Färdplan Älvstaden version 2018

Transkript

1 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1658/15 Handläggare Maria Augustsson Telefon: E-post: Färdplan Älvstaden version 2018 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Förslag till färdplan Älvstaden version 2018 som ska ligga till grund för fortsatt planering av genomförande av Vision Älvstaden, godkänns. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder och styrelser ta fram förslag till möjliga ekonomiska målsättningar för Älvstaden som helhet på lång och kort sikt. I kommunstyrelsen: Inriktningen i uppdraget med färdplan Älvstaden version 2019 och kommande års färdplaner ska följa vad som anges under rubriken Inriktning Färdplan Älvstaden 2019 i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Sammanfattning I tidigare beslut om Vision Älvstaden, samt förnyat i beslut i KS , ska färdplan för genomförande av Älvstaden årligen beredas för beslut i kommunfullmäktige. Färdplanen utgör ett program för genomförande av Älvstaden och en inriktning för övergripande styrning och uppföljning av arbetet med Älvstaden. Ett förslag till färdplan har tagits fram inom ramen för Älvstadsorganisationen och godkänts av Älvstadens styrgrupp efter förvaltningsremiss till berörda förvaltningar och bolag. Förslaget till färdplan fokuserar på planerad utbyggnad av Älvstaden. Förslaget till färdplan innebär dock inga beslut om att vidta eller starta specifika åtgärder utan dessa beslut hanteras i separata handlingsprogram och regleras i detaljplaner och avtal. Samtliga remitterade förvaltningar och bolag ser positivt på framtagande av förslag på färdplan. Stadsledningskontoret delar den bedömningen och anser att framtaget förslag till färdplan för Älvstaden kan råda bot på nuvarande beslutsunderskott som präglat Älvstaden. Stadsledningskontoret föreslår att kommunfullmäktige godkänner förslag till färdplan Älvstaden version 2018 att ligga till grund för fortsatt planering av genomförande av Vision Älvstaden. Samtidigt konstaterar stadsledningskontoret att arbetet med att ta fram ett förslag till färdplan för Älvstaden väckt frågor som behöver arbetas vidare i framtida färdplaner till exempel en gemensam prioritering av projekt inom Älvstaden, en bättre samordning av Älvstadens investeringsnomineringar och att fortsätta utveckla Älvstadens ekonomiska bedömningar. Stadsledningskontoret föreslår därför kommunstyrelsen att stadsledningskontoret får i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar och bolag ta fram förslag till färdplan version 2019 enligt inriktningen i detta tjänsteutlåtande. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (13)

2 Ekonomiska konsekvenser I förslag till färdplan för Älvstaden (bilaga 3) beskrivs en övergripande ekonomisk bedömning av exploateringsverksamheten inom Älvstaden dels för pågående och antagna detaljplaner som ligger mer nära i tiden och dels för Älvstaden som helhet. Därutöver redovisas större trafikala infrastruktursatsningar som planeras inom Älvstadens geografi och den tillkommande bebyggelsens behov av social infrastruktur i uppskattade volymer. Färdplanen för Älvstaden innebär dock inte att några direkta ekonomiska åtaganden. De åtaganden som färdplanen presenterar kräver mer nedbrutna inriktningsbeslut och genomförandebeslut på detaljplanenivå eller för enskilda större åtgärder. Bedömningarna pekar i dagsläget på att genomförandet kräver ett omfattande kommunalt nettoåtagande för att nå de kvaliteter och nyttor som eftersträvas med utgångspunkt i Vision Älvstaden. Kalkyler och bedömningar innehåller fortsatt stora osäkerheter och det är därför viktigt att enskilda delprojekt och etapper beslutas i särskild ordning för att säkerställa innehåll, tid och ekonomi inför ett genomförande. Det fortsatta arbetet behöver därmed inordnas inom ramen för besluts- och uppföljningsprocesser för betydande projekt. I sådana beslut omhändertas och konkretiseras finansiering, ekonomiska konsekvenser och risker. De investeringsvolymer som färdplanen anger utgår från de volymer som ligger till grund för nämndernas investeringsnomineringar i budgetunderlag för Samordningen mellan nämndernas investeringsnomineringar och färdplan för Älvstaden behöver utvecklas och säkerställas ytterligare i framtida versioner av färdplan Älvstaden. Utgångspunkten är att färdplanen årligen ska revideras och beslutas i kommunfullmäktige och utgöra en del av underlag till den årliga budgetprocessen. En budgetprocess som kan möjliggöra ytterligare revideringar, inriktningsförändringar eller uppdrag kopplat till färdplanen utifrån en samlad årlig ekonomisk bedömning. Barnperspektivet Barnperspektivet är en utgångspunkt för visions- och strategiarbetet med Älvstaden och är närvarande under planeringen av Älvstaden. Barnperspektivet förutsätts beaktas vid fortsatt genomförande av vision Älvstaden och är en av de aspekter som ska följas i uppföljning av arbetet med Älvstaden. Mångfaldsperspektivet Att försöka säkerställa tillgång till staden för alla människor har varit en viktig fråga vid utformningen av vision och strategier för Älvstaden och är fortsatt en väsentlig faktor att beakta i genomförandet av vision Älvstaden som framtagandet av en ny färdplan för Älvstaden är en del av. Tillgången till Älvstaden gäller alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Jämställdhetsperspektivet Att försöka säkerställa tillgång till staden för alla människor har varit en viktig fråga vid utformningen av vision och strategier för Älvstaden och är fortsatt en väsentlig faktor att beakta i genomförandet av vision Älvstaden. Arbetet med Älvstaden ska också följa de strategier och målsättningar som är framtagna i Jämlikt Göteborg. Vid utformning av offentliga rum i Älvstaden behöver hänsyn tas för att skapa jämlika offentliga rum. Här Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (13)

3 har till exempel park- och naturnämnden tagit fram riktlinjer för att arbeta med jämställdhetsperspektiv i förvaltning och planering. Även vid lokalisering av funktioner inom Älvstaden är det viktigt att ha med ett jämställdhethetsperspektiv för att skapa närhet och tillgänglighet för alla. Jämställdhetsperspektivet ska följas upp i uppföljningen av arbetet med Älvstaden. Miljöperspektivet Miljöperspektivet är ett av de perspektiv kring vilket visionen och strategierna har utvecklats och miljökompetens har funnits med hela tiden under visionens och strategiernas utarbetande. Göra det lätt att leva hållbart är en av delstrategierna för visionens förverkligande och miljöperspektivet har fortsatt en väsentlig plats i genomförandet av vision Älvstaden och i framtagandet av en ny färdplan för Älvstaden. Omvärldsperspektivet Vid utarbetande av vision och strategierna för Älvstaden gjordes omfattande jämförelser med liknande stadsutvecklingsprojekt. Erfarenhetsutbyte genomfördes med sju skandinaviska stadsutvecklingsprojekt och också med några städer i övriga Europa. Denna kunskapsinhämtning tillsammans med den internationella workshop med ett 80-tal internationella ledande experter som genomfördes under visionens framtagning, finns inarbetad i visionen och strategierna som är styrande för genomförandet av vision Älvstaden. I arbetet med utveckling av stadens organisering för Älvstaden och stadsledningskontorets roll har också erfarenhetsutbyte skett med Stockholm, Malmö och övriga nordiska städer. I det pågående arbetet med att förtydliga organisation, roller och mandat för Älvstaden har Norra Djurgårdsstadens former för styrning och ledning samt arbetssätt studerats. Bilagor 1. Kommunstyrelsens protokollsutdrag Sammanställning remiss: Färdplan Älvstaden 3. Förslag till färdplan Älvstaden version 2018 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (13)

4 Ärendet I tidigare beslut om vision Älvstaden, samt förnyat i beslut i kommunstyrelsen , ska färdplan för genomförande av Älvstaden årligen beredas för beslut i kommunfullmäktige. Färdplanen utgör ett program för genomförande av Älvstaden och en inriktning för övergripande styrning och uppföljning av arbetet med Älvstaden. Konkreta åtaganden kräver fortsatta beslut i ordinarie ordning, dvs mer nedbrutna inriktningsbeslut och genomförandebeslut på detaljplanenivå eller för enskilda åtgärder. I sådana beslut omhändertas och konkretiseras innehåll, finansiering, ekonomiska konsekvenser och risker. Beskrivning av ärendet Älvstaden är Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Arbetet med Älvstaden följer den politiskt beslutade visionen vision Älvstaden. Enligt vision Älvstaden skall skapas i Älvstaden, bostäder och arbetsplatser och till det en tillhörande mängd offentliga rum och lokaler för service sju delområden till år Fram tills nu är vision Älvstaden det enda politiskt beslutade styrdokument som finns för Älvstaden. Kommunfullmäktige antog , Älvstaden vision och strategier. I samband med kommunfullmäktiges antagande av Älvstaden vision och strategier fick stadsledningskontoret i uppdrag att ta fram en plan för genomförande av vision och strategier för Älvstaden. Kommunfullmäktige antog också den , förslag till plan för genomförande av vision och strategier för Älvstaden. Älvstaden är idag i en tydligare genomförandefas, där många projekt är startade och mycket planering genomförs vilket ställer krav på beslut över nämnd och bolagsgränser för att säkra framdriften. Stadsledningskontoret har därför gjort bedömningen att samordningen av Älvstaden behöver bli mer aktiv. Som ett led i detta föreslog Stadsledningskontoret kommunstyrelsen våren 2017 att färdplanen för Älvstaden i reviderad form antas i en gång per år av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen biföll den stadsledningskontorets tjänsteutlåtande (dnr 1658/15) som gav uppdrag att ta fram en omarbetad och reviderad färdplan för genomförande av Älvstaden bereds för beslut i kommunfullmäktige och angav att uppföljningen av Älvstaden ska göras utifrån antagen färdplan inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Stadsledningskontoret har ett särskilt uppdrag att arbeta med koordinering av Älvstaden och i beslutet från Kommunstyrelsen den tydliggjordes också att Stadsledningskontoret ska leda styrgruppen inom Älvstaden. Färdplanen ska vara ett tydligt inriktningsdokument för arbetet med genomförande av vision Älvstaden. Färdplanen ska innehålla en konkretisering per delområde av vision Älvstaden och presentera plan för utbyggnadstakt för bostäder och arbetsplatser samt behov av kommunal service per delområde och plan för utbyggnad av övrig infrastruktur redovisad. Färdplanen ska ge en mer konkret tidplan för de kommande fem åren och en översiktlig bedömning av kommunens ekonomiska åtagande utifrån föreslagen planering och genomförande. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (13)

5 Förslag till Färdplan 2018 På uppdrag från kommunstyrelsen via beslut från styrgruppen i Älvstaden har ett förslag på färdplan Älvstaden arbetats fram inom Älvstadsorganisationen. Syftet med att ta fram ett förslag till färdplan är att försöka konkretisera Vision Älvstaden och skapa ett styrdokument för Älvstaden. Förslaget till färdplan har ambitionen att skapa en realistisk målbild för vilka projekt Älvstaden bör starta och fullfölja fram till och med 2026 med motiveringen att denna tidshorisont är möjlig att överblicka. På längre sikt konstateras att bilden är mera osäker, men ändå redovisad i förslaget för att ge en bild av helheten. Målbilden är uppdelad i en redovisning av antalet bostäder respektive arbetsplatser per delområde med femårsintervall samt social infrastruktur. Förslaget till färdplan fokuserar på planerad utbyggnad av Älvstaden. Förslaget till färdplan innebär dock inga beslut om att vidta eller starta specifika åtgärder utan dessa beslut hanteras i separata handlingsprogram och regleras i detaljplaner och avtal. Utöver att visa en konkretiserad målbild per delområde så har även förslag till färdplan kompletterats med ett avsnitt kring att genomföra Älvstaden där frågor som rör kvalitet och hållbarhet, risker och beroenden berörs. Förslaget avslutas med ett avsnitt om Älvstadens ekonomi där en översiktlig bedömning av Älvstadens ekonomi görs. I avsnittet om Älvstadens ekonomi beskrivs nuvarande planering på exploateringsinvesteringar vilket indikerar drygt miljarder i investeringar för stadsutvecklingen inom Älvstaden de kommande åren, investeringsvolymer som baserat på nuvarande bedömningar inte fullt ut finansieras genom exploateringsinkomster. Därtill förutsätter, eller leder, stadsutvecklingen till behov av grundläggande infrastruktur och lokaler för kommunal service som grovt beräknat medför ett ytterligare åtagande om ca miljarder kommande 20-årsperiod. Denna grova indikativa ekonomiska bild baserat på nuvarande stadsplanering och skissering utgår från nämndernas och projektens inrapporterade material och överprövas inte i grunden av stadsledningskontoret i färdplanearbetet, utan utgör en sammanställd rapporterad nulägesbild. Framtagande av förslag till Färdplan Älvstaden Färdplanen som dokument har, som nämnts ovan, arbetas fram inom ramen för Älvstadsorganisationen med deltagande från berörda förvaltningar och bolag. Styrgruppen för Älvstaden beslutade den 19 januari att ställa sig bakom ett förslag till färdplan för Älvstaden. Förslaget remitterades kort därefter till de förvaltningar och bolag som ingår i Älvstadsorganisationen. Även övriga berörda förvaltningar och bolag fick ta del av förslaget och lämna synpunkter. I remissen till förvaltningar och bolag ställdes följande frågor: 1. Vad innebär förslaget till färdplan Älvstaden för er förvaltning/bolag? 2. Vad anser er förvaltning/bolag behöver förändras alternativt anpassas i förslaget till färdplan Älvstaden i förhållande till de resurser och möjligheter som er förvaltning/bolag har idag? 3. Vad i förslaget till färdplan Älvstaden anser er förvaltning/bolag är viktigt att kommunfullmäktige beslutar om? 4. I framtida färdplaner Älvstaden för kommande år vad anser er förvaltning/bolag att det finns för utvecklingspotential? Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (13)

