Transkript

1

2

3

4

5

6

7 Strategi för Smart specialisering i Sörmland

8 Innehåll Sammanfattning...3 Inledning...4 Bakgrund...4 Mål, förväntade resultat och nytta...6 Metod och genomförda aktiviteter...7 Modellen för Smart specialisering Sörmland...9 Regionala styrkeområden...9 Avancerad tillverkning för krävande miljöer...1 Biobaserade näringar hållbar produktion och effektiv distribution...13 Verksamhetsnära digitala tjänster...15 ÖMS Smart specialisering...16 Strategin som grund för prioritering och utveckling...17 Sörmlands system för företagsutveckling och innovation...18 Avslutning Strategi för Smart specialisering i Sörmland Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Layout och illustrationer: Carina Wilhelmsson, Regionförbundet Sörmland Foton: Omslagsbild Hasse Bengtsson, Johnér Bildbyrå s. 1 Caiaimage, Johnér Bildbyrå s. 17 Peter Rutherhage, Johnér Bildbyrå s. 2 Fancy, Johnér Bildbyrå s. 24 Caiaimage, Johnér Bildbyrå

9 Sammanfattning Sörmland ligger i den växande Stockholm-Mälarregionen där våra unika förutsättningar attraherar både människor och investeringar. För att Sörmland ska bibehålla sin attraktivitet och erbjuda länsinvånarna en god välfärd även i framtiden, krävs dock fortsatt tillväxt. Då behöver vårt näringsliv bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. I Sörmland måste vi kunna erbjuda goda produktions- och arbetsförhållanden för såväl nya som befintliga företag. Teknikutvecklingen går allt snabbare. Det, tillsammans med nya kundkrav, nya marknader och stora samhällsutmaningar ställer krav på förändringar och förnyelse i näringsliv och offentlig sektor. För att klara av utmaningarna måste vi bli bättre på värdeskapande samarbeten med omvärlden och på att främja kunskapsutveckling och lösningsinriktade innovationer. Genom denna strategi för Smart specialisering i Sörmland har vi påbörjat det arbetet. Begreppet Smart specialisering (Regional Innovation and Smart Specialisation Strategies-RIS3) lanserades av EU-kommissionen inför arbetet med regionala utvecklingsfonden (ERUF) under programperioden Målet är att regionalpolitiken i de olika regionerna ska bidra till tillväxt i Europa år 22 och för att få tillgång till medel från europeiska utvecklingsfonden krävs det att regionerna har en RIS3-strategi på plats. Strategin för Smart specialisering i Sörmland definierar ett antal styrkeområden, med stor potential att utvecklas och vara fortsatt betydelsefulla, även i framtiden. Kring dessa områden förväntas Sörmland kraftsamla för att utveckla global konkurrenskraft. För att stimulera och understödja förnyelse och utveckling måste insatserna baseras på befintliga tillgångar och förutsättningar, men också vara experimenterande och nyskapande. De definierade styrkeområdena för Smart specialisering i Sörmland är: Avancerad tillverkning för krävande miljöer Biobaserade näringar hållbar produktion och effektiv distribution Verksamhetsnära digitala tjänster Parallellt med framtagandet av den sörmländska strategin har det, i pågående projekt inom Europeiska regionalfonden (ERUF), identifierats fyra gemensamma styrkeområden för de fem länen i Östra Mellansverige (ÖMS), nämligen Uppsala, Västmanland, Sörmland, Örebro och Östergötland. Områdena grundar sig på de styrkor som definierats av respektive region. Genom att samordna sina resurser kring de gemensamma styrkeområdena, är förhoppningen att regionerna, utöver de inomregionala insatserna, tillsammans ska kunna göra ännu större och mer kraftfulla utvecklingssatsningar, för att stärka den större regionens position, nationellt och internationellt. De gemensamma styrkeområdena för ÖMS-regionerna är Smart industri Hållbar livsmedelsförsörjning Morgondagens energilösningar Life Science med välfärd och hälsa Strategin är ett inriktningsdokument som kommer att kompletteras med enkla handlingsplaner för varje utpekat område och uppdateras vartannat år.

10 Inledning Sörmland, liksom Östra Mellansverige i sin helhet, ligger i den snabbt växande Stockholm-Mälarregionen, som utgör Sveriges mest attraktiva område, för både människor och investeringar. Det innebär inte att vi kan slå oss till ro och hoppas att Sörmlands tillväxt och välstånd därmed ska komma av sig själva. För att lyckas med ett tillväxtarbete som gör Sörmland fortsatt konkurrenskraftigt, behöver de politiskt styrda organisationerna i länet, tillsammans med andra utvecklingsaktörer, skapa sig en bild av de utmaningar som måste hanteras. Vi behöver också hitta möjliga åtgärder och lösningar samt aktörer som kan bidra till att genomföra dem. Det kräver ett proaktivt förhållningssätt. Det handlar om att skapa samverkansgrupper och partnerskap med externa aktörer som kan delta i utmaningsdrivna och behovsstyrda samarbeten. Det är ett ansvar och en utmaning som regionförbundet, landstinget, de sörmländska kommunerna och övriga länsaktörer gemensamt måste anta. Strategin för smart specialisering i Sörmland ska ses som en grund och ett verktyg för arbetet. Bakgrund I Sörmlandsstrategin sägs att Ett starkt näringsliv och en hög grad av innovation och förnyelse är centrala frågor för en hållbar ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning i Sörmland. Ett starkt näringsliv och en väl fungerande arbetsmarknad är förutsättningar för att Sörmland i framtiden ska klara av viktiga offentliga åtaganden som skola, vård och omsorg. Det är grunden för att länet ska kunna bibehålla sin attraktivitet och stå sig i den allt hårdare internationella konkurrensen. Företag och branscher kan växa dels genom att antalet jobb ökar, dels genom att verksamheten bedrivs på ett effektivare sätt, så att produktiviteten ökar. Bilden nedan visar att företag som bygger på kunskap och innovation, lyckas bättre med att samtidigt skapa fler jobb och hålla en hög produktivitet. HÖG Lönenivå (produktivitet) LÅG Kapitalintensiva verksamheter Råvaror Små lokala marknader Kunskap Innovationer Stora lokala marknader Kostnader Tillgänglighet LÅG Sysselsättningstillväxt HÖG 4

