Färdplan Älvstaden version 2019

Transkript

1 Kommunfullmäktige Handling 2019 nr 76 Färdplan Älvstaden version 2019 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker yrkande från M, L och C den 8 mars 2019 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder och berörda kommunala bolag, arbeta för att öka exploateringsgraden i Färdplan Älvstaden, så att vi kan nå en hållbar stadsutveckling med ekonomi i balans. För att säkerställa en social hållbarhet är det väsentligt att samtliga områden präglas av hög funktionsblandning och blandade bostäder avseende upplåtelseformer och storlek. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att noga beakta behovet av nya för- och grundskolor i Färdplan Älvstaden. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder och berörda kommunala bolag, arbeta så att Färdplan Älvstaden exploateras i olika etapper i takt med att markvärdet höjs. 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder och berörda kommunala bolag, inarbeta projektet Historisk stadsplaneanalys i exploateringen av Älvstaden. 5. I övrigt godkänna tjänsteutlåtandet för Färdplan Älvstaden version Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: ---- Martin Wannholt (D) yrkade att ärendet skulle återremitteras i enlighet med yrkande från D den 5 april Ordföranden Axel Josefson (M) yrkade bifall till yrkande från M, L och C den 8 mars Karin Pleijel (MP) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och yrkande från MP, V och S den 12 mars 2019 samt avslag på yrkande från D den 5 april 2019 och yrkande från M, L och C den 8 mars Vid omröstning beträffande ärendets avgörande idag och ärendets återremiss röstade Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), Karin Pleijel (MP), Hampus Magnusson (M), Marina Johansson (S), Grith Fjeldmose (V), Jörgen Fogelklou (SD), Emmyly Bönfors (C), Jonas Attenius (S), tjänstgörande ersättaren Shahbaz Khan (S) och ordföranden Axel Josefson (M) för ärendets avgörande idag. Göteborgs Stad kommunfullmäktige 1 (2)

2 Martin Wannholt (D) och Jessica Blixt (D) röstade för ärendets återremiss. Kommunstyrelsen beslutade med elva röster mot två att avgöra ärendet vid dagens sammanträde. Vid omröstning beträffande Axel Josefsons yrkande och Karin Pleijels yrkande röstade Helene Odenjung (L), Martin Wannholt (D), Hampus Magnusson (M), Jessica Blixt (D), Jörgen Fogelklou (SD), Emmyly Bönfors (C) och ordföranden Axel Josefson (M) för bifall till Axel Josefsons yrkande. Daniel Bernmar (V), Karin Pleijel (MP), Marina Johansson (S), Grith Fjeldmose (V), Jonas Attenius (S) och tjänstgörande ersättaren Shahbaz Khan (S) röstade för bifall till Karin Pleijels yrkande. Kommunstyrelsen beslutade med sju röster mot sex att bifalla Axel Josefsons yrkande. David Lega (KD) antecknade följande till protokollet: Om jag hade haft rätt att rösta hade jag först röstat för ärendets avgörande idag och därefter för bifall till Axel Josefsons yrkande. Jörgen Fogelklou (SD) antecknade som yttrande en skrivelse från den 27 februari David Lega (KD) antecknade som yttrande en skrivelse från den 8 mars Representanterna från MP och V antecknade som yttrande en skrivelse från den 26 mars Göteborg den 10 april 2019 Göteborgs kommunstyrelse Axel Josefson Mathias Sköld Göteborgs Stad kommunfullmäktige 2 (2)

3 Kommunstyrelsen Yrkande (D) 5 april 2019 Ärende Yrkande angående Färdplan Älvstaden version 2019 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Färdplan Älvstaden version och PM för ekonomisk inriktning återremitteras för kompletterande beskrivning av olika alternativ för att uthålligt nå en hållbar exploateringsekonomi. Yrkandet Arbetet med Älvstaden fortgår idag med alltför stora risker kring underskott i exploateringsekonomin. Detta kan leda till att genomförandet av hela eller delar av visionen äventyras. Möjliga alternativ och åtgärder för att stärka exploateringsekonomin behöver därför utredas och redovisas. Göteborgs Stad Kommunstyrelsen 1 (1)

4 Kommunstyrelsen Yttrande Miljöpartiet, Vänsterpartiet Yttrande angående yrkande från (M), (L), (C) ang ärende färdplan Älvstaden version 2019 Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet har lämnat i ett yrkande där de ger ett antal förslag i ärendet om färdplan Älvstaden version Partierna yrkar på att exploateringsgraden ska öka i detaljplanerna för älvstaden i syfte att få en bättre exploateringsekonomi. I färdplanen anges att man på olika sätt arbetar med att förbättra exploateringsekonomin. Vi rödgrönrosa håller med om att det är viktigt att det finns en god exploateringsekonomi men ser inte någon anledning till att begränsa verktygen till att nå detta till enbart exploateringsgraden. Ett ensidigt fokus på exploateringsgraden skulle också kunna motverka andra värden som t.ex. funktionsblandning. När det gäller förslaget om att Älvstaden ska exploateras i olika etapper i syfte att höja markvärdet i takt med att nya områden exploateras så är detta något som redan görs, därför ser vi ingen anledning att ge ett särskilt uppdrag om detta. Partierna yrkar också på att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att noga beakta behovet av nya för- och grundskolor.. Detta är avgörande för en bra boende och livsmiljö, men vi tycker att det är en för låg ambitionsnivå. I planeringen av Älvstaden måste naturligtvis ett absolut grundkrav vara att vi har en social infrastruktur, inte bara för- och grundskolor, utan även andra lokaler och verksamheter som möter befolkningens behov. Att historisk stadsplaneanalys ska beaktas i stadsplaneringen är något som beslutades redan i det rödgröna mål och inriktningsdokumentet för byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, trafiknämnden och park- och naturnämnden Liknande skrivningar går dock inte att återfinna i mål- och inriktningsdokumentet 2019 från (M), (L), (KD) för byggnadsnämnden, fastighetsnämnden och trafiknämnden. Vi välkomnar att projektet nu intresserar dessa partier. Historisk stadsplaneanalys är ett intressant projekt som hjälper till att belysa hur strukturer i staden skulle kunna utformas och återskapas. Vi ser gärna att den historiska stadsplaneanalysen beaktas i det framtida arbetet med Älvstaden men ser inte ett behov av att fatta ett särskilt beslut om detta inom ramen för färdplanen. Göteborgs Stad kommunstyrelsen 1 (1)

5 Kommunstyrelsen Tilläggsyrkande Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna Yrkande angående Färdplan Älvstaden Version 2019 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och bolag säkerställa att den sociala infrastrukturen motsvarar de behov som finns och kommer skapas under utbygganden av Älvstaden. 2. Redovisning av hur arbetet ska utföras lämnas till kommunstyrelsen snarast möjligt. 3. I övrigt bifalls tjänsteutlåtandets förslag till beslut. Yrkandet I färdplan för Älvstaden är det tydligt att det i de hittills antagna planerna finns ett underskott av social infrastruktur, främst avseende förskolor, grundskolor och BMSS. Underskottet beror delvis på stadens bristande organisation inom stadsbyggnadsområdet. Förslag på omorganisation har tagits fram men dessvärre har det saknats politisk vilja att genomdriva dessa förslag. När vi bygger en helt ny stadsdel måste jämlikhetsperspektivet vara centralt. Tillräcklig och väl fungerande social infrastruktur är en oerhört viktig del i att skapa jämlika villkor för alla göteborgare. Det framgår att framtida revideringar av färdplanen kommer att fördjupa sig i den sociala infrastrukturen och visst arbete pågår redan nu. Bland annat har byggnadsnämnden gett Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram en färdplan för förskola och skola som ska gälla hela staden, men med särskilt fokus på de tre centrala stadsdelarna som är del av Älvstaden. Det är positivt. Samtidigt ser vi att det fördjupande arbetet i social infrastruktur inte kan vänta eftersom så pass mycket av planeringsarbetet görs redan nu. Det är viktigt att kommunal service finns på plats när människor flyttar in i bostadsområdena. Invånarna har rätt till kommunal service på rimligt avstånd från sin bostad. Avsaknaden av kommunal service riskerar också att skapa ohållbara resmönster som är svåra att justera i efterhand. All kommunal service behöver givetvis inte finnas inom varje detaljplaneområde, men det är avgörande att ett eventuellt underskott inom ett geografiskt område kompenseras inom närliggande planer. I färdplanen nämns att stadsbyggnadskontoret och lokalsekretariatet arbetar med att komma tillrätta med underskottet på social infrastruktur. Detta är ytterst angeläget och därför behöver detta arbete särskilt prioriteras. Göteborgs Stad kommunstyrelsen 1 (1)

6 Tilläggsyrkande (M) (L) (C) s Särskilt yttrande (KD) Kommunstyrelsen Ärende Färdplan Älvstaden version 2019 Älvstadens kommande exploatering kommer vara strategiskt viktig för Göteborgs Stads stadsutveckling och ekonomi för lång tid framöver. Vi har nu en historisk chans att bygga en grönare och mer sammanhållen stad. För att inte riskera att hamna i liknande problem som med flera andra stadsutvecklingsprojekt på senare år, är det viktigt att kommunen redan i ett tidigt skedde ser över möjligheterna att få så bra avkastning på sina investeringar som möjligt. I förslag till Färdplan Älvstaden redovisas en övergripande ekonomisk bedömning av exploateringsverksamheten inom Älvstaden på helhetsnivå för både pågående och planerat genomförande på kort och lång sikt. Därutöver redovisas större trafikabla infrastruktursatsningar som planeras inom Älvstadens geografi samt den tillkommande bebyggelsens behov av social infrastruktur i uppskattade volymer. De ekonomiska bedömningarna visar i nuläget att ett genomförande av planeringen kräver ett omfattande kommunalt nettoåtagande, idag beräknat till 2,1 miljarder, för att nå de kvaliteter och nyttor som eftersträvas med utgångspunkt i Vision Älvstaden. Stadsledningskontoret konstaterar t.ex. att utifrån den samlade bedömningen av nuvarande planering som sammanställs i förslag till färdplan Älvstaden 2019, så uppnås inte föreslagen ekonomisk inriktning. Även om det är tidiga bedömningarna som innehåller stora ekonomiska osäkerheter är detta oroande tecken för oss i Alliansen. Älvstaden är ett av kommunens mest attraktiva markområden, vilket således bör innebära att det ska gå att få bra avkastning på de investeringar som kommunen gör. Förslaget att exploateringen i Älvstaden bör sträva mot en hög självfinansieringsgrad och att utgifter och inkomster bör vara i balans både på helhetsnivå och i respektive delområde över tid anser vi bör skärpas till nästa års revidering av planen. Alliansens ingång är att exploateringsgraden måste öka, så att vi kan nå en hållbar stadsutveckling med ekonomi i balans i Älvstaden. För att säkerställa en social hållbarhet är det väsentligt att samtliga områden präglas av hög funktionsblandning och blandade bostäder avseende upplåtelseformer och storlek. Vi ställer oss samtidigt frågande till varför planen anger ett lägre nyckeltal för behov av för- och grundskolor än vid byggnation i övriga Göteborg. Med tanke på nuvarande investeringsskuld av förskolor/skolor och tidigare felprioritering på exempelvis Eriksberg, som ju blev omåttligt populärt bland barnfamiljer, vill vi flagga för detta redan nu. Vidare vill vi uppmärksamma riskerna för en delad stad. Färdplanen understryker den påtagliga risken att de sju delområdena blir isolerade öar utan samband med omgivande stad. Området bör också exploateras i olika etapper i takt med att markvärdet höjs, vilket är en viktig strategi för att kunna driva

7 projektet ekonomiskt ansvarsfullt. Vi vill därför att projektet Historisk stadsplaneanalys inarbetas i Älvstaden precis som i den övriga stadsplaneringen för att få staden att hänga ihop och inte riskera att bygga bort framtida exploateringsmöjligheter. Historisk stadsplaneanalys, som är ett arbetssätt som bottnar i ett politiskt uppdrag från Byggnadsnämnden och Fastighetsnämnden, utreder förutsättningar för en sammanhängande kvartersstad till överhängande del byggd av klassisk rutnätsplan. Historisk stadsplaneanalys ger även underlag för hur områden kan exploateras i olika etapper i takt med att markvärdet höjs, vilket är en viktig strategi för att kunna driva projektet ekonomiskt ansvarsfullt. Slutligen håller vi med tjänsteutlåtandet om vikten av att avvägningar sker löpande i planeringen utifrån innehåll, tid och kostnad i syfte att säkra finansiering och genomförbarhet samt minimera risker och osäkerheter inför ett genomförande. Vi ser därför positivt på att färdplanen årligen ska revideras så att det redan i ett tidigt skedde kan upptäckas eventuella ekonomiska problem. Förslag till beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder och berörda kommunala bolag, arbeta för att öka exploateringsgraden i Färdplan Älvstaden, så att vi kan nå en hållbar stadsutveckling med ekonomi i balans. För att säkerställa en social hållbarhet är det väsentligt att samtliga områden präglas av hög funktionsblandning och blandade bostäder avseende upplåtelseformer och storlek. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att noga beakta behovet av nya för- och grundskolor i Färdplan Älvstaden. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder och berörda kommunala bolag, arbeta så att Färdplan Älvstaden exploateras i olika etapper i takt med att markvärdet höjs. 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder och berörda kommunala bolag, inarbeta projektet Historisk stadsplaneanalys i exploateringen av Älvstaden. 5. I övrigt godkänna tjänsteutlåtandet för Färdplan Älvstaden version 2019

8 Yttrande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Färdplan Älvstaden version 2019 På vårt bord ligger nu Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Vad kan vi som politiker påverka och vilka beslut ska vi fatta för att detta fantastiska projekt ska falla väl ut? Det som nu byggs kommer att påverka stadens karaktär, befolkning och näringsliv under många generationer framåt. Det gäller då att fatta väl avvägda och kloka beslut. Lindholmen är ett mycket intressant område för stadens näringsliv, där akademi, industri och offentlig sektor möts. Flera nationella och internationella satsningar och etableringar visar på att Göteborg står sig väl i den internationella konkurrensen. SD har ofta i debatterna kring detaljplaner påtalat bristen eller avsaknaden av planerade förskolor och annan samhällsservice. I rapporten konstaterar man mycket riktigt att Älvstaden fram till 2019 inte lyckats med att fylla behovet av social infrastruktur. Här behöver staden gå in och styra och trycka på, så att de som flyttar in i de nya bostadsområdena får tillgång till förskolor, skolor, vårdcentraler och annan samhällsservice i det egna bostadsområdet. När detaljplaner och planerade byggen drar ut på tiden ger det återverkningar på planeringen av lokaler, vilket är ett stort problem. När det gäller nya spårvägsförbindelser, älvförbindelser samt utbyggnad av fjärrvärme och fjärrkyla, är det viktigt att dessa system är på plats i ett tidigt skede. Detta påtalas även i rapporten. Gullbergsvass har stor potential, men man måste slå vakt om dess kulturvärden samt hantera de barriäreffekter som finns. SD anser att tunnelmynningen under Skansen Lejonet skall flyttas längre bort från skansen. Vi har motionerat om detta. På södra älvstranden har flera projekt kört fast. En stor del beror på olyckliga beslut om Rosenlundsverken, kinesiska muren och linbanan. Detta har SD påtalat vid flera tillfällen, dels i budget, men även i KS. I rapportens nulägesanalys på sid 8 ställer man ökade krav på Älvstadens organisation. Följande citat är väl inlindat men det sänder en skarp signal till stadens politiker: Minska beslutsunderskott i kommunfullmäktige och kommunstyrelse kring Älvstaden. Vad kan vi läsa in i denna mening? SD uppmanar berörda nämnder, bolag och förvaltningar, men framför allt de politiska grupperna i kommunfullmäktige att ta kritiken på allvar, så att projekt Älvstaden kan hålla sina tidsplaner.

