Utveckling av Sörmlands näringsliv

Transkript

1 Utveckling av Sörmlands näringsliv Smart Specialisering - - Utgör en väsentlig del av innova4onsunionen i Europa 22 - strategin. Handlar om a= skapa en strategi för regioner a= bli globalt konkurrenskraaiga genom a= iden4fiera områden inom vilka regionen har, eller kan ha, fördelar gentemot andra regioner. SyAet med denna strategi är a= nå de tre uppsa=a målen; smart-, hållbar, och inkluderande 4llväxt genom a= förstärka policy, prestanda och målorientering. Denna analys av Sörmlands näringsliv och dess förutsä=- ningar har gjorts som e= underlag 4ll arbetet med Smart Specialisering. Sammanfattande ord Välståndet i en region eller kommun är direkt beroende på hur många invånare som har jobb, och hur värdefulla (lönenivå, kompetens, hel4d, etc) jobben är. För Sörmland är utvecklingen oroande med en låg jobb4llväxt och en större förskjutning av jobb och företag 4ll branscher med högre medelarbetslöshet, lägre lönenivåer, mindre kompetensutveckling och större konjunkturkänslighet. Om en region eller kommun skall kunna stå på egna ben krävs e= starkt och posi4vt utvecklande näringsliv. Endast i specialfallet, a= en region eller kommun är en sovstad åt annat jobbcentrum, kan man upprä=hålla välståndet i samhället utan e= starkt eget näringsliv. I östra Sörmland kan tendenser av de=a ses, bla med som har lika många som pendlar 4ll jobb i annan kommun/region än som har jobb i eget näringsliv., och har samma inslag. Men för tex och, liksom alla kommuner som söker en mer levande miljö än en sovstad, är e= komple= posi4vt utvecklande näringsliv en förutsä=ning. har det absolut största och det komple=a näringslivet (ca 4% av Sörmlands näringsliv). och / har också viss storlek. I övriga kommuner finns starka nischer men inget komple= näringsliv. Redan i na4onellt sammanhang är Sörmlands näringsliv litet. Därmed är Smart specialisering än vik4gare för Sörmland än för många andra regioner. För a= regionen skall stå stark i fram4den, behöver vi genom Smart Specialisering samordna regionens näringsliv, resurser och insatser mot områden där Sörmland kan ligga i framkanten. Smart specialisering kan också vara e= sä= a= adressera Sörmlands Akilleshäl den låga kompetensproduk4onen och bristen på hög teknisk utbildning. 1

2 Sammanfattning Förvärvsarbetande (jobb) i Sörmland De geografiska kopplingarna Västerås Köping En mycket svag ökning av antalet jobb i Sörmland. Krisen 29 slog hårdare i Sörmland än i övriga Sverige och det indikerar e= svagare och mer konkurrens- utsa= näringsliv. Den lilla ökningen som ske= är inom den publika ska=efinansierade sektorn. StorStockholm Det privata näringslivet anställda & företag et anställda är 213 4llbaka på ungefär samma nivå som 28, men ingen ökning. För Sverige har antalet anställda ökat med 5%. et företag har ökat med 28% (27 stycken ne=o). För Sverige ökade antalet företag med 32%. Det sörmländska näringslivet uppvisar en lägre 4llväxt än övriga östra mellansverige. Man drabbades hårdare än många andra regioner av den stora lågkonjunkturen 29. Närheten 4ll det starkt posi4vt utvecklande StorStockholm har inte kunnat kompensera för de=a. Örebro Norrköping/Linköping * Södertälje Sörmlands funk4onella geografi präglas av de tre öst- västliga kommunika4onsstråken som finns i länet. Det innebär a= kontakten med Stockholmsregionen är god från stora delar av regionen, inte minst 4ll följd av de investeringar som ske= i ny infrastruktur. Närheten 4ll huvudstadsregionen kan förväntas a= öka y=erligare i takt med a= kommunika4onerna förbä=ras y=erligare (ex. Citybanan, Ostlänken). Därutöver är företag och människor i Sörmland 4ll största delen orienterade mot andra närliggande större befolkningscentra utanför länet, som exempelvis > Västerås eller > Norrköping. Rela4onerna i nord sydlig riktning inom länet är svagt utvecklade. Det privata näringslivet omsättning Omsä=ningen 213 är fordarande lägre än 28. Lönsamhetsutvecklingen är noll eller tom svagt nega4v medan Sverige har en 4llväxt på 7%. De stora exporterande industriföretagen bär upp en stor del av den totala omsä=ning. Flera av dessa företag möter en hård global konkurrens och har stora utmaningar med lönsamhetskrav. Fortsa=a ra4onaliseringar är a= vänta. Näringslivets är grunden för samhällets välstånd. Utan 4llväxt i näringslivet påverkas även välståndet i samhället nega4vt. Omsä=ningsutvecklingen är 2 alarmerande.