6 5. Vad i färdplanen ser ni är förvaltningen/bolagets eget ansvar att fatta beslut om? 6. Övriga synpunkter? Remissvar från förvaltningar och bolag har sammanställts i bilaga 2. I svar från förvaltningar och bolag anger de att det är positivt att en färdplan till Älvstaden arbetas fram. Samtliga framhåller ett behov av beslut om tydlig prioritering av Älvstadenprojekten i förhållande till övriga stadsutvecklingsprojekt. En klar majoritet av remitterade förvaltningar och bolag pekar också på behovet av beslut kring en ekonomisk ram eller ekonomiskt mål för Älvstaden som helhet. I svar på remissen framförs flera förslag till kompletteringar av färdplanen, både i den version som kommunfullmäktige skall fatta beslut om i år och i framtida versioner för kommande år men även de tydliggöranden som förvaltningar och bolag anser behöver beskrivas i tjänsteutlåtande inför beslutet. Dessa förslag till kompletteringar har behandlats av styrgruppen för Älvstaden och förslag till färdplan 2018 har kompletterats med de aspekter där tillräckligt underlag finns. Andra kompletteringar som föreslås för framtida versioner av färdplanen beskrivs närmare i nedan. Stadsledningskontorets bedömning Älvstaden är Nordens största stadsutvecklingsprojekt med en politiskt beslutad vision vision Älvstaden. Enligt vision Älvstaden skall bostäder och arbetsplatser skapas i Älvstadens sju delområden till år Fram tills nu är vision Älvstaden det enda politiskt beslutade styrdokument som finns för Älvstaden. Vision Älvstaden antogs av kommunfullmäktige 2012 och kommunfullmäktige har inte sedan dessa fattat något beslut kring Älvstadens styrdokument. Stadsledningskontoret kan konstatera att den politiska styrningen av Älvstaden upplevs som otydlig och har i tidigare tjänsteutlåtande dnr 1658/56 (bilaga 1) gjort bedömningen att den upplevda otydligheten bl. a beror på ovan beskrivna beslutsunderskott. Kommunstyrelsen har därför beslutat att färdplan Älvstaden skall antas årligen av kommunfullmäktige som ett sätt att öka den politiska styrningen av Älvstaden. Ett beslut som samtliga remitterade förvaltningar och bolag ser som något positivt. Stadsledningskontoret delar den bedömningen och anser att framtaget förslag till färdplan för Älvstaden kan råda bot på nuvarande beslutsunderskott som präglat Älvstaden som helhet. Samtidigt kan stadsledningskontoret konstatera att arbetet med att ta fram ett förslag till färdplan för Älvstaden väckt flera frågor som behöver arbetas vidare med för att förslaget till färdplan skall kunna få den styrande funktion för Älvstaden som det var tänkt. Stadsledningskontoret gör bedömningen att dessa frågor måste arbetas genom till kommande färdplan och kommer nedan redovisa vilka dessa frågor är tillsammans med förslag på hur staden skall tas sig an dem. Älvstaden i staden Samtliga remitterade förvaltningar och bolag har tydligt pekat på behovet att få politiskt besked hur arbetet med Älvstaden skall prioriteras i förhållande till andra stadsutvecklingsprojekt. Genomförande av Älvstaden kommer generellt att ge effekt för prioriteringen av övriga stadsutvecklingsprojekt. Underlaget i förslag till Färdplan 2018 ger inte möjlighet att full ut beskriva de effekter som genomförande av Älvstaden innebär för planeringsarbete inom övriga delar av staden, då t ex det inte varit tidsmässigt möjligt att samordna Färdplanen med den startplan för detaljplaner som Byggnadsnämnden beslutar årligen. Stadsledningskontoret bedömer därför att beslut om förslag till Färdplan 2018 inte innebär en prioritering av Älvstaden framför andra stadsutvecklingsprojekt i Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (13)

7 staden. Kontoret bedömer dock att en sådan prioritering av Älvstaden behövs för att uppnå stadens målsättningar i Vision Älvstaden och övriga övergripande måldokument. I beslut om dokument och handlingsplaner med helhetsperspektiv för hela staden ser Stadsledningskontoret att det är viktigt att särskilt belysa hur dessa påverkar möjligheterna för genomförande av Vision Älvstaden. Styrning av Älvstaden med stöd av färdplanen Flera remitterade förvaltningar och bolag pekar på behovet att förtydliga vilken status förslaget till ny färdplan Älvstadens har som styrdokument. Enligt kommunstyrelsen beslut den 20/ skall färdplanen årligen beslutas av kommunfullmäktige i en reviderad form. Bakgrunden till detta beslut finns i planen för genomförande av vision Älvstaden som kommunfullmäktige antog Enligt detta beslut skulle färdplanen för Älvstaden uppdateras årligen och samordnas med stadens beredning för budget för att kunna anpassas till kommunens ekonomiska förutsättningar och samordnas med övriga politiska prioriteringar. Färdplanens koppling till årlig budgetprocess Stadsledningskontoret föreslår därför att syftet med färdplanen är att den, som det beskrivits enligt ovan, ska utgöra en del av det beslutsunderlag som godkänns i samband med budgetbeslutet och blir en planeringsförutsättning för nämndernas efterföljande budgetprocess och verksamhetsplanering samt utgångspunkten för nämndernas långsiktiga resursplanering. För att möjliggöra en sådan styrning inom ramen för det årliga budgetbeslutet finns behov att för kommande år utveckla föreslagen färdplan ytterligare. Framtida färdplaner behöver på ett mer sammanhållet sätt beskriva Älvstadsorganisationen gemensamma förslag till prioritering av åtgärder och aktiviteter inom Älvstaden, en prioritering som baseras på en gemensam bedömning av genomförbarhet, tempo och beroenden. Stadsutvecklingen inom Älvstaden är så komplex och innehåller så många beroenden mellan olika åtgärder att stadsledningskontoret bedömer att det är svårt att inom ramen för den årliga budgetprocessen lyfta ut enskilda delar eller projekt ur färdplanen. Färdplanen skulle kunna vara grunden för att, genom budgetbeslutet skicka med mindre förändringar i inriktningar av övergripande karaktär, exempelvis ambitioner avseende ekonomi, tidplan eller nyttor/kvaliteter, eller specifika uppdrag kopplat till utvecklingen av Älvstaden. Uppdrag och inriktningsförändringar som behöver arbetas in i den fortsatta planeringen och genomförandet och som återkopplas/återrapporteras genom enskilda ärenden eller som inarbetning i kommande färdplaner. Ser politiken inom ramen för budgetarbetet att större förändringar av färdplanen behöver göras är stadsledningskontorets bedömning att beslut om reviderad färdplan fattas i samband med budgetbeslutet och att en revidering av med nytt Färdplanebeslut genomförs under hösten. Detta bör dock endast behöva ske i undantagsfall om en färdplan har arbetats fram gemensamt av berörda parter utifrån en gemensam prioritering och i förhållande till övrig planerad och beslutad stadsutveckling. Syftet är dock fortsatt att färdplanen genom sin behandling i budgetprocessen ska få en styrande roll i förhållande till inblandade parter inom staden. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (13)

8 Flera remitterade förvaltningar och bolag pekar också på behovet att göra en resursallokering för arbetet med Älvstaden för att få en bild över hur mycket resurser som staden idag använder för att genomföra vision Älvstaden. En sådan resursallokering görs lämpligast tillsammans med en analys över vilka resurs- och kompetensbehov som behövs för att kunna bygga ut Älvstaden såsom den beskrivs i förslaget till färdplan. Stadsledningskontoret gör därför bedömning att en analys över vilka resurs och kompetensbehov som behövs för Älvstadens genomförande enligt färdplanen behöver göras under 2018 inom ramen för Älvstadsorganisationen. En sådan övergripande analys kan då vara ett av underlagen för framtagande av förslag till Färdplan Stärkt projektstyrning Stadsledningskontoret kan konstatera att framdriften och styrningen av projekten och programmen inom Älvstaden har ett beslutsunderskott i förhållande till beslutet om Vision Älvstaden från I dagsläget har det saknats beslut på olika nivåer mellan den översiktliga Visionsnivån och de konkreta besluten kopplat till detaljplaner. Utifrån kommunstyrelsens beslut om att stärka styrningen av exploateringsekonomin, dnr 1050/14, och beslut om principer för hantering av betydande projekt, dnr 0494/17, är Stadsledningskontorets avsikt att även inom Älvstaden fortsätta att utveckla besluts- och uppföljningen av åtaganden och investeringar i enlighet med dessa inriktningar. Därmed krävs tydligare investeringsbeslut för exploateringsinvesteringar och ordinarie investeringar än vad som hittills har varit fallet. Inriktningsbeslut sätter ramar och gemensam målsättning/inriktning för den fortsatta planeringen medan genomförandebeslutet säkerställer slutlig finansiering av stadens åtagande. Ett finansieringsbeslut som är en förutsättning för att sedan kunna fatta beslut om att anta och genomföra en detaljplan eller sätta igång en enskild investeringsåtgärd. Förändrade förutsättningar eller händelser som väsentligt påverkar den fortsatta planeringen eller genomförandet och som ställer krav på nya ställningstaganden kräver därmed reviderade inriktnings- och genomförandebeslut. Då en principhantering likt ovan inte har funnits etablerad sedan tidigare i kommunen eller i arbetet med Älvstaden kommer modellerna behöva arbetas fram och formas i takt med att de konkreta besluten blir aktuella och i förekommande fall att man arbetar i kapp med beslut för att täcka vissa beslutsluckor som finns idag. Utöver att stärka det aktiva ekonomiska beslutsfattandet genom enskilda investeringsbeslut ser stadsledningskontoret behov av att det formuleras någon form av ekonomisk målsättning/målsättningar för Älvstaden som helhet eller för respektive delområde. Detta efterfrågas också av flera remissinstanser då det skulle underlätta och definiera förutsättningar för fortsatt planering och genomförande. Föreslagen färdplan beskriver i nuläget en övergripande ekonomisk bild av exploateringsekonomin, övergripande infrastrukturåtgärder och lokalförsörjningsbehovet utifrån nuvarande planering baserat på de målsättningar som uttrycks i Visionen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (13)

9 Samordning av Älvstaden med stöd av färdplanen Stadsledningskontoret har i tidigare tjänsteutlåtande dnr 1658/15 (bilaga 1) konstaterat att genomförande av Vision Älvstaden kräver ökade insatser för att koordinera framdriften av arbetet i Älvstaden och för att hålla samman stadens arbete över förvaltnings och bolagsgränser. Stadsledningskontoret drog i ovan nämnda tjänsteutlåtande slutsatsen att kontoret behövde bidra till ledning och samordning av Älvstaden mer aktivt än tidigare. Som ett led i att öka samordningen av Älvstaden föreslog därför stadsledningskontoret kommunstyrelsen att färdplanen för Älvstaden antas av kommunfullmäktige i reviderad form en gång per år. Genom att kommunfullmäktige antar färdplanen får Älvstaden ett inriktningsbeslut om fortsatt framdrift och stadsledningskontoret har i färdplanen en grund för koordinering och samordning inom Älvstaden. En stor del i den mer aktiva samordning och beslutskoordinering av Älvstaden från stadsledningskontorets sida blir att se till att viktiga beslut som rör Älvstaden och som är viktiga för dess framdrift kommer upp för avgörande på rätt politisk nivå. Att koordinera färdplanens innehåll till överensstämmande med övriga styrande dokument när dessa är aktuella för politisk behandling på kommunstyrelser samt kommunfullmäktige blir också en viktig uppgift för stadsledningskontoret. För att klara denna uppgift kommer en resursförstärkning ske på stadsledningskontoret. En uppgift för stadsledningskontoret blir vidare att säkerställa en samordnad kommunikation för Älvstaden. Samordning social infrastruktur Älvstaden Ett område där stadsledningskontoret kommer att behöva koordinera planering och beslut gäller området som i färdplanen rubriceras som social infrastruktur. I färdplanen anges behovet av social infrastruktur i Älvstaden både för Älvstaden som helhet men också per delområde. Flera av de remitterade förvaltningar och bolag har lyft behovet att till denna redovisning också koppla en sammanställning av dagens underskott av social infrastruktur för Älvstadens delområden samt komma fram med en plan för hur och var underskottet skall hanteras. Stadsledningskontoret ser ett behov av att under 2018 koordinera frågan om social infrastruktur i Älvstaden med kommande beslut om lokalförsörjningsprogram som skall beslutas av kommunfullmäktige i slutet av Uppföljning av Älvstaden med stöd av färdplanen I tjänsteutlåtandet dnr 1658/15 (bilaga 1) gjorde stadsledningskontoret bedömningen att uppföljning av Älvstaden behövde bli mer aktiv, metodisk och stringent. Kommunstyrelsen beslutade att uppföljningen av Älvstaden skall göras via antagen färdplan för aktuellt uppföljningsår. Uppföljningen som sådan kommer att ske inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess på stadsledningskontoret efter underlag från förvaltningar och bolag inom Älvstadsorganisationen. Inom Älvstadsorganisationen pågår också ett arbete med att följa upp vision Älvstaden med stöd av indikatorer för de olika mål och strategier som visionen innehåller. Stadsledningskontoret gör bedömningen att detta arbete behöver fördjupas och ingå i uppföljning av Älvstaden inom ramen för stadens ordinarie uppföljningsprocess. Under hösten 2017 och vintern 2018 har en uppföljning av Kvillebäcken gjorts Case Kvillebäcken. Uppföljningen inom Case Kvillebäcken har varit framgångsrik och bör vara vägledande för framtida uppföljningar av områden i Älvstaden. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (13)

