsblankett som underlättar ansökan. Jordbruksverket fattar beslut i samråd med NordGen och andra berörda aktörer. Vid ansökan tas en avgift ut. Lanthavre från Värmland. Foto: Matti Leino Konventionen om biologisk mångfald (CBD) kom till efter miljömötet i Rio de Janeiro Sverige tillsammans med de flesta av FNs medlemsländer skrev på. För att leva upp till konventionens mål, att ta tillvara den odlade mångfalden inom landet, skapades Programmet för Odlad Mångfald, POM. Inom POM inventerar, dokumenterar och samlar man in äldre svenska kulturväxter till ett nationellt arkiv. Frö till fröförökade växter samt potatis bevaras på Nordiskt Genresurscenter, NordGen i Alnarp i Skåne. 4

5 Kan min sort bli bevarandesort? Kriterier Sorten ska vara beskriven och ha ett namn Sorten ska vara bedömd som bevarandevärd Sorten får inte vara ny Sorten får inte finnas på sortlista sedan tidigare Ansökan Godkänd efter bedömning av kriterierna Undantag från godkännande Arter som exempelvis sädesslagen enkornsvete och emmervete och örten bovete är undantagna från reglerna i utsädeslagstiftningen. Sorter av dessa arter får odlas, marknadsföras och säljas utan att man behöver ansöka om att få sorten godkänd. Emmervete. Foto: Matti Leino 5

6 Rättviksärt Liten och svart, ibland brungråspräcklig är Rättviksärten. Blomman är desto vackrare med violetta segel och purpurröda vingar. Denna gråärt har använts både som foder till djuren och mald till bröd och gröt åt gårdens folk. Gråärter har odlats länge runt om i Dalarna. Just den här sorten har odlats av Bengt och Brita Eskils i Backa utanför Rättvik. Då gråärten var en viktig gröda, finns det många traditioner och sägner som fortfarande är levande. Blommande Rättviksärt. Foto: Lena Nygårds Bengt och Brita berättar: Gråärten är den gröda som först ska sås, för den tar lång tid på sig att mogna. Ett talesätt är att den ska sås med Rättvikspälsen på för ärten är aldrig rädd om fötterna men om huvudet. Ett annat berättar att om man med borshake, båtshake kunde hålla isen kvar i Rättviken då blev det ett gott ärtår. Rättviksärten såddes tillsammans med havre, men när hösten kom såg man inte längre havren, så hög hade ärten växt sig. Gråärterna innehåller mycket näring och det säjs att när det var hungersnöd i trakten behövdes inte mycket av ärten för att klara livhanken på både gårdens folk och fä. Bengt och Brita har haft mjölkkor och när de gav gröpe av den malda ärten och havren steg fetthalten i mjölken. I Bengts barndom användes mjöl av gråärt till gröt och tunnbröd. Tunnbrödet smakade gott men gröten var inget vidare, den hade för kraftig smak. 6

7 En bevarandesort Bengt och Brita Eskils Rättviksärt är en av många sorter som har räddats till eftervärlden tack vare odlarnas förtänksamhet. Den finns nu säkrad i NordGens frölager, både i Alnarp i Skåne och på Svalbard. De flesta av våra äldre sorter finns hos NordGen. Om du har en sort som tidigare inte är känd är det värdefullt om du dokumenterar sorten så noggrant som möjligt. Berättelsen hur den har odlats och av vem är lika viktigt som själva fröet. Både frö och beskrivningar bör sedan skickas till NordGen så att sorten bevaras på fler ställen än i den egna odlingen. För att få kallas bevarandesort enligt lagstiftningen ska sorten uppfylla vissa krav. Bengt och Britas ärt är en sort som uppfyller kravet att det ska vara en sort som odlats under en lång tid på samma plats och som anpassat sig till det klimat och den jordmån som den vuxit i. Den har odlats länge i Sverige och har en dokumenterad historia som berättar om det sammanhang som den funnits i. Sorten är bevarad hos NordGen och den har också ett eget namn. För att en sort ska bli godkänd så får den inte heller vara intagen på EUs sortlista, som annat än bevarandesort, och inte vara skyddad av växtförädlarrätt. Korn från Överkalix. Foto: Matti Leino 7