11 Lågkonjunkturen 29 slog hårdare i Sörmland än i övriga Sverige och länet uppvisar fortfarande en lägre tillväxt än omgivande regioner. et kunskapsintensiva, välbetalda jobb har minskat, medan låglönejobben har ökat. Alla jobb är viktiga, men för att tillväxten ska öka och den sörmländska arbetsmarknaden säkras, krävs att det finns ett tillräckligt stort antal större, högproduktiva företag som verkar på en större marknad och som erbjuder jobb med högt kunskaps- och innovationsinnehåll. De genererar i sin tur många andra jobb inom till exempel tjänste- och servicesektorn. Regionförbundet vill, tillsammans med övriga ledande länsaktörer, ta ett gemensamt ledarskap för länets innovationsarbete. Det innebär ett antal olika åtaganden och till ett av de viktigaste hör arbetet med en regional strategi för smart specialisering i Sörmland (RIS3Sörmland). Sörmlands strategi för smart specialisering är en del av Regionförbundet Sörmlands näringslivsarbete - ett arbete som syftar till att Sörmland, även i framtiden, ska stå sig väl i den globala konkurrensen. Samtidigt går teknikutvecklingen allt snabbare. Kraven ökar på våra företag att ta till sig allt det nya och jobba innovativt och förändringsinriktat för att utveckla sin verksamhet, sina produkter och tjänster. Begreppet Smart specialisering lanserades av EU-kommissionen inför arbetet med den regionala utvecklingsfonden (ERUF) och är ett innovationspolitiskt koncept där regionalpolitik ska bidra till tillväxt i Europa år 22. Att man har en RIS3-strategi är dessutom ett krav för att regionen ska få tillgång till medel från europeiska utvecklingsfonden under perioden Begreppet smart specialisering är öppet för tolkning och anpassningar, vilket är nödvändigt för att passa olika regionala sammanhang. En passande tolkning för Sörmland kan vara: Sörmlands smarta specialiseringsområden utgörs av starka regionala erbjudanden som idag och/eller i framtiden är konkurrenskraftiga på nationella och internationella marknader. De skapar arbetstillfällen och värden i regionen. Erbjudandenas konkurrenskraft utgörs av kombinationer av unika regionala förhållanden samt kompetenser och färdigheter hos näringsliv, forskning, utbildning och i civilsamhället. 5

12 Mål, förväntade resultat och nytta Målet med Smart specialisering i Sörmland är i första hand att få en regional uppslutning och kraftsamling bakom de mest lovande styrkeområdena för innovation, entreprenörskap och näringslivstillväxt. Strategin ska bygga på befintliga, unika konkurrensfördelar och medverka till att utveckla länets styrkor inom den egna regionen, tillsammans med grannlänen i Östra Mellansverige (ÖMS), det vill säga Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland samt på nationell och internationell nivå. För att detta ska lyckas måste arbetet ta hänsyn till ett antal särskilda förutsättningar som råder i Sörmland, nämligen: Branschernas specifika förutsättningar och traditioner. De betydande skillnaderna (och förutsättningarna) mellan näringslivet i östra och västra Sörmland, vad gäller dominerande branscher och akademisk närvaro. Närheten till Stockholm, vilken påverkar befolkningens pendlingsoch bosättningsbeteenden, men också näringslivets affärsmöjligheter. Målsättningen med Smart specialisering i Sörmland är att identifiera regionala, unika styrkeområden och skapa bästa möjliga förutsättningar för ett starkt och innovativt näringsliv genom: Direkt och indirekt tillgång till mer utvecklingsmedel för strategiska projekt på regional nivå. Effektivare stöd till innovation från offentliga aktörer. Ökad regional attraktivitet. Tillgång till regionala, nationella och internationella plattformar för ökad kunskap och möjlighet att påverka offentliga strategier och satsningar. 6

13 Metod och genomförda aktiviteter Vår strategi för Smart specialisering utgår från en ingående analys av regionala tillgångar i form av företag och deras erbjudanden och kunskaper som bidrar till att skapa framgångsrika företag, Utveckling av Sörmlands näringsliv (Bilaga 1). Där redovisas också kunskapsmiljöer som universitet och högskolor, offentliga institutioner och andra faktorer som positivt påverkar tillväxt i näringslivet, såsom entreprenörskap, tillgång till kapital, nätverk, med mera. Den regionala smarta specialiseringsstrategin utvecklas enligt en process som illustreras av figuren nedan. Förutom den djupgående analysen behöver strategin grundas på ett samarbete där näringsliv, akademi och offentliga aktörer ingår. Att de olika parterna deltar i arbetet, gör att analysresultaten förankras hos respektive part, vilket bäddar för goda resultat i genomförandefasen. Analys hypoteser Uppföljning och utvärdering Engagemang/ validering Genomförande Strategi, vision, insatsförslag Prioriteringar/ handlingsprogram 7

14 Baserat på analysen och förankringsarbetet formuleras den faktiska strategin. Den, i sin tur, ligger till grund för ett handlingsprogram. Den sörmländska strategiprocessen har nu genomgått faserna analys, engagemang/validering, strategiformulering och prioriteringar/ handlingsprogram. Analysarbetet startade i den grundliga statistikundersökningen av näringslivet i Sörmland, som även innehöll en inventering av regionala och regionövergripande satsningar, aktiviteter och aktörer med relevans för innovation och entreprenörskap. Med den som utgångspunkt utarbetades ett förslag på regionala smarta specialiseringsområden (regionala styrkor). Förslaget vidareutvecklades och förfinades sedan, bland annat med hjälp av Sörmlands Innovationsråd. Innovationsrådet har varit en rådgivande grupp, bestående av personer ur näringsliv, akademi och offentlig sektor, med särskilda kunskaper om näringslivs- och innovationsfrågor. Ett betydande förankringsarbete har gjorts genom dialoger med regionala intressenter, med näringslivet och genom samarbetet inom Östra Mellansverige. Unika sörmländska förutsättningar Möjliggörande förmågor Smart specialisering/ styrkeområden Industriell tradition Goda produktionsförutsättningar för jord- och skogsbruk Logistik (flyg, hamn, väg, järnväg) Attraktivitet-livsstil kopplad till närhet till storstad + Produktionskunnande Automation Inbyggda system Industriell IKT och mjukvaruutveckling Logostik/distributionskunnande Innovationskompetens = Avancerad tillverkning för krävande miljöer Biobaserade näringar - hållbar produktion och effektiv distribution Verksamhetsnära digitala tjänster 8

15 Modellen för Smart specialisering i Sörmland Regionala styrkeområden Sörmlands smarta specialiseringsområden bygger på kombinationer av unika regionala förutsättningar, starka möjliggörande kompetenser och konkurrenskraftiga marknadserbjudanden. Modellen försöker också ta hänsyn till den potential som finns i kompetenser och branscher som kanske inte syns så tydligt idag, men som kan bli viktiga i framtiden. Den tar också hänsyn till de betydande skillnaderna mellan västra och östra Sörmland. Den sörmländska modellen för smart specialisering har utvecklats löpande. Särskild hänsyn har tagits till befintligt näringsliv samt till innovationssystemets aktörer och deras erbjudanden. Vi ser följande regionala styrke-/specialiseringsområden: Avancerad tillverkning för krävande miljöer. Biobaserade näringar hållbar produktion och effektiv distribution. Verksamhetsnära digitala tjänster. 9

16 Målbild - Avancerad tillverkning Den sörmländska tillverkningsindustrin är fortsatt konkurrenskraftig, genom att: Ta till sig och utnyttja digitaliseringens möjligheter, med till exempel automation och visualisering. Delta i industrins utveckling för att stärka den industriella produktionen av varor och tjänster. Bevaka och anpassa sin verksamhet till förändringar i omvärlden. Öka sin resurseffektivitet, ta miljöhänsyn och bedriva en mer hållbar produktion som bidrar till industrins värdeskapande, jobbskapande och konkurrenskraft. 1