10 Inriktning Färdplan Älvstaden 2019 Baserat på stadsledningskontorets bedömning av framtaget förslag till färdplan version 2018 tillsammans med de tydligaste synpunkterna som framkommit under remissförfarandet till förvaltningar och bolag föreslås nedan utvecklingsområden för framtida versioner av Färdplan Älvstaden. Tidsmässig samordning med budget För att stärka kopplingen mellan färdplan Älvstaden och den årliga budgetprocessen är det av vikt att kommande färdplan bereds och ges möjlighet för beslut i kommunfullmäktige under början av året, för att på så sätt kunna utgöra underlag för eventuella ytterligare ställningstaganden i budgetprocessen. Gemensam prioritering inom Älvstaden Stadsledningskontorets bedömning är att färdplanen fortsatt har inslag av allt för optimistiska tidplaner och leveranser, både kring planering och genomförande, med avseende på tillgängliga resurser, övrig stadsutveckling och framdriften i övrigt i stadens stadsutvecklingsprojekt. För att färdplanen ska bli ett väsentligt underlag för styrningen av Älvstaden behöver underlaget än tydligare spegla och leverera en gemensam bild av prioritering, resursallokering och genomförbarhet från inblandade parter inom Älvstaden. En förutsättning för att på ett bra sätt kunna effektuera en framdrift vid ett eventuellt beslut i enlighet med färdplanen. För att kunna göra denna prioritering ser stadsledningskontoret behovet av att en beroendekartläggning för Älvstaden görs som pekar på hur utbyggnaden av Älvstaden förhåller sig till övrig beslutad stadsutveckling i staden. Detta är också något som flera remitterade förvaltningar och bolag pekar på att framtida färdplaner behöver kompletteras med. Stadsledningskontoret gör bedömningen att en beroendekartläggning skall göras inom ramen för Älvstaden under 2018 och att resultatet av denna kartläggning sedan skall inkluderas i kommande färdplaner. Samordning med investeringsnomineringar För att färdplanen ska bli ett relevant underlag i den årliga budgetprocessen är det av vikt att den i den utsträckning det är möjligt korrelerar med nämndernas investerings- och exploateringsinvesteringsnomineringar. Detta gäller framför allt för investeringsåtaganden de närmst följande åren där beslut om investeringsutrymme ska fattas inom ramen för den årliga budgetprocessen. Detta har genomförts i samband med föreslagen färdplan men bedöms behöva utvecklas ytterligare en nivå till kommande färdplan. Kopplat till arbetet med en beroendekartläggning lyfter flera remitterade förvaltningar och bolag behovet att ta fram en övergripande utbyggnadsplanering för Älvstaden kopplat till övriga centrala projekt i staden bland annat för att säkerställa en tillgänglig och framkomlig stad för boende, besökare och näringsliv samt för att skapa förutsättningar för områdesgemensam bygglogistik under hela utbyggnadstiden. Utifrån utbyggnadsplaneringen behövs en genomförandeplan för kommunaltekniska investeringar i Älvstaden (allmän plats, ledningar etc.). Genomförandeplanen behövs ur flera aspekter för att ge svar på: Vilka investeringar behövs? Vem ansvarar? Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (13)

11 I vilken ordning ska investeringarna genomföras? Vem ska finansiera investeringarna? Utveckla ekonomiska bedömningar De ekonomiska bedömningarna, scenarier och kalkyler behöver fortsatt utvecklas inte minst för att säkerställa en likformig hantering mellan delområden och på så sätt kunna ge en än mer tydlig sammanställd bild av de ekonomiska konsekvenserna för stadsutvecklingen i Älvstaden. Den ekonomiska beskrivningen i färdplanen behöver förtydligas avseende vad som driver och påverkar exploateringsekonomin i de olika delområdena, vilka övergripande ställningstaganden som ligger till grund för bedömningarna och på ett tydligare sätt beskriva var de ekonomiska konsekvenserna landar inom stadens organisationer. Stadsledningskontorets förslag till att utforma ekonomiska mål/inriktningar för Älvstaden ger även förutsättningar att utveckla analys och konsekvensbeskrivning av de ekonomiska bedömningarna. Tydliggöra näringslivsperspektivet Näringslivsperspektivet har från vissa remitterade förvaltningar och bolag framhållits som otillräckligt belyst i framtaget förslag till färdplan och ett område som kan utvecklas på ett tydligare sätt i kommande färdplaner. Stadsledningskontoret delar denna bedömning och ger Älvstadsorganisationen i uppdrag att till nästa färdplan belysa detta perspektivet bättre och se på vilket sätt som färdplan Älvstaden kan samordnas med Göteborg Stads näringslivstrategiska program som kommunfullmäktige antog i mars Pröva nytt delområde: Älven Ett annat förslag på komplettering till kommande färdplaner gällde att skapa ett nytt delområde inom Älvstaden - Delområde Älven. Stadsledningskontoret delar uppfattningen att älven behöver ingå tydligare i Älvstadsarbetet och ger därför Älvstadsorganisationen i uppdrag att till nästa färdplan se över frågan om att skapa nytt delområde Älven alternativt inkorporera Älvens utvecklingsfrågor bättre i dagens delområdesindelning. Samhällsekonomiska värden Under arbetet med Älvstaden har, vilket även framhålls av flera remitterade förvaltningar och bolag avseende färdplanen, ett behov lyfts fram av att kunna komplettera de projektekonomiska exploaterings- och investeringsbedömningarna även med samhällsekonomiska effekter av de åtgärder och satsningar som genomförs. I dagsläget saknas modeller för att monetärt kunna beräkna de samhällsekonomiska långsiktiga effekterna av komplexa stadsutvecklingsprojekt. Trots det finns fortsatt behov av att på ett tydligare sätt kunna beskriva de nyttor som eftersträvas utifrån visionen för att möjliggöra ett aktivt ställningstagande och avvägning mellan olika satsningar och inriktningar inom projekten. Maria Augustsson Planeringsledare Ylva Löf Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (13)

12 Bilaga 1 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 1658/15 Uppdrag Älvstaden Tidigare behandling Bordlagt den 31 maj 2017, 433, den 14 juni 2017, 499, den 23 augusti 2017, 567 och den 6 september 2017, 617. Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 15 maj Återremissyrkande från SD den 31 maj Yrkande från MP och S den 20 september Yrkande från V den 20 september Yrkanden Lars Hansson (SD) yrkar att ärendet ska återremitteras i enlighet med yrkande från SD den 31 maj Ulf Kamne (MP) yrkar bifall till yrkande från MP och S den 20 september Daniel Bernmar (V) yrkar bifall till yrkande från V den 20 september Propositionsordning Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer först propositioner på dels ärendets återremiss och dels ärendets avgörande idag och finner att kommunstyrelsen beslutat att avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: Ja för ärendets avgörande idag och Nej för ärendets återremiss. Jonas Ransgård (M), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S), Maria Rydén (M), Martin Wannholt, tjänstgörande ersättaren Jonas Attenius (S) och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) röstar Ja (12). Lars Hansson (SD) röstar Nej (1). Reservation Lars Hansson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Propositionsordning Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer härefter propositioner på Ulf Kamnes och Daniel Bernmars yrkanden och finner Ulf Kamnes yrkande bifallits. Omröstning begärs. Omröstning Godkänt voteringsproposition: Ja för bifall till Ulf Kamnes yrkande och Nej för bifall till Daniel Bernmars yrkande. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (13)

13 Ulf Kamne (MP), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S), tjänstgörande ersättaren Jonas Attenius (S) och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) röstar Ja (5). Daniel Bernmar (V) röstar Nej (1). Jonas Ransgård (M), Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Maria Rydén (M), Martin Wannholt och Lars Hansson (SD) avstår från att rösta (7). Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag med tillägg enligt yrkande från MP och S: 1. En omarbetad och reviderad färdplan för genomförande av Älvstaden bereds årligen för beslut i kommunfullmäktige. 2. Stadsledningskontoret leder styrgruppen inom Älvstaden. 3. Uppföljningen av Älvstaden görs utifrån antagen färdplan inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess med underlag från berörda nämnder och styrelser. 4. Stadsledningskontoret får i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med en avstämning av arbetet med organisationsförändringen under våren 2018 samt en utvärdering och eventuella förslag på justeringar i upplägg eller styrmodell våren Reservation Daniel Bernmar (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Expedieras Stadsledningskontoret vid protokollet Mathias Sköld Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13 (13)

14 Avd Stadsutveckling Stadsledningskontoret Sammanställning remiss: Färdplan Älvstaden Innehållsförteckning: 1 Bakgrund remiss av förslag Färdplan Älvstaden Stora koordineringsgruppen Gemensamma frågor Färdplanen som styrverktyg/styrdokument Färdplanens struktur/innehåll/disposition Kompletteringar av Färdplan Älvstaden Textsynpunkter... 7

15 1 Bakgrund remiss av förslag Färdplan Älvstaden Stadsledningskontoret har skickat ut förslag på Färdplan för Älvstaden på remiss till förvaltningar och bolag som ingår i ledningen och styrningen av Älvstaden (SBK, FK TK, PoNF, ÄUAB, BRG samt till SDF Lundby, Majorna-Linné och Centrum. Ingen nämnd- eller styrelsebehandling bedömdes som aktuell i detta skede enligt beslut i styrgruppen för Älvstaden. Tillsammans med remissen skickades nedan frågor ut: 1. Vad innebär förslaget till färdplan Älvstaden för er förvaltning/bolag? 2. Vad anser er förvaltning/bolag behöver förändras alternativt anpassas i förslaget till färdplan Älvstaden i förhållande till de resurser och möjligheter som er förvaltning/bolag har idag? 3. Vad i förslaget till färdplan Älvstaden anser er förvaltning/bolag är viktigt att kommunfullmäktige beslutar om? 4. I framtida färdplaner Älvstaden för kommande år vad anser er förvaltning/bolag att det finns för utvecklingspotential? 5. Vad i färdplanen ser ni är förvaltningen/bolagets eget ansvar att fatta beslut om? 6. Övriga synpunkter? Efter att remisstiden har gått ut har SLK fått in remissyttranden från samtliga remitterade förvaltningar och bolag (se bilaga 1). Utöver det ordinarie remissförfarandet så har synpunkter på förslaget till färdplan även hämtats in genom koordinering via Älvstadens stora koordineringsgrupp där övriga förvaltningar och bolag som berörs av Älvstadsarbetet finns representerade. Dessa synpunkter hanteras i en separat rubrik enligt nedan. Denna rapport syftar till att göra en sammanställning av de inkomna remissvaren inför styrgruppens extra möte om färdplanen den 8/3 för vidare diskussion och beslut om behandling och påverkan på Färdplanen Älvstaden inför fortsatt hantering inför beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Synpunkter kan komma att hanteras både i förslag till Färdplan Älvstaden men även i tjänsteutlåtande till KS/KF. 1.1 Stora koordineringsgruppen Förslaget till färdplan har även informerats och diskuterats inom ramen för den stora koordineringsgruppen i Älvstaden. I denna grupp ingår bolag och förvaltningar som berörs av Älvstadens arbete men inte sitter med i styrgrupp eller PLG. Dessa är: KULF, Kretslopp och vatten, Miljöförvaltningen, Parkeringsbolaget, GBG lokaler. Göteborgs Energi och Framtiden. Gruppen hade möte den 21/2 och fick en möjlighet att på mötet framföra sina synpunkter och överlämna dem skriftligen till SLK. Synpunkter på färdplanen kom denna vägen in från Kretslopp och vatten, Göteborgs Energi, Framtiden och parkeringsbolaget. Dessa synpunkter redovisas i bilaga 2. Via LS har också synpunkter från Idrott- och Föreningsförvaltningen kommit in. Dessa synpunkter finns med i bilaga 2. Sammanställning remiss - Färdplan Älvstaden sida 2