8 Om din sort har fått godkänt När sorten har kommit in på den svenska sortlistan över bevarandesorter och du tänker börja odla utsäde till försäljning ska du skicka in en anmälan till Jordbruksverket. Anmälan ska innehålla vilken art och sort det är, ditt organisationsnummer eller personnummer och hemadress. En uppgift om var du ska ha utsädesodlingen ska också anges samt ungefär hur stor odlingen beräknas bli och varifrån du fått ditt utsäde. För potatis gäller växtpass, se vidare på sidan 11. Tillsyn och kontroll Jordbruksverket kommer att genomföra stickprovskontroller av utsädesodlingen för att kontrollera sortidentitet genom att jämföra med motsvarande sort som finns hos NordGen. Det är upp till dig som odlare att se till att utsädet hålls så friskt som möjligt och att undvika att sjukdomar och andra skadliga organismer försämrar utsädet. Vid försäljning finns också kvalitetskrav som renhet, inblandning av andra arter och grobarhet. Jordbruksverket kommer att genomföra stickprovskontroller även på kvalitet. Vid kontroller faktureras odlaren efter Jordbruksverkets beslutade avgifter. Hur får sorten saluföras När du ska sälja utsädet av din bevarandesort ska förpackningen förslutas och förses med en etikett. På den ska du bland annat ha med namn och adress, art- och sortnamn, ordet "bevarandesort" och uppgifter om när förpackningen förseglades. För potatis ska växtpass finnas, se vidare på sidan 11. Anmälan om mängd sålt utsäde För varje art finns det en bestämd mängd som årligen får odlas för utsädesförsäljning av bevarandesorter. Varje år måste du därför anmäla till Jordbruksverket hur mycket utsäde av sorten som du har sålt. Din anmälan bildar underlag för den rapport som Jordbruksverket sammanställer och rapporterar till EU. 8

9 Odling för utsäde Godkänd bevarandesort Anmälan om att bli utsädesodlare Fröodling Potatisutsäde Växtpass Märkning av förpackning Försäljning 9

10 Potatisen från Lillhärjåbygget Eva Eriksson, som idag lever och arbetar tillsammans med sin syster Ann på Lillhärjåbygget i Härjedalen, berättar om en potatis som man odlar på gården. Eva beskriver den som tät, fast och kraftigt gul. Potatisen är frisk, den verkar inte känslig för bladmögel. Potatisen har odlats på Lillhärjåbygget i flera generationer. Man har alltid varit noga med att spara av den till utsäde. Har potatisen börjat ta slut fram på våren så har man varit noga med att inte äta slut på den utan spara till utsäde. Sättpotatis har man sedan lagt i fjöset där groddar har fått växa fram i värmen från får, kor och kalvar. Ol-Ersa iförd hundpäls står längst upp till höger. Foto: Privat ägo. När syskonen funderar på hur länge den har odlats och varifrån den en gång kommit tror de att den kan ha kommit till gården genom deras morfars farfar, Ol-Ersa, som var forbonde och reste till Röros med varor. Kanhända bytte han till sig denna potatis. Potatisen har likheter med en norsk sort de har smakat. Sorten har en unik historia och den finns idag hos NordGen. Men den har ännu inte hunnit bli beskriven och godkänd som en särskiljbar sort. Först när detta är gjort kan den bli aktuell för att komma med på bevarandesortlistan. 10