17 Avancerad tillverkning för krävande miljöer Detta är ett styrkeområde i kraft av de samlade regionala kompetenserna inom industriell informations-och kommunikationsteknologi, inbyggda system, automation och produktionstekniskt kunnande. Spetskunskap och starka marknadserbjudanden finns vad gäller tunga nyttofordon och särskilt utveckling av drivlinor för tunga fordon. I regionen finns jämförelsevis många och internationellt aktiva företag. Ett antal av dem är större, multinationella bolag, med en god marknadsposition. De ingår i ett större, nationellt fordonskluster som sträcker sig från Stockholm/Södertälje till Örebro. Från Eskilstuna kommer initiativet Transmission (drivlina), som vill skapa ett kluster, för att främja och utveckla fordonsföretagens fortsatta konkurrenskraft. En mycket viktig kompetens inom avancerad tillverkning är inbyggda system och datakommunikation för industriella ändamål. I industriella miljöer är produktionsmiljön ofta krävande, produkterna som används måste ha lång livstid och vara robusta och pålitliga. Driftavbrott kan leda till kostsamma följder. Det har resulterat i en snabbt växande marknad för produkter som kan motsvara dessa krav. I Sörmland verkar globalt exporterande företag som är framgångsrika på området. Inbyggda system är också det mest framstående forskningsområdet vid Mälardalens högskola, där man är nationellt ledande och internationellt högt rankad. Forskningsområdet har ett huvudsakligt fokus på inbyggda programmerbara produkter och produktionssystem, med två inriktningar: Tillförlitliga elektroniksystem för autonoma system och styrning, för ökad säkerhet och effektivitet inom industrin. Inbyggda sensorsystem, riktat till hälso- och sjukvården. Ett annat kompetensområde som bidrar till styrkan inom avancerad tillverkning är robotisering och automatisering. Där finns sedan ett tiotal år Robotdalen, som är en innovationsmiljö för robotteknik inom industri, service och hälsa. På området verkar också Automation Region, en högskoleanknuten centrumbildning för kunnande inom automationsteknik. Båda initiativen är knutna till Mälardalens högskola och drivs med hjälp av medel från Vinnovas VINNVÄXT-program. Tillväxtpotential finns, särskilt på IT-sidan, till exempel vad gäller produktutveckling, test, forskning och automatisering. För att företagen ska kunna behålla och utveckla sin marknadsposition krävs det att de håller jämna steg med den pågående teknikutvecklingen. Lyckas man med det, finns stora möjligheter till tillväxt, vad gäller såväl omsättning, som nya företag och arbetstillfällen. De största utmaningarna finns hos branschens underleverantörer. Internationellt sett är dessa små och uppvisar tecken på att inte orka med nödvändiga utvecklingssteg. Det finns därför risk för marginalisering. Orsakerna är flera. Kapitalbrist, bristande kunskap om innovation och ny teknik, svårigheter att rekrytera rätt kompetens och generationsskifte är viktiga faktorer. För att uppnå målen är det av största vikt att utbildningssystemet möter industrins behov, för att främja dess långsiktiga utveckling. Vi vill också stärka länets små och medelstora företag genom att främja kontakter med universitet och högskolor och utveckla nätverk med såväl små som stora företag. 11

18 Målbild - Biobaserade näringar De sörmländska biobaserade näringarna blir konkurrenskraftiga, genom att: Säkerställa en hållbar högproduktiv värdekedja från råvara till slutprodukt. Det sker genom en mer resurseffektiv produktion och utnyttjande av digitaliseringens möjligheter. Dra fördel av närheten till tätbefolkade storstadsområden med hög konsumtionskraft och stora försörjningsutmaningar. Utveckla samarbeten med omgivande forsknings- och innovationsmiljöer som leder till en högre utbildnings- och tekniknivå. Med hjälp av alternativa outforskade tekniker och resurser, utveckla näringsgrenar som bidrar till nya försörjningsmöjligheter. 12

19 Biobaserade näringar hållbar produktion och effektiv distribution De goda produktionsförutsättningarna i Sörmland och Mälardalen skapar möjligheter för jordbruket att säkerställa hög produktion och jämn kvalitet. Här finns många och förhållandevis stora företag, med kraft att göra nödvändiga investeringar både för att höja produktiviteten och för att skapa konkurrensfördelar på en nationell och internationell marknad. I en internationell jämförelse är lantbruken i Sörmland mycket produktiva. Näringen har god förmåga att ta till sig ny teknik. Den är lyhörd för nya rön och lösningar och ligger i framkant när det gäller ny teknik och digitalisering. På senare tid har ett antal nya livsmedelsföretag etablerat sig i länet. Sammantaget ger detta en unik marknadsposition och tillväxtpotential. Närheten till en stor konsumentmarknad i Stockholm och Mälardalen erbjuder dessutom goda möjligheter till avsättning för näringens varor och tjänster. Med denna bakgrund måste högkvalitativa livsmedel ses som ett regionalt styrkeområde med mycket goda utvecklingsmöjligheter. Utvecklingspotentialen är bred och mångfacetterad. Ett exempel är den globala oron för livsmedelssäkerhet (djurbetingade pandemier och antibiotikaresistens). Ett annat är det växande problemet med välfärdssjukdomar/ folkhälsa, som har utlöst en efterfrågan på spårbarhet hos livsmedel och på hälsosam mat. Allt detta bör innebära goda framtidsutsikter för regionens företag inom livsmedelsområdet. Regionförbundet Sörmland vill stötta en högproduktiv, hållbar värdekedja från råvara till konsument. Utvecklingen kan åstadkommas genom nyskapande samarbeten, hög utbildnings- och tekniknivå och ökad användning av forskningsbaserad kunskap. På så sätt förväntas näringen bli ännu bättre på att ta tillvara de affärsmöjligheter som uppstår genom förändrade konsumentbeteenden, närheten till storstadsregionen Stockholm och samhällets ökade krav på nyttiga livsmedel av god kvalité. 13

20 Målbild - Verksamhetsnära digitala tjänster Vi vill i Sörmland se attraktiva alternativa miljöer för etablering av nya företag och för omlokalisering av idag storstadsbaserade verksamheter, som har behov av närhet till test- och demonstrationsmiljöer. Målgruppen är främst bolag inom media och IT, som bygger sin konkurrenskraft på närhet till krävande kunder, inte minst inom industrin. Deras kunder bör även återfinnas inom till exempel besöksnäring, fastigheter, logistik och vårdsektorn. Området bör kunna kombineras med de övriga styrkeområdena och skapa mervärde och nya möjligheter inom dem. 14