16 2 Gemensamma frågor Vid genomgång av remissmaterialet kan SLK se att flera förvaltningar och bolag lyfter några frågor som därmed blir gemensamma vid den fortsatta behandlingen av färdplanen. Samtliga remissinstanser är positiva till att färdplanen tagits fram: ökad tydlighet, uppföljning underlättar deras uppdrag (BRG, SDF) Frågan och behovet av KF beslut om tydlig prioritering av Älvstadenprojekten gentemot övriga stadsutvecklingsprojekt i Göteborg stad lyfts av nästan samtliga remissinstanser. Det är viktigt att detta lyfts i samband med att kommunfullmäktige fattar beslut om Färdplanen. Flera remissinstanser lyfter också fram behovet av en beroendekartläggning som pekar på hur utbyggnaden av Älvstaden förhåller sig till övrig stadsutveckling i staden som t.ex. de större infrastrukturprojekten, Bostad 2021 mm. Även vikten av ett KF beslut kring en ekonomisk ram eller mål för Älvstaden som helhet nämns också som en fråga av de flesta remissinstanser. De flesta av remissinstanserna lyfter också fram att Älvstaden kräver mycket resurser och därför ett behov av resurssättning av Älvstaden. De flesta av remissinstanserna önskar att en resursallokering av Älvstaden görs efter en analys över vilka resurs- och kompetensbehov som är förenade med utbyggnaden av Älvstaden. Samtliga förvaltningar/bolag behöver beskriva det behov man ser av resurser inom den egna förvaltningen för älvstadenprojekten. De flesta remissinstanser anser att Älvkantsskyddsfrågan behöver belysas mycket mer i förslaget till färdplan vad gäller prioritering, principer kring utbyggnad och dess finansiering. 3 Färdplanen som styrverktyg/styrdokument När det gäller frågan om färdplanen som styrdokument så framkommer olika bilder i remissunderlaget. Några tycker det inte är tillräckligt tydligt i förslaget till färdplan vad det är KF skall fatta beslut om och va KF:s beslut innebär. Vad som är förslagen till beslut i kommunfullmäktige bör framgå tydligt. Fastighetskontoret framhåller att beslutsunderlaget skall begränsas till de kritiska frågorna som finns för fortsatt framdrift i Älvstadenprojektet dvs ekonomi och genomförbarhet. SBK menar att Färdplanen kan beslutas som en inriktning men att det är viktigt att färdplanen inte tolkas som styrande för tidplaner för enskilda detaljplaner och att ett förtydligande kring detta krävs. SBK menar dock att det i den remitterade färdplanen saknas analyser och konsekvensbeskrivningar för den pågående planeringen vilket handlingen behöver kompletteras med och som bör ligga till grund för inriktningsbeslutet. SBK pekar också på att om färdplanen ska bli ett tydligt styrdokument behöver det framgå vilka delar av förslaget till färdplan som utgör inriktningsdokument. SBK föreslår vidare KF beslutar om färdplanen vartannat år. PoNF framhåller att färdplanen behöver bli ännu tydligare på att styra vad gäller ekonomi, kvalitet och tid vilket också SBK pekar på. PoNF lyfter också fram färdplanen som Sammanställning remiss - Färdplan Älvstaden sida 3

17 ett styrdokument där Älvstaden på sikt tidigt kan lyfta in större övergripande knäckfrågor för beslut om lösning där det finns stora målkonflikter. SDF för fram att delar av förslaget till färdplan kan användas som beslutsunderlag men inte helheten så som förslaget ser ut i nuläget. SDF anser att kap 2 i färdplanen är det som skall utgöra underlag för beslut i KF och att kap 3 i färdplanen inte kan göra det eftersom avsnittet har för stora brister vad gäller social hållbarhet. Om kapitel 2 i färdplanen skall kvarstå måste kapitlet enligt SDF innehålla en inriktning hur projekt Älvstaden skall förhålla sig till angränsande stadsutvecklingsprojekt och befintlig stad Frågor att ta ställning till: Hur blir färdplanen ett tydligare beslutsdokument till KF? Vad är viktigast att KF fattar beslut om? Vilka delar av färdplanen skall ingå i KF:s beslut? Vad ska vi föreslå KF att tvi får för uppdrag för fortsatt arbete och utredning? 4 Färdplanens struktur/innehåll/disposition När det gäller färdplanens struktur/innehåll/disposition framkommer även här olika bilder i remissen. Fastighetskontoret föreslår att färdplanen begränsas i omfattningen och har fokus på de kritiska frågorna för fortsatt framdrift i älvstadenprojekten, dvs en betydligt mer avskalad form än den remitterade versionen mer inriktad på ekonomi och genomförande. Övriga delar föreslår FK skall förfinas och utvecklas vidare inom ramen för styrgruppens arbete och skulle sedan kunna föras upp för avrapportering till politiken. Även PoNF föreslår att färdplanen ska vara kortare, tydligare och mer avskalad. SBK föreslår att Färdplanen omstruktureras så att det är lätt att förstå delområdenas beroenden av externa projekt och strategiska beslut genom att det som är kritiskt för utbyggnaden beskrivs i en inledning (älvkantsskydd, infrastruktur, broförbindelser, integration med staden, kopplingar mellan delområden) kompletterat med en beskrivning av vad som krävs för att detta ska komma på plats samt att varje delområde kompletteras med en grov ekonomisk kalkyl. SDF föreslår att den del i dokumentet med rubrik Färdplan Älvstaden (s-9-30) skall utgöra själva färdplanen och att de delar som återfinns under rubrik Att genomföra vision Älvstaden inte skall utgöra underlag för beslut i KF. Flera andra remissinstanser som tex ÄUAB och SDF lyfter dock fram behovet av mer skrivningar kring tex social hållbarhet och offentliga rum. Frågor att ta ställning till vad gäller färdplanens struktur/innehåll/disposition: Kortare, längre eller befintlig struktur? Struktur enligt FK:s förslag? Struktur enligt SDF förslag? Sammanställning remiss - Färdplan Älvstaden sida 4

18 5 Kompletteringar av Färdplan Älvstaden I remissunderlaget framförs flera förslag till kompletteringar av färdplanen dvs nya avsnitt både för den version som KF skall fatta beslut om i år samt till beslutet i KS/KF hörande tjänsteutlåtande men även för kommande versioner då en av remissfrågorna handlade om just det. Nedan görs ett försök att framställa dessa förslag i tabellform för att på bästa vis skapa en överskådlighet. Frågor att ta ställning till vad gäller kompletteringar: Vilka av dessa kompletteringar behöver göras till denna version av Färdplanen / nästa /senare? Vilka kompletteringar behöver stöttas av förslag uppdrag i samband med beslut i KS/KF? Vilka kompletteringar behöver kommenteras i TU? Vad? Älvkantsskydd Beroendekartläggning Resursallokering Samhälls- och socioekonomiska analyser och kalkyler Genomförandeplan för kommunaltekniska investeringar (B och C) Vilka remissinstanser? FK, SBK, PoNF, ÄUAB, TK? FK, SBK, TK, ÄUAB, FK, SBK, TK, ÄUAB, PoNF ÄUAB, SDF, PoNF FK, TK? Varför? Otillräckligt belyst i nuv. förslag Behövs för att politiken skall kunna prioritera Behövs för att politikens skall kunna besluta om resurser Behövs för att ge bättre underlag om investeringars lönsamhet för samhället och vilka beslut som behövs för drift och underhåll Tydliggöra vad som bör byggas, i vilken ordning, logistikfrågor samt för att säkerställa finansiering av projektet Prio: Riskhanteringsmodell kopplat till tid, innehåll och kostnad Framtidsanalys av stadsutveckling och bostadsmarknad FK, SBK SBK Sammanställning remiss - Färdplan Älvstaden sida 5

19 Vad? En aggregerad tidplan för alla områden i en bild gärna en sekventiell tapet som synliggör tidslinjen. Vilka remissinstanser? ÄUAB Varför? Delområde Älven ÄUAB Att delområden längs älven utökas så de norra och södra gränserna möts för att inte tappa frågor avseende älvrummet t.ex. transporter mm Uppföljning och utvärdering av hållbar utveckling ÄUAB, SDF Fusion Point Gothenburg ÄUAB Årligen redovisa de viktigaste resultaten utifrån en uppföljning och utvärdering av hållbar utveckling i varje delområde Fusion Point Gothenburg borde omnämnas Definiera i staden vad vi menar med platsbyggnad Definition av ÄUAB platsbyggnad Näringslivsperspektivet BRG Näringslivsperspektivet kan utvecklas på ett tydligare sätt i kommande färdplaner. I dagens version framgår endast hur mycket kontor som skall byggas inte varför och vad som efterfrågas. Prio: Case Kvillebäcken ÄUAB Uppföljningen av Kvillebäcken bör tas med eftersom case Kvillebäcken kan vara vägledande för hur vi följer upp våra områden i Älvstaden Central ekonomistyrningsmodell FK Behov av en tydligare central ekonomistyrningsmodell för att säkra ekonomiska perspektiv i planeringen. Sammanställning remiss - Färdplan Älvstaden sida 6

20 Vad? Kommunal service/behov Social infrastruktur Samband social infrastruktur gestaltat via en karta Vilka remissinstanser? FK, SDF SDF Varför? Sammanställning över dagens underskott samt en plan för hur och vad underskottet skall hanteras, Även icke lagstadgad offentlig service bör redovisas. Prio: 6 Textsynpunkter Alla remissinstanser har inkommit med konkreta ändringsförslag i färdplanens texter där felaktigheter förekommer. Dessa tas om hand i arbetsgruppen. Utöver dessa synpunkter så finns det även allmänt hållna synpunkter på textens karaktär av vilka några återkommande synpunkter i remissinstanserna punktas upp nedan: Det bör tydligare framgå vilka potentialer Älvstaden har. Nu framkommer inte det tillräckligt tydligt. Bilden är ibland överoptimistisk Tidplanerna är för detaljerade för begreppet färdplan Kapitlet om kvalitet och hållbarhet behöver skrivas om så att samband mellan tid, kvalitet och kostnader närmares beskrivs i texten. Tydligare objektsbeskrivningar Det behöver tydliggöras vilka poster som ingår i kalkylerna. I dagsläget är det exempelvis oklart om älvkantskydd ingår Kostnadsbilderna är grunda, först tydligt efter GFS Beskrivning av vilket skede som de angivna kostnadsbedömningarna är gjorda Sammanställning remiss - Färdplan Älvstaden sida 7

21 Färdplan Älvstaden Älvstadens utbyggnad med femårsintervaller fram till 2035 Version 2018

22 Förord Älvstaden är Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Arbetet med Älvstaden följer den politiskt beslutade visionen vision Älvstaden som Göteborgs Stads kommunfullmäktige fattade beslut om Enligt vision Älvstaden skall skapas i Älvstaden, bostäder och arbetsplatser och till det en tillhörande mängd offentliga rum och lokaler för service sju delområden till år Fram tills nu är vision Älvstaden det enda politiskt beslutade styrdokument som finns för Älvstaden. Älvstaden är idag i en tydligare genomförandefas, där många projekt är startade och mycket planering genomförs vilket ställer krav på beslut över nämnd och bolagsgränser för att säkra framdriften. I tidigare beslut om vision Älvstaden, samt förnyat i beslut i Göteborgs Stads Kommunstyrelse , ska en färdplan för genomförande av Älvstaden årligen beredas för beslut i kommunfullmäktige. Färdplanen utgör ett program för genomförande av Älvstaden och en inriktning för övergripande styrning och uppföljning av arbetet med Älvstaden. Färdplan Älvstaden har tagits fram inom ramen för Älvstadsorganisationen och godkänts av Älvstadens styrgrupp efter en förvaltningsremiss till berörda förvaltningar och bolag. Färdplan Älvstaden version 2018 fokuserar på planerad utbyggnad av Älvstaden och ska vara ett tydligt inriktningsdokument för arbetet med genomförande av vision Älvstaden. Men färdplanen har fler viktiga uppgifter. Den skapar samsyn och underlättar därför det dagliga arbetet för alla som arbetar inom Älvstaden. Den ger en uppdaterad helhetsbild över riktning, behov, risker, beroenden och tidplaner. Sida 2 av 46

23 Förord 2 Sammanfattning 4 Inledning 5 Syftet med Färdplan Älvstaden 5 Avgränsningar Färdplan Älvstaden 5 Vision Älvstaden 5 Älvstaden och Göteborgsregionen 7 Begrepp och definitioner Färdplan Älvstaden 8 Färdplan Älvstaden 9 Nulägesanalys 9 Utbyggnadsvolymer i Älvstaden 10 Social infrastruktur för Älvstaden 13 Älvstadens sju geografiska områden 17 Introduktion av delområdena 17 Lindholmen 18 Frihamnen 20 Backaplan 22 Ringön 24 Centralenområdet 25 Gullbergsvass 26 Södra Älvstranden 28 Att genomföra Vision Älvstaden 30 Kvalitet och hållbarhet 32 Älvstaden en socialt hållbar stad 33 Älvstaden i staden 34 Älvstaden och omvärlden 35 Beroenden och samband Älvstaden 37 Risker Älvstaden 39 Älvstadens ekonomi 40 Översiktlig bedömning av kommunens exploateringsinvesteringar 40 Översiktlig bedömning av investeringar i övergripande kommunalteknisk infrastruktur 44 Översiktlig bedömning av investeringar i social infrastruktur 45 Sida 3 av 46