11 Växtpass för potatis För att få odla utsäde till potatis för försäljning behöver potatisen ha ett växtpass. Det gäller även bevarandesorter. Växtpasset är en märkning som används för att kunna spåra var utsädet odlats och som ska intyga att utsädet är fritt från allvarliga sjukdomar. Potatis förökas vegetativt och risken är stor att sjukdomar förs vidare med utsädet år från år. De kan då också spridas till nya odlingsplatser. Flera av sjukdomarna kan också angripa andra växtslag som är släkt med potatisen. Du som vill odla utsäde av potatis för försäljning måste därför vara registrerad och godkänd för detta av Jordbruksverket. Om du uppfyller Jordbruksverkets villkor får du sedan rätten att utfärda växtpass för den utsädespotatis som säljs. Ett sådant villkor är att du kan visa att utsädet är fritt från allvarliga sjukdomar. Detta kräver ofta undersökning på laboratorium av det ursprungliga utsädet. Verksamheten följs upp genom att Jordbruksverket gör åtminstone ett årligt tillsynsbesök. Avgiften för tillsynen tas ut i form av en årlig grundavgift och en årlig tillsynsavgift. Fördjupad information Mer information går att hitta på Jordbruksverkets webbplats under rubriken odling/utsäde och sorter. Här finns länkar till Föreskriften där det även står hur förpackningen ska märkas Utsädesförordningen där det bland annat finns en lista på vilka arter som räknas till lantbruksväxter och till köksväxter Den nationella svenska sortlistan EUs gemensamma sortlista EU:s växtsortmyndighet, CPVO, där det finns blanketter (endast på engelska) med frågor som kan vara till hjälp när en sort ska beskrivas Ansökningsblankett om att få in en bevarandesort på sortlistan Har du frågor om utsäde och vad du ska tänka på som utsädesodlare, odlad mångfald och växtskadegörare kan du också vända dig direkt till Jordbruksverket. Rådgivare inom lantbruket finns på landets länsstyrelser och Hushållningssällskap och hos LRF. På Jordbruksverkets webbplats finns också mer information om bland annat växtskadegörare och biologisk mångfald. Mer om odlad mångfald hittar du även på POM:s webbplats och på NordGens webbplats Bondbönan Horshult i blom. Foto: Agneta Börjeson 11

12 Bevaradesorter regler kring odling och försäljning Många av de lokala sorter av lantbruksväxter som har funnits i landet har försvunnit. Tack vare att det runt om i Sverige finns odlare som, oberoende av tidens nymodigheter och förändringar, fortsatt att odla sina egna väl beprövade sorter av stråsäd, potatis, vallväxter och trindsäd har en hel del äldre sorter räddats. En del av sorterna är insamlade och bevaras hos NordGen, andra kanske bara finns i odling hos den enskilde odlaren. Från och med den 1 juli 2009 har det blivit möjligt att odla utsäde till försäljning av lantsorter och andra äldre sorter av lantbruksväxter. Med fler odlade sorter med en bredare variation av egenskaper kan mångfalden inom lantbruket att öka. Här kan du läsa om: hur du får en sort godkänd som en bevarandesort, hur du blir utsädesodlare, vad du ska tänka på vid försäljning. Och inte minst, du får bekanta dig med Bengt och Brita från Dalarna, Emil från Gotland och Eva och Ann från Härjedalen. De har alla fortsatt att odla en gammal sort och med det räddat en skärv av vårt gröna kulturarv. Text: Lena Nygårds och Agneta Börjeson. Framsidesbild. Svedjeråg. Foto: Matti Leino Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: OVR185

Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.

Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Genomgången byggde främst på broschyren "Den odlade mångfalden". Följande togs upp: 1. odlingens historia 2. vad som skiljer vilt från tamt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i utsädesförordningen (2000:1330); SFS 2016:1181 Utkom från trycket den 9 december 2016 utfärdad den 1 december 2016. Regeringen föreskriver 1 i fråga om

Läs mer

Biologiskt kulturarv på kykogården

Biologiskt kulturarv på kykogården Biologiskt kulturarv på kykogården Vad kan POM, programmet för odlad mångfald bidra med? Eva Jansson Visby 20120904 Ett nationellt program för att långsiktigt bevara och hållbart nyttja kulturväxterna

Läs mer

POM. Programmet för odlad mångfald

POM. Programmet för odlad mångfald Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 2016 Utkom från trycket den 25 januari 2017 Register över författningar

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om godkännande av ursprungssorter och handel med utsäde

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om godkännande av ursprungssorter och handel med utsäde JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 16/09 Datum Dnr 28.8.2009 1613/14/2009 Ikraftträdelse- och giltighetstid 7.9.2009 - tills vidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning av den