9 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0878/18 Handläggare Maria Augustsson och Cecilia Örtendahl Telefon: , E-post: Färdplan Älvstaden version 2019 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Färdplan Älvstaden version 2019 som ska ligga till grund för fortsatt planering av genomförande av Vision Älvstaden, i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. 2. Den ekonomiska inriktning för Älvstaden i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. 3. Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram förslag till möjliga ekonomiska målsättningar för Älvstaden anses fullgjort. Sammanfattning I tidigare beslut om Vision Älvstaden, samt förnyat i beslut i kommunstyrelsen , ska färdplan för genomförande av Älvstaden årligen beredas för beslut i kommunfullmäktige. Färdplanen utgör en plan för genomförande av Älvstaden och en inriktning för övergripande styrning och uppföljning av arbetet med Älvstaden. Ett förslag till färdplan Älvstaden version 2019 har tagits fram inom ramen för Älvstadsorganisationen och har godkänts av Älvstadens styrgrupp efter förvaltningsremiss till berörda förvaltningar och bolag. Stadsledningskontoret föreslår kommunfullmäktige att godkänna förslag till färdplan Älvstaden version 2019 att ligga till grund för fortsatt planering av genomförande av Vision Älvstaden. Samtidigt konstaterar stadsledningskontoret att arbetet med att ta fram ett förslag till färdplan för Älvstaden fortsatt väcker frågor som behöver arbetas in i framtida färdplaner. Det gäller till exempel fortsatt behov av tydliggörande av gemensam prioritering inom Älvstaden, att fördjupa beskrivningar av beroenden mellan olika åtgärder liksom att ta fram planeringsunderlag för utveckling av social infrastruktur i Älvstaden. I samband med beslut om färdplan 2018 gav kommunfullmäktige kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta fram en ekonomisk målbild för Älvstaden, med det huvudsakliga syftet att stärka styrningen av exploateringsekonomin. Stadsledningskontoret föreslår kommunfullmäktige att besluta en finansiell inriktning för Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (12)

10 Älvstaden där inriktningen är att exploateringen i Älvstaden bör ske med en hög självfinansieringsgrad. Ekonomiska konsekvenser I förslag till färdplan för Älvstaden redovisas en övergripande ekonomisk bedömning av exploateringsverksamheten inom Älvstaden på helhetsnivå för både pågående och planerat genomförande på kort och lång sikt. Därutöver redovisas större trafikabla infrastruktursatsningar som planeras inom Älvstadens geografi samt den tillkommande bebyggelsens behov av social infrastruktur i uppskattade volymer. De ekonomiska bedömningarna visar i nuläget att ett genomförande av planeringen kräver ett omfattande kommunalt nettoåtagande för att nå de kvaliteter och nyttor som eftersträvas med utgångspunkt i Vision Älvstaden. Bedömningarna innehåller fortsatt stora ekonomiska osäkerheter och det är därför viktigt att avvägningar sker löpande i planeringen utifrån innehåll, tid och kostnad i syfte att säkra finansiering och genomförbarhet samt minimera risker och osäkerheter inför ett genomförande. För att stärka det ekonomiska perspektivet som en planeringsförutsättning har förslag till en ekonomisk inriktning för Älvstadens exploatering arbetats fram i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag. Förslaget att exploateringen i Älvstaden bör sträva mot en hög självfinansieringsgrad och att utgifter och inkomster bör vara i balans både på helhetsnivå och i respektive delområde över tid. Stadsledningskontoret kan konstatera att utifrån den samlade bedömningen av nuvarande planering som sammanställs i förslag till färdplan 2019, så uppnås inte föreslagen ekonomisk inriktning. Kontorets bedömning är därför att en konkretiserad ekonomisk inriktning är viktig för att säkerställa det ekonomiska perspektivet i planeringen och skapa förutsättningar och vägledning för styrningen på portfölj- och programnivå. Den ekonomiska inriktningen blir ett verktyg att förhålla sig till i samband med kommande inriktnings- och genomförandebeslut, där de faktiska ekonomiska budget- och projektbesluten fattas och där aktivt ställningstagande tas till stadens ekonomiska åtagande och konsekvenser. Utgångspunkten är att färdplanen årligen ska revideras och beslutas i kommunfullmäktige och utgöra en del av underlaget till den årliga budgetprocessen. En budgetprocess som kan möjliggöra ytterligare revideringar, inriktningsförändringar eller uppdrag kopplat till färdplanen utifrån en samlad årlig ekonomisk bedömning. Samordningen mellan nämndernas investeringsnomineringar och färdplan för Älvstaden behöver därför också fortsatt utvecklas i framtida versioner av färdplan för att ytterligare stärka kopplingen till stadens budgetprocess. Barnperspektivet Barnperspektivet är en utgångspunkt för visions- och strategiarbetet med Älvstaden och är närvarande under planeringen av Älvstaden. Barnperspektivet förutsätts beaktas vid fortsatt genomförande av Vision Älvstaden och är en av de aspekter som ska följas i uppföljning av arbetet med Älvstaden. Mångfaldsperspektivet Att försöka säkerställa tillgång till staden för alla människor har varit en viktig fråga vid utformningen av vision och strategier för Älvstaden och är fortsatt en väsentlig faktor att beakta i genomförandet av Vision Älvstaden som framtagandet av en ny färdplan för Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (12)

11 Älvstaden är en del av. Tillgången till Älvstaden gäller alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Jämställdhetsperspektivet Att försöka säkerställa tillgång till staden för alla människor har varit en viktig fråga vid utformningen av vision och strategier för Älvstaden och är fortsatt en väsentlig faktor att beakta i genomförandet av Vision Älvstaden. Arbetet med Älvstaden ska också följa de strategier och målsättningar som är framtagna i Jämlikt Göteborg. Vid utformning av offentliga rum i Älvstaden behöver hänsyn tas för att skapa jämlika offentliga rum. Här har till exempel park- och naturnämnden tagit fram riktlinjer för att arbeta med jämställdhetsperspektiv i förvaltning och planering. Även vid lokalisering av funktioner inom Älvstaden är det viktigt att ha med ett jämställdhetsperspektiv för att skapa närhet och tillgänglighet för alla. Miljöperspektivet Miljöperspektivet är ett av de perspektiv kring vilket visionen och strategierna har utvecklats och miljökompetens har funnits med hela tiden under visionens och strategiernas utarbetande. Göra det lätt att leva hållbart är en av delstrategierna för visionens förverkligande och miljöperspektivet har fortsatt en väsentlig plats i genomförandet av Vision Älvstaden och i framtagandet av en ny färdplan för Älvstaden Omvärldsperspektivet Vid utarbetande av vision och strategierna för Älvstaden gjordes omfattande jämförelser med liknande stadsutvecklingsprojekt. Erfarenhetsutbyte genomfördes med sju skandinaviska stadsutvecklingsprojekt och också med några städer i övriga Europa. Denna kunskapsinhämtning tillsammans med den internationella workshop med ett 80-tal internationella ledande experter som genomfördes under visionens framtagning, finns inarbetad i visionen och strategierna som är styrande för genomförandet av Vision Älvstaden. I arbetet med utveckling av stadens organisering för Älvstaden och stadsledningskontorets roll har också erfarenhetsutbyte skett med Stockholm, Malmö och övriga nordiska städer. Bilagor 1. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Förslag till Färdplan Älvstaden version PM- ekonomisk inriktning Älvstaden Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (12)

12 Ärendet I enlighet med tidigare beslut om Vision Älvstaden, samt förnyat beslut av kommunstyrelsen , ska färdplan för genomförande av Älvstaden årligen beredas för beslut i kommunfullmäktige. I samband med beslut om färdplan 2018 gav kommunfullmäktige kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta fram en ekonomisk målbild för Älvstaden, med det huvudsakliga syftet att stärka styrningen av exploateringsekonomin. Stadsledningskontoret föreslår kommunfullmäktige att besluta en finansiell inriktning för Älvstaden där inriktningen är att exploateringen i Älvstaden bör ske med en hög självfinansieringsgrad. Beskrivning av ärendet Färdplanen utgör ett program för genomförande av Älvstaden och en inriktning för övergripande styrning och uppföljning av arbetet med Älvstaden. Styrgruppen för Älvstaden beslutade att ställa sig bakom förslag till färdplan Älvstaden version 2019 och överlämna detta förslag till stadsledningskontoret för vidare arbete. Förslaget till färdplan Älvstaden version 2019 har arbetats fram inom Älvstadsorganisationen. I samband med beslut om färdplan 2018 fick kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta fram en ekonomisk målbild för Älvstaden. Kommunfullmäktige föreslås godkänna framtagen ekonomisk inriktning för Älvstaden i enlighet med stadsledningskontorets förslag och anse uppdraget uppdrag avseende ekonomiska målbilden för Älvstaden som fullgjort. Färdplan Älvstaden version 2019 består i huvudsak av tre kapitel. Kapitlet Färdplan Älvstaden beskriver Älvstaden utifrån en nulägesanalys, utbyggnadsvolymer, översiktliga tidplaner, delområdesbeskrivningar, behov av beslut och planerad social infrastruktur. Älvstaden går in i en genomförandefas för flera delområden: Södra Älvstranden, Lindholmen, Backaplan och Centralenområdet. Kapitlet beskriver vidare utbyggnadsvolymer för Älvstaden till och med 2026 med tidplaner nedbrutna på delområden samt behov av politiska beslut nedbrutet årsvis för att klara beskrivna volymer. Kapitlet beskriver den sociala infrastrukturen för anläggningar och investeringar i vård, omsorg, skola och kultur i Älvstaden. Två nya tabeller visar prognos respektive kapacitetsutfall av Älvstadens behov av social infrastruktur oaktad huvudman per delområde fram till I avsnittet konstateras att Älvstaden fram till 2019 inte lyckats planera behovet av lokaler och mark för det behov av social infrastruktur som finns. Färdplan Älvstaden föreslås därför vara basen för att tidigt planera och visa kommunala behov av mark och lokaler i Älvstaden. Kapitlet Att genomföra Vision Älvstaden beskriver utmaningarna med att genomföra Vision Älvstaden utifrån flera perspektiv: organisation, hållbarhet och kvalitet, omvärldsoch riskfaktorer samt beroenden och samband med annan stadsutveckling i Göteborgs Stad. I kapitlet konstateras att stadsutvecklingen i Älvstadens delområden är beroende av samordning mellan en mängd olika projekt och listar större övergripande infrastrukturprojekt och exempel på strategiska utredningar, policys och planer som påverkar exploatering av Älvstaden. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (12)

13 Kapitlet Älvstadens ekonomi ger en översiktlig indikation av ekonomiska åtagande och uppskattade ekonomiska volymer. Den översiktliga exploateringsekonomiska bedömningen de kommande 20 till 30 åren indikerar exploateringsvolymer på ca miljarder exploateringsvolymer som inte fullt ut finansieras genom uppskattade exploateringsinkomster (baserat på nuvarande bedömningar). Bedömningarna innehåller fortsatt stora antaganden och osäkerheter och baseras på nuvarande planeringsinriktningar utifrån visionen. Ekonomiska bedömningar och scenarierna förändras i takt med den fortsatta planeringen. Som en konsekvens av, eller som en förutsättning för, exploateringen och stadsutvecklingen tillkommer behov av grundläggande trafikabla och social infrastruktur. En grov uppskattning av dessa behov indikerar ett kommunalt åtagande om miljarder kommande tjugoårsperiod. Helt nytt i färdplan Älvstaden version 2019 är det avsnitt som beskriver näringslivet inom Älvstaden samt stadsutveckling under mark och vad det betyder för Älvstaden. Även delområdesbeskrivningarna har fått nya avsnitt och beskrivs nu även utifrån kvalitét och hållbarhet, näringslivsstruktur och beroenden. Framtagande av förslag till Färdplan Älvstaden version 2019 Färdplan version 2019 har arbetats fram inom ramen för Älvstadsorganisationen med deltagande från berörda förvaltningar och bolag. Styrgruppen för Älvstaden beslutade att ställa sig bakom ett förslag till färdplan för Älvstaden version Förslaget remitterades kort därefter till de förvaltningar och bolag som ingår i Älvstadsorganisationen men även till andra förvaltningar och bolag vars synpunkter bedömts som viktiga att särskilt inhämta som förvaltningen kretslopp och vatten, lokalförvaltningen, Göteborg Energi AB, Förvaltnings AB Framtiden samt Göteborgs Stads Parkerings AB. Även övriga berörda förvaltningar som kulturförvaltningen, idrottsoch föreningsförvaltningen, social resursförvaltning samt grund- och förskoleförvaltningarna har fått ta del av förslaget och lämna synpunkter. I remissen till förvaltningar och bolag ställdes följande frågor: 1. Vad innebär förslaget till färdplan Älvstaden för er förvaltning/bolag? 2. I färdplan Älvstaden version 2019 har vissa förändringar gjorts i förhållande till färdplan Älvstaden Har dessa förändringar landat väl och vad anser ni? 3. Vad anser er förvaltning/bolag behöver förändras alternativt anpassas i förslaget till färdplan Älvstaden i förhållande till de resurser och möjligheter som er förvaltning/bolag har idag? 4. Vad i förslaget till färdplan Älvstaden anser er förvaltning/bolag är viktigt att kommunfullmäktige beslutar om? 5. I arbetet med färdplanen i år har en första version av översiktlig beroendekartläggning tagits fram. Hur kan man utveckla beroendekartläggningen i framtida arbete? 6. I framtida färdplaner Älvstaden för kommande år vad anser er förvaltning/bolag att det finns för utvecklingspotential? 7. Vad i färdplanen ser ni är förvaltningen/bolagets eget ansvar att fatta beslut om? Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (12)

14 8. Övriga synpunkter? I svar från förvaltningar och bolag anger samtliga att de är fortsatt positiva till att en färdplan för Älvstaden arbetats fram. Flera av remissinstanserna pekar på att färdplanen ger en tydlighet som Älvstaden behöver samt bidrar till en ökad samsyn. Samtliga remissinstanser framhåller dock ett fortsatt behov av beslut om och i så fall hur Älvstadenprojekten skall prioriteras i förhållande till övriga stadsutvecklingsprojekt. En klar majoritet av de remitterade förvaltningarna och bolagen pekar åter på behovet av beslut kring en ekonomisk ram eller ekonomisk inriktning för Älvstaden som helhet. Nytt för i år är att flera remissinstanser lyfter att förslaget till färdplan Älvstaden tydligare måste peka på de ekonomiska konsekvenserna vad gäller drift och underhåll som kommer av Älvstadens planerade investeringar. Flera av remissinstanserna anser också att den beroendekartläggning som är genomförd har varit värdefull men behöver fortsätta och fördjupas under 2019 för att kunna ge ett resultat som Älvstaden kan använda sig av. Flera av remissinstanserna pekar dock på att färdplanen behöver bli tydligare som inriktningsdokument kortare, mer konkret och menar att förslaget till färdplan version 2019 har för mycket fokus på hur Älvstaden skall planeras och genomföras men behöver mer fokus på vad Älvstaden skall leverera. Dock finns det remissinstanser som hävdar motsatsen det vill säga att färdplanen i dagsläget fokuserar för mycket på vad Älvstaden ska leverera och för lite fokus på när denna leverans ska ske och hur den ska gå till. Jämförelse förslag färdplan Älvstaden 2019 mot föregående version Enligt kommunstyrelsens beslut (dnr 1658/15) skulle arbetet med färdplan Älvstaden version 2019 följa vad som angavs angående inriktning i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Nedan följer en genomgång av dessa i förhållande till förslag för färdplan Älvstaden version Gemensam prioritering inom Älvstaden Stadsledningskontorets bedömning var att färdplan version 2018 fortsatt har inslag av allt för optimistiska tidplaner och leveranser samt tydligare behövde spegla och leverera en gemensam bild av prioritering, resursallokering och genomförbarhet från inblandade parter inom Älvstaden. För att kunna göra denna prioritering föreslog stadsledningskontoret att en beroendekartläggning för Älvstaden skulle göras som pekade på hur utbyggnaden av Älvstaden förhöll sig till övrig beslutad stadsutveckling i staden. Resultatet av denna kartläggning skulle inkluderas i kommande färdplaner. Under 2018 har en första beroendekartläggning gjorts men det kan konstateras att genomförande av Älvstaden omfattar ett stort antal åtgärder och att en kartläggning av alla beroenden tar längre tid i anspråk. Arbetet under 2018 har avgränsats till att studera inbördes beroenden mellan ingående projekt. Fokus i kartläggningen ligger därför på beroenden mellan detaljplaner och program och övriga beslutade stadsutvecklingsprojekt som till exempel utbyggnad av infrastruktur och övrig allmän plats samt behov av kommunal service. Det finns ett kvarstående behov av en fördjupad analys av beroenden inom Älvstaden liksom en analys av resursbehov och tillgång. Samordning med investeringsnomineringar Inför behandlingen av färdplan version 2018 konstaterade stadsledningskontoret att för att färdplanen skulle bli ett relevant underlag i den årliga budgetprocessen måste färdplanen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (12)

15 bättre korrelera med nämndernas investerings- och exploateringsinvesteringsnomineringar och att detta behövde utvecklas ytterligare en nivå till kommande färdplan. Ett underlag för samordning är en fördjupad beroendekartläggning, men den första beroendekartläggningen har inte tillräckligt djup eller omfattning för att vara ett stöd i samordning av investerings- och exploateringsinvesteringsnomineringarna. Det finns också brister i nomineringsunderlaget. Det finns ett kvarstående behov av att tydligt samordna investerings- och exploateringsinvesteringsnomineringar inom Älvstaden. Uppdrag avseende ekonomisk målbild för Älvstaden I samband med beslut om färdplan 2018 fick kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta fram en ekonomisk målbild för Älvstaden inom ramen för kommande uppdatering av färdplan. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder och styrelser ta fram förslag till möjliga ekonomiska målsättningar för Älvstaden som helhet på lång och kort sikt. Det huvudsakliga syftet med att formulera en ekonomisk målbild för Älvstaden är kortfattat att stärka styrningen av exploateringsekonomin genom att fastslå att ekonomin utgör en tydligare planeringsförutsättning. Stadsledningskontoret anser härutav att begreppet ekonomisk målbild bör ersättas med begreppet ekonomisk inriktning, då begreppet målbild kan uppfattas missvisande genom sin framåtsyftande innebörd snarare än att utgöra den ekonomiska utgångspunkt som stadsledningskontoret föreslår. Stadsledningskontorets förslag redogörs i sin helhet i bilaga 3, PM-ekonomisk inriktning för Älvstaden. De finansiella förutsättningarna som ligger till grund för stadsledningskontorets förslag om ekonomisk inriktning utgår ifrån stadens nuvarande riktlinje avseende god ekonomisk hushållning, från slutsatserna av kontorets tidigare utredning kring stadens långsiktiga ekonomiska förutsättningar och från de formuleringar rörande exploateringsverksamheten som beslutades i stadens budget för Viktiga aspekter är exempelvis att staden behöver eftersträva en hög självfinansieringsgrad över tid för att hålla skuldsättningen på en låg nivå och att staden bör eftersträva en hög andel exploateringsfinansierade investeringar inom exploateringen i syfte att minska kapitalkostnadseffekterna över tid. Utifrån detta underlag föreslår stadsledningskontoret följande förslag till finansiell inriktning inom Älvstaden: Den totala exploateringsekonomin bör vara självfinansierad, där totala utgifter och inkomster/byggrättsvärden bör vara i balans Utbyggnaden bör planeras på ett sätt som balanserar kassaflödet över en rimlig tid i syfte att undvika att staden bär stora risker eller vältrar över stora underskott på förväntade överskott i framtida etapper Staden ska använda sig av sin finansiella styrka för att succesivt bygga värden för att finansiera stadens åtagande över tid Projekt- och programledare inom respektive delområde inom Älvstaden ska: verka för en exploateringsekonomi i balans eftersträva driftseffektiva anläggningar och åtgärder för att hålla nere långsiktiga ekonomiska åtaganden över tid Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (12)