24 Sammanfattning Färdplan Älvstaden version 2018 är ett dokument som i huvudsak består av tre kapitel. I kapitlet Färdplan Älvstaden beskrivs Älvstaden utifrån en nulägesanalys, utbyggnadsvolymer, översiktliga tidplaner, behov av beslut och planerad social infrastruktur. I kapitlet görs en nulägesanalys som konstaterar att Älvstaden under innevarande år går in i en genomförandefas för flera delområden : Södra Älvstranden, Frihamnen och Centralenområdet. En genomförandefas som kommer att ställa andra krav på Älvstadens organisation och på mer resurser som det i dagsläget råder brist på. Kapitlet beskriver vidare utbyggnadsvolymer för Älvstaden till och med 2026 med tidplaner nedbrutet på delområdesnivå samt behov av specifika politiska beslut nedbrutet årsvis för att klara beskrivna volymer. Kapitlet introducerar begreppet social infrastruktur för anläggningar och investeringar i vård, omsorg, skola i älvstaden och beskriver i ett eget avsnitt Älvstadens behov av social infrastruktur. I avsnittet konstateras att Älvstaden fram till 2017 inte lyckats planera behovet av lokaler och mark för det behov av social infrastruktur som finns. Färdplan Älvstaden föreslås därför vara basen för att tidigt planera och visa kommunala behov av mark och lokaler i Älvstaden och i avsnittet redovisas en tabell som visar en uppskattning av Älvstadens behov av social infrastruktur oaktat huvudman per delområde fram till år I kapitlet Att genomföra vision Älvstaden beskrivs utmaningarna med att genomföra vision Älvstaden utifrån flera perspektiv som t.ex organisation, kvalitét, social hållbarhet, omvärlds- och riskfaktorer samt beroenden och samband med annan stadsutveckling i Göteborgs Stad. I kapitlet konstateras att stadsutvecklingen i Älvstadens delområden är beroende av samordning mellan en mängd olika projekt och listar större övergripande Infrastrukturprojekt och exempel på strategiska utredningar, policys och planer som påverkar exploatering av Älvstaden. I kapitlet redovisas även Älvstadens arbete med klimatanpassning och älvkantsskydd. Klimatpåverkan är också en av flera identifierade högrisker med Älvstadsarbetet enligt den riskanalys som görs av Älvstaden i detta kapitel. I kapitlet Älvstadens ekonomi ges en översiktlig indikation av det ekonomiska åtagande och uppskattade ekonomiska volymer som följer av den planering och genomförande som pågår för stadsutvecklingen i Älvstaden, baserat på nuvarande planeringsinriktningar och planerad genomförandetakt. Den översiktliga exploateringsekonomiska bedömningen som presenteras för Älvstaden de kommande 20 till 30 åren indikerar på exploateringsvolymer på i storleksordningen miljarder. Exploateringsvolymer som baserat på nuvarande bedömningar inte fullt ut finansieras genom uppskattade exploateringsinkomster. Bedömningarna innehåller fortsatt stora antaganden och osäkerheter och baseras på nuvarande planeringsinriktningar utifrån visionen. De ekonomiska bedömningar och scenarierna förändras i takt med den fortsatta planeringen och målsättningen för Älvstaden. Som en konsekvens av, eller som en förutsättning för, exploateringen och stadsutvecklingen tillkommer behov av grundläggande trafikal och social infrastruktur. En grov uppskattning av dessa behov indikerar på ett kommunalt åtagande om ca miljarder kommande tjugoårsperiod Sida 4 av 46

25 Inledning Syftet med Färdplan Älvstaden Ambitionen med Färdplanen är att skapa en realistisk bild för vilka projekt Älvstaden bör starta och fullfölja fram till och med Denna tidshorisont är möjlig att överblicka, på längre sikt är bilden mera osäker, men ändå redovisad för att ge en bild av helheten. Målbilden är uppdelad i en redovisning av antalet bostäder respektive arbetsplatser med femårsintervall samt social infrastruktur. Avgränsningar Färdplan Älvstaden Färdplanen fokuserar på planerad utbyggnad av Älvstaden. Färdplanen innebär inga beslut om att vidta eller starta specifika åtgärder dessa hanteras i separata handlingsprogram och regleras i detaljplaner och avtal. Arbetet med att ta fram denna version av färdplan för Älvstaden har också identifierat behov av kompletteringar av frågor till framtida färdplaner då det under framtagandet av denna version inte funnits tillräckligt med underlag. Sådana kompletteringar är bl a att göra en gemensam prioritering av projekt inom Älvstaden, skapa en bättre samordning av Älvstadens investeringsnomineringar samt ta fram en genomförandeplan och utbyggnadsordning för Älvstaden och att fortsätta utveckla Älvstadens ekonomiska bedömningar. Vision Älvstaden 2012 antog kommunfullmäktige Vision Älvstaden. Ett omfattande dialog- och idéarbete lade grunden till det slutliga dokumentet. Processen involverade göteborgare, företrädare för kommunala förvaltningar och bolag, näringsliv och akademi. Under två år genomförde Göteborgs Stad en mängd medborgardialoger, expertworkshopar, internationella erfarenhetsutbyten, utredningar och studier. Tre strategier Älvstaden ska vara öppen för världen. Den ska vara inkluderande, grön och dynamisk. Älvstadsvisionen ska hela staden, möta vattnet och stärka kärnan. Göteborg ska bygga en tät stadsmiljö som främjar möten och samverkan. Vad som krävs för att lyckas Att genomföra Vision Älvstaden är en stor utmaning. Älvstaden är ett stort område längs älvens båda sidor i centrala Göteborg som ska omvandlas till en levande och dynamisk del av stadskärnan. Här finns också svåra frågor att lösa: klimatanpassning, segregation, mobilitet med mera. För att lyckas krävs ett tydligt ledarskap, en öppen kommunikation, en bred samverkan och att lärande processer blir en integrerad del av arbetet. Sida 5 av 46

26 Alla involverade på alla nivåer behöver även förstå att staden som byggs innebär en gestaltad livsmiljö för människor. Förutom bostäder, arbetsplatser och lokaler skall social infrastruktur och olika typer av offentliga rum, som torg och parker, adderas där människor kan vistas och mötas. Enligt Visonen ska Älvstaden utvecklas med utgångspunkt från knutpunkterna, stråken och ett levande älvrum. Göteborg kan bli en mer sammanhållen stad medan utbyggnaden pågår genom att låta Älvstaden växa successivt utåt från redan pågående projekt, starta utbyggnaden i knutpunkterna på Södra Älvstranden, Lindholmen, Frihamnen, Backaplan och Centralenområdet samt koppla ihop utbyggnadsområdena med stråk. Sida 6 av 46

27 Älvstaden och Göteborgsregionen Ur mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt som Göteborgsregionens (GR) förbundsfullmäktige antog 2013: Stärk de kvaliteter som gör att invånare vill leva och verka i samt besöka Göteborgsregionen Skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter Göteborgs lokala arbetsmarknad ska 2030 omfatta 1,75 miljoner invånare. Befolkningsökningen inom Göteborgsregionen ska vara minst invånare per år. Stads- och tätortsmiljöer ska utformas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv med ett gott boende och attraktiva mötesplatser. Kärnan ska stärkas med ytterligare boende och arbetsplatser till Strukturbilden för Göteborgsregionen Stadskärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Det är en gemensam uppgift att verka för en attraktiv och lättillgänglig regional kärna. GR:s medlemskommuner kom gemensamt överens 2008 om hur de ska utveckla den regionala strukturen genom Strukturbilden för Göteborgsregionen. De övergripande strukturbildande elementen är Kärnan, Det sammanhängande stadsområdet, Huvudstråken, Kustzonen, De gröna kilarna och Göta älv. Ambitionen är att medlemskommunerna lokalt ansvarar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Det gör kommunerna genom att i sin planering utgå ifrån och följa strukturbilden och överenskommelsen. Båda kan även ligga till grund för diskussioner i gränsöverskridande frågor. De kan också utgöra underlag för ett samordnat agerande om till exempel åtgärder i transportinfrastrukturen. Sida 7 av 46

28 Begrepp och definitioner Färdplan Älvstaden Social infrastruktur: Älvstaden använder begreppet social infrastruktur. I Älvstaden avses lokaler och ytor som kan kopplas till den sociala infrastrukturen såsom olika pedagogiska verksamheter, äldreboenden och bostäder med särskild service (BmSS), men också kultur-, fritids- och idrottsverksamheter som allmänna bollplaner och elljusspår tillsammans med torg och parker. Offentliga rum (kallas ibland också för offentliga friytor) är ett begrepp i samhällsplanering för utrymmen i bebyggelse inomhus eller utomhus dit allmänheten har enkelt tillträde kostnadsfritt. Dit räknas framför allt gator, torg och parker. Allmän plats är främst ett juridiskt begrepp; ett område som i en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet. En allmän plats kan till exempel vara en gata, ett torg eller en park. Kvartersmark är all mark inom ett planområde som inte ska utgöra allmän plats eller vattenområde. I en detaljplan ska det alltid framgå vilken användning som är tillåten inom kvartersmark: till exempel bostäder, centrumverksamhet eller industri. Platsbyggnad. Allteftersom planarbetet pågår arrangeras värdeskapande aktiviteter och prototypbyggnationer med syftet att skapa goda mötesplatser för en mångfald av stadens medborgare. Genom att bearbeta åsikter och värderingar i dialog med dem som ska använda platsen, fylls detaljplanearbetet på med aktiviteter i realtid. På så sätt består arbetet av lika delar planarbete och genomförande. Exempel på platsbyggnad är bastun i Frihamnen, en del av Jubileumsparken. Temporära staden innebär de insatser Älvstaden gör för att skapa en levande stad under projektets genomförandetid som en del av innovativ stadsutveckling. Temporära bostäder har ett temporärt/tillfälligt bygglov 10+5 år på samma plats. I Färdplanen används begreppet BTA som står för bruttototalarea som är summan av alla våningsplan area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas utsida. För större områden används enheten hektar (ha). En hektar är kvadratmeter (m 2 ) eller 0,01 kvadratkilometer (km²). Det motsvarar arean av en kvadrat med 100 meters sidor (100 m 100 m). I Färdplanen är alla angivna tal och siffror avrundade och cirkavärden. Sida 8 av 46

29 Färdplan Älvstaden Syftet med det här avsnittet är att beskriva Älvstaden utifrån en nulägesanalys, utbyggnadsvolymer, översiktliga tidplaner, behov av beslut och planerad social infrastruktur. Nulägesanalys Inom Älvstaden har stora delar av Lindholmen och Kvillebäcken byggts, men arbetet inom Älvstaden har från 2012 till stor del präglats av planering. Under 2018 beräknas ytterligare detaljplaner i Älvstaden bli antagna. Det innebär att arbetet med Älvstaden delvis skiftar karaktär: från planering till genomförande. Från planering till genomförande Flera stora områden förväntas gå in i en genomförandefas: Södra Älvstranden (Skeppsbron, Masthuggskajen), Frihamnen och Centralenområdet. En genomförandefas som ställer ökade krav på Älvstadens organisation vad gäller: behov av mer styrning och samordning. Behöver överbrygga inbyggda målkonflikter. Minska beslutsunderskott i KF/KS kring Älvstaden. Färdplanen är den del av ett mer uppstyrt arbetssätt. Går vidare med det arbete som inletts kring processkalibrering av stadens processer. Inför en gemensam projektmetodik och administrativa projektstöd. Konkretiserar Älvstadens målbild kring innehåll, kvalitet och tid. Genomför en genomlysning av förvaltningsorganisationernas ekonomi och bemanning för att klara att omhänderta byggt resultat. Fortsatt resurs- och kompetensbrist Resursbristen avspeglar sig inom främst tre områden: 1. Inom våra förvaltningar som utöver Älvstaden fördelar sina resurser till en mängd projekt inom staden. 2. Dubbelarbete och behov av att samordna våra resurser inom staden. 3. Svårigheter att upphandla: hög beläggning bland entreprenörer och konsulter gör att de i mindre utsträckning deltar i upphandlingar. Det innebär färre anbud som i sin tur innebär anbud på en högre prisnivå. Färre anbud innebär också ett snävare urval med risk för lägre kvalitet. Sida 9 av 46

30 Utbyggnadsvolymer i Älvstaden Med en rimlig täthet är Älvstadens samlade potential på sikt en total exploatering av 5 miljoner m 2 BTA. I dialog med Älvstadens delområden har innehåll uppskattats från att visionen togs 2012 till 2021 respektive En grov fördelning av innehåll under denna tid framgår nedan. Inför målåret 2035 kan Älvstaden ge ett tillskott av lägenheter och arbetsplatser. I dessa siffror är inte Gullbergsvass och Ringön medräknade eftersom planeringen av dessa områden startar senare. OBS! Tabellen ovan avser hela staden Volymer till och med 2021 Tabellvärdena är en prognos utifrån nu pågående planering. Notera att Frihamnens bostäder inkluderar temporärt boende (fram till Utbyggnaden av äldreboende är dock inte inkluderad i volymerna. Beräkning av skolor etc: se kapitlet om social infrastruktur. Sida 10 av 46

31 Älvstaden 2018 För att säkra de tidplaner som presenteras nedan per delområde behövs under 2018 beslut om: Inriktnings- och investeringsbeslut för del av Jubileumsparken. Investeringsbeslut för allmän plats Skeppsbron. Antagande av detaljplan för blandad stadsbebyggelse vid Järnvågsgatan m.fl. Investeringsbeslut allmän plats för blandad stadsbebyggelse Järnvågsgatan m.fl. Startbesked detaljplan Centrala Lindholmen, etapp 1 Startbesked detaljplan Spårväg Lindholmsallén Antagande av detaljplan Pumpgatan, del 1 Startbesked detaljplan 2 Frihamnen (vid bron) Antagande av detaljplan 1 Backaplan: handel mm vid Backavägen Antagande av detaljplan Västlänken station Centralen, Centralenområdet Älvstaden 2019 För att säkra de angivna volymerna per delområde samt de tidplaner som presenteras nedan per delområde behövs under 2019 beslut om: Antagande av detaljplan etapp 1a Frihamnen Inriktningsbeslut för investering i allmän plats Frihamnen etapp 1. Investeringsbeslut för Frihamnen etapp 1 (i samband med detaljplanens antagande). Investeringsbeslut för Linbanan. Godkännande av program och kommunala kostnader för Backaplan. Inriktnings-/investeringsbeslut för Hjalmar Brantingsstråket (eventuellt etapp 1). Antagande av detaljplan Pumpgatan, del 2. Investeringsbeslut Pumpgatan. Antagande av detaljplan Region City etapp 1, Centralenområdet Antagande av detaljplan Överdäckning Götaleden, Centralenområdet Älvstaden För att säkra de angivna volymerna per delområde samt de tidplaner som presenteras nedan per delområde behövs under beslut om: Startbesked Centrala Lindholmen, etapp 2. Antagande av Fördjupad översiktsplan (FÖP) centrala Göteborg. Antagande av detaljplan etapp 1b Frihamnen Sida 11 av 46