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

FRÖODLING Anders Skarlind 25 sep 2006

FRÖODLING Anders Skarlind 25 sep 2006 FRÖODLING FRÖODLING Författare: Anders Skarlind Johnny Andreasson Peter Erlandsson Paul Teepen Redaktörer: Anders Skarlind Johnny Andreasson Utgiven av Anders Skarlind Fröodling finns tillgänglig på Fröodling.se

Läs mer

Amatör- och bevarandesorter. regler kring utsädesodling och försäljning. Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet

Amatör- och bevarandesorter. regler kring utsädesodling och försäljning. Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet Amatör- och bevarandesorter regler kring utsädesodling och försäljning Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet Skriften ingår i den serie broschyrer om odlingslandskapets biologiska mångfald

Läs mer

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum Kurser våren 2017 Uppdaterade datum Naturbetesmarker Naturbetesmarkerna är en av de mest artrika miljöer vi kan hitta på våra breddgrader. Man skulle nästan kunna säga att det är det är en djungel beträffande

Läs mer

Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för utökad klövhälsovård för mjölkkor. Vem ska använda blanketten?

Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för utökad klövhälsovård för mjölkkor. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för utökad klövhälsovård för mjölkkor Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för ersättningen som du tänker söka. Läs mer

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Varför är en bra växtföljd så viktig? Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning

Läs mer

Ändring av trädgårdsföreskrifterna på grund av införlivandet av tre kommissionsdirektiv som rör fruktplantor

Ändring av trädgårdsföreskrifterna på grund av införlivandet av tre kommissionsdirektiv som rör fruktplantor Dnr 3.6.16-3080/15 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:79) om saluföring m.m. av förökningsmaterial av prydnadsväxter samt av

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

A Allmänt Konsekvensutredning. Myndighet Statens jordbruksverk. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt Konsekvensutredning. Myndighet Statens jordbruksverk. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2016-10-27 Konsekvensutredning Myndighet Statens jordbruksverk Diarienummer 3.6.16-9263/16 Rubrik Konsekvensutredning avseende Statens jordbruksverk föreskrifter (2016:XX) om ändring i föreskrifterna (SJVFS

Läs mer

a. Registrering av växtförädlarrätt jämte sortbenämning (UPOV) Grant of Protection and Approval of Variety Denomination

a. Registrering av växtförädlarrätt jämte sortbenämning (UPOV) Grant of Protection and Approval of Variety Denomination INNEHÅLL CONTENTS A VÄXTFÖRÄDLARRÄTT PLANT BREEDERS RIGHTS 2016:9 2 september 2016 Sida Page A-I Ansökningar om växtförädlarrätt Applications for Protection A-II Sortbenämningar Variety Denominations (UPOV)

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 34/03

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 34/03 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 34/03 Datum Dnr 16.4.2003 1693/01/2003 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.7.2003 tills vidare Bemyndigande 4 1 mom. lagen om handel med utsäde (728/2000)

Läs mer

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen Presentation av Nordiskt Genresurscenter NordGen April 2011 NordGen är en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog NordGens grundläggande uppgift är att bidra

Läs mer

Världens närmaste mat

Världens närmaste mat Sv Sigill A6_g 07-06-19 12.32 Sida 1 Världens närmaste mat En skrift som vill inspirera dig till att välja mat som är lite bättre Sv Sigill A6_g 07-06-19 12.32 Sida 2 Vi bryr oss precis som du Svenskt

Läs mer

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - bördor för företagen I tabellen ska anges de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller bördor för företaget och en bedömning ska göras av den

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Nya betesregler för mjölkgårdar

Nya betesregler för mjölkgårdar Nya betesregler för mjölkgårdar Nu har du bättre möjligheter att anpassa betet efter djurens och din gårds förutsättningar. Den här broschyren berättar vad som gäller hos dig för dina mjölkkor och rekryteringsdjur.