16 verka för en affärsmässighet med utgångspunkt i en ömsesidig nytta mellan stad och exploatörer vad avser fördelning av exploateringskostnader sträva efter att använda bolagsformens fördelar för stadens bästa Uppföljning och avvikelsehantering ska ske löpande inom ramen för ordinarie processer. Planprogram och detaljplaner ska i förekommande fall synkroniseras med inriktningsrespektive genomförandebeslut i enlighet med stadens pågående utvecklingsarbete kring hantering av betydande projekt. Pröva nytt delområde: Älven I tjänsteutlåtandet till färdplan 2018 noterades att frågor kring älven inte naturligt ingår i något delområde och under hösten 2018 har frågan om hur älven kan hanteras som ett eget delområde övervägts. Detta arbete är påbörjat under hösten 2018 och preliminärt är bedömningen att älven inte bör vara ett eget delområde utan att frågorna kan vägas in övriga områden och övergripande arbeten. Samhällsekonomiska värden Som stadsledningskontoret lyfte i samband med föregående beslut kring färdplan finns ett fortsatt uttryckt behov av att kunna beskriva och mäta de samhällsnyttor som eftersträvas genom visionen. Inom arbetet med Älvstaden kan konstateras att det i nuläget saknas metoder och modeller för att bedöma den samhällsekonomiska nyttan ur ett långsiktigt perspektiv, det är generellt svårbedömt att försöka beräkna nyttan i monetära termer. Som ett led i arbetet inom Älvstaden har staden, genom stadsbyggnadskontoret, aktivt sökt deltagande i ett nationellt RISE-koordinerat utvecklingsprojekt med beviljad delfinansiering från Vinnova. I projektet kommer Göteborg och Borås städer, RISE, White Arkitekter, Ekan Management och Mistra Urban Futures utveckla och testa metoder och processer för att mäta och förstå stadsbyggnadsinvesteringars effekter och värden för en hållbar samhällsutveckling. Att förstå det totala värdeskapandet av stadsbyggande är viktigt för att motivera förebyggande satsningar och prioritera mellan olika initiativ och åtgärder. Projektet ska analysera styr- och samverkansprocesser i stadsbyggnadsprocessen samt utveckla ett ramverk för effektstyrning och en verktygslåda med värdeberäkningsmetoder för att komplettera investerings- och exploateringskalkyler. Projektets mål är att de nya beslutsunderlagen bidrar till att uppfylla regeringens mål för hållbara städer; gröna, hälsosamma och trygga städer med goda livsmiljöer där människor möts. Göteborgs Stad kommer att driva delar av projektet genom fallstudie på stadsdelsnivå med fokus på samhälls-/kommunalekonomiska beräkningar/mått för att komplettera befintliga investerings- och exploateringskalkyler för ett geografiskt utvecklingsområde som till exempel Backaplan inom Älvstaden. Fallstudien kommer utveckla metoder och modeller för beräkning av samhälls- och hälsoeffekter baserat på olika aspekter av täthet och baserat på ökad trygghet, social sammanhållning och tillit. Huvudprojektet startade under hösten 2018 och beräknas pågå till och med Uppföljning av färdplan Älvstaden version 2018 Kommunstyrelsen har tidigare beslutat att uppföljningen av Älvstaden skall göras via antagen färdplan för aktuellt uppföljningsår (dnr 1658/15). Uppföljningen som sådan ska ske inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess på stadsledningskontoret efter underlag från förvaltningar och bolag inom Älvstadsorganisationen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (12)

17 Stadsledningskontorets bedömning Älvstaden är nordens största stadsutvecklingsprojekt. Visionen för området beslutades 2012 och sedan dess har omfattande planeringsarbete skett för området. Stadens bolag och förvaltningar samverkar planering och genomförande. Samtliga remitterade förvaltningar och bolag är positiva till att en färdplan för Älvstaden årligen tas fram och beslutas. Stadsledningskontoret delar bedömningen och anser att förfarandet om att årligen anta en färdplan för Älvstaden kan stödja samverkan i planering och genomförande och även råda bot på nuvarande beslutsunderskott. Samtidigt kan stadsledningskontoret konstatera att det finns utvecklingsområden för arbetet med att ta fram ett förslag till färdplan för Älvstaden. Det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete för att färdplanen Älvstaden ska kunna få den styrande funktion för Älvstaden som tänkt. Stadsledningskontorets fortsatta roll i koordineringen och samordningen av Älvstaden När kommunfullmäktige antog Älvstaden vision och strategier gavs stadsledningskontoret i uppdrag att koordinera genomförandet av Vision Älvstaden. Uppdraget att genomföra Älvstaden är omfattande och komplext och kräver samverkan mellan stadens bolag och förvaltningar liksom med externa parter och göteborgarna. För att tydligare koordinera framdriften av arbetet och hålla samman staden över förvaltningsoch bolagsgränserna, fick stadsledningskontoret enligt beslut i KS förstärkt uppdrag att aktivt samordna, leda och följa upp Älvstaden. Inom detta uppdrag leder stadsledningskontoret Älvstadens styrgrupp. Sedan beslutet om vision Älvstaden har samverkan organiserats på olika sätt. Under 2018 har organiseringen justerats för att nå ett effektivare arbetssätt. Utvecklingen av älvstadenorganisationen är en av de åtgärder som har vidtagits för att möta det ökade behovet av samordning mellan delområdenas olika delprojekt, samt kopplingen till stadsutvecklingen i staden som helhet. Arbetet har resulterat i ett övergripande förslag till en gemensam projektledningsmodell som nu genomförs och fylls med innehåll. Projektledningsmodellen tydliggör ansvar och roller inom stadsutvecklingsprocessen mellan de i Älvstaden ingående förvaltningar och bolag. Bilden på nästa sida visar älvstadenorganisationen enligt den nya projektledningsmodellen med ett så kallat portföljkontor. Portföljkontoret kommer att samordna och leda det gemensamma arbetet och koppla samman de olika komponenterna inom organisationen. Ledning och samordning av de i Älvstaden ingående projektens ekonomi, innehåll, kvalitet samt inbördes beroenden blir tydligare och enklare igenom den nya projektledningsorganisationen Den nya organisationen förenklar samverkan och Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (12)

18 det gemensamma arbetet men innebär ingen förändring i mandat eller ansvar för de berörda förvaltningarna och bolagen. Det är genom aktiv medverkan i portföljkontoret som stadsledningskontoret samordnar och leder arbetet tillsammans med berörda förvaltningar och bolag. Portföljkontoret styrs av styrgruppen som består av direktörerna för stadsdelsförvaltningen Lundby, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, trafikkontoret, park- och naturförvaltningen, stadsledningskontoret samt vd för Älvstranden utvecklings AB och Business Region Göteborg AB. De ingående direktörerna deltar i styrgruppen med ordinarie delegation och ansvar och styrgruppen hanterar frågor som till exempel gemensam prioritering, gemensam resurssättning samt resultat och framdrift i Älvstaden. De gemensamma frågorna i samordning kring prioritering, resurssättning, framdrift och resultat är del i det koordinerings- och samordnings uppdrag som stadsledningskontoret har sedan tidigare. Uppdraget genomförs till stor del genom aktiv samordning och beslutskoordinering av Älvstaden och att bland annat se till att viktiga beslut som rör Älvstaden och som är viktiga för dess framdrift kommer upp för avgörande på rätt politisk nivå. I uppdraget ingår också att koordinera färdplanens framtagande och innehåll För att klara koordinering, samordnings-, lednings- och uppföljningsuppdraget har en resursförstärkning skett på stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret har sedan beslut om översyn av facknämnder 2018, där kommunfullmäktige beslutade att inte genomföra den föreslagna etableringen av fyra nya nämnder med ansvar inom stadsutvecklingsområdet, gett ett uppdrag att utreda hur ett ansvar för strategisk planering inom stadsutvecklingsområdet kan placeras under kommunstyrelsen. I utredningen belyses dels hur och vilka uppgifter som kan placeras på stadsledningskontoret avseende långsiktig planering samt samordning av övergripande program och planeringsunderlag inom stadsutveckling men även vilken roll stadsledningskontoret kan ha i strategisk styrning av betydande projekt. Utredningen ska redovisas under våren Inriktning förslag till färdplan Älvstaden version 2020 För att färdplanen ska kunna vara ett verktyg för att stötta en förvaltnings- och bolagsövergripande styrning av Älvstaden krävs att färdplanen utvecklas ytterligare. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (12)

19 Stadsledningskontoret bedömer att det finns delar som särskilt behöver arbetas vidare med för att ge en möjlighet till tydligare styrning utifrån ekonomi, innehåll och tidplan. För att kunna disponera stadens resurser inom stadsutvecklingsprocessen på bästa sätt krävs en god kunskap om de inbördes beroenden Älvstadens olika projekt har till varandra. Det krävs också en god helhetsbild för att kunna göra adekvata förslag till avväganden när en prioriteringsfråga uppstår, såväl inom Älvstaden som i förhållande till andra pågående projekt inom staden. Fortsatt behov av gemensam prioritering inom Älvstaden fortsätt och fördjupa beroendekartläggningen av Älvstaden Stadsledningskontorets bedömning är att färdplanen fortsatt har inslag av allt för optimistiska tidplaner och leveranser, både kring planering och genomförande, med avseende på tillgängliga resurser, övrig stadsutveckling och framdriften i övrigt i stadens stadsutvecklingsprojekt. För att färdplanen ska bli ett väsentligt underlag för styrningen av Älvstaden behöver underlaget än tydligare spegla och leverera en gemensam bild av prioritering, resursallokering och genomförbarhet från inblandade parter inom Älvstaden. För att kunna göra denna prioritering ser stadsledningskontoret behov av att kartläggningen av beroenden för Älvstaden fortsätter, breddas och fördjupas. Resultatet ska utgöra ett underlag i arbetet med färdplan Älvstaden version Stadsledningskontorets bedömning är att det är kritiskt för underlagets kvalitet och användbarhet att alla berörda förvaltningar och bolag medverkar och lämnar underlag för kartläggningen. Fortsatt arbete med att utveckla en ekonomisk inriktning för Älvstaden Utifrån den samlade ekonomiska bedömningen av nuvarande planering inom Älvstaden bedömer stadsledningskontoret att ytterligare arbete krävs för att konkretisera de ekonomiska förutsättningarna i fortsatt planering samt för att skapa förutsättningar för styrning på portfölj- och programnivå. Stadsledningskontoret föreslår att kommunfullmäktige beslutar om en ekonomisk inriktning för Älvstaden för att ligga till grund för en stärkt styrningen av exploateringsekonomin. Stadsledningskontoret kommer att tillsammans med berörda förvaltningar och bolag att arbeta vidare med att konkretisera föreslagen ekonomisk inriktning inom ordinarie verksamhetsutveckling. Inriktningen föreslås utvärderas och aktualiseras årligen genom en analys inom ramen för den årliga uppdateringen av färdplanen. Stadsledningskontoret kan konstatera att nuvarande planering och den ekonomiska bedömningen av genomförandet av Älvstaden inte når upp till den föreslagna ekonomiska inriktningen. Därför behöver de fortsatta besluts- och uppföljningsprocesserna både på helhetsnivå och för delområden analyseras och sättas i relation till inriktningen. Inriktningen syftar till att bli ett verktyg att kunna förhålla sig till i samband med kommande inriktnings- och genomförandebeslut, där de faktiska ekonomiska budget- och projektbesluten fattas och där ett aktivt ställningstagande tas till stadens ekonomiska åtagande och konsekvenser. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (12)

20 Stadsledningskontoret anser härmed att fullmäktiges uppdrag om att ta fram en ekonomisk målbild kan beslutas som fullgjort och att fortsatt arbete ska ske tillsammans med förvaltningar och bolag inom ordinarie verksamhetsutveckling. Fortsätt arbete med älven som en del av Älvstaden Arbetet fortsätter under 2019 för att på tydligt sätt fördela och samordna frågor som rör älven inom de förvaltningar och bolag som berörs. Stadsledningskontoret gör preliminärt bedömningen att älven inte bör vara ett eget delområde. Föreslå metoder för utveckling av social infrastruktur Älvstaden och dess kringområde Den stadsbyggnad som planeras inom Älvstaden är mycket tät i förhållande till annat som byggs i Göteborg. Det sätter stadens verksamheter på prov i olika avseenden, då hög yteffektivitet och ett samnyttjande av såväl kvartersmark för kommunala ändamål som allmän plats är nödvändig. Stadsledningskontoret avser därför att initiera ett arbete med att utveckla och föreslå metoder för samnyttjande mellan olika kommunala nyttor i den mycket täta blandstaden, samt hur de samverkar med annan social infrastruktur i Älvstadens kringområde. Detta arbete ska ske i samverkan med arbetet med lokalförsörjningsprogram och plan. Magnus Sigfússon Direktör för Stadsutveckling Eva Hessman Stadsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (12)

21 Kommunfullmäktige Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: Färdplan Älvstaden version , 1658/15 Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: 1. Förslag till färdplan Älvstaden version 2018 som ska ligga till grund för fortsatt planering av genomförande av Vision Älvstaden, godkänns. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder och styrelser ta fram förslag till möjliga ekonomiska målsättningar för Älvstaden som helhet på lång och kort sikt. Handling 2018 nr 100. Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Park- och naturnämnden Älvstranden Utveckling AB Business Region Göteborg AB SDN Lundby SDN Majorna-Linné SDN Centrum Dag för justering Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, protokollsutdrag 1 (2)

22 Kommunfullmäktige Vid protokollet Sekreterare Christina Hofmann Ordförande Lena Malm Justerande Stina Svensson Justerande Kristina Palmgren Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, protokollsutdrag 2 (2)

23 Färdplan Älvstaden Älvstadens utbyggnad med femårsintervaller fram till 2035 Version 2019

24 Förord Älvstaden är Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Arbetet följer den politiskt beslutade visionen Vision Älvstaden som Göteborgs Stads kommunfullmäktige fattade beslut om Enligt Vision Älvstaden ska staden skapa bostäder, arbetsplatser och social infrastruktur för sju delområden till Älvstaden är i dag i en genomförandefas, där många projekt är startade och genomförs vilket ställer krav på flera beslut över nämnd- och bolagsgränser för att säkra framdriften. Stadsledningskontoret ansvarar för att årligen bereda en färdplan för beslut i kommunfullmäktige. Första gången det skedde var förra upplagan av färdplanen (version 2018). Färdplanen utgör ett program för att genomföra Älvstaden och en inriktning för övergripande styrning och uppföljning av arbetet med Älvstaden. Färdplan Älvstaden har tagits fram inom ramen för Älvstadsorganisationen och godkänts av Älvstadens styrgrupp efter en tjänstemannaremiss till berörda förvaltningar och bolag. Färdplan Älvstaden version 2019 har uppdaterats och utökats, men behållit struktur. Färdplanen fokuserar på planerad utbyggnad av Älvstaden. Färdplanen har fler viktiga uppgifter. Den skapar samsyn och underlättar det dagliga arbetet för alla som arbetar inom Älvstaden. Den ger en uppdaterad helhetsbild över riktning, behov, risker, beroenden och tidplaner. Sida 2 av 60