32 Antagande av detaljplan 2 Frihamnen. Startbesked detaljplan 3 Frihamnen. Antagande av detaljplan 2 Backaplan: Centrumbebyggelse Antagande av detaljplan norr om Nordstaden, Centralenområdet Volymer till och med 2026 Notera att utbyggnadsvolym för äldreboende saknas per delområde. Även ett kulturhus beräknas stå klart till 2025 på Backaplan. Beräkning av skolor etc: se kapitlet om social infrastruktur. Älvstaden För att säkra de angivna volymerna per delområde samt de tidplaner som presenteras nedan per delområde behövs under : Att färdplanerna har jobbats in i årshjulet och stadens budgetprocess som ett självklart verktyg samt att stadens prioriteringar stöttar genomförande av Älvstaden. En utbyggnadsstrategi för stadens trafik- och gatunät (samtliga trafikslag) har beslutats av kommunfullmäktige kopplat till FÖP Centrala Göteborg (med utgångspunkt från Vision Älvstaden och trafikstrategin). En etablerad genomförandeplan och samverkande finansieringsmodell för konkreta lösningar för klimatanpassning. Antagande av detaljplaner enligt planering i aktuell och framtida färdplaner. Sida 12 av 46

33 Social infrastruktur för Älvstaden Det ska byggas stad i Älvstaden. Förutom infrastruktur och byggnader för boende och arbetsplatser krävs även utbyggnad av social infrastruktur såsom förskolor/skolor, äldreboenden, bostäder med särskild service, lokaler för idrott och föreningsliv, kulturverksamhet samt offentliga rum med torg och parker. Utbyggnaden av Älvstaden skapar goda möjligheter att skapa en social infrastruktur utifrån Vision Älvstaden. Särskilt utmanande är behovet av ytkrävande verksamheter som förskola, skola och offentliga rum. Det kräver tidig och strategisk planering där lokalisering och markägarfrågan behöver uppmärksammas. Krav på en social infrastruktur En fungerande social infrastruktur handlar inte bara om att en viss typ av service existerar och erbjuds, utan också om var den erbjuds, hur den placeras och hur tillgänglig den är för medborgarna. Medvetna strategier för lokalisering av social infrastruktur är alltså en central fråga för Älvstaden. Lokalisering handlar visserligen om statistik och prognoser, men främst handlar det om att förstå medborgarnas behov och beteenden och anpassa lokaliseringen efter hur de använder staden. I internationella riktlinjer samt i stadens egna styrdokument finns riktvärden för närhet till park samt antal kvadratmeter offentligt rum per person. Det finns även riktvärden för bland annat storlek på förskole- och skolgårdar. Den höga exploatering som planeras i Älvstaden riskerar att skapa målkonflikter mellan exploatering och markbehov för en god social infrastruktur. Färdigställda områden inom Älvstaden som t.ex Kvillebäcken visar på en sådan målkonflikt. Planering lägger grunden för en god social infrastruktur Att planera social infrastruktur och offentliga rum är ofta eftersatt och kommer in för sent i planeringen av stad. Det är en utmaning för alla städer även för Göteborg att utveckla detta strategiska arbete och påvisa hur det påverkar utvecklingen av Vision Älvstaden. Flera verksamheter som förskola/ skola, platser för fysisk aktivitet men även särskilt boende för äldre är ytkrävande precis som till exempel parker. Det visar på vikten av: Sida 13 av 46

34 Att tidigt säkerställa mark för social infrastruktur i alla planprocesser. Att tidigt analysera hur det påverkar exploateringsekonomin inom Älvstaden och inom varje delområde. Att behov av verksamhetsyta för social infrastruktur korrelerar med antalet bostäder och arbetsplatser. Förändrad volym ändrar behov. Att ta fram en realistisk plan för genomförande. Ett prioriterat arbete för hur kommunen identifierar och säkerställer behov samt prioriterar behovet av mark behöver synliggöras för alla som ansvarar för att utveckla Vision Älvstaden. Färdplan Älvstaden är basen för att tidigt planera kommunala behov av mark och lokaler. Det innebär att bilden av behovet förändras i relation till Färdplanen. Nedan redovisas behoven i en tabell där fokus ligger på ytkrävande verksamheter. Observera att denna behovsbild endast beskriver tillkommande behov utifrån nybyggnation inom Älvstaden. Målet är att de behov av service som finns i Älvstaden också kan tillgodoses där om inte annat beslutas. Planeringsarbetet fram till 2017 I planeringsarbetet fram till 2017 har Älvstaden inte fullt ut lyckats planera in behovet av lokaler och mark för det behov av yta för social infrastruktur som tidigare färdplan beskrivit. Ett intensivt arbete pågår inom alla delområden med att försöka hitta lösningar. För att lyckas krävs ett tidigt och mer utvecklat arbete mellan Älvstadens delområden samt mellan berörda förvaltningar och bolag allt för att skapa förutsättningar för en god social infrastruktur inom Älvstaden. Förutsättningarna varierar mellan delområdena och en diskussion om var ytor kan säkras måste finnas med i tidig planering, eftersom varje detaljplan inte kan/bör lösa sitt eget behov. En viktig princip är att varje detaljplan måste uppmärksamma social infrastruktur och beskriva var den kan erbjudas om den inte kan tillgodoses inom aktuell detaljplan. Andra huvudmän Det bör också uppmärksammas att behovsbilden inte tar hänsyn till andra huvudmän som med stor sannolikhet kommer att etablera sig inom Älvstaden. Här krävs ytterligare analysarbete där etablerade delar av centrala staden samt högt exploaterade områden i andra större städer i Sverige bör utgöra underlag för arbetet. Andra intressenter som till exempel Västra Götalandsregionen behöver också tas med i detta arbete. Kontakt för diskussion kring övrigt servicebehov inom Älvstaden håller på att etableras. Uppskattning av behov av social infrastruktur och offentliga rum Tabellen nedan visar en uppskattning av behovet av social infrastruktur som totalt behöver rymmas inom Älvstaden. Uppskattningen av behovet bygger på att andelen Sida 14 av 46

35 barn i den tillkommande bostadsbebyggelsen motsvarar antaganden och målsättningar enligt färdplanens prognos för bostäder. Detaljplanernas framväxt styr hur behovet behöver byggas ut i varje enskilt delområde. I realiteten kan för vissa områden behovet minska eller öka beroende på t ex de lägenhetsstorlekar som planeras, liksom områdets slutliga karaktär, ett lägre behov kan t ex vara aktuellt i Centralenområdet. Tabellen visar även en uppskattning av antal hektar park, eller likvärdig yta, som förordas i pågående planarbete för att kunna tillgodose behovet av offentligt rum för boende, besökare och verksamma. Möjligheten att samnyttja friytor för förskola och skola med parker/grönytor bör prövas vid all planering. Utöver detta tillkommer andra typer av offentligt rum såsom kajer och torg. OBS! Fördelningen mellan olika områden kan komma att justeras. Tabellen över social infrastruktur följer färdplanens beskrivning av antalet bostäder och kommer att revideras en gång per år i relation till detta. Sida 15 av 46

36 Övriga behov av social infrastruktur Annan kommunal verksamhet som inte är lika ytkrävande finns också med i den tidiga planeringen som nu pågår. Vissa behov är svåra att i tidiga skeden identifiera, men vetskapen om dem gör att de finns med i relevanta planeringsskeden. Utgångspunkter för beräkningarna Beräkningarna baseras på de planeringsriktlinjer för social infrastruktur, som beslutats inom Älvstadenorganisationen. Utifrån hur lägenhetsstrukturen ser ut i nuvarande planering utgår beräkningarna från 0,4 barn per lägenhet, i förhållande till de 0,5 barn per lägenhet som används i andra delar av staden. Beräknat antal barn fördelas mellan olika skolformer enligt den procentuella fördelningen som används inom andra områden i staden. För idrottshallar och liknande anläggningar beräknas behovet utifrån den tillgång som finns i andra delar av staden. Sida 16 av 46

37 Älvstadens sju geografiska områden Det här avsnittet beskriver Älvstadens sju geografiska områden: Lindholmen, Frihamnen, Backaplan (inklusive Kvillebäcken), Ringön, Centralenområdet, Gullbergsvass och Södra Älvstranden. Avsnittet redovisar också möjliga/indikativa tidplaner för varje delområde från 2012 till Totalt omfattar Älvstaden 400 ha exploaterbar yta. Målbilden för Älvstaden är bostäder och arbetsplatser Med rimlig exploatering uppskattas att Älvstaden totalt kommer att ha en en tillkommande byggd area om 5 miljoner m 2 BTA. Till det kommer offentliga rum och allt annat som behövs för att bygga stad. Det innebär att Älvstaden är Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Introduktion av delområdena I kommande avsnitt beskrivs varje delområde. I tabellerna framgår planerade/indikativa tidplaner för varje enskilt delområde: Blått = Antagen detaljplan. Gult = Byggstart. Grönt = Färdigställande. Ihåligt grönt = Delmål/temporärt. I tabellerna används begreppet temporära staden vilket innebär de insatser som görs för att skapa en levande stad under projektets genomförandetid som en del av innovativ stadsutveckling. Sida 17 av 46

38 Lindholmen Lindholmen är i dag en blandning av internationella företag, studenter, forskare och boende med arbetsplatser, studerande samt 700 bostäder. Området upplever en stark tillväxt av såväl nya företag som nya bostäder. Planeringen för Lindholmen sträcker sig fram till Lindholmens roll som kunskapsnod ska stärkas genom att bygga vidare på befintliga klusterbildningar, men området ska även kompletteras med bostäder. Byggnation av bostäder och arbetsplatser har påbörjats inom Karlavagnsplatsen, Lindholmshamnen och ett antal mindre kontorsetableringar men också avsevärt större som t.ex Geelys etablering. Utöver detta planeras ytterligare arbetsplatser och 300 studentbostäder som kan stå klart Fram till 2035 bedöms området kunna kompletteras med ytterligare bostäder, arbetsplatser, parker och kommunal service. Det finns otillräckligt med mark i området för att kunna tillgodose behovet av social infrastruktur och offentliga rum. Älvstaden måste därför undersöka hur kajer kan göras tillgängliga som vistelseytor och hur området kan bindas ihop med Keillers park och Jubileumsparken. Beroenden Lindholmen Flera stora byggprojekt pågår inom området. De tidplaner som rör 2021 på Lindholmen är i första hand Karlavagnsplatsen (med Karlatornet) och linbanan. Beroenden för dessa rör främst avtalsfrågor (till exempel ersättning för Chalmers p- hus och säkrade lägen för linbanetornen). Utöver detta behöver en ny detaljplan för Lindholmsallén tas fram kopplat till Sverigeförhandlingen. Tidplanen för en sådan detaljplan är pressad om staden ska kunna hålla Sverigeförhandlingens tidplan. Detaljplanen för Geelys etablering vid Pumpgatan är också pressad och samtidigt beroende av att staden hittar lösningar för klimatanpassning/älvkantskydd samt samband och kopplingar mellan detta område och Frihamnen samt Södra Älvstranden. Lindholmen i siffror Bruttoarea 0,9 km 2 Utvecklingsbar area m 2 BTA Boende i dag Tillkommande bostäder Ej fastställt Arbetsplatser i dag Tillkommande arbetsplatser Studenter i dag Tillkommande studentbostäder 300 Sida 18 av 46

39 Tidplan Lindholmen Lindholmen Planer och byggprojekt Lindholmshamnen Kontor vid Götaverksgatan (Piren2) Lindholmspiren 7 Brotomten Karlavagnsplatsen Lindholmens Tekniska Gymn Smedjan studentbostäder Pumpgatan Etapp 1 Pumpgatan Etapp 2 Centrala Lindholmen Etapp1 Centrala Lindholmen Etapp 2 Lindholmsallén Santos Idrottshall Temporära staden Urban Cribs studentboende Sida 19 av 46