3 Sammanfattning Jobbmultiplikatoreffekten Vissa jobb genererar fler jobb än andra. E= jobb i den exporterande industrin bidrar 4ll andra jobb inom tex tjänstesektorn dvs har därför en högre jobbmul4plikator. Typiska jobb som har en hög faktor är industrijobb; jobb i produk4on och 4llverkning, IT och ingenjörsjobb, jobb i logis4kbranschen, etc. Här kan man nå en mul4plika4onsfaktor på 2-3. De jobb som har mindre mul4plika4ons- faktor är oaa knutna 4ll inom kommun- gränsen gjord konsum4on, temporär bemanning, hantverk som utgår ifrån a= företag eller individer har råd a= anlita tjänsterna etc. Även den offentliga och publika sektorn ingår här eaersom de är finansierade av ska=ebasen. Mul4plika4onsfaktorerna är - 1. Alla jobb är vik4ga, men olika jobb har olika mul4plika4onsfaktorer och kan inte e=- 4ll- e= bytas utan konsekvens för samhället. Sörmlands näringslivs utmaning Industrins stabilare och exporterande sektorer Jobbmultiplikator 2-3 Minskat antal anställda Få stora företag Inga nya företag Ansträngd lönsamhet Sörmland i förändring Lokala & lättrörliga sektorer Jobbmultiplikator -1 Ökat antal anställda Många och alltmer mindre företag Flest nya företag Övriga branscher antingen konstanta eller begränsad tillväxt Ger Ökad risk pga jobbmultiplikatoreffekten Ökad medelarbetslöshet Större konjunktursvängar Mindre avancerade jobb (kompetensutveckling & lönenivå) Lägre skatteintäkter Ökat tryck på kommunal utbildning Sörmlands stabilare och exporterande sektorer är fordarande mycket produk4on och 4llverkning u4från tradi4onell teknologi. Idag pågår en snabb utveckling som; digitalisering av produk4onsgolvet, nya material och nya sä= a= 4llverka. Avancerade men repe44va jobb kommer ersä=as med datakraa, det globala konkurrenstrycket ökar etc. Denna utveckling kan mycket väl accelerera förändringen ovan, vilket än mer ökar behovet av förnyelse i näringslivet. Bilden ovan sammanfa=ar i skenet av mul4plikatorfaktorerna, den förändring som ske=, vad gäller anställda inom olika branscher. Bilden visar också var företag finns och ökar i antal, vilka jobb som leder 4ll export respek4ve har lokalt fokus, samt konsekvenser och risker. I de följande sidorna diskuteras dessa aspekter mer ingående. Kompetensproduktion Exporterande eller lokala? Tillgång 4ll relevant kompetens är en grundläggande förutsä=ning för näringslivets utveckling. Kvalificerad teknisk- eller naturvetenskaplig utbildning är särskilt betydelsefull för näringslivets förnyelseförmåga. Andelen av befolkningen med en längre naturvetenskaplig eller tekniks utbildning är dock låg i Sörmland jämfört med andra delar av landet och riket i sin helhet. Endast tre procent av befolkningen (2-64 år) har en motsvarande utbildning, medan motsvarande andel i riket är den dubbla. I tex Östergötland är det sju procent, Västmanland fem procent och Stockholms län högst med å=a procent. Sörmland har ingen egen högskola för hela länet. Mälardalens högskola (MdH) är lokaliserad 4ll och Västerås och har si= huvudsakliga rekryterings- område i Västmanland och norra Sörmland. Tillgängligheten är dock stor 4ll universitet och högskolor i angränsande län. MdH, Linköpings universitet, och universiteten i Uppsala och Stockholm svara för omkring hälaen av all den rekrytering som sker 4ll högskolan från Sörmland. Andelen övergångar från gymnasiet 4ll högskolan något lägre i Sörmland än i riket, men i nivå med exempelvis Örebro län. Exporterande (4ll utanför kommun- gränserna) jobb ger mer posi4v samhällskonsekvens, ne=oinflöde och har oaa högre Export Lokalt jobbmul4plikatorer. I Sörmland bedöms 59 procent av samtliga anställda i näringslivet arbeta inom exporterande näringar, medan 41 procent är sysselsa=a inom i huvudsak lokalt inriktade branscher (approxima4v bedömning grundade på uppgiaer från 213).