25 Förord 2 Sammanfattning 4 Inledning 5 Syftet med Färdplan Älvstaden 5 Avgränsningar Färdplan Älvstaden 5 Vision Älvstaden 5 Begrepp och definitioner Färdplan Älvstaden 7 Färdplan Älvstaden 8 Nulägesanalys 8 Utbyggnadsvolymer i Älvstaden 8 Social infrastruktur för Älvstaden 11 Älvstadens sju geografiska områden 16 Introduktion av delområdena 16 Lindholmen 17 Frihamnen 20 Backaplan 23 Ringön 26 Centralenområdet 28 Gullbergsvass 30 Södra Älvstranden 33 Behov av beslut Älvstaden 37 Att genomföra Vision Älvstaden 39 Älvstaden omvärlden 39 Älvstaden näringsliv 41 Älvstaden Göteborgsregionen 42 Älvstaden staden 43 Älvstaden under mark 43 Älvstaden beroenden och samband övrig stadsutveckling 44 Beroendekartläggning Älvstaden 45 Älvkantsskydd 45 Älvstaden kvalitet och hållbarhet 46 Älvstaden organisation 48 Älvstaden risker 51 Älvstadens ekonomi 52 Exploateringsekonomi i staden 53 Översiktlig bedömning av kommunens exploateringsinvesteringar 54 Översiktlig bedömning av investeringar i övergripande kommunalteknisk infrastruktur 58 Översiktlig bedömning av investeringar i social infrastruktur 59 Sida 3 av 60

26 Sammanfattning Färdplan Älvstaden version 2019 består i huvudsak av tre kapitel. Kapitlet Färdplan Älvstaden beskriver Älvstaden utifrån en nulägesanalys, utbyggnadsvolymer, översiktliga tidplaner, delområdesbeskrivningar, behov av beslut och planerad social infrastruktur. Älvstaden går in i en genomförandefas för flera delområden: Södra Älvstranden, Lindholmen, Backaplan och Centralenområdet. Det ställer andra krav på Älvstadens organisation och på mer resurser som det fortfarande råder brist på. Kapitlet beskriver vidare utbyggnadsvolymer för Älvstaden till och med 2026 med tidplaner nedbrutna på delområden samt förslag på behov av politiska beslut nedbrutet årsvis för att klara beskrivna volymer. Kapitlet beskriver den sociala infrastrukturen för anläggningar och investeringar i vård, omsorg, skola och kultur i Älvstaden. Två nya tabeller visar prognos respektive kapacitetsutfall av Älvstadens behov av social infrastruktur oaktat huvudman per delområde fram till I avsnittet konstateras att Älvstaden fram till 2019 inte lyckats planera behovet av lokaler och mark för det behov av social infrastruktur som finns. Färdplan Älvstaden föreslås därför vara basen för att tidigt planera och visa kommunala behov av mark och lokaler i Älvstaden. Kapitlet Att genomföra Vision Älvstaden beskriver utmaningarna med att genomföra Vision Älvstaden utifrån flera perspektiv: organisation, hållbarhet och kvalitet, omvärlds- och riskfaktorer samt beroenden och samband med annan stadsutveckling i Göteborgs Stad. I kapitlet konstateras att stadsutvecklingen i Älvstadens delområden är beroende av samordning mellan en mängd olika projekt och listar större övergripande infrastrukturprojekt och exempel på strategiska utredningar, policys och planer som påverkar exploatering av Älvstaden. Kapitlet Älvstadens ekonomi ger en översiktlig indikation av ekonomiska åtagande och uppskattade ekonomiska volymer. Den översiktliga exploateringsekonomiska bedömningen de kommande 20 till 30 åren indikerar exploateringsvolymer på miljarder exploateringsvolymer som inte fullt ut finansieras genom uppskattade exploateringsinkomster baserat på nuvarande bedömningar (samma som i Färdplan Älvstaden version 2018). De ekonomiska bedömningarna innehåller fortsatt stora osäkerheter och antaganden baseras på nuvarande planeringsinriktningar utifrån visionen som i vissa områden är i ett mycket tidigt skede. Ekonomiska bedömningar och scenarierna förändras i takt med den fortsatta planeringen. Som en konsekvens av, eller som en förutsättning för, exploateringen och stadsutvecklingen tillkommer behov av grundläggande trafikal och social infrastruktur. En grov uppskattning av dessa behov indikerar ett kommunalt åtagande om miljarder kommande tjugoårsperiod. Helt nytt i färdplan Älvstaden version 2019 är avsnitt som beskriver näringslivet inom Älvstaden samt stadsutveckling under mark och vad det betyder för Älvstaden. Även delområdesbeskrivningarna har fått nya avsnitt och beskrivs nu även utifrån kvalitet och hållbarhet, näringlivstruktur och beroenden.. Sida 4 av 60

27 Inledning Syftet med Färdplan Älvstaden Ambitionen med Färdplanen är att skapa en realistisk bild av vilka projekt Älvstaden bör starta och fullfölja fram till och med Denna tidshorisont är möjlig att överblicka. På längre sikt är bilden mera osäker, men ändå redovisad för att ge en helhetsbild. Målbilden redovisar antalet bostäder respektive arbetsplatser med femårsintervall samt social infrastruktur. Avgränsningar Färdplan Älvstaden Färdplanen fokuserar på planerad utbyggnad av Älvstaden. Färdplanen innebär inga beslut om att vidta eller starta specifika åtgärder dessa hanteras i separata handlingsprogram och regleras i detaljplaner och avtal. Arbetet med att ta fram färdplan Älvstaden version 2019 har identifierat fortsatt behov av kompletteringar av frågor till framtida färdplaner då det under framtagandet av denna version inte funnits tillräckligt med underlag. Sådana kompletteringar är bland annat att göra en gemensam prioritering av projekt inom Älvstaden, skapa en bättre samordning av Älvstadens investeringsnomineringar samt ta fram en genomförandeplan och att fortsätta utveckla Älvstadens ekonomiska bedömningar. Vision Älvstaden 2012 antog kommunfullmäktige Vision Älvstaden. Ett omfattande dialog- och idéarbete lade grunden till det slutliga dokumentet. Processen involverade göteborgare, företrädare för kommunala förvaltningar och bolag, näringsliv och akademi. Under två år genomförde Göteborgs Stad en mängd medborgardialoger, expertworkshopar, internationella erfarenhetsutbyten, utredningar och studier. Kommunfullmäktige beslutade att ge stadsledningskontoret i uppdrag att ansvara för samordnad kommunikation av Älvstaden. Tre strategier Älvstaden ska vara öppen för världen. Den ska vara inkluderande, grön och dynamisk. Älvstadsvisionen ska hela staden, möta vattnet och stärka kärnan. Göteborg ska bygga en tät stadsmiljö som främjar möten och samverkan. Vad som krävs för att lyckas Att genomföra Vision Älvstaden är en stor utmaning. Älvstaden är ett stort område längs älvens båda sidor i centrala Göteborg som ska omvandlas till en levande och dynamisk del av stadskärnan. Här finns också svåra frågor att lösa: klimatanpassning, segregation, mobilitet med mera. För att lyckas krävs ett tydligt ledarskap, en öppen kommunikation, en bred samverkan, tydliga direktiv, inriktning, gemensam målbild, prioriteringar, organisation, eskaleringsordning och att lärande processer blir en integrerad del av arbetet. Alla involverade på alla nivåer behöver förstå att staden som byggs innebär en gestaltad livsmiljö för människor. Förutom bostäder, arbetsplatser och lokaler ska Sida 5 av 60

28 social infrastruktur och olika typer av offentliga rum, som torg och parker, adderas där människor kan vistas och mötas. Översiktlig utbyggnadsordning för Älvstaden Enligt Visionen ska Älvstaden utvecklas med utgångspunkt från knutpunkterna, stråken och ett levande älvrum. Göteborg kan bli en mer sammanhållen stad genom att förstärka knutpunkterna samt koppla ihop utbyggnadsområdena med stadsmässiga stråk. En stor utmaning i att genomföra Älvstaden som del i en sammanhängande stadskärna ligger i att bygga om dagens hierarkiskt uppbyggda gatunät till ett mer ändamålsenligt, generellt och sammanhängande gatunät som kan stödja den nya typ av markanvändning som visionen förutsätter. Årtal är ungfärliga och beroende av andra projekt i staden. Sida 6 av 60

29 Begrepp och definitioner Färdplan Älvstaden Färdplan Älvstaden använder sig av ett antal begrepp. Nedan följer en sammanställning av begrepp som återkommer i färdplanen samt vad dessa begrepp betyder. Allmän plats är främst ett juridiskt begrepp; ett område som i en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. En allmän plats får inte mer än tillfälligt upplåtas för en enskild verksamhet. En allmän plats kan till exempel vara en gata, ett torg eller en park. BTA. Bruttototalarea är summan av alla våningsplans area (begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida). FÖP. En fördjupning av översiktsplan (ÖP). Hektar. För större områden används enheten hektar (ha). En hektar är kvadratmeter (m 2 ) eller 0,01 kvadratkilometer (km²). Det motsvarar arean av en kvadrat med 100 meters sidor (100 m 100 m). Kvartersmark är all mark inom ett planområde som inte ska utgöra allmän plats eller vattenområde. I en detaljplan ska det alltid framgå vilken användning som är tillåten inom kvartersmark: till exempel bostäder, centrumverksamhet eller industri. LOA. Lokalarea. Bruksarea för utrymmen inrättade för annat ändamål än boende, sidofunktioner till boende, byggnadens drift eller allmän kommunikation. Offentliga rum (kallas ibland också för offentliga friytor) är ett begrepp i samhällsplanering för utrymmen i bebyggelse inomhus eller utomhus dit allmänheten har enkelt tillträde kostnadsfritt. Dit räknas framför allt gator, torg och parker. Platsbyggnad. Allteftersom planarbetet pågår arrangeras värdeskapande aktiviteter och prototypbyggnationer med syftet att skapa goda mötesplatser för en mångfald av stadens medborgare. Genom att hålla en dialog med dem som ska använda platsen, fylls detaljplanearbetet på med aktiviteter i realtid. På så sätt består arbetet av lika delar planarbete och genomförande. Exempel på platsbyggnad är bastun i Frihamnen, en del av Jubileumsparken. Social infrastruktur. Älvstaden använder begreppet social infrastruktur. I Älvstaden avser det lokaler och ytor som kan kopplas till den sociala servicen som olika pedagogiska verksamheter, äldreboenden och bostäder med särskild service (BmSS), men också kultur-, fritids- och idrottsverksamheter som allmänna bollplaner och elljusspår tillsammans med torg och parker. Temporära staden innebär de insatser Älvstaden gör för att skapa en levande stad under projektets genomförandetid som en del av innovativ stadsutveckling. Temporära bostäder har ett tidsbegränsat bygglov 10+5 år på samma plats. TTÖP. Tillägg till översiktsplan (ÖP). ÖP. En översiktsplan är ett övergripande dokument som visar stadens vilja i en mängd frågor kopplade till hur marken i hela staden ska användas. I Färdplanen är alla angivna tal och siffror avrundade och cirkavärden. Sida 7 av 60

30 Färdplan Älvstaden Syftet med det här avsnittet är att beskriva Älvstaden utifrån en nulägesanalys, utbyggnadsvolymer, översiktliga tidplaner, behov av beslut för att kunna hålla redovisade tidplaner och planerad social infrastruktur. Nulägesanalys Inom Älvstaden har stora delar av Lindholmen och Kvillebäcken byggts, men arbetet inom Älvstaden har från 2012 till stor del präglats av planering. Under 2019 beräknas ytterligare detaljplaner i Älvstaden bli antagna. Det innebär att arbetet med Älvstaden fortsätter att skifta karaktär: från planering till genomförande. Från planering till genomförande Flera stora områden går in i en genomförandefas: Backaplan, Södra Älvstranden (Skeppsbron, Masthuggskajen) och Centralenområdet. En genomförandefas ställer ökade krav på Älvstadens organisation: Lösa behovet av mer styrning och samordning. Minska beslutsunderskott i kommunfullmäktige och kommunstyrelse kring Älvstaden. Gå vidare med det arbete som inletts kring processkalibrering av stadens processer. Fortsätta arbetet med att införa en gemensam projektmetodik och administrativa projektstöd. Konkretisera Älvstadens målbild kring innehåll, kvalitet och tid. Genomför en genomlysning av förvaltningsorganisationernas ekonomi och bemanning för att klaa driften. Fortsatt resurs- och kompetensbrist Resursbristen avspeglar sig inom främst tre områden: 1. Inom våra förvaltningar och bolag som utöver Älvstaden fördelar sina resurser till en mängd projekt inom staden. 2. Dubbelarbete och behov av att samordna våra resurser inom staden. 3. Svårigheter att upphandla: hög beläggning bland entreprenörer och konsulter. Utbyggnadsvolymer i Älvstaden Med en rimlig täthet är Älvstadens samlade potential på sikt en total exploatering av 5 miljoner m 2 BTA. I dialog med Älvstadens delområden har innehåll uppskattats från att visionen togs 2012 till 2021 respektive En grov fördelning av innehåll under denna tid framgår på nästa sida. Sida 8 av 60

31 Inför målåret 2035 kan Älvstaden ge ett tillskott av lägenheter och arbetsplatser. I dessa siffror är inte Gullbergsvass och Ringön medräknade, eftersom dessa områden huvudsakligen planeras för utbyggnad efter målåret Bedömning av bostadsbyggandet i Göteborg Streckad del av staplarna avser bostäder med tidsbegränsade bygglov. Källa: Fastighetskontoret. Tillkommande utbyggnadsvolymer till och med 2021 Klart till och med 2021 BOSTÄDER antal lgh Jämförelse angivna volymer 2018 HANDEL yta BTA Jämförelse angivna volymer 2018 KONTOR yta BTA Jämförelse angivna volymer 2018 HOTELL antal rum Jämförelse angivna volymer 2018 ARBETS- PLATSER totalt antal Jämförelse angivna volymer 2018 Frihamnen Backaplan Södra Älvstranden Centralenområdet Gullbergsvass Ringön Lindholmen Tabellvärdena är en prognos. Frihamnens bostäder inkluderar 800 temporära bostäder. Beräkning av offentlig service: se kapitlet om social infrastruktur Vid en jämförelse mellan ovan redovisad tabell i färdplan 2018 och i färdplan 2019 har antalet planerade bostäder i Frihamnen minskat med 200 st vilket beror på att de flytande bostäderna inte längre är medräknande för 2019 då genomförandet av dessa bostäder just nu är osäkra pga kommande utredningar som görs i delområdet. När det gäller delområdet södra Älvstranden så har antalet arbetsplatser minskat med 200 st vid en jämförelse av tidigare angivna volymer. Detta beror på att dessa arbetsplatser var knutna till projekt på Masthuggskajen och då detaljplaneprocessen blev försenad under 2018 så har leveransen av dessa platser hamnat över i nästa tidsperiod. Sida 9 av 60

32 Tillkommande utbyggnadsvolymer 2021 till och med 2026 Klart till och med 2026 BOSTÄDER antal lgh Jämförelse angivna volymer 2018 HANDEL yta BTA Jämförelse angivna volymer 2018 KONTOR yta BTA Jämförelse angivna volymer 2018 HOTELL antal rum Jämförelse angivna volymer 2018 ARBETS- PLATSER totalt antal Jämförelse angivna volymer 2018 Frihamnen Backaplan Södra Älvstranden Centralenområdet Gullbergsvass Ringön Lindholmen Summa Vid en jämförelse mellan tabellen ovan i färdplan 2018 och i färdplan 2019 har Centralenområdet redovisat 200 färre lägenheter och 5000 fler arbetsplatser. Det beror på att delområdet har flyttat fram utbygganden av ett bostadskvarter i detaljplanen för bebyggelse på Götaleden på grund av luftmiljön. Det ökade antalet arbetsplatser beror på att delområdet bedömer att antalet tillkommande kontorsbyggrätter ökar. Även Lindholmen har ändrat sin prognons vid en jämförelse mellan 2018 och 2019 där antalet bostäder minskar med 300 och arbetsplatserna blir 150 fler. Anledningen ligger främst i att bostäder normalt sett räknas i BTA och inte i antal, vilket gör att antalet lägenheter inom samma antal BTA kan förändras. Detta gälller även för verksamheter och kontor och får effekten att ju längre projekten kommer närmare färdigställande ju mer kommer antalen lägenheter/arbetsplatser att justeras. Sida 10 av 60

33 Social infrastruktur för Älvstaden Det ska byggas stad i Älvstaden. Förutom infrastruktur och byggnader för boende och arbetsplatser krävs även utbyggnad av social infrastruktur som förskolor, skolor, äldreboenden, bostäder med särskild service, lokaler för idrott och föreningsliv, kultur samt offentliga rum med torg och parker. Utbyggnaden av Älvstaden skapar goda möjligheter att skapa en social infrastruktur utifrån Vision Älvstaden. Förskolor, skolor och friytor i anslutning till dessa är viktiga resurser i en levande och attraktiv stad. Det kräver tidig och strategisk planering där långsiktig kommunalekonomi såväl som lokaliserings- och markägarfrågor behöver uppmärksammas. Krav på en social infrastruktur En fungerande social infrastruktur handlar inte enbart om att en viss typ av service existerar och erbjuds, utan också om var den erbjuds, hur den placeras och hur tillgänglig den är för medborgarna. Medvetna strategier för lokalisering av social infrastruktur är alltså en central fråga för Älvstaden. Lokalisering handlar visserligen om statistik och prognoser, men främst handlar det om att förstå medborgarnas behov och beteenden och anpassa lokaliseringen efter hur de använder staden. I internationella riktlinjer samt i stadens egna styrdokument finns riktvärden för närhet till park samt antal kvadratmeter offentligt rum per person. Det finns även riktvärden för bland annat storlek på förskole- och skolgårdar. Den höga exploateringen som med dagens ekonomiska modell är nödvändig för att få exploateringsekonomi skapar målkonflikter med markbehov för en god social infrastruktur. Såväl färdigställda som färdigplanerade områden inom Älvstaden visar på en sådan målkonflikt. Just nu pågår även ett arbete med att ta fram ett lokalförsörjningsprogram som belyser frågan om riktvärden och nyckeltal för social infrastruktur och som kommer att beslutas i kommunfullmäktige. Planering lägger grunden för en god social infrastruktur Att planera social infrastruktur och offentliga rum är ofta eftersatt och kommer in för sent i planeringen av stad. Det är en utmaning för alla städer även för Göteborg att utveckla detta strategiska arbete och påvisa hur det påverkar utvecklingen av Vision Älvstaden. Sida 11 av 60