40 Frihamnen Frihamnen ska utvecklas till en tät innerstadstadsdel med en blandning av bostäder, service, kontor och handel vid älven. En första etapp har markanvisats och ett konsortium med åtta byggherrar har bildats. På sikt räknar delområdet med en utbyggnadstakt av 500 bostäder och m² lokalyta per år i området. Visionsarbetet visade på att det just i Frihamnen är lämpligt att lägga en stadspark där alla i hela staden kan få möta vattnet öppnade därför Jubileumsparken i Frihamnen ett exempel på platsbyggnad där invånarna är delaktiga i att tidigt förvalta och utveckla platsen. Det är en park skapad för och av alla, en naturlig och kostnadsfri mötesplats där stadens medborgare är involverade i utvecklingen. Lagom till Göteborgs 400-årsjubileum planeras den första delen av parken vara anlagd precis som Jubileumsprojektet Bada mitt i stan ( Den blå parken ) i hamnbassängen. Frihamnen arbetar med en unik modell för lägre hyror. Målet är att hälften av hyresrätterna ska ha en hyra mellan och kronor per kvadratmeter och år (2014 års priser). Utvecklingen av Magasin 113 pågår. Avsiktsförklaring har tecknats med Göteborgs Konsthall och med en ankarhyresgäst i form av Forsman & Bodenfors som ska samla alla sina 250 medarbetare på ett och samma ställe. Magasin 113 tar fasta på Visionens ambition att skapa offentliga rum för alla väder och mötesplatser för alla : en väderskyddad allmän mötesplats utan krav på konsumtion blandat med småskalig verksamhet och möjlighet till bokade evenemang. Planeringen av temporära bostäder i Frihamnen har varit en lång och komplex process. En målsättning är utbyggnad av 440 bostäder under augusti 2018 samt ytterligare utbyggnad under Beroenden Frihamnen Frihamnen är planeringsmässigt ömsesidigt beroende av planeringen och utbyggnad av spårväg och bussgata mellan Backaplan och Lindholmen och placering av hållplatser längs denna sträcka. Enligt den planering som ligger till grund för besluten om storstadsavtalet Göteborg inom Sverigeförhandlingen ska denna del av sträckan vara färdigställd till Beroendet består bland annat av kvarterens utformning vid gränsen mot Backaplan, placering och utformning av broar (bland annat en så kallad sociodukt ) samt gång- och cykeltunnel mellan Frihamnen och Brämaregården/Porslinsfabrikstomten och lokalisering av ledningsstråk för fjärrvärme och fjärrkyla mellan Lindholmen och Lilla Bommen. Utformning av Frihamnens gatustruktur, broar med mera i området kring Lundbyhamnen är beroende av utformningen av pågående detaljplan för Pumpgatan. Utformningen av Frihamnsområdet nordöstra del (etapp 2) påverkas av såväl utformning som framdrift etablering av spårharpa och spårvagnsdepå Ringön samt trafikutformning mellan detta område och Backaplan/Knutpunkt Hjalmar. Eftersom ut- och ombyggnaden av själva knutpunkt Hjalmar sannolikt ligger ett antal år fram Sida 20 av 46

41 i tiden behöver en avgränsning tydliggöras av temporära och permanenta anläggningar i denna del. Projektet Hisingsbron påverkar hela området stort för såväl gatugeometri, höjdsättning och trafikflöden som genomförandeplanering och byggande. Det är viktigt att utbyggnaden av Hisingsbron och dess anslutningar samordnas med planeringen av Frihamnen Val av placering av en älvskyttel mellan Lilla bommen och Bananpiren samt läge för framtida gång- och cykelbro måste samordnas med Frihamnens planering, bland annat för att denna koppling i staden väntas generera flöden av gångtrafik med potential för handel och stadsliv. Det finns också ett beroende mellan Sverigeförhandlingens tidplan och planering av området längs Hamnbanan/Lundbyleden. Detaljplan för detta område bör därför troligen påbörjas under Nuläge Frihamnen Arbetet med detaljplan 1 är pausat över våren och sommaren Inom Älvstadsorganisationen har ett arbete påbörjats för att fördjupa kunskaper kring förutsättningar för genomförande av Frihamnen som helhet. Arbetet syftar till att skapa en samsyn i staden inför fortsatt planering av områdets olika delar. En gemensam inriktning avseende Frihamnens struktur, innehåll och utformning, inklusive översiktlig bedömning och beslutstidplan, ska vara framme i september 2018 varefter den fortsatta planeringsprocessen kan avgöras. Frihamnen i siffror Bruttoarea (inklusive 1/3 vatten) 1 km 2 Utvecklingsbar area m 2 BTA Boende i dag 0 Tillkommande bostäder Arbetsplatser i dag Totalt antal arbetsplatser Tidplan Frihamnen Frihamnen Planer och byggprojekt Etapp 1a Etapp 1b Etapp 2 Etapp 3-5 Jubileumsparken Magasin 113 Temporära staden Stadspark Temporära bostäder Sida 21 av 46

42 Backaplan Backaplan ska utvecklas från handelsplats med stora asfalterade ytor till en tätbebyggd, grön och levande stadsmiljö. Området är en viktig pusselbit i att knyta ihop staden över älven med Frihamnen och Backaplan. Med en blandning av bostäder, service, kontor och cityhandel blir Backaplan Hisingens centrum. Hjalmar Brantingsplatsen utvecklas som knutpunkt och en inbjudande mötesplats. Omvandlingen pågår och området kommer att utvecklas etappvis under de närmaste 20 åren med start i Kvillebäcken. Den nya stadsdelen Kvillebäcken är den första etappen i planen att göra Backaplansområdet till en naturlig del av Göteborgs innerstad. När Kvillebäcken står färdigt har staden fått ett tillskott på drygt bostäder och arbetsplatser. Byggnationen är inne på sista etappen och under 2018 beräknas de sista kvarteren stå klara och Kvillebäcken i sin helhet ska vara färdigställt Behovet av offentligt rum och dess kvaliteter är viktigt att ha med i det fortsatta planarbetet för att Backaplan ska kunna bli en socialt hållbar del av staden enligt Vision Älvstaden. Genom området går en av de regionövergripande gröna kilarna längs Kvillebäcken. Beroenden Backaplan Avgränsning av detaljplan för centrumbebyggelse (detaljplan 2) är beroende av ett antal angränsande planer och utbyggnader. Koppling mot stadsdelen Kvillebäcken är förberedd genom ny gång- och cykelbro över bäcken. Trafiklösningen för kollektivtrafik i sträckningen såväl Backavägen Brunnsbo inklusive utbyggnad av spårväg och bussgata enligt den planering som ligger till grund för besluten om storstadsavtalet Göteborg inom Sverigeförhandlingen är strukturerande. Detta gäller även för val av lösning för sträckningen mot Swedenborgsplatsen. Tidplan och val av trafiklösning kring Knutpunkt Hjalmar samt kopplingen till Frihamnen påverkar både detaljplanens avgränsning och innehåll. Backaplan i siffror Bruttoarea 1 km 2 Boende i dag Tillkommande bostäder * Arbetsplatser i dag Tillkommande arbetsplatser Handelsytor i dag m 2 BTA Tillkommande handelsytor m 2 BTA Tillkommande exploatering m 2 BTA är möjlig, varav hälften efter * bostäder är del av Kvillebäckens utbyggnad och ingår alltså inte i kommande planering. Sida 22 av 46

43 Tidplan Backaplan Backaplan (inkl Kv illebäcken) Planer och byggprojekt Projekt Kvillebäcken Gator vid Backaplan Handel mm vid Backavägen (DP 1) Centrumbebyggelse (DP 2) Bostäder centrala Backaplan (DP 3) Framtida byggetapper Temporära staden Platsbyggande Sida 23 av 46

44 Ringön Verksamheterna är och kommer fortsätta att vara viktiga för Ringöns karaktär och utveckling. Arbetet med att utveckla Ringön följer därför en strategi som kan sammanfattas i tre punkter: 1) bevara bebyggelsen, 2) stötta de företag som finns idag, och 3) fyll på med nya kreativa verksamheter på lediga ytor. Området består av 0,9 km² landareal. Trots namnet är Ringön ingen ö namnet Ringön kommer av Ringkanalen som grävdes ut i slutet på 1800-talet när Ringön skapades. När Götaälvbron byggdes lades Ringkanalen igen. Tanken är att bygga ut området långsamt och organiskt för att behålla Ringöns karaktär. Därför är ingen definitiv tidplan satt. Samverkan med näringsidkare och tomträttshavare i området fortsätter som grund för att justera gällande detaljplan och i syfte att utveckla området med befintliga verksamheter i fokus. Arbetet med detaljplan för ny vagnhall vid Kville bangård fortsätter. I anslutning till arbetet i Älvstaden genomför staden projektet Saltet på Ringön som en Jubileumssatsning. Beroenden Ringön Inga större beroenden är ännu identifierade. Tidplan Ringön Ringön Planer och byggprojekt Spårvagnshall/depå Ny detaljplan för Ringön Temporära staden Tillåtande oaser/saltet mm Urban basics/tillgänglighet Sida 24 av 46

45 Centralenområdet Inom Centralenområdet ligger Drottningtorget och Åkareplatsen, Centralstationen och Nils Ericson-terminalen, Gullbergsstrand och ny Hisingsbro, Lilla Bommen och Kanaltorget samt Packhuskajen och Packhusplatsen. Med tanke på läget får Centralenområdet ett relativt stort inslag av handel och arbetsplatser, men även viss andel bostäder av den typ som passar i utpräglade innerstadslägen. Centralenområdet ska därför utvecklas till stadens centrala affärsdistrikt och regionala mötesplats i tät innerstadsmiljö och en välkomnande entré till Göteborg och Göteborgsregionen. Inom Centralenområdet planeras flera områden med offentliga rum, exempelvis Bergslagsparken, Kanaltorget, Kajparken, Packhusplatsen samt Kajstråket. Beroenden Centralenområdet Inom Centralenområdet pågår stora förändringar och utbyggnad av infrastruktur: Västlänken, Hisingsbron, överdäckningen och flytt av uppställningsspår. Planering av bangårdsförbindelsen pågår. Precis som för Gullbergsvass är samspelet mellan trafiklösningar och stadsutvecklingsidéer komplext och komplicerat något som därför kräver omfattande samverkan och samordning. I pågående detaljplaner finns stora svårigheter att inrymma den mängd förskolor, skolor och övrig social infrastruktur som krävs enligt gjorda beräkningar. Det leder till att närliggande Gullbergsvass kan behöva ta ett större ansvar för social infrastruktur vilket måste studeras i exploateringskalkylerna och bedömas mot helheten. Centralenområdet i siffror Bruttoarea 0,5 km 2 Tillkommande exploatering m 2 BTA Boende i dag Få Tillkommande bostäder Arbetsplatser i dag Tillkommande arbetsplatser Tidplan Centralenområdet Centralenområdet Planer och byggprojekt Kvartersbebyggelse Hisingsbron Region City Etapp 1 Regionens hus Götaleden nedsänkning Götaleden överdäckning Bangårdsförbindelsen/Åkareplatsen Norr om Nordstan Västlänken station centralen Senare etapper Temporära staden Temporära trafiklösningar Platsbyggnad kajstråk mm Sida 25 av 46

46 Gullbergsvass Gullbergsvass har en stor potential. I dag är området en anonym del av staden som behöver kopplas till omgivande stadsbebyggelse. Nya Gullbergsvass blir därför ett nav som knyter ihop fem stadsdelar som får ökade rekreationsytor och tillgänglighet till vattnet. Området byggs ut främst efter 2025, inklusive ett sammanhängande stråk längs Gullbergs kaj. Flera stora infrastrukturprojekt pågår i anslutning till Gullbergsvass och påverkar områdets framtida struktur och möjligheter: överdäckningen av E45, omlokalisering av spårfunktioner och Västlänken. Samspelet mellan trafiklösningar och stadsutvecklingsidéer är komplicerat och kräver omfattande samverkan och samordning. I Gullbergsvass blir det möjligt för människor att bo och lika många att arbeta i framtiden. I ett framarbetat underlag studeras tre olika tänkbara stadsbebyggelser: Kvartersstaden, Europastaden och Klusterstaden. Allt från historiska rutnät med tät och hög bebyggelse till finmaskiga gatunät med varierad bebyggelse och en park utmed älven. Beroenden Gullbergsvass Planeringen av Gullbergsvass är i hög grad beroende av dels pågående planering inom Centralenområdet, dels pågående nedsänkning/överdäckning E45 och dels utformningen av Kämpegatans korsning med nya Boulevarden. Dessa trafiklösningar reglerar detaljplanerna för Västlänken station Centralen och området norr om Nordstan. Västlänken inklusive alla tillfälliga gatustrukturer projektet medför (till exempel ny Gullbergsvassgata och pågående verksamhetsutveckling i och runt befintlig terminalbyggnad) påverkar i hög grad områdets framtida utformning och innehåll liksom utformning och tidplan för Bangårdsförbindelsen, förlängning av perronger med mera. Frågan om permanenta och tillfälliga bussdepåer i centrala lägen påverkar också planeringen av Gullbergsvass. På grund av dessa omfattande beroenden är det viktigt att planeringen inom Gullbergsvass kan drivas fram till en nivå där grundtankar och principer för områdets framtida utbyggnad fastställs. Denna planering behöver ske i nära samverkan med utbyggnadsstrategin för stadens trafik- och gatunät kopplat till bland annat översiktsplanen för centrala Göteborg och Målbild Koll2035. Gullbergsvass i siffror Bruttoarea 0,9 km 2 Utvecklingsbar area 0,6 km 2 Boende i dag 10 Tillkommande bostäder Arbetsplatser i dag Tillkommande arbetsplatser Tillkommande exploatering m 2 BTA är möjlig, varav hälften efter Sida 26 av 46

47 Tidplan Gullbergsvass Gullbergsv ass Planer och byggprojekt Gullbergskajen Byggetapp 1 Gullbergsvass Ombyggnad terminalbyggnaden Temporära staden Mobilitet o parkering ÄUAB Gullberget park / Gbg Norra Sida 27 av 46