4 Sörmland översikt invånare per kommun invånare Rela4v utveckling, 1=invånare 1991 Riket klart störst 5 med 1. invånare. 45 drygt hälaen 4 så stort. och 35 ca en 3 tredjedel. Övriga 25 mellan invånare. 15 Det är också skillnad 1 inom kommunerna. I 5 bor de flesta i tätorten medan ex. vis har flertalet utanför tätorten. och växer snabbare än rikssni=et., och ungefär lika mycket som riket. uppvisar ungefär samma nivå genom hela perioden. Sam4digt har, och minskat i antal invånare. Förvärvsarbetande (antal i jobb i kommunen) Rela4v utveckling, 1=förvärvsarbetande Nästan samma bild som antalet invånare per kommun med några skillnader. Tex har fler jobb i kommunen än fast mer nästan i invånarantal. stora utpendling är skillnaden. och, de två största kommunerna, har också störst rela4v jobb4llväxt. och uppvisar också jobb4llväxt. Övriga ligger kvar runt 1/ startnivån. Ålder (i procent av befolkningen 2-64år) Andel utrikes födda 4% 3% 2% 3% 2% 1% % 1% % En grundläggande förutsä=ning för a= sysselsä=ningen skall öka är a= antalet personer i arbetsför ålder också gör det. Den demografiska situa4onen innebär dock a= det inte finns någon naturlig befolknings4llväxt (för låga födelsetal) av personer i arbetsför ålder. Den ökning som har ske= och sker är i det närmaste helt och hållet resultatet av betydande utrikes infly=ning. Samtliga 15% 1% 5% % 2-64 år Arbetslösa (i procent av befolkningen 2-64år) Den mycket höga arbetslöshets- nivån i de kommuner som har haa en betydande utrikes infly=ning, kan i hög grad ses som resultatet av de betydande hinder som finns för utrikes födda a= etablera sig på svensk arbetsmarknad. Katrinehol 4 Riket

5 Sörmland översikt Utbildning 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Färgkod för kommunerna, se huvud. För eaergymnasial 3 år eller mer har, och snudd på dubbelt så hög andel som. lägre än förväntat pga pendling. och har betydande större andel med endast förgymnasial nivå. 4llsammans med har mer av gymnasial nivå. Inkomster Årsinkomst SEK, na=befolkning % Män Kvinnor n i Sörmland, mä= som andel invånare (2-64 år) med en längre eaergymnasial utbildning, har ökat kraaigt sedan slutet av 199- talet. Det gäller i synnerhet unga kvinnor, som i långt högre grad än männen väljer a= studera på högskola eller universitet. I förhållande 4ll riket är dock utbildningsnivån lägre, vilket framför allt beror på a= utbildningsnivån är väsentligt högre i storstadsregionerna. I jämförelse med övriga delar av landet är dock inte skillnaden så stor. Pendling och har en högre medelinkomst än riket. Vilket kan förklaras med stor utpendling. Noterbart är a= just dessa kommuner uppvisar också störst inkomst- skillnad mellan män och kvinnor. Lägst inkomster återfinns i och, två mindre landsbygdskommuner, men också i de två mest utpräglade industrikommunerna och. Minst löneskillnad mellan män och kvinnor finns i, och. In- och utflyttning Andel inpendlare av sysselsa=a med arbetsplats i kommunen och andel utpendlare av sysselsa=a med bostad i kommunen år % 5% 4% 3% 2% 1% % IN UT Kommunerna i östra Sörmland samt och har en betydande utpendling, medan inpendlingen är väsentligt mindre. I övriga kommuner är in- och utpendling av samma storleks- ordningar. I dessa sistnämnda är således sysselsä=nings- utvecklingen mer beroende av utvecklingen i den egna kommunen, medan motsatsen gäller i de förstnämnda. Inrikes och utrikes fly=ne=o under perioden 2 214, som andel av folkningen år 27 per kommun i Sörmland. 3% 2% 1% % - 1% - 2% - 3% Utrikes Inrikes Befolknings4llväxten i Sörmland under det senaste decenniet är i första hand resultatet av e= betydande utrikes fly=ne=o. och balanserar en inrikes udly=ning med utrikes infly=ning. För alla 4llväxtkommuner är utrikes infly=ningen avgörande för 4llväxten. 5