21 Verksamhetsnära digitala tjänster Till viss del har detta styrkeområde sitt ursprung i industriell IT och i datakommunikationslösningar för industriella ändamål, inbyggda system och automation. Där finns alltså en tydlig koppling till styrkeområdet Avancerad tillverkning. Den stora potentialen ser vi dock snarast inom digital media och tech i allmänhet. I Sörmland finns flera orter med betydande kompetens på området. Genom att erbjuda attraktiva företags- och livsmiljöer i storstadsnära lägen, bör det gå att locka flera företag och entreprenörer till regionen. Idag ser knappast denna typ av företag Sörmland som alternativ till Stockholm. Det kan dock snabbt komma att ändras i takt med storstadens stigande fastighets- och hyresnivåer samt brist på bostäder. För att nå framgång behövs bland annat en kraftfull satsning på att skapa lämpliga kreativa företagsmiljöer, en stabil IT-infrastruktur och möjligheter att testa nya produkter och tjänster i konkret verksamhet. Tillsammans med företag och forskningsmiljöer i Mälardalen och Östra Mellansverige bör området kunna utvecklas och stärkas ytterligare. Med tanke på Sörmlands närhet till Stockholm, som idag utgör en av Europas största och viktigaste startup-scener, bör detta vara ett område med goda utvecklingsmöjligheter. 15

22 ÖMS Smart specialisering Parallellt med framtagandet av Smart specialisering Sörmland har ett projekt pågått inom Östra Mellansverige med syfte att utarbeta en gemensam färdplan för smart specialisering över alla fem regionerna. Även där är målet att kunna prioritera och använda offentliga resurser på ett smartare sätt, för att stärka näringslivet i hela området. Genom att identifiera gemensamma styrkeområden, som bedöms ha stor innovations- och tillväxtpotential och samordna sina resurser kring dem, är förhoppningen att länen tillsammans kan göra större och kraftfullare utvecklingssatsningar och stärka den större regionens position, nationellt och internationellt. ÖMS-gemensamma styrkeområden Smart industri Hållbar livsmedelsförsörjning Morgondagens energilösningar Life Science med välfärd och hälsa 16

23 Strategin som grund för prioritering och utveckling Implementeringen av strategin förutsätter att vi lyckas koppla ihop behov, strukturer och aktörer för att samordna insatser inom de styrkeområden som identifierats för Sörmland. Det samordnade arbetssättet bör ge det sörmländska näringslivet bästa möjliga förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft. Strategin för smart specialisering bygger vidare på den regionala innovationsstrategin för Sörmland, Innovationskraft Sörmland 22. Skillnaden är att vi här vidgar innovationsbegreppet och tydligare betonar vikten av ett internationellt perspektiv, utifrån våra regionala förutsättningar. Om vi jobbar smartare både inom och mellan styrkeområdena, kan vi med hjälp av innovation och nytänkande öka Sörmlands konkurrensfördelar jämfört med andra regioner och länder. Smart specialisering bör ses som ett verktyg för att förstärka det arbete som redan görs, men genom att rikta regionala finansieringsinsatser mot styrkeområden med särskilt goda framtidsutsikter, hoppas vi att insatserna får större effekt. Styrkeområdena kan också ligga till grund för nya regionala utvecklingssatsningar. Strategin kommer att ha stor betydelse, då det gäller att: Stödja initiativ för att skapa innovativa miljöer och arenor, som till exempel samverkansplattformer, parker, inkubatorer, kompetenscentra samt forsknings- och innovationsmiljöer. Stödja insatser kring kompetensförsörjning. Stödja projekt och samhandling mellan olika branscher och områdesöverskridande initiativ för tillväxt, konkurrenskraft och ökad export. Initiera och stödja interregionala och nationella initiativ. Stödja initiativ för att lösa samhällsutmaningar. Stödja initiativ för behovs- och utmaningsdriven tillväxt och utveckling i näringslivet, för starkare och livskraftigare företag och större konkurrenskraft Stärka och utveckla strukturer och styra investeringar i strukturomvandling. Utveckla konkret samverkan och samordning kring styrkeområdena, genom att lyfta både starka och mindre starka aktörer till en kritisk massa och pröva vad som ger konkurrenskraft och uppväxling. Utveckla samverkansformerna för tillväxtarbetet med omgivande regioner, nationellt och internationellt. 17

24 Sörmlands system för företagsutveckling och innovation Sörmlands aktörssystem består av ett stort antal aktörer, varav de flesta verkar på lokal och regional nivå, men några även nationellt. Dessa spelar en central roll för arbetet med Smart specialisering. De vanligaste insatserna som erbjuds är rådgivning, nätverksbyggande samt kunskapsoch kompetenshöjning. Det kan också handla om finansiering, internationalisering eller matchning och lotsning av kund till rätt aktör och insats. Här hittar vi även projektägare eller projektdeltagare för regionala och interregionala EU-projekt. Idag finns en koncentration av aktörer och akademi i Eskilstuna. För att deras verksamhet ska nå ut i hela länet finns idag fyra innovationsnoder, vars uppgift är att fånga upp lokala behov och matcha dem med regionala erbjudanden. Noderna drivs i samarbete mellan regionförbundet och kommunerna Eskilstuna, Nyköping, Strängnäs och Katrineholm. Innovation handlar idag till stor del om nya tillämpningar, affärsmodeller, betalningsmodeller, processer, eller sätt att organisera sig och inte, som tidigare, bara om att utveckla nya varor och tjänster. Innovation blir också allt mer upplevelsebaserad och finns i gränssnittet mellan olika sektorer och branscher. Den uppstår i samverkan och möten mellan människor som inte hindras av gränser. Dessa kan vara fysiska gränser men lika gärna kulturer, normer, invanda mönster med mera. Målet med Sörmlands innovationsprocess är att utveckla det regionala innovationsarbetet genom att samordna kompetenser och insatser så att det stödjer näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga så smart och behovsnära som möjligt i hela länet. 18

25 Innovationsprocessen I Sörmland jobbar vi utmaningsdrivet och behovsstyrt med utgångspunkt hos kunden. För att lyckas med det har vi skapat en process, där utmaningar och behov fångas upp på lokal nivå och slussas vidare i innovationssystemet till regional, nationell eller internationell nivå. I motsatt riktning kanaliseras erbjudanden från nationell och internationell nivå ner genom systemet, för att bidra till den lokala och regionala tillväxten. UTMANINGAR Exempel: Finansiering Affärsutveckling Kompetens Rekrytering Tillväxt Innovation INTERNATIONELLT NATIONELLT REGIONALT ERBJUDANDEN Exempel: Projekt Omvärldsanalys Nätverk Samverkan Trender LOKALT 19

26 Team Tillväxt - Sörmlands process för idé- och behovshantering Denna process är uppbyggd utifrån behovet att skapa ett flöde i Sörmlands innovationssystem, där så många aktörer som möjligt kan träffas för att lösa gemensamma utmaningar. Arbetssättet främjar de synergier som uppstår då flera aktörer kan samlas kring den gemensamma kundens utmaningar och tillväxtpotential. Genom att skapa en samsyn hos samtliga aktörer, används resurserna på ett effektivare sätt. I samarbetet skapas också nya och innovativa nätverk, projekt och affärer. Utvecklingen föder nya idéer och utmaningar Lösningar, nätverk, samarbeten, nya projekt INFLÖDE Idéer och utmaningar Potential Tillväxt Aktörer lokal nivå Lokala noder + Regionala aktörer Team Tillväxt 2