34 Flera verksamheter som förskola, skola, platser för fysisk aktivitet, men även särskilt boende för äldre är, tillgångar i staden som kräver en viss yta för att vara attraktiva precis som parker. Friytor i samband med social service, kan rätt utformade, också skapa värden i stadsmiljön när de tillsammans med friare, lägre byggnadsvolymer kan bidra med ljus och luft i tätare kvartersbebyggelse. Det visar på vikten av: Att tidigt säkerställa mark för social infrastruktur i alla planprocesser och programarbeten. Att tidigt analysera hur det påverkar exploateringsekonomin inom Älvstaden och inom varje delområde. Att behov av verksamhetsyta för social infrastruktur korrelerar med antalet bostäder och arbetsplatser. Förändrad volym ändrar behov. Att ta fram en realistisk plan för genomförande. Ett prioriterat arbete för hur kommunen identifierar och säkerställer behov samt prioriterar behovet av mark behöver synliggöras för alla som ansvarar för att utveckla Vision Älvstaden. Färdplan Älvstaden utgör basen för att tidigt planera kommunala behov av mark och lokaler. Det innebär att bilden av behovet förändras i relation till Färdplanen. På sidan 14 redovisas behoven i en tabell där fokus ligger på ytkrävande verksamheter. Observera att denna behovsbild endast beskriver tillkommande behov utifrån nybyggnation inom Älvstaden. Målet är att de behov av social infrastruktur som finns i Älvstaden ska tillgodoses i just Älvstaden om inte annat beslutas. Planeringsarbetet fram till 2018 I planeringsarbetet fram till 2018 har Älvstaden inte fullt ut lyckats planera behovet av lokaler och mark för det behov av yta för social infrastruktur som tidigare färdplan beskrivit. Ett intensivt arbete pågår inom alla delområden med att försöka hitta lösningar. För att lyckas krävs ett tidigt och mer utvecklat arbete mellan Älvstadens delområden och mellan berörda förvaltningar och bolag allt för att skapa förutsättningar för en god social infrastruktur inom Älvstaden. Förutsättningarna varierar mellan delområdena och en diskussion om var ytor kan säkras måste finnas med i tidig planering, eftersom varje detaljplan inte kan/bör lösa sitt eget behov. En viktig princip är att varje detaljplan måste uppmärksamma social infrastruktur och beskriva var den kan erbjudas om den inte kan tillgodoses inom aktuell detaljplan. Andra huvudmän Det bör också uppmärksammas att behovsbilden inte tar hänsyn till andra huvudmän som med stor sannolikhet kommer att etablera sig inom Älvstaden. Här krävs ytterligare analysarbete där etablerade delar av centrala staden samt högt exploaterade områden i andra större städer i Sverige bör utgöra underlag för arbetet. Andra intressenter som till exempel Västra Götalandsregionen behöver också tas med i detta arbete. Kontakt för diskussion kring övrigt servicebehov inom Älvstaden håller på att etableras. Sida 12 av 60

35 Uppskattning av behov av social infrastruktur och offentliga rum oaktat huvudmannaskap Behovsbedömningen för Älvstaden utgår från färdplanen. Förändras bostadsprognosen, revideras behoven. Beräkningarna baseras på de planeringsriktlinjer för social infrastruktur som Älvstadens organisation har beslutat. Beräkningarna för behov av förskola och grundskola inom Älvstaden baseras på 0,4 barn per bostad. Det ska jämföras med utgångspunkten 0,5 barn per bostad som används i andra delar av staden. Anledning till avsteget från 0,5 till 0,4 bygger på att det inom Älvstaden beräknas byggas fler mindre lägenheter. Lokalsekretariatets analys visar att den förändrade bostadssammansättningen primärt innebär färre skolbarn. Därför kan inte samma procentuella fördelning mellan förskola och skola som används inom andra områden i staden baserat på 0,5 användas (fördelningen utgår ifrån en normalfördelning där 1/3 är förskolebarn och 2/3 är grundskoleelever). Fördelningen i Älvstaden har därför justerats så att andelen förskolebarn är högre och andelen elever i grundskolan lägre. Behoven av social infrastruktur som redovisas i tabellen på nästa sida visar endast de behov där lokalsekretariatet har de behovsunderlag som behövs för en relevant bedömning. Lokalsekretariatet arbetar med att förbättra behovsunderlag för de kommunala behov som saknas, och avser att uppdatera färdplanen i samband med de årliga revideringarna. Exempelvis behöver behovet av andra kulturlokaler i Älvstaden utöver Konsthallen utredas vidare. Tabellen på andra sidan sammanfattar behovet av social infrastruktur inom Älvstaden: dels kapacitetsutfall i antagna detaljplaner, dels differensen mellan behov och utfall totalt för Älvstaden och uppdelat per delområde. Tabellen uppdateras i samband med årliga versioner av Färdplanen. Möjligheten att samnyttja friytor för förskola och skola med parker/grönytor bör prövas vid all planering. Utgångspunkten i Älvstaden är att varje område och dess detaljplaner ska omhänderta behovet av social infrastruktur. Beroende på verksamhetens art kan ett annat område inom Älvstaden ta om hand eventuella underskott och på så vis redovisa att det kommunala behovet (i ett hela Älvstaden-perspektiv) är i balans. Om denna omfördelning av över- respektive underskott är möjlig beror på vilken verksamhet det handlar om. Exempelvis är närheten till social infrastruktur viktigare för förskolebarn. Hantering av behovsavvikelser gällande social infrastruktur sker i samråd med lokalsekretariatet. Sida 13 av 60

36 Älvstaden 2035 Prognostiserade behov (oaktat huvudman) Område Antal detaljplaner Bostäder Förskola (antal platser) Grundskola (antal platser) Gymnasium Idrottshallar Konstgräsplaner Äldreboende BMSS Kultur Park (ha) Lindholmen ,6 Frihamnen ,5 Centralenområdet ,6 Gullbergsvass Backaplan/ Kvillebäcken ,7 Södra Älvstranden ,2 Ringön SUMMA: Prognostiserad volym Älvstaden 2035 Kapacitetsutfall i antagna detaljplaner Underskott Balans Överskott Område Antagna detaljplaner Bostäder Förskola (antal platser) Grundskola (antal platser) Gymnasium Idrottshallar Konstgräsplaner Äldreboende BMSS Kultur Park (ha) Lindholmen Differens behov/utfall Frihamnen 0 Differens behov/utfall Centralenområdet 0 Differens behov/utfall Gullbergsvass 0 Differens behov/utfall Backaplan/Kvillebäcken Differens behov/utfall Södra Älvstranden Differens behov/utfall Ringön Differens behov/utfall SUMMA: Kapacitet utfall SUMMA: Differens behov/utfall Översta tabellen visar prognostiserat behov av social infrastruktur baserat på planerade bostäder i Älvstaden. Nedersta tabellen visar utfall i antagna detaljplaner: underskott (just nu, alltså ej definitivt) är markerat med rött, balans i blått och överskott i grönt. Kommentarer till tabellerna Gymnasium De prognostiserade behoven utgår inte ifrån hur många elever i gymnasieåldern som förväntas bo i Älvstaden. Volymen förutsätter att befolkningsstrukturen och behovet av gymnasieskolor speglar staden och göteborgsregionen i helhet och det behov som uppstår i takt med att staden och regionen växer. Den prognostiserade volymen speglar utifrån detta en rimlig fördelning av gymnasieskolor inom Älvstaden. Hur många elever som sedan ska gå i varje gymnasium och vilken inriktning varje gymnasium sker i dialog med lokalsekretariatet och utbildningsförvaltningen. Sida 14 av 60

37 Förskola Grundskola Idrottshallar/ konstgräsplaner Äldreboende BMSS Park Kultur Behovet av förskola uppstår vanligtvis i direkt anslutning till att inflyttning sker i ett område och når sin topp cirka 6 år efter inflyttning. Förskolan ska finnas i nära anslutning till boendet. Baserat på utgångspunkten med 18 barn per avdelning och prognostiserad volym ger det cirka 288 avdelningar förskola. De angivna behoven förutsätter att befolkningsstrukturen avsende barn och unga speglar staden som helhet. Med en fortsatt utflyttning av barnfamiljer lika dagens situation kan det faktiska behovet förväntas bli lägre. En möjlig skolorganisatorisk struktur i Älvstaden utifrån prognostiserad volym skulle kunna vara 16 F 3 skolor (200 elever) och 7 stycken 4 9 skolor (720 elever). Vilken skolorganisatorisk fördelning som slutligen ska vara i Älvstaden sker i dialog med lokalsekretariatet och grundskoleförvaltningen Idrottshallar och konstgräsplaner förläggs med fördel i anslutning till 4 9 skolorna. Utgångspunkten är att Älvstaden ska kunna erbjuda samma kvalitet som övriga staden. Antalet äldreboende är utrett av lokalsekretariatet i dialog med SDF Örgryte Härlandas resursnämndsuppdrag. Utgångspunkten är att 1 % av antalet bostäder ska vara möjliga som BMSS. I den redovisade volymen består ett BMSS-boende av 8 lägenheter. Beräkningsgrund är den planerade ytvolymen som park- och naturförvaltningen redovisat. Behovet av kulturlokaler i Älvstaden kommer lokalsekretariatet att utreda i dialog med kulturförvaltningen och berörda stadsdelsförvaltningar. Övriga behov av social infrastruktur Annan kommunal verksamhet som inte är lika ytkrävande och lättare att integrera i den blandade bebyggelsen om den utformas flexibelt finns också med i den tidiga planeringen som nu pågår. Vissa behov är svåra att i tidiga skeden identifiera, men kunskapen om dem gör att de finns med i relevanta planeringsskeden. Andra pågående arbeten som påverkar Färdplan Älvstaden Parallellt med Färdplan Älvstaden pågår arbeten som måste synkroniseras för att undvika flera bilder av behovet av social infrastruktur. Byggnadsnämnden har gett stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram en färdplan främst för förskola och skola som gäller hela staden, men särskilt uppmärksamma de tre centrala stadsdelarna som utgör stora delar av Älvstaden. För kommande revidering av Färdplan Älvstaden bör det tydliggöras hur dessa arbeten kan komplettera varandra. Lokalsekretariatet har från kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram ett lokalförsörjningprogram och en lokalförsörjningsplan. Detta arbete har startat Resultaten kan komma att påverka arbetet att ta fram behovet av offentlig service i kommande färdplaner. Ett lokalförsörjningsprogram och en lokalförsörjningplan medför att stadens verksamheters ramprogram behöver ses över och revideras vid behov. Ramprogrammen behöver också i framtiden ha samma legitimitet, det vill säga beslutas på samma nivå. Sida 15 av 60

38 Älvstadens sju geografiska områden Det här avsnittet beskriver Älvstadens sju geografiska områden: Lindholmen, Frihamnen, Backaplan (inklusive Kvillebäcken), Ringön, Centralenområdet, Gullbergsvass och Södra Älvstranden. Avsnittet redovisar också möjliga tidplaner för varje delområde från 2012 till Totalt omfattar Älvstaden 400 ha exploaterbar yta. Målbilden för Älvstaden är bostäder och arbetsplatser Med rimlig exploatering uppskattas att Älvstaden totalt kommer att ha en en tillkommande byggd area om 5 miljoner m 2 BTA. Till det kommer offentliga rum och allt annat som behövs för att bygga stad. Det innebär att Älvstaden är Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Introduktion av delområdena Kommande avsnitt beskriver varje delområde. I årets version av färdplan beskriver varje delområde sitt arbete med kvalitet och hållbarhet samt aktuell näringslivsutveckling. Tabeller visar tidplaner, volymsiffror och ekonomi för varje enskilt delområde. Under rubriken beroenden redovisar varje delområde vilka övriga stadsutvecklingsprojekt som pågår inom staden och som påverkarutvecklingen för aktuellt delområde. I tabellerna framgår planerade/indikativa tidplaner för varje enskilt delområde: Blått = Antagen detaljplan. Gult = Byggstart. Grönt = Färdigställande. Ihåligt grönt = Delmål/temporärt. I tabellerna används begreppet temporära staden vilket innebär de insatser som görs för att skapa en levande stad under projektets genomförandetid som en del av innovativ stadsutveckling. Sida 16 av 60

39 Lindholmen Lindholmen är i dag en blandning av internationella företag, studenter, forskare, boende och kultur. Området består bland annat av arbetsplatser, studerande, 700 bostäder samt grundskola med tillhörande idrottshallar och flertalet gymnasier. Området upplever en stark tillväxt av såväl nya företag som bostäder. Pågående planering och utbyggnad för Lindholmen sträcker sig fram till Lindholmen som kunskapsnod ska stärkas och detta genom att bygga vidare på befintliga klusterbildningar och samtidigt öka antalet bostäder. Fram till och med 2026 förväntas bostäder och arbetsplatser stå klara inom Karlavagnsplatsen, Lindholmshamnen, Pumpgatan samt ett antal mindre kontorsetableringar. Därutöver planeras också för exempelvis förskolor, äldrevård, grundskola samt idrottshall för 700 elever och ett gymnasium för elever. Ett programarbete, på uppdrag av byggnadsnämnden, pågår för Lindholmen. Uppdraget innebär att, med Vision Älvstaden som grund, redovisa för hur Lindholmen kan utvecklas till en modern blandstad och ett av stadens så kallade CBD (Central Business District). Omgivande stadsdelar ska kopplas samman och ge förutsättningar för en utveckling som kan ske på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Området ska utvecklas till en blandstad med närhet till bostäder, arbetsplatser, handel, grönska, service och offentlig service. Ett samrådsförslag för planprogrammet bedöms upprättas under våren Hållbarhet och kvalitet i Lindholmen Från hösten 2018 har Lindholmen fått allt fler boende och verksamheter som ska stödja en allt mer stadsmässig karaktär och under 2019 blir förskolor och provisoriska parker klara för att underlätta vardagslivet. I projekt Lindholmshamnen ges möjlighet att testa och studera skyfallshantering och öppna dagvattenlösningar som andra delområden kan dra nytta av. Lindholmens befintliga karaktär och identitet ska genomsyra områdets utveckling. Den kunskap och kompetens som utgör det innovativa klustrets behov på Lindholmen ska också avspeglas i planeringsprocessen. Det fördelaktiga geografiska läget i staden kombinerat med låga hyror i områdets äldre industrifastigheter har lagt grunden till ett rikt utbud av kreativa näringar och kulturverksamheter som är viktiga delar att bevaka. Lindholmens alternativa och tillåtande karaktär är särskilt värdeskapande för kulturlivet och har möjligheter i befintliga industriområden som är viktiga att utveckla och ha en flexibilitet i. Två utmaningar hållbarhet och kvalitet Lindholmen har unika förutsättningar avseende näringsliv, akademi och kultur. Dessa ska tas tillvara i fortsatt arbete. Lindholmen kommer under många år framöver befinna sig i en genomförandefas. Den långa genomförandetiden är en utmaning som kräver planering av bland annat bygglogistik, mobilitet och temporära åtgärder i syfte att säkra framkomlighet, tillgänglighet, trivsamhet och trygghet. Sida 17 av 60