6 Jämförelse Sverige Stora eller små företag? 35%# 3%# 25%# %$av$totalt$antal$sysselsa9a$ Hur$många$jobbar$i$de$olika$storleksklasserna?$ Jämförelse$med$e9$svenskt$ standardlän $(Örebro)$! Sörmlands län har relativt sett en större andel anställda i de mindre storleksklasserna och en mindre andel i de större klasserna jämfört med Örebro län. Andel#anställda#av#totalt#antal# 4%# 3%# Förändring#inom#olika#storleksklasser,#21(213#! Sörmland har en ganska konstant andel av de anställda i mindre och mellanstora företag och en minskande andel i de större företagen. 2%# 2%# 15%# 1%# 5%# Örebro län Sörmlands län 1%# 21# 211# 212# 213# %# (9#anställda# 1(5# 51(1# 11(5# >5# %# (9#anställda# 1(5# 51(1# 11(5# >5# BISNODE 215 Många små företag är bra. Men e= näringsliv behöver också stora framgångsrika företag som kan vara basen i kompetens- massa och ge tyngd åt en bransch eller fokusområde. Sörmlands mindre andel anställda inom de större klasserna, liksom a= antalet företag i de klasserna fortsa= minskar, Utveckling stabila eller lä=rörliga jobb Man kan skilja på stabila och lä=rörliga jobb. Tradi4onellt stabilare sektorer jobbmässigt är all industri såsom verkstad, elektronik, livsmedel, etc. Dvs all 4llverkningsbaserad industri. Lä=rörliga är tex bemanningstjänster, detaljhandel och individtjänster byggd på konsum4on, och byggsektorn Utvecklingen i Sörmland (antal anställda/kvartal) Stabila Lä=rörliga Erfarenhet visar a= lä=rörliga branscher ger färre nya jobb p.g.a. av låg mul4plikatorfaktor, ger ökad medelarbetslöshet, är mer känslig i konjukturssvängar, leder 4ll mindre avancerade jobb och tryck nedåt i lönenivåer. Sam4digt är lokala tjänstejobb vik4ga instegsjobb 4ll arbetsmarknaden BISNODE 215 är en alltmer ökande risk. Naturligt vore a= mellanstora företag växer och balanserar upp a= större företag drar ner eller t.o.m. försvinner. Denna 4llväxtcykel syns inte i Sörmland. Utvecklingen i Sverige (antal anställda(tusental)/kvartal) Sörmland uppvisar en snabbare förfly=ning än Sverige, med påtagliga förändringar av arbetsmarknaden. Diagrammet sammanfa=ar väl Sörmlands utmaning. För Sverige har antalet jobb inom branscher som karakteriseras som stabila och industri varit på samma nivå under en lång 4d. Sam4digt har lä=rörliga jobb ökat vilket ge= en god utveckling 4llsammans. 6

7 Jämförelse mellan kommunerna i Sörmland 25"" 2"" "anställda" Var$finns$jobben$och$företagen$213?$ 15"" 1"" 5""! har en dominerande position, men länet har även tre ytterligare orter med fler än 1 företag. " "företag" " 5" 1"" 1"5" 2"" 2"5" 3"" 3"5" Bollens storlek motsvarar samlat förädlingsvärde BISNODE 215 Var växte antalet jobb snabbast ? Var växte antalet företag snabbast ? et anställda ökning i % % Jobb4llväxt hi=as i de stora näringslivs- kommunerna, även se= 4ll rela4v 4llväxt. Med e= undantag, det mindre visar också på en 4llväxt. I de mindre kommunerna minskar antalet jobb. et företag ökning i % % Sverige sni= tangerar Sverige nivån, i övrigt ökar antalet företag mindre i Sörmland än i Sverige. Bakom höga siffra döljer sig fas4ghets- bolags sä= a= göra enskilda fas4gheter 4ll ak4ebolag. 7