27 21

28 Exempel på möjliggörande resurser och miljöer - utefter definierade styrkeområden Nedan ges exempel på aktörer, initiativ och möjliggörande strukturer som kan bidra till arbetet inom vart och ett av de styrkeområden som identifierats i Sörmland och i Östra Mellansverige. För att skapa dynamik och hitta nya innovativa utvecklingsidéer, vill vi också hitta kopplingar och främja samarbeten mellan områdena. Det är ofta i mötet mellan olika miljöer och tankesätt som de nya idéerna uppstår. Styrkeområden Sörmland Avancerad tillverkning Biobaserade näringar Verksamhetsnära digitala tjänster Almi MITC Östsvenska Handelskammaren Automation Region Robotdalen Parker, inkubatorer och forskningsinstitut Nationella fordonsklustert Transmission Business Sweden Regionala och ÖMS-gemensamma plattformar, projekt och FoU-insatser Agro Öst Sörmland Sörmlands Naturbruk Automation Region Stolt mat Sörmlands matkluster Parker, inkubatorer och forskningsinstitut Klusterkoordinator Regionala och ÖMS-gemensamma plattformar, projekt och FoU-insatser Almi MITC Automation Region Parker, inkubatorer och forskningsinstitut Stockholm Business Alliance Business Sweden Regionala och ÖMS-gemensamma plattformar, projekt och FoU-insatser Mälardalens högskola Inbyggda system Innovation och produktrealisering Industriell ekonomi och organisation S3-plattform Industrial Modernisation Projekt och FoU-insatser på området kopplat till relevanta forskningsmiljöer S3-plattform Agri Food Samverkan med kompetenscentra, forsknings- och startupmiljöer 22

29 Styrkeområden Östra Mellansverige Smart industri Hållbar livsmedelsförsörjning Morgondagens energilösningar Life Science med välfärd och hälsa Vinnväx-miljöer Parker, inkubatorer och forskningsmiljöer inom ÖMS Parker, inkubatorer och forskningsmiljöer inom ÖMS Energimyndigheten Automation Region Studsvik Parker, inkubatorer och forskningsmiljöer inom ÖMS Uppsala Bio 3i RISE Landsting och regioner inom ÖMS Nationella fordonsklustert Transmission Agro Öst Vreta Kluster Testbäddar Energikontoren Swelife Nova Med Tech Regionala och ÖMS-gemensamma plattformar, projekt och FoU-insatser Energiriket Biogas Öst Linköpings universitet Mälardalens högskola Uppsala universitet Örebro universitet Linköpings universitet Mälardalens högskola Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala universitet Linköpings universitet Mälardalens högskola Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala universitet Linköpings universitet Mälardalens högskola Uppsala universitet Örebro universitet Örebro universitet Örebro universitet S3-plattform Industrial Modernisation S3-plattform Agri Food S3-plattform Energy 23

30 Avslutning Smart specialisering handlar om att utveckla global konkurrenskraft på några områden, utifrån regionens befintliga tillgångar och förutsättningar. Det innebär att stimulera och understödja en omvandlingsprocess och därför måste insatserna baseras på det befintliga, men samtidigt vara experimenterande och nyskapande. Strategin är ett inriktningsdokument som kommer att kompletteras med enkla handlingsplaner för varje utpekat område och uppdateras vartannat år. Utgångspunkt för uppdateringen är den löpande dialogen med aktörerna i innovationssystemen och i näringslivet. Uppdateringen ska fokusera på hur implementeringen genomförs, analys av förändringsprocesser och utvärdering av hur beslutade insatser bidrar till att strategiska mål uppnås. Utöver detta ska uppdateringsarbetet ta hänsyn till den följeforskning som knyts till större ERUF-projekt i regionen och i Östra Mellansverige. Sörmland, liksom Östra Mellansverige i sin helhet, befinner sig i den växande Stockholm-Mälarregionen där våra unika förutsättningar attraherar både människor och investeringar. För att lyckas med tillväxtarbetet behöver de politiskt styrda organisationerna i länet, tillsammans med andra utvecklingsaktörer, skapa sig en uppfattning om utmaningar som måste hanteras, målgrupper, möjliga åtgärder samt aktörer som kan genomföra dem. Denna process kräver att alla agerar utifrån ett proaktivt förhållningssätt. Inom tillväxtpolitiken handlar det om att skapa samverkansgrupper och partnerskap med externa aktörer, som kan delta i utmaningsdrivna och behovsstyrda samarbeten. Ett ansvar och en utmaning som de sörmländska kommunerna tillsammans med regionförbundet gemensamt måste anta. Sammantaget innebär det att alla sörmländska aktörer behöver ha en tydlig ambition att tillväxt- och näringslivsarbetet ska karaktäriseras av kombinationen systematiskt arbetssätt och proaktivt förhållningssätt. Det kräver mod, vilja och öppenhet för nya innovativa idéer och lösningar. 24

31 Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland. Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se 25

32 Utveckling av Sörmlands näringsliv Smart Specialisering - - Utgör en väsentlig del av innova4onsunionen i Europa 22 - strategin. Handlar om a= skapa en strategi för regioner a= bli globalt konkurrenskraaiga genom a= iden4fiera områden inom vilka regionen har, eller kan ha, fördelar gentemot andra regioner. SyAet med denna strategi är a= nå de tre uppsa=a målen; smart-, hållbar, och inkluderande 4llväxt genom a= förstärka policy, prestanda och målorientering. Denna analys av Sörmlands näringsliv och dess förutsä=- ningar har gjorts som e= underlag 4ll arbetet med Smart Specialisering. Oxelösund Sammanfattande ord Välståndet i en region eller kommun är direkt beroende på hur många invånare som har jobb, och hur värdefulla (lönenivå, kompetens, hel4d, etc) jobben är. För Sörmland är utvecklingen oroande med en låg jobb4llväxt och en större förskjutning av jobb och företag 4ll branscher med högre medelarbetslöshet, lägre lönenivåer, mindre kompetensutveckling och större konjunkturkänslighet. Om en region eller kommun skall kunna stå på egna ben krävs e= starkt och posi4vt utvecklande näringsliv. Endast i specialfallet, a= en region eller kommun är en sovstad åt annat jobbcentrum, kan man upprä=hålla välståndet i samhället utan e= starkt eget näringsliv. I östra Sörmland kan tendenser av de=a ses, bla med Strängnäs som har lika många som pendlar 4ll jobb i annan kommun/region än som har jobb i Strängnäs eget näringsliv. Trosa, Gnesta och Nyköping har samma inslag. Men för tex Eskilstuna och Katrineholm, liksom alla kommuner som söker en mer levande miljö än en sovstad, är e= komple= posi4vt utvecklande näringsliv en förutsä=ning. Eskilstuna har det absolut största och det komple=a näringslivet (ca 4% av Sörmlands näringsliv). Katrineholm och Nyköping/Oxelösund har också viss storlek. I övriga kommuner finns starka nischer men inget komple= näringsliv. Redan i na4onellt sammanhang är Sörmlands näringsliv litet. Därmed är Smart specialisering än vik4gare för Sörmland än för många andra regioner. För a= regionen skall stå stark i fram4den, behöver vi genom Smart Specialisering samordna regionens näringsliv, resurser och insatser mot områden där Sörmland kan ligga i framkanten. Smart specialisering kan också vara e= sä= a= adressera Sörmlands Akilleshäl den låga kompetensproduk4onen och bristen på hög teknisk utbildning. 1