40 Beroenden Lindholmen Flera stora förstudie- planerings- och byggprojekt pågår inom delområdet såsom exempelvis Karlavagnsplatsen, Lindholmshamnen, Pumpgatan, Linbanan, Lindholmsallén och centrala Lindholmen. Beroenden för dessa rör främst avtalsfrågor samt vikten av kommunikation och samverkan mellan dessa närliggande projekt. Utöver detta finns ett antal övriga beroenden. Dessa är främst kopplade till större infrastrukturprojekt kopplade till Sverigeförhandlingen, älvkantsskydd och teknisk försörjning. En redogörelse för dessa finns under avsnitt Beroenden och samband Älvstaden. Näringslivsutveckling för Lindholmen Inom Lindholmen är vakansgraden på kontor i dag 0,6 %, vilket i praktiken inte innebär några lediga kontor. Intresset är fortsatt mycket stort för området framförallt från internationella utvecklingsföretag. Området är en unik tillgång för Göteborg med sin koncentration av utbildning och företag. Miljön kring Lindholmen Science Park samt närheten till Campus Lundby med Volvo, har skapat unika försättningar för samarbeten mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Regeringen, samt andra aktörer, har satsat stort på Lindholmen de senaste två åren genom ett flertal nationella och internationella satsningar och etableringar. En viktig förklaring till dessa etableringar är att fordonsindustrin just nu genomgår den största förvandlingen i modern tid. Den unika miljö som finns på Lindholmen med närhet till andra aktörer och akademi, främst Chalmers, är bland annat motorn i det innovationssystem som nu definierar och utvecklar framtidens transportsystem. Ur detta perspektiv framhålls det vara av stor vikt att behålla en viss flexibilitet på Lindholmen för framtida behov, men samtidigt uppnå en balans mellan kontor och bostäder för en levande stadsmiljö samt de behov av social infrastruktur som bostäderna ger upphov till. Det anses också vara av stor vikt att även fortsättningsvis hitta former för att erbjuda lokaler med olika hyresnivåer. Det pågår i nuläget dialoger inom programarbetet avseende bland annat precisering av innehåll samt hur olika tidsperspektiv lämpligen redovisas. De utmaningar som programarbetet visar på handlar också om att kunna tillgodose behovet av social infrastruktur och offentliga platser utifrån planerad exploateringsgrad samt att säkerställa skydd mot stigande havsnivåer. Programmet ska också säkerställa den övergripande infrastrukturen samt peka ut prioriterade kopplingar mellan Lindholmen och omgivande områden samt över älven. Lindholmen i siffror Bruttoarea 0,9 km 2 Utvecklingsbar area m 2 BTA Bostäder i dag 700 Tillkommande bostäder (2026) Arbetsplatser i dag Tillkommande arbetsplatser (2026) Sida 18 av 60

41 Tidplan Lindholmen Lindholmen Planer och byggprojekt Lindholmshamnen Kontor vid Götaverksgatan (Piren 2) Lindholmspiren 7 Brotomten (Brygghuset) Karlavagnsplatsen Lindholmens Tekniska Gymnasium Smedjan studentbostäder Pumpgatan etapp 1 Pumpgatan etapp 2 Pumpgatan etapp 3 Centrala Lindholmen etapp 1 Centrala Lindholmen etapp 2 Lindholmsallén Santos Idrottshall Temporära staden Urban Cribs studentbostäder Förplanering Bedömt antagande detaljplan Exploateringsvolymer Lindholmen: 2017 års prisnivå (mnkr). Bedömd byggstart Bedömd byggstart (del av projekt) Bedömt färdigställande Delaktivitet Övriga politiska beslut Politiska delbeslut (återkommande) Exploateringskalkylen beskriver Lindholmens beräknade inkomster och utgifter. Inkomsterna utgörs främst av markförsäljning samt av exploateringsbidrag från externa exploatörer där staden inte är markägare. Utgifterna är kostnader för dels utbyggnad allmän plats, dels markförberedande åtgärder. Utbyggnad av stadens grundläggande trafikala basinfrastruktur och den sociala infrastrukturen ingår inte i exploateringskalkylen som beskrivs utförligt i kapitlet Älvstadens ekonomi. Sida 19 av 60

42 Frihamnen Frihamnen ska enligt Vision Älvstaden utvecklas till en tät innerstadstadsdel vid älven, med en blandning av bostäder, service, kontor och handel. En första etapp har markanvisats och ett konsortium med åtta byggherrar har bildats. På sikt räknar delområdet med en utbyggnadstakt av i genomsnitt 500 bostäder och m² lokalyta per år i området. Visionsarbetet visade på att det just i Frihamnen är lämpligt att lägga en stadspark där alla i hela staden kan få möjlighet att möta vattnet öppnade därför Jubileumsparken i Frihamnen ett exempel på platsbyggnad där invånarna tidigt är delaktiga i att förvalta och utveckla platsen. Det är en park skapad för och av alla, en naturlig och kostnadsfri mötesplats där stadens medborgare är involverade i utvecklingen. Arbete pågår för att en första del av parken ska vara anlagd till Göteborgs 400-årsjubileum tillsammans med del av Jubileumsprojektet Bada mitt i stan i form av den blå parken, en utomhus-pool i Norra Frihamnsbassängen. Inriktnings- och investeringsbeslut för parken ska fattas av KF under Utvecklingen av Magasin 113 pågår och bygglov är beviljat. Avsiktsförklaring har tecknats med Göteborgs Konsthall. Magasin 113 tar fasta på visionens ambition att skapa offentliga rum för alla väder och mötesplatser för alla : en väderskyddad allmän mötesplats utan krav på konsumtion blandat med småskalig verksamhet och möjlighet till bokade evenemang. Frihamnen arbetar med en unik och uppmärksammad modell för lägre hyror. Målet är att hälften av hyresrätterna ska ha en hyra mellan och kronor per kvadratmeter och år (2014 års priser). Planeringen av temporära bostäder i Frihamnen pågår. Målet är att samtliga 800 bostäder på Kvillepiren kommer på plats För de planerade flytande bostäderna är en vattendom klar. Arbete för att skapa samsyn Arbetet med den första detaljplanen är pausat sedan februari Älvstadsorganisationen genomförde 2018 ett arbete för att fördjupa kunskaperna kring förutsättningar för att genomföra Frihamnen som helhet. Arbetet har syftat till att skapa en samsyn i staden inför fortsatt planering av områdets olika delar. Ett gemensamt förslag till inriktning kring Frihamnens struktur, innehåll, utformning och ekonomi ska vara framme under första halvåret 2019, varefter beslut om den fortsatta PBL-processen kan fattas. Parallellt med detta arbete pågår arbetet med genomförandestudie och detaljplan för Hjalmar Brantingstråket, för att säkerställa spår enligt Sverigeförhandlingen. Hållbarhet och kvalitet i Frihamnen 2015 arbetades det första Manifestet fram i en bred samverkan mellan byggaktörer, stadens förvaltningar och Älvstranden. Manifestet är Frihamnens kvalitetsprogram och kompletterar detaljplanen för att hålla den höga ambitionsnivån levande. Manifestet kommer att utvecklas till ett ramverk för att genomföra Frihamnen, där kvaliteterna beskrivs som gestaltningsprinciper för områdets olika delar. För att konkretisera Manifestet har ett Hållbarhetsprogram tagits fram, där de övergripande Sida 20 av 60

43 Manifestprinciperna har brutits ner till mer konkreta och uppföljningsbara hållbarhetsmål. Båda dessa dokument svarar upp mot programmets effektmål och nyttor och är en del av den kommande nyttorealiseringsplanen. Uppföljning hållbarhet och kvalitet Frihamnen Hållbarhetsprogrammets åtgärder ska arbetas in i aktörsspecifika handlingsplaner. Kvalitets- och hållbarhetsfrågorna följs upp i ett kvalitetsråd, där stadsbyggnadskontoret, byggaktörerna, stadens förvaltningar, Älvstranden Utveckling och en del av stadsbyggnadskontoret. Den exakta utformningen av kvalitetsrådet och dess arbetsformer är inte fastställda, men målsättningen är att dialogen i rådet ska säkra kvaliteterna i de enskilda projekten. Två utmaningar hållbarhet och kvalitet Frihamnen 1. Att våga använda Frihamnen som testarena på riktigt för till exempel framtidens mobilitet och socialt blandat boende. 2. Att alla aktörer behåller sin höga kvalitetsnivå vid överlämning mellan faserna planering, projektering och genomförande. Beroenden Frihamnen Frihamnen är beroende av planering och utbyggnad av spårväg mellan Backaplan och Lindholmen och placering av hållplatser längs denna sträcka, samt av planering och ombyggnad av Hjalmar Brantingstråket mellan Hisingsbron och Kvillebäcken. Utbyggnad av spår är delvis beroende av en eller flera nya detaljplaner. Inom ramen för detaljplanearbetet säkerställs att spår, gator, platser och bebyggelse bildar en stadsmässig helhet. Spåren mot Lindholmen ingår i Sverigeförhandlingen. Enligt tidplan i storstadsavtalet Göteborg inom Sverigeförhandlingen ska sträckan vara färdigställd Frihamnen är ömsesidigt beroende av kopplingen till Backaplan under befintlig infrastruktur i Lundbyleden och Hamnbanan. Diskussioner med Göteborg Energi har pågått en längre tid för att fastslå ett ledningsläge för huvudledningar för fjärrvärme och fjärrkyla. Diskussionerna är nära en lösning. Behovet av ytterligare en koppling (kollektivtrafik, bil, gång, cykel) mellan Lindholmen och Ringön via Frihamnen, parallellt med Lundbyleden och Lindholmsallén. Samordning krävs här med program Lindholmen. Utformningen av Frihamnsområdet nordöstra del påverkas av trafikutformning mellan detta område och Backaplan/Knutpunkt Hjalmar. Projekt Hisingsbron påverkar Frihamnen stort för såväl gatugeometri, höjdsättning och trafikflöden som genomförande. Val av placering av en älvskyttel mellan Göteborgsoperan och Bananpiren och/eller läge för framtida gång- och cykelbro. Näringslivsutvecklingen för Frihamnen I Frihamnen finns en av få platser där kaj och uppställningsytor kan erbjudas för Älvstadens fortsatta exploatering. Det är en viktig fråga som betyder mycket för att underlätta för de företag som är engagerade i det fortsatta arbetet. Sida 21 av 60

44 Magasin 113 är en viktig byggnad som behöver färdigställas för att öka antalet människor som rör sig i området, samtidigt som det bidrar till att skapa bättre underlag för till exempel restauranger. Närheten till Lindholmen kan utvecklas mer genom fler och förbättrade fysiska länkar. Frihamnen i siffror Bruttoarea (inklusive 1/3 vatten) 1 km 2 Utvecklingsbar area m 2 BTA Boende i dag 0 Tillkommande bostäder Arbetsplatser i dag 400 Totalt antal arbetsplatser Förplanering Bedömt antagande detaljplan Bedömd byggstart Bedömd byggstart (del av projekt) Bedömt färdigställande Delaktivitet Övriga politiska beslut Politiska delbeslut (återkommande) Tidplan Frihamnen Frihamnen Planer och byggprojekt Dp Centrala Frihamnen alt 1 Dp Centrala Frihamnen alt 2 Dp vid Hjalmar Brantingsgatan alt 1 Dp vid Hjalmar Brantingsgatan alt (kvarter och spår) (spår utbrutna till egen plan efter samråd) Dp spår förbi Lundbyhamnen (Sverigeförhandling etapp 1) Dp 3 Jubileumsparken Magasin 113 Temporära staden Platsbyggnad Temporära bostäder Exploateringsvolymer Frihamnen 2017 års prisnivåer (mnkr) Exploateringskalkylen beskriver Frihamnens beräknade inkomster och utgifter. Det stora utredningsarbetet som pågått under 2018 och som fortsätter in i 2019 kommer att redovisa nya siffror. Inkomsterna utgörs främst av markförsäljning samt av exploateringsbidrag från externa exploatörer där staden inte är markägare. Utgifterna är kostnader för dels utbyggnad allmän plats, dels markförberedande åtgärder. Utbyggnad av stadens grundläggande trafikala basinfrastruktur och den sociala infrastrukturen ingår inte i exploateringskalkylen som beskrivs utförligt i kapitlet Älvstadens ekonomi. Sida 22 av 60

45 Backaplan Backaplan ska enligt Vision Älvstaden utvecklas från handelsplats med stora asfalterade ytor till en tätbebyggd, grön och levande stadsmiljö. Området är en viktig pusselbit i att knyta ihop staden över älven med Frihamnen och Backaplan. Med en blandning av bostäder, service, kontor, hotell och cityhandel blir Backaplan Hisingens centrum. Hjalmar Brantingsplatsen utvecklas som knutpunkt och en inbjudande mötesplats. Omvandlingen pågår och området utvecklas etappvis under de närmaste 20 åren med start i Kvillebäcken. Den nya stadsdelen Kvillebäcken är den första etappen i planen att göra Backaplansområdet till en naturlig del av Göteborgs innerstad. När Kvillebäcken står färdigt 2019 har staden fått ett tillskott på drygt bostäder och arbetsplatser. Programmet för Backaplan har varit ute på samråd. Programmet anger social infrastruktur och park fördelat på de olika etapperna. Genom området går en av de regionövergripande gröna kilarna längs Kvillebäcken. Hållbarhet och kvalitet för Backaplan Mål/nyttor kvalitet och hållbarhet Backaplan Målet för utbyggnaden av Backaplan är en socialt blandad stad med stort inslag av handel och verksamheter samt ett kulturhus. Den färdiga bebyggelsen ska upplevas som Hisingens centrum. En strävan är att antal boende och antal arbetande i Backaplan ska vara ungefär lika. Varje detaljplan bör bära de nyttor i form av social infrastruktur, friytor m.m. som genereras av planens innehåll av bostäder och arbetsplatser. Uppföljning kvalitet och hållbarhet Backaplan Programmet för Backaplan har tillämpat målen ovan. Kompromisser har tagits fram i samarbete med förvaltningar och följer Färdplan Älvstaden version 2018 kring antal barn per bostad. De fördelar man har som boende centralt och nära kultur, handel och kollektivtrafik får anses uppväga de kompromisser för till exempel friytor som programmet föreslår. Klimatanpassning, miljökvalitetsnormer och andra hållbarhetsfrågor behandlas utförligt i programmet. En grönare miljö än dagens ökar den ekologiska mångfalden, förbättrar luftmiljön och mildrar i värmetoppar. Två utmaningar kvalitet och hållbarhet Backaplan 1. Främsta utmaningen för en socialt blandad stad är en snabb utbyggnad som ger homogena bostadskostnader. Nybyggnadshyror är alltid höga och staden äger för lite mark som skulle kunna användas för bostäder med lägre hyra. Vad som kan göras i fråga om bostäder är att reglera lägenhetsfördelningen för att motverka homogeniteten. Lägenheter på runt 70 m 2 på 2 3 rum och kök lönar sig bäst. Men risken finns att denna storlek blir övervägande med stor omflyttning och få barnfamiljer som följd. 2. Ekonomin är en utmaning. Oklara grundförhållanden för markmiljön är en risk för genomförandet. Utmaningen är att vid eventuellt ökade kostnader för byggbar mark inte ge avkall på kvaliteter som exempelvis ljus och friytor. Sida 23 av 60

46 Beroenden Backaplan Backaplan är beroende av utbyggnaden av Hjalmar Brantingsgatan mellan knutpunkt Hjalmar och Hisingsbron samt den genomförandestudie som pågår. Trafiklösningen för kollektivtrafik Backavägen Brunnsbo inklusive utbyggnad av spårväg och bussgata enligt den planering som ligger till grund för besluten om storstadsavtalet Göteborg inom Sverigeförhandlingen. Frihamnen är ömsesidigt beroende av kopplingen till Backaplan under befintlig infrastruktur i Lundbyleden och Hamnbanan. Trafiksystemet är beroende av utbyggnaden av kvilleleden och kvillemotet. Näringslivsutvecklingen för Backaplan Handel är en viktig del av Backaplan både funktionellt och i människors bild av staden. Backaplan spelar också en viktig rolll för det program för besöksnäringens utveckling till 2030 som kommunfullmäktige antagit. Programmet har som övergripande mål att antalet gästnätter i Göteborgsregionen ska fördubblas. För att nå det målet måste hotellkapaciteten öka i Göteborg.Med hänsyn till Backaplans läge, framförallt med goda kollektivtrafikförbindelser samt den planerade järnvägsstationen på Bohusbanan, finns det goda förutsättningar att etablera hotell på Backaplan.. Backaplan i siffror Bruttoarea 1 km 2 Boende i dag Tillkommande bostäder * Arbetsplatser i dag Tillkommande arbetsplatser Handelsytor i dag m 2 BTA Tillkommande handelsytor m 2 BTA Tillkommande exploatering m 2 BTA är möjlig, varav hälften efter * bostäder är del av Kvillebäckens utbyggnad och ingår alltså inte i kommande planering. Sida 24 av 60

47 Tidplan Backaplan Backaplan Planer och byggprojekt Backaplan inriktningsbeslut KF Projekt Kvillebäcken Gator vid Backaplan Handel m.m. vid Backavägen (Dp 1) Centrumbebyggelse (Dp 2) Bostäder centrala Backaplan (Dp 3) Framtida byggetapper Temporära staden Platsbyggande Förplanering Bedömt antagande detaljplan Bedömd byggstart Bedömd byggstart (del av projekt) Bedömt färdigställande Delaktivitet Övriga politiska beslut Politiska delbeslut (återkommande) Exploateringsvolymer Backaplan: 2017 års prisnivåer (mnkr) Exploateringskalkylen beskriver Backaplans beräknade inkomster och utgifter. Inkomsterna utgörs främst av markförsäljning samt av exploateringsbidrag från externa exploatörer där staden inte är markägare. Utgifterna är kostnader för dels utbyggnad allmän plats, dels markförberedande åtgärder. Utbyggnad av stadens grundläggande trafikala basinfrastruktur och den sociala infrastrukturen ingår inte i exploaterings-kalkylen som beskrivs utförligt i kapitlet Älvstadens ekonomi. Sida 25 av 60