8 Sörmlands näringsliv Branscherna - antal anställda & företag "anställda" 8"" 7"" 6"" 5"" 4"" 3"" "anställda"per"bransch"213" Största enskilda branschen är bygg men slår man samman all produk4on och 4llverkning är det den absolut största, med ca 25. anställda. Andra stora kompetensområden är vård & omsorg samt utbildning, om den offentliga delen tas med. Här i diagrammet presenteras den delen som finns inom det privata näringslivet. 2"" 38 1"" " Byggnadsindustri" $anställda$ Företagstjänster" 8## BISNODE 215 7## 6## Verkstad"&"Fordon" Detaljhandel" Transport,"lager,"logisEk" Vård"och"Omsorg" Stål"och"metall" Handel"fordon" Hotell,"restaurang,"kultur,"nöje," Metallarbeten" ElektronikEllverkning" Industriteknikstöd" FasEgheter" ParEhandel" Livsmedel" Utbildning" Lantbruk,"skogsbruk,"fiske" Försörjning,"vaUen,"avlopp" Media,"förlag,"PR,"tryck" Kemi"och"plast" IT"och"programmering" Inom jord & skogsbruk finns en stor del som är egna näringsidkare men inte ak4ebolag. Den ska=etekniska defini4onen av näringsidkare är grov och här presenteras en uppska=ning gjord av Bisnode. Hur$många$företag$och$anställda$finns$i$de$olika$$branscherna$213?$ Företagstjänster Bygg 5## 4## Vård och omsorg Verkstad och fordon Transport, lager, logistik Detaljhandel $anställda$ 8## 7## 6## Hur$många$företag$och$anställda$finns$i$de$olika$$branscherna$213?$ Bygg $ $ $ $$$$$$Inklusive$hela$Areella$sektorn$ Verkstad och fordon Företagstjänster 3## Hotell, restaurang Stål & metall Metallarbeten Handel fordon Elektroniktillv 2## Industriteknikstöd vatten, avlopp IT och programmering Livsmedelsindustri Partihandel Okänd! Flest # Försörjning, företag inom Bygg, 1## Biotech och läkemedel vatten, avlopp Företagstjänster,!1## Fastigheter och Fastigheter IT$och$programmering$ Detaljhandel Bollens storlek motsvarar samlat förädlingsvärde Okänd BISNODE 215 #!2# # 2# 4# 6# 8# 1## 1#2# 1#4# 1#6# 1#8# Biotech och läkemedel!1## 4##! Flest anställda Transport, lager, inom Bygg samt Detaljhandel. följt av Vård och omsorg logistik Företagstjänster, 3## Elektroniktillv Verkstad och Stål & metall Hotell, restaurang Metallarbeten Handel fordon Fordon, 2## Industriteknikstöd Detaljhandel och Fastigheter Livsmedelsindustri Transport, Partihandel lager, logistik. 1## Försörjning, 5## Detaljhandel! Flest anställda inom Bygg följt av Företagstjänster, Verkstad och Fordon! Flest företag inom Lantbruk, skogsbruk och fiske följt av Bygg, Företagstjänster, Fastigheter och Detaljhandel.!5# # 5# 1## 1#5# 2## 2#5# 3## 3#5# 4## $företag$ Lantbruk,$skogsbruk,$fiske$ $företag$ Not:$Alla$branscher$med$eC$samlat$förädlingsvärde$>$7$msek$ Bollens storlek motsvarar samlat förädlingsvärde Not:$Alla$branscher$med$eA$samlat$förädlingsvärde$>$7$msek$ BISNODE 215 8

9 Sörmlands näringsliv I vilka branscher växte antalet jobb? I absolut antal nya jobb Vård & omsorg Företagstjänster Utbildning Bygg Individtjänster Jord & skogsbruk Tillv livsmedel Par4handel Besök Handel fordon Försörjn, miljö Fas4gheter Industriteknikstöd IT Offentlig förv Utv & 4ilv elektronik Träprod & papper Bio & läk Finans & försäkr Kemi & plast Metallarbeten Detaljhandel Logis4k Media Stål & metall Övrig prod Verkstad I vilka storleksklasser hade vi jobbtillväxt? >5 antällda 11-5 anställda 51-1 anställda 1-5 anställda - 9 anställda Vård och omsorg, företagstjänster och utbildning är de branscher där antalet sysselsa=a i absoluta tal vuxit mest. I nästan samtliga industrinäringar har antalet sysselsa=a minskat. Undantaget är livsmedels- industrin, som delvis är följden av en enda strukturra4onali- sering inom landet och därmed inte en trend. Jobb4llväxten har varit koncentrerad 4ll de allra minsta företagen, medan sysselsä=ningen i de större som helhet gå= 4llbaka. Det innebär a= det ökade antalet sysselsa=a inom exempelvis bygg och företagstjänster 4ll stor del beror på nyetablering av fler små företag inom dessa branscher. Rela4v 4llväxt, från storleken i periodens början. I procent Tillv livsmedel Företagstjänster Försörjn, miljö Par4handel Besök Handel fordon Industriteknistöd Bygg IT Detaljhandel Utv & 4llv elektronik Logis4k Metallarbeten Verkstad Stål & metall Bio & läk I vilka branscher växte antalet företag (%)? Bygg Företagstjänster Besök Tillv livsmedel Försörjn, miljö Industriteknistöd Fas4gheter IT Handel fordon Par4handel Logis4k Detaljhandel Bio & läk Verkstad Metallarbeten Utv & 4llv elektronik Stål & metall