Läs mer

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor 2013 1. Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för ersättningen som du tänker söka. Läs mer

Läs mer

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor 2012 1. Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för ersättningen som du tänker söka. Läs mer

Läs mer

Konsekvensutredning. förslag till nya föreskrifter om exportkarantän för hästar för export till tredjeland. A Allmänt

Konsekvensutredning. förslag till nya föreskrifter om exportkarantän för hästar för export till tredjeland. A Allmänt 1(5) 2017-03-06 Dnr 6.2.17-9724/16 Avdelningen för djurskydd och hälsa Konsekvensutredning förslag till nya föreskrifter om exportkarantän för hästar för export till tredjeland Enligt förordning (2007:1244)

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor 2014 Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för ersättningen som du tänker söka. Läs mer

Läs mer

Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2013

Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2013 Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2013 1. Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för den eller de miljöersättningar som du tänker söka. Läs mer på

Läs mer

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion.

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion. VÅRT ÄLSKADE BRÖD Ett projekt för ekologisk odling av kultursorter av vete, råg, havre och korn. Ökad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Hälsosamma bröd och mat med mycket smak. Utbildnings- och konsultföretaget

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 19/16

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 19/16 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 19/16 Datum Dnr 9.12.2016 1842/01.04/2016 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.1.2017 - tills vidare Ändrar Bilaga 4 till jord- och skogsbruksministeriets förordning

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Fysikaliskt verkande medel och produkter i gråzonen

Fysikaliskt verkande medel och produkter i gråzonen Fysikaliskt verkande medel och produkter i gråzonen Bakgrund och nuläge Växtskyddsrådet 2014-10-01 Agneta Sundgren Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket Disposition Bakgrund vad är problemet Vilka

Läs mer

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition

Läs mer

Föreslagna ändringar i föreskriften Nedan presenteras de föreslagna ändringarna i föreskriften.

Föreslagna ändringar i föreskriften Nedan presenteras de föreslagna ändringarna i föreskriften. 2016-10-13 Diarienummer 3.6.16-7754/16 Rubrik Konsekvensutredning avseende Statens jordbruksverk föreskrifter (2017:XX) om ändring i föreskrifterna (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Anvisning för tryckning av garantibevis i packeriet

Anvisning för tryckning av garantibevis i packeriet Föredragande Ritva Vallivaara-Pasto Sida/sidor 1 /9 Anvisning för tryckning av garantibevis i packeriet En myndighets verksamhet ska bygga på en befogenhet som föreskrivs i lag, och lagen ska noggrant

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bekämpningsmedel; SFS 1998:947 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni 1998. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1 I fråga

Läs mer

Märkning och registrering av nötkreatur

Märkning och registrering av nötkreatur Märkning och registrering av nötkreatur Innehåll Produktionsplatsnummer 4 Märkning 4 Journalföring 6 Rapportering till det Centrala nötkreatursregistret 7 Viktigt att dina djur förblir friska! 9 Viktigt

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Hotade husdjursraser miljöersättning

Hotade husdjursraser miljöersättning Hotade husdjursraser 2008 miljöersättning Nytt landsbygdsprogram 2007 2013................. 4 Innehåll Hotade husdjursraser............................. 4 Vem kan få ersättning?.......................

Läs mer

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till

Läs mer

Statens jordbruksverks föreskrifter om växtskyddsavgifter (SJVFS 2009:13) Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt (SJVFS 2014:3).

Statens jordbruksverks föreskrifter om växtskyddsavgifter (SJVFS 2009:13) Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt (SJVFS 2014:3). Import och exportföreskrifter/växtkontroll m.m. 1 Statens jordbruksverks föreskrifter om växtskyddsavgifter (SJVFS 2009:13) Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt (SJVFS 2014:3). Statens jordbruksverk

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Fröodling en översikt

Fröodling en översikt Fröodling en översikt Anders Skarlind Detta kapitel vänder sig framför allt till dig, som vill få en överblick över hur man odlar frö. Först kommer lite teori och sen kortfattade odlingsanvisningar. Är

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

1 (5) Myndighetens namn Jordbruksverket. Diarienummer /12

1 (5) Myndighetens namn Jordbruksverket. Diarienummer /12 Myndighetens namn Jordbruksverket Diarienummer 22-8656/12 Rubrik Konsekvensutredning gällande föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av livsmedelsföretagarens TSEprovtagning

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av livsmedelsföretagarens TSEprovtagning 1(7) 2012-04-13 Version 1.0 Dnr 33-3994/12 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av livsmedelsföretagarens TSEprovtagning vid slakt Fastställd 2012-04-13