48 Ringön Enligt Vision Älvstaden ska den mångfald som i dag finns på Ringön tas tillvara och stärkas. Området ska utvecklas av egen kraft, samtidigt som utrymme ges för ett näringsliv med både spets och bredd. Här ska finnas både gammalt och nytt, dyrt och billigt. Alternativa boendeformer som husbåtar ska få plats på Ringön. En långsiktig målbild för den framtida markanvändningen på Ringön läggs fast i ny översiktsplan respektive fördjupning av översiktsplan för centrala staden. En långsam, organisk utveckling av egen kraft kräver ett bredare angreppssätt, med fler och delvis andra verktyg än traditionella stadsplaneringsverktyg. Göteborgs Stad genomför genom Business Region Göteborg Saltet på Ringön som en Jubileumssatsning. Arbetet följer en strategi som kan sammanfattas i tre punkter: 1) bevara bebyggelsen, 2) stötta de företag som finns på ön i dag, och 3) fyll på med nya kreativa verksamheter på lediga ytor. Staden har också tagit fram en strategi för tidsbegränsade bygglov som kan skapa utrymme för till exempel en kvällsekonomi. Olika insatser för platsbyggande, Urban basics, god förvaltning av allmän plats och tillsyn är andra viktiga delar. Detta förutsätter att en kommunal organisation tas fram för en sammanhållen satsning på platsbyggande, förvaltning och tillsyn inom befintlig struktur på Ringön. Fortsatt nära dialog med verksamheter, tomträttsinnehavare och fastighetsägare på Ringön är centralt i arbetet. Ringön upplåts till största delen med kommunala tomträtter, men det finns även ett fåtal privata fastighetsägare. En viktig förutsättning innan markförsäljning och transaktioner kopplade till markanvändning och markägande, är att principerna för framtida innehåll i området tillsammans med finansiering är fastlagda. Diversifiering av markägandet på Ringön behandlas därför i nästa utvecklingssteg när översiktsplanen, fördjupningen av översiktsplanen för centrala staden samt detaljplanen för blandad stadsbebyggelse och infrastruktur vid Hjalmar Brantingsgatan i Frihamnen inom stadsdelen Tingstadsvassen är klar. Detaljplanen för ny vagnhall Kville bangård har vunnit laga kraft och genomförs nu. Hållbarhet och kvalitet Ringön Mål/nyttor hållbarhet och kvalitet Ringön Att ge förutsättningar för en successiv, långsam utveckling enligt visionen i nära dialog med verksamheter, tomträttsinnehavare och fastighetsägare på Ringön är centralt i det pågående arbetet. Uppföljning hållbarhet och kvalitet Ringön En kommunal, förvaltningsövergripande stöd- och samordningsfunktion, som stödjer och följer och till sitt innehåll anpassas till varje steg i Ringöns organiska utveckling är betydelsefull för att utvecklingen på Ringön. Sida 26 av 60

49 Två utmaningar hållbarhet och kvalitet Ringön 1. Att hitta en väg framåt som skapar förutsättningar för en organisk utveckling på näringslivets, verksamheternas och besökarnas villkor på kort sikt utan att skapa förändringar som låser den långsiktiga utvecklingen. 2. Att öka tillgängligheten genom att skapa kopplingar till Ringön över älven och till omgivande områden Frihamnen Backaplan Brunnsbo. Beroenden Ringön På kort sikt finns inga starka beroenden av andra åtgärder och projekt vad gäller Ringön. Trafikkontoret (via trafiknämnden) har i uppdrag att i samverkan med Älvstaden planera för en gång- och cykelbro med eventuell angöring Lindholmen. Näringslivsutvecklingen för Ringön Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program betonar vikten av ett differentierat näringsliv i en tid med cirkulär ekonomi, delningsekonomi, social ekonomi och ökad digitalisering. Göteborg har en utmaning i att behålla och attrahera små, kreativa entreprenörer i Göteborg. Att det finns centrala, attraktiva verksamhetsytor med låga hyror är en avgörande faktor för att de ska kunna växa. Ringön har en unik karaktär genom den mångfald av verksamheter som finns. Avgörande för utvecklingen av Ringön är stadens förmåga att ta vara på och utveckla denna mångfald främst genom att möta behoven i den takt de uppstår hos småföretag, föreningar, kreativa och kulturella verksamheter. Det finns ett tydligt intresse att etablera sig på Ringön för dessa typer av verksamheter, samtidigt som utflyttningen ligger på en låg nivå. Behovet av centralt belägna verksamhetslokaler av den karaktär som finns på Ringön bedöms öka i takt med att Älvstadens övriga delområden byggs ut. Frågor som är viktiga att arbeta med på kort sikt är förbättrad tillgänglighet och att skapa förutsättningar för etablering av serviceverksamheter, till exempel kvällsrestauranger. Den strategi som har tagits fram för att pröva tidsbegränsade bygglov bör fortsatt tillämpas. Tidplan Ringön Förplanering Bedömt antagande detaljplan Bedömd byggstart Bedömd byggstart (del av projekt) Bedömt färdigställande Delaktivitet Övriga politiska beslut Politiska delbeslut (återkommande) Ringön Planer och byggprojekt Spårvagnsdepå Detaljplanering i större skala Temporära staden Urban Basics Platsbyggnad Saltet Sida 27 av 60

50 Centralenområdet Centralenområdet ska enligt Vision Älvstaden utvecklas till stadens centrala affärsdistrikt och regionala mötesplats i tät innerstadsmiljö, och en välkomnande entré till Göteborg och Göteborgsregionen. Inom Centralenområdet ligger Drottningtorget och Åkareplatsen, Centralstationen och Nils Ericson-terminalen, Gullbergsstrand och ny Hisingsbro, Lilla Bommen och Kanaltorget samt Packhuskajen och Packhusplatsen.Med tanke på läget får Centralenområdet ett relativt stort inslag av handel och arbetsplatser, men även viss andel bostäder av den typ som passar i utpräglade innerstadslägen. Inom Centralenområdet planeras flera områden som offentliga rum, exempelvis Bergslagsparken, Kanaltorget, Kajparken, Packhusplatsen samt Kajstråket. Beroenden Centralenområdet Inom Centralenområdet pågår stora förändringar och utbyggnad av infrastruktur: Västlänken, Hisingsbron och överdäckningen E45an. Planering av bangårdsförbindelsen pågår. Precis som för Gullbergsvass är samspelet mellan trafiklösningar och stadsutvecklingsidéer komplext och komplicerat något som därför kräver omfattande samverkan och samordning. I pågående detaljplaner finns stora svårigheter att inrymma den mängd förskolor, skolor och övrig social infrastruktur som krävs enligt gjorda beräkningar. Det leder till att andra delar i Älvstaden som t.e.x Gullbergsvass kan behöva ta ett större ansvar för social infrastruktur vilket måste studeras i exploateringskalkylerna och bedömas mot helheten. Hållbarhet och kvalitet Centralenområdet Mål/nyttor hållbarhet och kvalitet Centralenområdet Beskrivs i Stadutvecklingsprogram 2.0 och konkretiseras i fortsatt arbete. Uppföljning av hållbarhet och kvalitet Centralenområdet Följs upp i arbetet med detaljplaner och under genomförandet. Två utmaningar hållbarhet och kvalitet Centralenområdet 1. Att få en kvalitativ allmän plats, utforma bra stadsrum och inte bara en trafikyta. Detta gäller i synnerhet för Åkareplatsen, Drottningtorget och Nils Ericssonplatsen. 2. Att klara en luftkvalitet som medger att vi kan bygga en blandad stadsbebyggelse, med både bostäder och verksamheter. Näringslivsutvecklingen för Centralenområdet Planeringen av detta område har kommit långt, ambitionen är att det blir porten till Göteborg för många besökare. I det perspektivet är det viktigt att entrén får rätt utformning och upplevs som välkomnande. Området blir en stor arbetsplats med framförallt kontor, men också handel, därför är det viktigt att utbud, innehåll och tillgänglighet blir välavvägt med tanke på närheten Sida 28 av 60

51 till Nordstan och city innanför Vallgraven. Centralenområdet med de administrativa funktioner som kommer att finnas här, stärker platsen ytterligare som regionens kärna, den måste ha ett innehåll och utformning som lockar. Centralenområdet i siffror Bruttoarea 0,5 km 2 Tillkommande exploatering m 2 BTA Boende i dag Få Tillkommande bostäder Arbetsplatser i dag Tillkommande arbetsplatser Tidplan Centralenområdet Förplanering Bedömt antagande detaljplan Bedömd byggstart Bedömd byggstart (del av projekt) Bedömt färdigställande Delaktivitet Övriga politiska beslut Politiska delbeslut (återkommande) Centralenområdet Planer och byggprojekt Kvartersbebyggelse Hisingsbron Region City etapp 1 Regionens hus Götaleden nedsänkning Götaleden överdäckning Bangårdsförbindelsen/Åkareplatsen Norr om Nordstan Västlänken station centralen Senare etapper Temporära staden Temporära trafiklösningar Platsbyggnad Exploateringsvolymer Centralenområdet: 2017 års prisnivå (mnkr) Exploateringskalkylen beskriver Centralenområdets beräknade inkomster och utgifter. Inkomsterna utgörs främst av markförsäljning samt av exploateringsbidrag från externa exploatörer där staden inte är markägare. Utgifterna är kostnader för dels utbyggnad allmän plats, dels markförberedande åtgärder. Utbyggnad av stadens grundläggande trafikala basinfrastruktur och den sociala infrastrukturen ingår inte i exploateringskalkylen som beskrivs utförligt i kapitlet Älvstadens ekonomi. Sida 29 av 60

52 Gullbergsvass Gullbergsvass ska enligt Vision Älvstaden planeras för bostäder och lika många arbetsplatser. I en idéstudie (Gullbergsvass förstudie 2015) studeras olika tänkbara stadsbebyggelser: Allt från historiska rutnät med tät och hög bebyggelse till finmaskiga gatunät med varierad bebyggelse och en större park enligt Vision Älvstaden. Gullbergsvass har stor potential. I dag är området en anonym del av staden omgärdad av barriärer som behöver kopplas till omgivande stadsbebyggelse. Nya Gullbergsvass kan bli ett nav som knyter ihop fem stadsdelar som får ökade rekreationsytor och tillgänglighet till vattnet. Området planeras i nuläget för utbyggnad främst efter 2025, inklusive ett sammanhängande stråk längs Gullbergs kaj men arbetet med att konkretisera förutsättningar och möjlig struktur pågår. Flera stora infrastrukturprojekt pågår inom och i anslutning till Gullbergsvass och påverkar områdets framtida struktur och möjligheter: nedsänkningen av E45, omlokalisering av spårfunktioner och Västlänken. Samspelet mellan trafiklösningar och stadsutvecklingsidéer är komplicerat och kräver omfattande samverkan och samordning. Trafikverket är en viktig aktör inom området för infrastrukturprojekten och som fastighetsägare för södra delen av Gullbergsvass. Hållbarhet och kvalitet Gullbergsvass Gullbergsvass påverkas av stora pågående infrastrukturprojekt, omlokalisering av spårfunktioner samt stadsutvecklingen i Centralenområdet inklusive förlängning av Kämpegatan på södra sidan om E45. Projekten ger upphov till ett antal regionala och lokala behov inom exempelvis personmobilitet inklusive parkering, logistik och social infrastruktur. Inom Gullbergsvass arbetas för att tillgodose dessa behov på kort och lång sikt. Ett genomtänkt och målinriktat arbete kan möjliggöra intäkter, främst i form av hyra, och samtidigt stötta den långsiktiga stadsutvecklingen. Mål/nyttor hållbarhet och kvalitet Gullbergsvass I Gullbergsvass är arbetet inriktat på att uppfylla: Knyta ihop staden, arbeta med fysiska och sociala kopplingar där fem stadsdelar möts. Forma innehållet av historiska arv och bfintliga kvaliteter som Skansen Lejonet och Drömmarnas Kaj. Skapa en stadsmiljö där det finns ett stort utbud av hållbara alternativ, där det är nära till det vi behöver i vardagen och där det är lätt att ta sig fram utan egen bil. Skapa en större park i Gullbergsvass. Utveckla kajstråket. Använda klimatanpassningen för att föra staden närmare vattnet. Sida 30 av 60

53 Uppföljning av hållbarhet och kvalitet Gullbergsvass Eftersom Gullbergsvass genomförande är planerad längre fram i tiden finns goda möjligheter att planera området i samverkan med stadens övriga strategiska planering. Strategiska frågor kopplade till trafik och social infrastruktur kan hanteras med hållbarhet och kvalitet i en balanserad process. Två utmaningar hållbarhet och kvalitet Gullbergsvass 1. Mobilitet, kopplingar och stråk. En utmaning för Gullbergsvass är att skapa kopplingar och stråk med närområdet. I dagsläget är Gullbergsvass omringat av barriärer, E6, spårområdet och älven samtidigt som det också inom området finns stadsbyggnadselement av barriärkaraktär. 2. Omfattande målbild. Målbilden för Gullbergsvass är omfattande samtidigt som förutsättningarna inte är klara. Det är en utmaning i planeringen av området att säkerställa och möjliggöra utvecklingen enligt visionen Beroenden Gullbergsvass Planeringen av Gullbergsvass är i hög grad beroende av dels pågående planering inom Centralenområdet, dels pågående nedsänkning/överdäckning E45 inklusive planskild korsning vid Falutorget, dels utformningen av Kämpegatan och dess korsning med nya Boulevarden.Det är också viktigt med en löpande dialog och samverkan med Centralenområdet. Västlänken inklusive alla tillfälliga gatustrukturer projektet tillsammans med övriga infraprojekt medför (till exempel ny Gullbergsvassgata) påverkar pågående verksamheter och deras tillfälliga utveckling i och runt den befintliga terminalbyggnaden. Frågan om permanenta och tillfälliga bussdepåer i centrala lägen påverkar också planeringen av Gullbergsvass. Luftkvalitet, högvattenskydd och geoteknik är också viktiga förutsättningar för markanvändningen i området. På grund av dessa omfattande beroenden är det viktigt att planeringen inom Gullbergsvass kan drivas till en nivå där grundtankar och principer för områdets framtida utbyggnad fastställs. Denna planering behöver ske i nära samverkan med utbyggnadsstrategin för stadens trafik- och gatunät kopplat till bland annat fördjupad översiktsplan för centrala Göteborg och Målbild Koll2035. Näringslivsutvecklingen för Gullbergsvass När E45:ans överdäckning är klar blir detta område sammanhängande med Centralenområdet. Viktiga utvecklingsfrågor är områdets tillgänglighet samt hur delområdet kan skapa förutsättningar för ökad användning av kajerna. Attraktiva miljöer vid älven och en framtida större park kan locka människor att röra sig norrut från Centralenområdet. Bättre kopplingar till omgivande stadsdelar ökar Gullbergsvass attraktivitet. Sida 31 av 60

54 Gullbergsvass i siffror Bruttoarea 0,9 km 2 Utvecklingsbar area 0,6 km 2 Boende i dag 10 Tillkommande bostäder Arbetsplatser i dag Tillkommande arbetsplatser Tillkommande exploatering: m 2 BTA är möjlig, varav hälften efter Tidplan Gullbergsvass Förplanering Bedömt antagande detaljplan Bedömd byggstart Bedömd byggstart (del av projekt) Bedömt färdigställande Delaktivitet Övriga politiska beslut Politiska delbeslut (återkommande) Gullbergsvass Planer och byggprojekt Gullbergskajen Planeringsförutsättningar Ombyggnad terminalbyggnaden Temporära staden Mobilitet och parkering ÄUAB Gullberget park/göteborg Norra Underlag till FÖP Centrala Göteborg Exploateringsvolymer Gullbergsvass: 2017 års prisnivåer (mnkr) Exploateringskalkylen beskriver Gullbergsvass beräknade inkomster och utgifter. De baseras på idéstudien (förstudien från 2015) och bedöms innehålla stora osäkerheter och baseras på grova antaganden. Inkomsterna utgörs främst av markförsäljning samt av exploateringsbidrag från externa exploatörer där staden inte är markägare. Utgifterna är kostnader för dels utbyggnad allmän plats, dels markförberedande åtgärder. Utbyggnad av stadens grundläggande trafikala basinfrastruktur och den sociala infrastrukturen ingår inte i exploateringskalkylen som beskrivs utförligt i kapitlet Älvstadens ekonomi. Sida 32 av 60