10 Branscher Sysselsa=a Årsanställda företag Ej gymnasium Gymnasium <3år eaergymn Minst 3 år eaergymn Forskarutb FÖRETAGSTJÄNSTER DETALJHANDEL VERKSTAD Företagstjänster är tex lokala tjänster som bemanning, fas4ghetsservice och några exporterande tjänster som call- centers Branschen har växt kraaigt eaer krisen 29 räknat i anställda, men inte omsä=ning. Skillnaden i årsanställda och sysselsa=a visar en omfa=ande andel korvdsanställda och/eller del4dsanställda. Svagt minskande i antalet anställda. Avvikande utveckling för Sörmland i motsats 4ll andra regioner som se= en mycket stor 4llväxt. Konsum4onen i Sverige har generellt ökat. Man kan förmoda a= Sörmlands invånare i högre utsträckning handlar utanför regionen BYGG Mycket få men stora företag, tex VCE i. Inga nya företag. % 2% 4% 6% 8% 1% % 2% 4% 6% 8% 1% et anställda har fortsa= minska eaer krisen 29. Företagen konkurrerar på en global marknad och kommer fortsa= ra4onalisera. Det leder 4ll fortsa= mindre antal anställda om inte stora affärsframgångar och 4llväxt driver fram ökning. Omsä=ningen inte nå= nivån innan krisen 29. % 2% 4% 6% 8% 1% Skillnaden i årsanställda och sysselsa=a visar på a= en omfa=ande del är korvdsanställda och/eller del4dsanställda. et företag ne=o har inte utvecklats. En bransch som ökar i omsä=ning men inte så mycket i anställda. En del av byggjobben udörs utanför regionen tex i Stockholm % 2% 4% 6% 8% 1% Företagen är oaast små. I sni= har byggföretagen 4-5 anställda. Det finns inget rik4gt stort interna4onellt/ na4onellt inriktad byggbolag från Sörmland. I Sörmland präglas branschen i hög grad med kontoret på fickan. 1

11 Branscher Sysselsa=a Årsanställda företag Ej gymnasium Gymnasium <3år eaergymn Minst 3 år eaergymn Forskarutb LOGISTIK En bransch som trots massiva satsningar, oaa från kommunerna, står s4lla egentligen svagt minskande vad gäller anställda i Sörmland. Inga nya företag ne=o % 2% 4% 6% 8% 1% BESÖK Här ingår bla hotell, restauranger, a=rak4oner. Framförallt restaurangdelen har i Sverige utvecklats starkt % 2% 4% 6% 8% 1% För Sörmland en liten bransch och med en svagare utveckling i jämförelse med Sverige. Branschen uppvisar en mycket hög andel del4ds- och korvdsanställningar, om man jämför antalet årsanställda med sysselsa=a. STÅL & METALL Omsä=ningen har nästan halverats och en xärdedel av de anställda försvunnit under perioden. Branschen domineras av SSAB i med drygt 1 9 anställda och Outokumpu Stainless med knappt 35 anställda i. Branschen som helhet har haa en mycket svag lönsamhet under flera år och betydande omstruktureringar sker 4ll följd av de=a. Exempelvis genom SSAB:s köp av Rautaruukki- koncernen i Finland. METALLARBETEN Typiskt underleverantörer 4ll verkstad. Blev hårt pressad av % 2% 4% 6% 8% 1% krisen 29 men har kanske % 2% 4% 6% 8% 1% stabiliserats på en lägre nivå. Fortsa= en bransch med mycket pressad lönsamhet och därmed svårt med investeringar, för fortsa= vara konkurrenskraaiga. Företagen i Sörmland levererar oaa 4ll stora globala företag och är alltmer mycket konkurrensutsa=a på en global nivå. 11