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om saluföring

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson Handel i och utanför Sverige Sanna Black-Samuelsson Kedjan i skogen Föryngring Inköp av skogsodlingsmaterial Tillväxt Avverkning Gallring, tillväxt (2-4 ggr) Föryngring Treårsmedeltal (2007-2009/10) visar:

Läs mer

Vägledning för personer som arbetar yrkesmässigt inom djurens hälso- och sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen, - HOVSLAGARE

Vägledning för personer som arbetar yrkesmässigt inom djurens hälso- och sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen, - HOVSLAGARE 1(6) INFORMATION 2012-02-02 Enheten för veterinära frågor Anne Zedén Yverås Vägledning för personer som arbetar yrkesmässigt inom djurens hälso- och sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen, - HOVSLAGARE

Läs mer

Meny till mångfaldsmingel. vid invigningen av den svenska Nationella genbanken den 15 juni 2016

Meny till mångfaldsmingel. vid invigningen av den svenska Nationella genbanken den 15 juni 2016 Meny till mångfaldsmingel vid invigningen av den svenska Nationella genbanken den 15 juni 2016 Fröförökade köksväxter Klint Karins kålrot, Mor Kristins böna och nästan tvåhundra andra ärter, bönor, kålrötter,

Läs mer

Integrerat Växtskydd i praktiken

Integrerat Växtskydd i praktiken Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna i 4-9 Information Om det finns risk för att en art utrotas eller utsätts för plundring kan arten fridlysas. För närvarande är cirka 300 växter och djur

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Anvisning till anmälan om. Var finns blanketter?

Anvisning till anmälan om. Var finns blanketter? Anvisning till anmälan om fastställande av driftsfond för producentorganisationer för frukt och grönsaker Var finns blanketter? Alla blanketter finns på Jordbruksverkets webbplats (www.jordbruksverket.se).

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Erik Persson, 10 sept Det gröna kulturarvet

Erik Persson, 10 sept Det gröna kulturarvet Erik Persson, 10 sept 2013 Det gröna kulturarvet Det gröna kultutarvet = Växter med historia Växter har spelat en stor roll i mänsklighetehs historia Växter har spelat en stor roll i mänsklighetens historia

Läs mer

Intresset för smak ledde till ny odlingsinriktning med gamla sorter

Intresset för smak ledde till ny odlingsinriktning med gamla sorter Intresset för smak ledde till ny odlingsinriktning med gamla sorter Ekologiskt speltvete är godare än konventionellt vanligt vete, menar Anders Lunneryd som investerat 8 miljoner i ny spannmålsanläggning.

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier Kontrollsystem för hållbarhetskriterier För att man ska få statligt finansiellt stöd för användning av biodrivmedel och flytande biobränslen måste hållbarhetskriterierna vara uppfyllda. För jordbruksråvaror

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (2013:38)

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

Hygienplan för vattenbruksanläggningar Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures

Läs mer

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Stöd till unga jordbrukare 2016

Stöd till unga jordbrukare 2016 1(8) Stöd till unga jordbrukare 2016 Här finns den information som gällde för stödet till unga jordbrukare 2016. Det finns ett stöd till dig som är 40 år eller yngre och som har startat ett jordbruksföretag

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt 1(6) UTB. PLAN HUND OCH KATT -UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se 2013-09-20 2(6) Denna utbildningsplan

Läs mer

Handel inom EU med utrotningshotade djurarter

Handel inom EU med utrotningshotade djurarter Handel inom EU med utrotningshotade djurarter Oktober 2009 I hela världen finns det över 5 000 djurarter och 28 000 växtarter som nu är starkt utrotningshotade. För att skydda och bevara dessa för framtiden

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020 Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka stöd inom havs-och fiskeriprogrammet 2014-2020 för produktions-och

Läs mer

Remissvar för remiss Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2008:33) om avgifter i växtsortärenden

Remissvar för remiss Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2008:33) om avgifter i växtsortärenden Dnr 22-12263/10 Remissvar för remiss Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2008:33) om avgifter i växtsortärenden Remissinstans Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR) Lantbrukarnas

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om uppfödning,

Läs mer