48 Södra Älvstranden Södra Älvstranden består av Skeppsbron och Masthuggskajen. Skeppsbron är först ut med 450 bostäder och 600 arbetsplatser. På den breda kajen skapas vistelseytor och en ny bostadsnära park (Redareparken). Detta arbete är i dagsläget inte påbörjat. Nästa fas blir att bygga Järnvågen/Masthuggskajen från Rosenlundskanalen till Stigbergsliden och från Första Långgatan till och med Oscarsleden. På en ny halvö i Göta älv (bakom Järntorget) planeras Global Business Gate ett centrum för internationellt inriktade företag med arbetsplatser för små och stora företag. Syftet är att ytterligare stärka Göteborgs ställning som handelsstad, skapa tillväxt och öka sysselsättningen. Offentligt rum finns i detaljlplanen som förslag i form av park på tunneltaket, en liten park vid kommersen och samt ett aktivitetsstråk genom bebyggelsen. Masthuggskajen planeras som en stadsdel med stor spännvidd, där ett dynamiskt kulturliv möter internationell handel och lokala, småskaliga verksamheter. Masthuggskajen ska stärka och bygga vidare på den identitet som idag präglar Järntorget och Långgatorna, och som attraherar olika göteborgare, oavsett bakgrund. Beroenden Södra Älvstranden Planeringen och utbyggnaden kring Järnvågen är ömsesidigt beroende av samordningen med linbaneprojektet. Genomförandet av Järnvågen/Masthuggskajen är beroende av Skeppsbrons utbyggnad inte minst placering och utformning av broar och stråk (kajstråk, kollektivtrafikstråk och framtida gator i området). I utbyggnad av Skeppsbron och Järnvågen behöver samordning ske med utbyggnaden av Västlänken. Området kring Järntorget/ Folkets Hus hänger samman med detaljplan för Kv Röda Bryggan i Pustervik. Den västra delen av Masthuggskajen behöver samplaneras med Lindholmsförbindelsen som är en del av Sverigeförhandlingen. Stena Lines hyresavtal för Danmarksterminalen har förlängts till Tidplanen för en eventuell flytt av Stenas Danmarksterminal påverkar hela området. En andra etapp av Järnvågen kan planeras för genomförande när terminalen flyttats. Staden har dock möjlighet att säga upp hyresavtalet 2025 om det är väsentligt ur ett stadsutvecklingsperspektiv, t ex för utbyggnad av Lindholmsförbindelsen om beslut tas att denna ska utföras som bro. Södra Älvstranden i siffror Bruttoarea 0,5 km 2 Tillkommande exploatering m 2 BTA Boende i dag Få Tillkommande bostäder (exklusive Stenakajen) Arbetsplatser i dag Ingen uppgift Tillkommande arbetsplatser Sida 28 av 46

49 Tidplan Södra Älvstranden Södra Älv stranden Planer och byggprojekt Skeppsbron Spår och kollektivtrafikterminal Masthuggskajen etapp1 Masthuggskajen etapp2-3 Temporära staden Kommersen Skeppsbropromenaden Heurlins plats temporärt Sida 29 av 46

50 Att genomföra Vision Älvstaden Syftet med det här avsnittet är att beskriva utmaningarna med att genomföra vision Älvstaden utifrån flera perspektiv t.ex organisation, kvalitét och social hållbarhet, omvärlds och riskfaktorer samt beroenden och samband med annan stadsutveckling i Göteborgs stad. Beslut, ledning och uppföljning Att genomföra Älvstaden kräver koordinering av de aktörer som ansvara för olika delar och skeden i arbetet. Inom staden har stadsledningkontoret en särskild roll för att koordinera och samordna stadens arbete över förvaltnings- och bolagsgränser. Färdplanen ska vara ett tydligt inriktningsdokument för arbetet med genomförande av vision Älvstaden och följas upp inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Visionen Älvstaden är navet Vision Älvstaden och dess strategier är navet när Älvstaden utvecklas. Samtidigt innebär dynamiska processer att visionen är öppen för förändring över tid lärdomar från processen ska berika och utveckla visionen. Samverkansorganisationen för Älvstaden Älvstaden är ett samverkansprojekt i staden och har en fastlagd organisation med Älvstranden Utveckling, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, park- och naturförvaltningen, trafikkontoret, stadsdelsförvaltningen Lundby, Business Region Göteborg (BRG) samt Stadsledningskontoret. I genomförandet av Älvstaden medverkar också fler förvaltningar och bolag. Dessa knyts till samverkansorganisationen genom deltagande i projekten och genom en etablerad koordineringsgrupp Representanter på VD/Direktörsnivå för förvaltningar och bolag utgör Älvstadens styrgrupp. Representanter från berörda förvaltningar och Älvstranden Utveckling bildar en projektledningsgrupp som leder det operativa Älvstadsarbetet. Sida 30 av 46

51 Två delprojektledare leder varje delområde: en från stadsbyggnadskontoret och en från Älvstranden Utveckling eller fastighetskontoret (beroende på markägandet för det aktuella området). Projektledarna tar gemensamt ett helhetsansvar för arbetet inom respektive delområde enligt utarbetade projektdirektiv och att arbetet sker enligt Vision Älvstaden. Med utgångspunkt från detta arbete tar projektledarna sedan fram projektplaner för respektive delområde och arbetar enligt nedan illusterad stadsutvecklingsmodell. Stadsutvecklingsmodell En öppen dialog med medborgare och experter inom stadsutveckling har format Vision Älvstaden. Helhetssyn är ledordet eftersom en integrerad planering utgår från helheten före delarna. Bebyggelse, trafik, parker, service, aktiviteter och evenemang ska ses som delarna i det kompletta pussel som bidrar till stadens liv. Stadsutveckling handlar om prioritering och kompromisser. Därför är det viktigt att tidigt fånga upp vilka förväntningar som finns på en viss plats. Först då finns en stabil grund för fortsatt lärande, dialog och samarbete. Ett starkt politiskt och tjänstemannamässigt ledarskap med tydliga roller är också en viktig del i Göteborgs modell för stadsutveckling. Sida 31 av 46

52 Kvalitet och hållbarhet Prioriterade hållbarhetsområden i arbetet med Älvstaden Älvstaden konkret Parallellt med Färdplan Älvstaden pågår ett arbete med att sammanställa principerna för stadens utformning Älvstaden konkret. Tillsammans bildar de båda en samlad planeringsinriktning och målbild för stadsutvecklingen i Älvstaden. I Älvstaden konkret tas ett underlag för en kvalitetsmässig precisering av innehåll, struktur och stadskvaliteter fram. Materialet avser att vara en kvalitativ målbild och planeringsinriktning för Älvstaden. Arbetet samordnas av Stadsbyggnadskontoret och är ett underlagsarbete till pågående fördjupning av översiktsplanen för centrala Göteborg och förankras i styrgruppen för detta arbete samt inom samverkansorganisationen för Älvstaden. Varje delområde tar fram målbilder och program för såväl markanvändning som utformning av kvarter och allmän platsmark. Älvstaden konkret kommer att fungera som underlag för dessa. En målbild för varje delområde är ett nödvändigt verktyg för att nå kvalitet och kostnadseffektivitet i pågående planarbeten och beslutas i t ex program för detaljplan. Med utgångspunkt från delområdenas målbilder kan även genomförandeaspekter tas om hand och belysas. Sida 32 av 46

53 Att kvalitetssäkra ända fram till färdig stad Att kvalitetssäkra stadsutvecklingsprocessen genom alla skeden är viktigt. Vision Älvstaden pekar här ut ett särskilt uppdrag att gå före, bygga lärande processer och vara testarena. Det är av största vikt att ägande, byggande och förvaltande parter inom Göteborgs Stad medverkar i hela processen för att trygga ett lyckat genomförande och en hållbar framtida förvaltning av områden och byggnader. De avtal, program och detaljplaner som vi tar fram i samverkan mellan berörda parter utgör styrdokument för genomförandefasen. Värderosen för att följa upp mål För att säkra en god stadskvalitet följer Älvstaden upp hållbarhet och kvalitet på ett strukturerat sätt kopplat till varje detaljplan och exploateringsprojekt. Inom arbetet med Älvstaden följs fortlöpande upp dess måluppfyllelse mot Vision Älvstadens mål och strategier. Älvstaden genomför årligen en kvalitetsuppföljning i samband med tertialrapport 3 (T3) som en del av Älvstadens styrpaket. Älvstaden följer upp de nyttor som skapas i Älvstadens delområden genom definierade indikatorer för stadskvalitet. För att tydliggöra uppföljningen visas måluppfyllelsen i form av en värderos som kopplar till Älvstadens tre strategier: Hela staden. Möta vattnet. Stärka kärnan. Värderosen kopplar också till de delmål och uppdrag som finns i Vision Älvstaden. Älvstadens delområden använder Värderosen som ett verktyg för att mäta stadskvaliteter alltid mot skarpa mätetal. Älvstaden mäter kvaliteter i det som redan byggts eller som säkrats genom detaljplanebestämmelser eller särskilda avtal. Värderosen koncentrerar sig på de viktigaste mätbara stadsbyggnadskvaliteterna men parallellt med dessa finns svårmätbara värden som Älvstaden också behöver beskriva och utvärdera. Älvstaden en socialt hållbar stad Göteborgs Stad satsar långsiktigt och uthålligt på att skapa en mer jämlik stad. Vi ska minska skillnader i livsvillkor för ökad sammanhållning, tillit och delaktighet. Det gör staden bland annat genom arbetet med Jämlikt Göteborg något som i hög grad präglar arbetet med Älvstaden. Sociala konsekvenser av stadsbyggandet För att kunna bygga en socialt hållbar stad behöver staden titta på vilka sociala konsekvenser stadsbyggandet ger och får. Det görs när Älvstaden planeras. Teman som Älvstaden tittar på är hur stadsbyggnaden bidrar till en sammanhållen stad, samspel och möten, ett fungerande vardagsliv, identitet och upplevelse, gröna stadsmiljöer samt trygghet och öppenhet. Göteborgs Stad använder sociala Sida 33 av 46

54 konsekvensanalyser (SKA) och barnkonsekvensanalyser (BKA) som en metod för att identifiera konkreta områdesspecifika mål och målkonflikter för stadsbyggandet. På lång sikt inom räckhåll Med Älvstaden ska staden byggas samman över älven, den ska helas fysiskt och socialt. På lång sikt handlar det om att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor bland annat genom att minska boendesegregationen. Det handlar också om att utveckla hela staden, men prioritera de stadsdelar och områden där behoven är som störst. Och att göra det i dialog tillsammans med de som lever i eller använder staden för att få med olika perspektiv och behov in i planeringen. Älvstaden i staden Älvstaden utgör en stor del av förnyelseområden i Centrala Göteborg i översiktsplan för Göteborg(brunmarkerat i kartan nedan). Utöver Älvstaden ska även områden med god tillgång till kollektivtrafik i mellanstaden (orange färg) ges hög prioritet i stadens planering. För dessa områden finns Strategi för utbyggnadsplanering 2035 framtagen. Sida 34 av 46

55 Älvstaden och omvärlden Det här avsnittet har hämtat material från främst Business Region Göteborgs fjärde konjunkturrapport för Rapporten baseras på analyser från olika källor, bland annat Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Västra Götalandsregionen. Avsnittet syftar till att lyfta fram omvärldsfaktorer som kan påverka genomförandet av Älvstaden och som ligger utanför projektets kontroll och ansvar. En stadig ökning av antalet invånare Många vill bo och arbeta i Göteborg. Befolkningen har de senaste åren ökat stadigt och befolkningsprognoserna pekar mot att Göteborg passerar invånare Jämfört med dagens invånarantal kan Göteborg ha ökat med personer fram till 2035 från dagens till En ökning med per år. En ökande befolkning behöver fler bostäder, fler arbetsplatser, mer service och mer kollektivtrafik för att kunna leva ett gott liv. I utgången av tredje kvartalet 2017 var Göteborgsregionens befolkning Folkökningen från andra kvartalet 2017 till tredje kvartalet 2017 stannade vid personer. Konjunkturen förblir stark Högkonjunkturen i Göteborgsregionen stärktes ytterligare under hösten 2017 och förväntningarna inför våren 2018 är än mer optimistiska. Samtidigt väcker fallande bostadspriser en osäkerhet bland köpare på bostadsmarknaden. Enligt BRG är dock stora generella prisfall inte troliga så länge konjunkturen förblir stark. I princip alla indikatorer ger en bild av att högkonjunkturen tar ett starkare grepp om regionen. Jobbtillväxten är stark, arbetslösheten minskar, vakanserna fylls, befolkningen växer stadigt och resorna till och från regionen ökar starkt. Det som begränsar tillväxten är främst bristen på personal och expansionsytor. Lägsta vakansgraden för kontor sedan 2002 I Jones Lang Lasalle:s fastighetsmarknadsrapport för tredje kvartalet 2017 framgår att vakansgraden för kontor i Göteborg är nere på ovanligt låga nivåer. Inte sedan 2002 har vakansgraden för staden varit så låg som den är nu. Under tredje kvartalet 2017 noterade Göteborg 5,3 procent ledig yta för kontor ( 0,9 procentenheter på årsbasis). Sedan början av året har cirka m 2 kontorsyta färdigställts. Större delen av den tillförda kontorsytan är redan uthyrd. Försiktiga bostadsköpare och fallande bostadspriser Bostadsköpare är allt mer försiktiga när bolånekraven blivit hårdare. Framförallt är det bostadsrättspriserna som minskar mest. Lägst prisfall på en till sex månaders sikt bland storstadsregionerna har Göteborg med omnejd. Sida 35 av 46

56 Prisbilden är på väg att korrigeras, men stora generella tapp är inte troliga så länge konjunkturen förblir stark. Den starka inkomstutvecklingen och den låga arbetslösheten motverkar för närvarande stora prisfall. På längre sikt kan det förändras, särskilt om räntorna samtidigt stiger. Sida 36 av 46