12 Branscher Sysselsa=a Årsanställda företag Ej gymnasium Gymnasium <3år eaergymn Minst 3 år eaergymn Forskarutb UTV & TILLVERKNING ELEKTRONIK PARTIHANDEL % 2% 4% 6% 8% 1% % 2% 4% 6% 8% 1% En stabil bransch, men utan 4llväxt. Skulle kunna ha stor poten4al då här finns flera ledande, t.o.m. interna4onellt, nischföretag. Sam4digt har det största, Ericssons fabrik i (ca 4 anställda) lagts ner våren 215. En bransch med något högre utbildningsnivå än andra, som på samma sä= har en stor del 4llverkning. Indikerar avancerad 4llverkning såväl som egen produktutveckling. KEMI-, PLAST-, BLANDMATERIAL % 2% 4% 6% 8% 1% Förutom kemi, plast och blandmaterial ingår här tex betong4llvekning. En tydlig minskning av antalet anställda. Men samma antal företag ne=o. Finns också e= stort tapp i omsä=ningen. Liten uppgång i omsä=ning som sedan backat. På senare år har t.o.m. antalet företag minskat. Med tanke på behovet av par4handel i hela Mälarregionen och Storstockholmsområdet, en svag utveckling. INDUSTRITEKNIKSTÖD Här ingår avancerade hjälpmedel, men även kvalificerade process- ingenjörer som trimmar eller underhåller produk4on % 2% 4% 6% 8% 1% Branschen visar en stabil ökning både i antalet anställda och i företag. n är bland de högre och företagen har oaa en god lönsamhet. 12

13 Branscher Sysselsa=a Årsanställda företag Ej gymnasium Gymnasium <3år eaergymn Minst 3 år eaergymn Forskarutb TILLVERKNING LIVSMEDEL % 2% 4% 6% 8% 1% Sta4s4ken visar en god omsä=ningsökning och ökning av antalet anställda. De=a kan mycket 4llskrivas företaget Kronfågel och dess koncentrering av all slakt och förpackning av kycklingar i Sverige 4ll en fabrik i Sörmland. Generellt kan inte en posi4v trend ses. JORDBRUK, SKOGSBRUK OCH FISKE Omsä=ningen minskar. Sta4s4ken här är något osäker. Nästan 3 sysselsa=a respek4ve 1 helårsanställda. Många är bisysslare eller kombinerar e= jordbruk med tex snöröjning eller markarbeten. Andra har en skogsverksamhet vid sidan av e= annat jobb % 2% 4% 6% 8% 1% Som redovisats på annat ställe finns e= stort antal näringsidkare som inte ingår bland företag (ak4ebolag). Se sidan 8. UTBILDNING et sysselsa=a inom den privata utbildningssektorn har vuxit med över 6 procent under sedan år 28. Det är främst beroende på etableringen av privata alterna4v 4ll den kommunala skolan. KärnkraAsäkerhet och utbildning är dock också en betydande aktör inom utbildningsbranschen. Fordarande svarar dock den offentliga sektorn för över 8 procent av antalet sysselsa=a inom utbildningsområdet % 2% 4% 6% 8% 1% n är anmärkningsvärt låg! Privat)11%) UTBILDNING)) Övriga)org.)6%) Offentligt) 83%) VÅRD OCH OMSORG Den privata sektorn inom vård & omsorg har stadigt växt under den senaste femårsperioden och antalet helårsanställda har ökat med över 8 procent. Bland företagen märks såväl sjukvårdsinriktade företag, som företag inom äldreomsorg. Den privata sektorn svarar idag för 16 procent av alla sysselsa=a inom vård & omsorg VÅRD%&%OMSORG% % 2% 4% 6% 8% 1% Övriga)org.)3%) Privat) 16%) Offentligt) 81%) 13