33 Sammanfattning Förvärvsarbetande (jobb) i Sörmland De geografiska kopplingarna Västerås Köping En mycket svag ökning av antalet jobb i Sörmland. Krisen 29 slog hårdare i Sörmland än i övriga Sverige och det indikerar e= svagare och mer konkurrens- utsa= näringsliv. Den lilla ökningen som ske= är inom den publika ska=efinansierade sektorn. StorStockholm Det privata näringslivet anställda & företag et anställda är 213 4llbaka på ungefär samma nivå som 28, men ingen ökning. För Sverige har antalet anställda ökat med 5%. et företag har ökat med 28% (27 stycken ne=o). För Sverige ökade antalet företag med 32%. Det sörmländska näringslivet uppvisar en lägre 4llväxt än övriga östra mellansverige. Man drabbades hårdare än många andra regioner av den stora lågkonjunkturen 29. Närheten 4ll det starkt posi4vt utvecklande StorStockholm har inte kunnat kompensera för de=a. Örebro Norrköping/Linköping Oxelösund* Södertälje Sörmlands funk4onella geografi präglas av de tre öst- västliga kommunika4onsstråken som finns i länet. Det innebär a= kontakten med Stockholmsregionen är god från stora delar av regionen, inte minst 4ll följd av de investeringar som ske= i ny infrastruktur. Närheten 4ll huvudstadsregionen kan förväntas a= öka y=erligare i takt med a= kommunika4onerna förbä=ras y=erligare (ex. Citybanan, Ostlänken). Därutöver är företag och människor i Sörmland 4ll största delen orienterade mot andra närliggande större befolkningscentra utanför länet, som exempelvis Eskilstuna > Västerås eller Katrineholm > Norrköping. Rela4onerna i nord sydlig riktning inom länet är svagt utvecklade. Det privata näringslivet omsättning Omsä=ningen 213 är fordarande lägre än 28. Lönsamhetsutvecklingen är noll eller tom svagt nega4v medan Sverige har en 4llväxt på 7%. De stora exporterande industriföretagen bär upp en stor del av den totala omsä=ning. Flera av dessa företag möter en hård global konkurrens och har stora utmaningar med lönsamhetskrav. Fortsa=a ra4onaliseringar är a= vänta. Näringslivets är grunden för samhällets välstånd. Utan 4llväxt i näringslivet påverkas även välståndet i samhället nega4vt. Omsä=ningsutvecklingen är 2 alarmerande.

34 Sammanfattning Jobbmultiplikatoreffekten Vissa jobb genererar fler jobb än andra. E= jobb i den exporterande industrin bidrar 4ll andra jobb inom tex tjänstesektorn dvs har därför en högre jobbmul4plikator. Typiska jobb som har en hög faktor är industrijobb; jobb i produk4on och 4llverkning, IT och ingenjörsjobb, jobb i logis4kbranschen, etc. Här kan man nå en mul4plika4onsfaktor på 2-3. De jobb som har mindre mul4plika4ons- faktor är oaa knutna 4ll inom kommun- gränsen gjord konsum4on, temporär bemanning, hantverk som utgår ifrån a= företag eller individer har råd a= anlita tjänsterna etc. Även den offentliga och publika sektorn ingår här eaersom de är finansierade av ska=ebasen. Mul4plika4onsfaktorerna är - 1. Alla jobb är vik4ga, men olika jobb har olika mul4plika4onsfaktorer och kan inte e=- 4ll- e= bytas utan konsekvens för samhället. Sörmlands näringslivs utmaning Industrins stabilare och exporterande sektorer Jobbmultiplikator 2-3 Minskat antal anställda Få stora företag Inga nya företag Ansträngd lönsamhet Sörmland i förändring Lokala & lättrörliga sektorer Jobbmultiplikator -1 Ökat antal anställda Många och alltmer mindre företag Flest nya företag Övriga branscher antingen konstanta eller begränsad tillväxt Ger Ökad risk pga jobbmultiplikatoreffekten Ökad medelarbetslöshet Större konjunktursvängar Mindre avancerade jobb (kompetensutveckling & lönenivå) Lägre skatteintäkter Ökat tryck på kommunal utbildning Sörmlands stabilare och exporterande sektorer är fordarande mycket produk4on och 4llverkning u4från tradi4onell teknologi. Idag pågår en snabb utveckling som; digitalisering av produk4onsgolvet, nya material och nya sä= a= 4llverka. Avancerade men repe44va jobb kommer ersä=as med datakraa, det globala konkurrenstrycket ökar etc. Denna utveckling kan mycket väl accelerera förändringen ovan, vilket än mer ökar behovet av förnyelse i näringslivet. Bilden ovan sammanfa=ar i skenet av mul4plikatorfaktorerna, den förändring som ske=, vad gäller anställda inom olika branscher. Bilden visar också var företag finns och ökar i antal, vilka jobb som leder 4ll export respek4ve har lokalt fokus, samt konsekvenser och risker. I de följande sidorna diskuteras dessa aspekter mer ingående. Kompetensproduktion Tillgång 4ll relevant kompetens är en grundläggande förutsä=ning för näringslivets utveckling. Kvalificerad teknisk- eller naturvetenskaplig utbildning är särskilt betydelsefull för näringslivets förnyelseförmåga. Andelen av befolkningen med en längre naturvetenskaplig eller tekniks utbildning är dock låg i Sörmland jämfört med andra delar av landet och riket i sin helhet. Endast tre procent av befolkningen (2-64 år) har en motsvarande utbildning, medan motsvarande andel i riket är den dubbla. I tex Östergötland är det sju procent, Västmanland fem procent och Stockholms län högst med å=a procent. Sörmland har ingen egen högskola för hela länet. Mälardalens högskola (MdH) är lokaliserad 4ll Eskilstuna och Västerås och har si= huvudsakliga rekryterings- område i Västmanland och norra Sörmland. Tillgängligheten är dock stor 4ll universitet och högskolor i angränsande län. MdH, Linköpings universitet, och universiteten i Uppsala och Stockholm svara för omkring hälaen av all den rekrytering som sker 4ll högskolan från Sörmland. Andelen övergångar från gymnasiet 4ll högskolan något lägre i Sörmland än i riket, men i nivå med exempelvis Örebro län. Exporterande eller lokala? Exporterande (4ll utanför kommun- gränserna) jobb ger mer posi4v samhällskonsekvens, ne=oinflöde och har oaa högre Export Lokalt jobbmul4plikatorer. I Sörmland bedöms 59 procent av samtliga anställda i näringslivet arbeta inom exporterande näringar, medan 41 procent är sysselsa=a inom i huvudsak lokalt inriktade branscher (approxima4v bedömning grundade på uppgiaer från 213).