14 Branscher Sysselsa=a Årsanställda företag Ej gymnasium Gymnasium <3år eaergymn Minst 3 år eaergymn Forskarutb FASTIGHETSVERKSAMHET Svag utveckling. Endast antalet företag har markant ökat % 2% 4% 6% 8% 1% Fas4ghetssektorn har i Sverige haa en påtaglig utveckling, oaa pådriven av de största städerna. Förutom rörelsene=o har också värdestegring blivit en del av fas4ghetsföretagens verksamhet. I den jämförelsen ses en svagare utveckling i Sörmland. En del kan bero på a= i flera kommuner dominerar det kommunalägda fas4ghetsbolaget, som har delvis andra mål för verksamheten. HANDEL: FORDON &VERKSTÄDER En stabil bransch som följer med den allmänna konsum4onen. Ökning i omsä=ning och anställda som bestå=. Ungefär samma antal företag % 2% 4% 6% 8% 1% FÖRSÖRJNING, ENERGI & MILJÖ En bransch som helt domineras av kommunala energi och miljöbolag. Utanför dessa mycket liten omfa=ning. De=a trots a= tex Energimyndigheten finns i. Få nya bolag genereras. Kommunala bolag är uppgiasstyrda och har en naturlig 4llväxtbegränsning inbyggd. Branschen kan därför förväntas fortsa= stanna på en nivå kopplad 4ll antalet invånare % 2% 4% 6% 8% 1% ÖVRIGT PRODUKTION Företag med blandad produk4on som spänner över många branscher eller inte passar in en av de större branscherna räknas in här % 2% 4% 6% 8% 1%

15 Branscher Sysselsa=a Årsanställda företag Ej gymnasium Gymnasium <3år eaergymn Minst 3 år eaergymn Forskarutb MEDIA TRÄPRODUKTER Omstrukturering inom media, tex tryckta dags4dningar 4ll Internet är påtaglig. et anställda minskar mer än omsä=ning. INDIVIDTJÄNSTER Typisk individtjänst är det lokala gymmet. En trend som kraaigt vuxit och antalet gym är nu många. Notera del4ds/ korvdssitua4onen % 2% 4% 6% 8% 1% % 2% 4% 6% 8% 1% 213 IT TJÄNSTER OCH PROGRAMMERING BIOTEKNIK & LÄKEMEDEL ÖVRIGA BRANSCHER Stabil men borde vara större. Större koncentra4on finns i och en del i, % 2% 4% 6% 8% 1% och. Branschen med störst andel högre utbildning! Branschen domineras helt av e= företag, Pfizer i. Svagt avtagande bransch En i antalet anställda stor bransch är offentlig förvaltning som dock inte har någon nämnvärd del i näringslivet % 2% 4% 6% 8% 1% Fler branscher har analyserats, tex telecom tjänster och finans & försäkring, men de är så små i antal anställda och omsä=ning a= inte relevant a= presentera här. Få företag med avtagande verksamhet, både i omsä=ning som i anställda. % 2% 4% 6% 8% 1% 15

16 Kontakt Om statistik Sta4s4k är svårt och arbetsmarknads- sta4s4k svårare. Det är inte som fånga en tvål i badkaret, utan många sam4digt. Det finns olika sä= a= mäta. I denna analys har flera använts. Den sk novembermätningen används av myndigheter och officiella organ. Man räknar helt enkelt alla anställda de 2 första veckorna i november varje år. Fördelen är a= den är exakt, men sam4digt tar inte hänsyn 4ll del4der, korvder eller full4d. Ej heller om en person har flera jobb. E= annat sä= vore a= u4från årsredovisningar es4mera motsvarande helårsanställda. Skillnaden mellan uppmäta anställda och helårsanställda är olika för olika branscher och ger en bra bild av vad för typ av jobb det handlar om. Både sysselsa=a som årsanställda redovisas här. Omsä=ningar för lokala enheter inom företag med säte utanför regionen har beräknats på samma sä= som årsanställda. Kontakt För frågor om Smart Specialisering i Sörmland: Emma Hanson Strateg Regionförbundet Sörmland emma.hanson@region.sormland.se För frågor om rapportens faktainnehåll: Bo Wictorin AnalyBker Regionförbundet Sörmland bo.wictorin@region.sormland.se Denna analys är gjord av: Publicerad 25 juni 215 Denna rapport har gjorts av Jan Lindoff/Doffcon och Bo Wictorin/Regionförbundet Sörmland. E= tack riktas 4ll Bisnode vars rapport på Sörmlands näringsliv varit en källa. En annan omfa=ande källa är SCB där mycket av det grundläggande datamaterialet hämtats från genom olika egna sökningar. Data har sedan bearbetats och vägts samman med andra rapporter, inte minst från kommuns näringslivsenhet och samarbete med andra kommuner runt Mälaren. Jan Lindoff/Doffcon har hållit ihop analysen och också stå= för udormning och produk4on av själva rapporten. 16