35 Sörmland översikt Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa invånare per kommun Vingåker Gnesta Nyköping invånare Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Rela4v utveckling, 1=invånare 1991 Riket Eskilstuna klart störst med 1. invånare. Nyköping drygt hälaen så stort. Strängnäs och Katrineholm ca en tredjedel. Övriga mellan 1-2. invånare. Det är också skillnad inom kommunerna. I Eskilstuna bor de flesta i tätorten medan ex. vis Strängnäs har flertalet utanför tätorten. Strängnäs och Trosa växer snabbare än rikssni=et. Gnesta, Eskilstuna och Nyköping ungefär lika mycket som riket. Katrineholm uppvisar ungefär samma nivå genom hela perioden. Sam4digt har Oxelösund, Vingåker och Flen minskat i antal invånare. Förvärvsarbetande (antal i jobb i kommunen) Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Rela4v utveckling, 1=förvärvsarbetande Nästan samma bild som antalet invånare per kommun med några skillnader. Tex har Katrineholm fler jobb i kommunen än Strängnäs fast mer nästan i invånarantal. Strängnäs stora utpendling är skillnaden. Nyköping och Eskilstuna, de två största kommunerna, har också störst rela4v jobb4llväxt. Gnesta och Trosa uppvisar också jobb4llväxt. Övriga ligger kvar runt 1/ startnivån. Ålder (i procent av befolkningen 2-64år) Andel utrikes födda 4% 3% 2% 3% 2% 1% % 1% % En grundläggande förutsä=ning för a= sysselsä=ningen skall öka är a= antalet personer i arbetsför ålder också gör det. Den demografiska situa4onen innebär dock a= det inte finns någon naturlig befolknings4llväxt (för låga födelsetal) av personer i arbetsför ålder. Den ökning som har ske= och sker är i det närmaste helt och hållet resultatet av betydande utrikes infly=ning. Samtliga 15% 1% 5% % Vingåker 2-64 år Arbetslösa (i procent av befolkningen 2-64år) Den mycket höga arbetslöshets- nivån i de kommuner som har haa en betydande utrikes infly=ning, kan i hög grad ses som resultatet av de betydande hinder som finns för utrikes födda a= etablera sig på svensk arbetsmarknad. Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrinehol Eskilstuna Strängnäs Trosa 4 Riket

36 Sörmland översikt Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Utbildning 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Färgkod för kommunerna, se huvud. För eaergymnasial 3 år eller mer har Strängnäs, Eskilstuna och Nyköping snudd på dubbelt så hög andel som Vingåker. Trosa lägre än förväntat pga pendling. Vingåker och Flen har betydande större andel med endast förgymnasial nivå. Oxelösund 4llsammans med Vingåker har mer av gymnasial nivå. Inkomster Årsinkomst SEK, na=befolkning % Män Kvinnor n i Sörmland, mä= som andel invånare (2-64 år) med en längre eaergymnasial utbildning, har ökat kraaigt sedan slutet av 199- talet. Det gäller i synnerhet unga kvinnor, som i långt högre grad än männen väljer a= studera på högskola eller universitet. I förhållande 4ll riket är dock utbildningsnivån lägre, vilket framför allt beror på a= utbildningsnivån är väsentligt högre i storstadsregionerna. I jämförelse med övriga delar av landet är dock inte skillnaden så stor. Pendling Andel inpendlare av sysselsa=a med arbetsplats i kommunen och andel utpendlare av sysselsa=a med bostad i kommunen år % 5% 4% 3% 2% 1% % Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa IN UT Kommunerna i östra Sörmland samt Flen och Vingåker har en betydande utpendling, medan inpendlingen är väsentligt mindre. I övriga kommuner är in- och utpendling av samma storleks- ordningar. I dessa sistnämnda är således sysselsä=nings- utvecklingen mer beroende av utvecklingen i den egna kommunen, medan motsatsen gäller i de förstnämnda. Strängnäs och Trosa har en högre medelinkomst än riket. Vilket kan förklaras med stor utpendling. Noterbart är a= just dessa kommuner uppvisar också störst inkomst- skillnad mellan män och kvinnor. Lägst inkomster återfinns i Vingåker och Flen, två mindre landsbygdskommuner, men också i de två mest utpräglade industrikommunerna Eskilstuna och Katrineholm. Minst löneskillnad mellan män och kvinnor finns i Flen, Eskilstuna och Vingåker. In- och utflyttning Inrikes och utrikes fly=ne=o under perioden 2 214, som andel av folkningen år 27 per kommun i Sörmland. 3% 2% 1% % - 1% - 2% - 3% Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Utrikes Inrikes Befolknings4llväxten i Sörmland under det senaste decenniet är i första hand resultatet av e= betydande utrikes fly=ne=o. Vingåker och Flen balanserar en inrikes udly=ning med utrikes infly=ning. För alla 4llväxtkommuner är utrikes infly=ningen avgörande för 4llväxten. 5

37 Jämförelse Sverige Stora eller små företag? 35%# 3%# 25%# %$av$totalt$antal$sysselsa9a$ Hur$många$jobbar$i$de$olika$storleksklasserna?$ Jämförelse$med$e9$svenskt$ standardlän $(Örebro)$! Sörmlands län har relativt sett en större andel anställda i de mindre storleksklasserna och en mindre andel i de större klasserna jämfört med Örebro län. Andel#anställda#av#totalt#antal# 4%# 3%# Förändring#inom#olika#storleksklasser,#21(213#! Sörmland har en ganska konstant andel av de anställda i mindre och mellanstora företag och en minskande andel i de större företagen. 2%# 2%# 15%# 1%# 5%# Örebro län Sörmlands län 1%# 21# 211# 212# 213# %# (9#anställda# 1(5# 51(1# 11(5# >5# %# (9#anställda# 1(5# 51(1# 11(5# >5# BISNODE 215 Många små företag är bra. Men e= näringsliv behöver också stora framgångsrika företag som kan vara basen i kompetens- massa och ge tyngd åt en bransch eller fokusområde. Sörmlands mindre andel anställda inom de större klasserna, liksom a= antalet företag i de klasserna fortsa= minskar, Utveckling stabila eller lä=rörliga jobb Man kan skilja på stabila och lä=rörliga jobb. Tradi4onellt stabilare sektorer jobbmässigt är all industri såsom verkstad, elektronik, livsmedel, etc. Dvs all 4llverkningsbaserad industri. Lä=rörliga är tex bemanningstjänster, detaljhandel och individtjänster byggd på konsum4on, och byggsektorn Utvecklingen i Sörmland (antal anställda/kvartal) Stabila Lä=rörliga Erfarenhet visar a= lä=rörliga branscher ger färre nya jobb p.g.a. av låg mul4plikatorfaktor, ger ökad medelarbetslöshet, är mer känslig i konjukturssvängar, leder 4ll mindre avancerade jobb och tryck nedåt i lönenivåer. Sam4digt är lokala tjänstejobb vik4ga instegsjobb 4ll arbetsmarknaden BISNODE 215 är en alltmer ökande risk. Naturligt vore a= mellanstora företag växer och balanserar upp a= större företag drar ner eller t.o.m. försvinner. Denna 4llväxtcykel syns inte i Sörmland. Utvecklingen i Sverige (antal anställda(tusental)/kvartal) Sörmland uppvisar en snabbare förfly=ning än Sverige, med påtagliga förändringar av arbetsmarknaden. Diagrammet sammanfa=ar väl Sörmlands utmaning. För Sverige har antalet jobb inom branscher som karakteriseras som stabila och industri varit på samma nivå under en lång 4d. Sam4digt har lä=rörliga jobb ökat vilket ge= en god utveckling 4llsammans. 6

38 Jämförelse mellan kommunerna i Sörmland 25"" 2"" "anställda" Var$finns$jobben$och$företagen$213?$ Eskilstuna 15"" Nyköping 1"" 5"" Oxelösund Katrineholm Flen Strängnäs! Eskilstuna har en dominerande position, men länet har även tre ytterligare orter med fler än 1 företag. Trosa Vingåker " Gnesta "företag" " 5" 1"" 1"5" 2"" 2"5" 3"" 3"5" Bollens storlek motsvarar samlat förädlingsvärde BISNODE 215 Var växte antalet jobb snabbast ? Var växte antalet företag snabbast ? Jobb4llväxt hi=as i de Gnesta tangerar et anställda ökning i % stora näringslivs- et företag ökning i % Sverige nivån, i Gnesta kommunerna, även se= övrigt ökar antalet Gnesta 4ll rela4v 4llväxt. Med e= företag mindre i Vingåker undantag, det mindre Vingåker Sörmland än i Trosa Gnesta visar också på en Trosa Sverige. Flen 4llväxt. I de mindre Bakom Strängnäs Flen kommunerna minskar Oxelösund höga siffra döljer antalet jobb. Oxelösund sig fas4ghets- Strängnäs Strängnäs bolags sä= a= göra Katrineholm enskilda Katrineholm Nyköping fas4gheter 4ll Nyköping ak4ebolag. Eskilstuna Eskilstuna % % Sverige sni= 7

39 Sörmlands näringsliv Branscherna - antal anställda & företag "anställda" 8"" 7"" 6"" 5"" 4"" 3"" "anställda"per"bransch"213" Största enskilda branschen är bygg men slår man samman all produk4on och 4llverkning är det den absolut största, med ca 25. anställda. Andra stora kompetensområden är vård & omsorg samt utbildning, om den offentliga delen tas med. Här i diagrammet presenteras den delen som finns inom det privata näringslivet. 2"" 38 1"" " Byggnadsindustri" $anställda$ Företagstjänster" 8## BISNODE 215 7## 6## Verkstad"&"Fordon" Detaljhandel" Transport,"lager,"logisEk" Vård"och"Omsorg" Stål"och"metall" Handel"fordon" Hotell,"restaurang,"kultur,"nöje," Metallarbeten" ElektronikEllverkning" Industriteknikstöd" FasEgheter" ParEhandel" Livsmedel" Utbildning" Lantbruk,"skogsbruk,"fiske" Försörjning,"vaUen,"avlopp" Media,"förlag,"PR,"tryck" Kemi"och"plast" IT"och"programmering" Inom jord & skogsbruk finns en stor del som är egna näringsidkare men inte ak4ebolag. Den ska=etekniska defini4onen av näringsidkare är grov och här presenteras en uppska=ning gjord av Bisnode. Hur$många$företag$och$anställda$finns$i$de$olika$$branscherna$213?$ Företagstjänster Bygg 5## 4## Vård och omsorg Verkstad och fordon Transport, lager, logistik Detaljhandel $anställda$ 8## 7## 6## Hur$många$företag$och$anställda$finns$i$de$olika$$branscherna$213?$ Bygg $ $ $ $$$$$$Inklusive$hela$Areella$sektorn$ Verkstad och fordon Företagstjänster 3## Hotell, restaurang Stål & metall Metallarbeten Handel fordon Elektroniktillv 2## Industriteknikstöd vatten, avlopp IT och programmering Livsmedelsindustri Partihandel Okänd! Flest # Försörjning, företag inom Bygg, 1## Biotech och läkemedel vatten, avlopp Företagstjänster,!1## Fastigheter och Fastigheter IT$och$programmering$ Detaljhandel Bollens storlek motsvarar samlat förädlingsvärde Okänd BISNODE 215 #!2# # 2# 4# 6# 8# 1## 1#2# 1#4# 1#6# 1#8# Biotech och läkemedel!1## 4##! Flest anställda Transport, lager, inom Bygg samt Detaljhandel. följt av Vård och omsorg logistik Företagstjänster, 3## Elektroniktillv Verkstad och Stål & metall Hotell, restaurang Metallarbeten Handel fordon Fordon, 2## Industriteknikstöd Detaljhandel och Fastigheter Livsmedelsindustri Transport, Partihandel lager, logistik. 1## Försörjning, 5## Detaljhandel! Flest anställda inom Bygg följt av Företagstjänster, Verkstad och Fordon! Flest företag inom Lantbruk, skogsbruk och fiske följt av Bygg, Företagstjänster, Fastigheter och Detaljhandel.!5# # 5# 1## 1#5# 2## 2#5# 3## 3#5# 4## $företag$ Lantbruk,$skogsbruk,$fiske$ $företag$ Not:$Alla$branscher$med$eC$samlat$förädlingsvärde$>$7$msek$ Bollens storlek motsvarar samlat förädlingsvärde Not:$Alla$branscher$med$eA$samlat$förädlingsvärde$>$7$msek$ BISNODE 215 8

40 Sörmlands näringsliv I vilka branscher växte antalet jobb? I absolut antal nya jobb Vård & omsorg Företagstjänster Utbildning Bygg Individtjänster Jord & skogsbruk Tillv livsmedel Par4handel Besök Handel fordon Försörjn, miljö Fas4gheter Industriteknikstöd IT Offentlig förv Utv & 4ilv elektronik Träprod & papper Bio & läk Finans & försäkr Kemi & plast Metallarbeten Detaljhandel Logis4k Media Stål & metall Övrig prod Verkstad I vilka storleksklasser hade vi jobbtillväxt? >5 antällda 11-5 anställda 51-1 anställda 1-5 anställda - 9 anställda Vård och omsorg, företagstjänster och utbildning är de branscher där antalet sysselsa=a i absoluta tal vuxit mest. I nästan samtliga industrinäringar har antalet sysselsa=a minskat. Undantaget är livsmedels- industrin, som delvis är följden av en enda strukturra4onali- sering inom landet och därmed inte en trend. Jobb4llväxten har varit koncentrerad 4ll de allra minsta företagen, medan sysselsä=ningen i de större som helhet gå= 4llbaka. Det innebär a= det ökade antalet sysselsa=a inom exempelvis bygg och företagstjänster 4ll stor del beror på nyetablering av fler små företag inom dessa branscher. Rela4v 4llväxt, från storleken i periodens början. I procent Tillv livsmedel Företagstjänster Försörjn, miljö Par4handel Besök Handel fordon Industriteknistöd Bygg IT Detaljhandel Utv & 4llv elektronik Logis4k Metallarbeten Verkstad Stål & metall Bio & läk I vilka branscher växte antalet företag (%)? Bygg Företagstjänster Besök Tillv livsmedel Försörjn, miljö Industriteknistöd Fas4gheter IT Handel fordon Par4handel Logis4k Detaljhandel Bio & läk Verkstad Metallarbeten Utv & 4llv elektronik Stål & metall