55 Södra Älvstranden Södra Älvstranden består av programmen Masthuggskajen och Skeppsbron. Enligt visionen ska en ny mötesplats för staden skapas här med ett tydligt kajstråk och en tätare levande blandstad, d v s en plats för både bostäder, verksamheter och arbetsplatser. Masthuggskajen/Järnvågen Masthuggskajens/Järnvågens planområde löper från Rosenlundskanalen till Stigbergsliden och från Första Långgatan till och med Oscarsleden. Masthuggskajen planeras som en stadsdel med stor spännvidd, där ett dynamiskt kulturliv möter internationell handel och lokala, småskaliga verksamheter. Området kommer att bidra med bostäder. På en ny halvö i Göta älv (bakom Järntorget) planeras flera kontorsbyggnader, bland annat Global Business Gate ett centrum för internationellt inriktade företag med arbetsplatser för små och stora företag. Offentliga rum finns i detaljplanen som antogs hösten 2018 i form av park på tunneltaket, en liten park vid Kommersen samt ett lek- och aktivitetsstråk på Masthamnsgatan. Detaljplanen är antagen av kommunfullmäktige under 2018 och byggstart är planerad till Skeppsbron Skeppsbrons utveckling syftar till att skapa göteborgarnas nya mötesplats vid vattnet. Detaljplanen innehåller 450 bostäder och 600 arbetsplatser. På den breda kajen skapas en ny mötesplats med stora vistelseytor och den nya Redareparken. Ett viktigt utvecklingsområde är att skapa ett levande gatuplan där innehållet i bottenvåningarna och utvecklingen av allmän plats attraherar människor från stadens olika delar till Skeppsbron. Projektet har en lagakraftvunnen detaljplan, men väntar på ett politiskt beslut om finansiering innan byggstart kan ske. Hållbarhet och kvalitet Södra Älvstranden Hållbarhet och kvalitet Masthuggskajen Masthugget ska bidra med en naturlig förlängning av närområdets karaktär för att behålla dagens mångfacetterade och inkluderande identitet. Den främsta strategin för hållbarhetsarbetet är innehållet i områdets bottenvåningar. Utbudet ska underlätta hållbara livsstilar i området genom att erbjuda en god och vardagsnära service som minskar bilberoende. Masthuggskajens bottenvåningar utgör testbädd för det nationella delningsinitiativet Sharing Cities som syftar till att stärka resurssparande delandeekonomiska verksamheter och innovationer. Masthuggskajen ska genom strategin om kulturkvarter skapa ett horisontellt kulturellt kluster i gatuplan som stärker Masthuggskajen som kulturnod för såväl det självorganiserade som det institutionella kulturlivet. På såväl kvartersmark som allmän plats skapas gröna ytor som bidrar med ekosystemtjänster för urban biologisk mångfald, dagvattenhantering, bullerdämpning och förbättring av luftkvaliteten. Sida 33 av 60

56 Masthuggskajen bidrar till att uppfylla Göteborg Stads klimatmål genom att möjliggöra lokal energiproduktion, val av hållbart material vid byggnation och användning av förnybar energi. Masthuggskajen var i november 2018 först i världen med att erhålla City Lab Actions certifiering för planeringsskedet integrerad hållbarhetsstyrning som flyttat fram position och arbetssätt för hela Älvstadens arbete med hållbar stadsutveckling. Uppföljning hållbarhet och kvalitet Masthuggskajen Uppföljning sker löpande genom aktörsspecifika handlingsplaner, en kvalitetsrådsfunktion och en nyttorealiseringsplan. Tre utmaningar hållbarhet och kvalitet Masthuggskajen 1. Att utveckla modell för att möjliggöra lågbetalande verksamheter i bottenvåningarna är en stor utmaning. Att inkludera lågbetalande verksamheter är en förutsättning för att etablera det självorganiserade kulturlivet, ideella delningsinitiativ samt för att etablera kommersiella alternativ som attraherar invånare med mindre ekonomiska resurser. 2. Trafikbarriärer som Oscarsleden, Järnvågsgatan och Första Långgatan försvårar områdets integration i övrig stadsväv samt försvårar Masthuggskajens möte med vattnet. Samtidigt bidrar trafikbarriärerna negativt till barn och ungas rörlighet i området. Buller och luftföroreningar försvårar skapandet av hälsosamma och vistelsevänliga stadsmiljöer. 3. Masthuggskajen kommer att ha svårt att möta stadens behov av prisrimliga bostäder som bidrar till att motverka boendesegregationen och möter stadens behov av större lägenheter för trångbodda familjer. Hållbarhet och kvalitet Skeppsbron Skeppsbrons stora utmaning är att uppfylla förväntningarna på att skapa en inkluderade mötesplats vid vattnet med ett unikt och attraktivt innehåll. Huvudstrategin är att skapa ett levande gatuplan där innehållet i bottenvåningarna samspelar med ett flexibelt användande av såväl allmän plats som vattenytor genom bryggor, pirar, båtar och pråmar med syftet är att aktivera älvrummet ytterligare och låta göteborgarna möta vattnet. Kvartersbyggarna ska bidra till mötesplatsen genom att gestalta stimulerande stadsrum ur ett ögonhöjdsperspektiv och i övrigt uppfylla högt ställda krav på energinivåer och gröna ytor. Uppföljning hållbarhet och kvalitet Skeppsbron Uppföljning sker löpande genom aktörsspecifika handlingsplaner, kvalitetsrådsfunktion och nyttorealiseringsplan. Tre utmaningar hållbarhet och kvalitet Skeppsbron 1. Att utveckla ett hållbart koncept för Skeppsbron som svarar på frågan varför människor från hela staden, med olika bakgrunder och ekonomiska förutsättningar ska ha anledning att besöka Skeppsbron. Sida 34 av 60

57 2. Mikroklimatet på Skeppsbron är en stor utmaning eftersom detaljplanen förutsätter stora öppna ytor i ett utsatt vattennära läge. Hur vistelsevänliga och befolkade platser skapas under alla årstider kommer fortsatt att vara en knäckfråga för Skeppsbron. 3. Skeppsbrons läge vid vattnet medger stor potential samtidigt som läget innebär en placering i staden där Skeppsbron hamnar vid sidan av den centrala stadens starkaste flöden. Det blir avgörande för den planerade mötesplatsfunktionen att Skeppsbron blir en stark destination i vardagen, som befolkas av egen kraft, utan att vara alltför beroende av stora flöden av förbipasserande människor. Beroenden Södra Älvstranden Planeringen och utbyggnaden kring Järnvågen är ömsesidigt beroende av samordningen med linbaneprojektet. Masthuggskajen/Järnvågen är beroende av Skeppsbrons utbyggnad inte minst med tanke på påkörningsskydd för älvtrafiken och placering och utformning av broar och stråk (kajstråk, kollektivtrafikstråk och framtida gator i området). I utbyggnad av Skeppsbron och Järnvågen behöver samordning ske med Västlänken. Området kring Järntorget/Folkets Hus hänger samman med detaljplan för Kv Röda Bryggan i Pustervik. Den västra delen av Masthuggskajen behöver samplaneras med Lindholmsförbindelsen som är en del av Sverigeförhandlingen. Stena Lines hyresavtal för Danmarksterminalen har förlängts till Tidplanen för en eventuell flytt av Stenas Danmarksterminal påverkar hela området. En andra etapp av Järnvågen kan planeras när terminalen flyttats. Staden har dock möjlighet att säga upp hyresavtalet 2025 om det är väsentligt ur ett stadsutvecklingsperspektiv, till exempel för utbyggnad av Lindholmsförbindelsen om beslut tas att denna ska utföras som bro. Näringslivsutvecklingen för Södra Älvstranden Planerna på ett Global Business Gate vid Masthuggskajen är ett uttryck för det kraftigt ökade intresset från såväl nationella som internationella företag att etablera sig i Göteborg. Områdets nära koppling till Lindholmen är en av anledningarna till att denna del av Älvstaden är eftertraktat för kontorsetableringar. Det ökade intresset ställer krav på att utveckla kollektivtrafik och tillgänglighet. Närheten till Långgatorna och Pustervik skapar en möjlighet för kulturverksamheter där vi kan bygga vidare på det kulturstråk som går från Haga till Stigberget. I det perspektivet är det viktigt att ta tillvara möjligheterna med området kring Masthuggskajen genom att förbereda för olika användningar i första hand skapa anslutningspunkter för el och va vid platser som kan användas för olika kulturverksamheter. Dessutom behövs en strategi för att bevara eller skapa lokaler för verksamheter med låg betalningsförmåga. Närheten till den planerade linbanan med koppling till Lindholmen, tillsammans med den planerade utvecklingen av Järntorget som knutpunkt för kollektivtrafik, gör området intressant för etablering. Det är därför viktigt att ta tillvara möjligheterna att skapa förutsättningar för levande bottenplan i området. Sida 35 av 60

58 Skeppsbron planerar för ett levande gatuplan med en verksamhetsyta på kvm. Här kommer fokus att vara mat och mötas. Skeppsbron knyter naturligt an till restaurangstråket vid Rosenlundsgatan. Läget mellan Järntorget, Stenpiren och Kungsgatan ger ett unikt underlag för ett gott stadsliv. Södra Älvstranden i siffror Bruttoarea 0,5 km 2 Tillkommande exploatering m 2 BTA Skeppsbron m 2 BTA Masthuggskajen m 2 BTA Boende i dag Få Tillkommande bostäder (exklusive Stenakajen): Skeppsbron 450 Masthuggskajen Arbetsplatser i dag Ingen uppgift Tillkommande arbetsplatser Förplanering Bedömt antagande detaljplan Bedömd byggstart Bedömd byggstart (del av projekt) Bedömt färdigställande Delaktivitet Övriga politiska beslut Tidplan Södra Älvstranden Politiska delbeslut (återkommande) Södra Älvstranden Planer och byggprojekt Skeppsbron Spår och kollektivtrafikterminal Masthuggskajen etapp 1 Masthuggskajen etapp 2 3 Temporära staden Kommersen Skeppsbropromenaden Herulins plats preliminärt Exploateringsvolymer Södra Älvstranden: 2017 års prisnivåer (mnkr) Inkomster Totala utgifter Ackumulerat resultat 2017 års prisläge Exploateringskalkylen beskriver Södra Älvstrandens beräknade inkomster och utgifter. Inkomsterna utgörs främst av markförsäljning samt av exploateringsbidrag från externa exploatörer där staden inte är markägare. Utgifterna är kostnader för dels utbyggnad allmän plats, dels markförberedande åtgärder. Utbyggnad av stadens grundläggande trafikala basinfrastruktur och den sociala infrastrukturen ingår inte i exploateringskalkylen som beskrivs utförligt i kapitlet Älvstadens ekonomi. Sida 36 av 60

59 Behov av beslut Älvstaden Detta avsnitt beskriver de beslut som Älvstaden behöver för att säkra delområdenas tidplaner som presenterats tidigare. Nödvändiga beslut under 2019 för att säkra tidplanerna per delområde Händelse Backaplan: Godkännande av detaljplaneprogram BN Backaplan: Inriktningsbeslut KF Backaplan: Antagande av detaljplan 1 B: handel m.m. vid Backavägen KF. Centralenområdet: Antagande av detaljplan Överdäckning Götaleden samt reviderat genomförandebeslut KF Centralenområdet: Antagande av detaljplan Västlänken station Centralen KF. Frihamnen: Inriktningsbeslut för hela Frihamnen KF Frihamnen: Beslut om eventuellt nytt program och fortsatt arbete detaljplan 1 BN Frihamnen: Inriktnings- och investeringsbeslut för Jubileumsparken , inklusive beslut om nybyggnation av kaj 113 KF Lindholmen: Startbesked av detaljplan Centrala Lindholmen, etapp 1 Lindholmen: Antagande av detaljplan Pumpgatan, Etapp 2 KF Lindholmen: Genomförandebeslut Pumpgatan. Lindholmen: Startbesked detaljplan Spårväg Lindholmsallén. Lindholmen/Södra Älvstranden Reviderat inriktningsbeslut Linbana KF Södra Älvstranden (Skeppsbron): Genomförandebeslut KF Södra Älvstranden (Masthuggskajen): Förnyat investeringsbeslut allmän plats för blandad stadsbebyggelse Järnvågsgatan m.fl. KF År Sida 37 av 60

60 Nödvändiga beslut för att säkra tidplanerna per delområde Händelse År Antagande av Fördjupad översiktsplan (FÖP) centrala Göteborg 2020 Backaplan: Antagande av detaljplan 2 Centrumbebyggelse. Backaplan: Planstart detaljplan 3 Centralenområdet: Antagande av detaljplan norr om Centralstationen. Centralenområdet: Antagande av detaljplan norr om Nordstaden. Frihamnen: Antagande av detaljplan 1. Frihamnen: Antagande av detaljplan 2. Frihamnen: Startbesked detaljplan 3. Lindholmen: Planbesked och planstart Centrala Lindholmen, etapp 2. Lindholmen: Antagande av detaljplan spårväg. Södra Älvstranden/Lindholmen: Investeringsbeslut för Linbanan Sida 38 av 60

61 Att genomföra Vision Älvstaden Syftet med det här kapitlet är att beskriva områden som påverkar genomförandet av Vision Älvstaden. Det är områden som till exempel omvärlds- och riskfaktorer men också områden som beroenden och samband med annan stadsutveckling i Göteborgs Stad, Älvstadens kvalitet och hållbarhet och organisationen av Älvstaden. Älvstaden omvärlden Avsnittet syftar till att lyfta fram omvärldsfaktorer som kan påverka genomförandet av Älvstaden och som ligger utanför Älvstadens kontroll. Avsnittet har hämtat material från stadsledningskontoret och Business Region Göteborgs tredje konjunkturrapport för Stark ökning av antalet invånare Befolkningen i Göteborgsregionen fortsätter växa stadigt. Vid utgången av årets tredje kvartal var folkmängden i Göteborgsregionen Folkökningen från andra kvartalet 2018 till tredje kvartalet 2018 stannade vid fler invånare. Drygt 30 procent av folkökningen kom till följd av ett födelseöverskott och resterande cirka 70 procent utifrån flyttningsöverskott. Drygt nyanlända som beviljats uppehållstillstånd bidrog till folkökningen under det tredje kvartalet. I regionen finns cirka nyanlända som väntar på svar gällande uppehållstillstånd. Folkökningen under det tredje kvartalet 2018 jämfört med samma period året före blev 1,6 procent, vilket motsvarar drygt fler invånare i Göteborgsregionen. Även befolkningstillväxten i Stockholmsregionen och Malmöregionen stannade vid 1,6 procent, medan den landade på 1,1 procent för Sverige. Folkökning per kvartal i Göteborgsregionen. Konjunkturen förblir stark Högkonjunkturen i Göteborgsregionen har mattats av under hösten Många av regionens branscher upplever ändå högkonjunktur, men läget är mer dämpat jämfört med i våras. Arbetsmarknaden fortsätter att prestera starkt och Göteborgsregionen Sida 39 av 60

62 visar på starkast sysselsättningstillväxt och lägst arbetslöshet bland storstadsregionerna. Företagen spår att produktionstakten kommer skruvas upp den kommande våren. Men bilden framåt verkar tudelad. Regionens viktiga exportdestinationer spås plana ut sin BNP-tillväxt under 2019 och flera indikatorer visar på en avmattning i nuläget. Bland annat faller bostadspriserna samtidigt som antalet lagda varsel ökar. Det som begränsar tillväxten är främst brist på arbetskraftskompetens, kommersiella ytor för etablering/expansion samt bostäder. Fortsatt mycket låg vakansgrad för kontor I Jones Lang Lasalles fastighetsmarknadsrapport för fjärde kvartalet 2018 ökar vakansgraden något mellan de senaste två kvartalen i Göteborg, dock ligger den på fortsatt mycket låga nivåer. Under tredje kvartalet 2018 noterade Göteborg 4,5 % ledig kontorsyta, vilket motsvarar en minskning på 0,8 procentenheter jämfört med samma period året före. Attraktiviteten för näringslivsetablering inom Älvstaden i hög grad är beroende av stadens förmåga att skapa en sammanhängande och blandad stadsmiljö något som starkt påverkar såväl hyresnivåer som markvärden inom området. Vakansgraden för kontor i Göteborg. Hög produktion och fallande bostadspriser I Valueguards sammanställning av bostadsrättspriser (hösten 2018) ses bostadsrättspriserna ha återhämtat sig på årsbasis jämfört med förra konjunkturrapporten. Återhämtningen på årsbasis är dock starkast för bostadsrätter i Malmö och Stockholm. I oktober 2018 såg både Göteborg ( 3,8% på årsbasis) och Stockholm ( 2,6% på årsbasis) minskade bostadsrättspriser, medan motsvarande i Malmö (+0,6% på årsbasis) ökade marginellt. På något kortare sikt, 1 3 månader, faller bostadsrättspriserna i Göteborg, medan de är oförändrade i Stockholm och ökar i Malmö. Sida 40 av 60

63 Göteborgs bostadsmarknad är fortsatt trögrörlig. Annonstiderna blir allt längre och objekten allt svårare att få sålda, framförallt vad gäller bostadsrätter. Möjligtvis kan denna utveckling indikera på en dämpad takt i produktionen av bostadsrätter framåt Påbörjad nybyggnation av bostäder (flerbostadshus) i storstadsregioner. Förändring jämfört med motsvarande period året före. Älvstaden näringsliv Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program behöver tas om hand i arbetet med Älvstaden, bland annat avseende följande insatser: Bedriva en mark- och lokalförsörjning med insikt om näringslivets etablerings- och expansionsbehov. Stärka och utveckla strategiska lägen som möter näringslivets behov av tillväxt. Utarbeta ändamålsenliga detaljplaner som fungerar för ett föränderligt näringsliv, möjliggör snabbare etableringar och skapar förutsättningar för att arbeta nytänkande med stadens rum. Sex strategiska områden Det näringslivsstrategiska programmet är inriktat på sex strategiska områden: Kompetensförsörjning, Attraktionskraft, Infrastruktur och tillgänglighet, Markberedskap och Fysisk planering, Företagsklimat samt Innovationskraft. Under 2019 färdigställs handlingsplanerna och de kommer då innehålla olika aktiviteter som ska genomföras Ansvaret för aktiviteterna fördelas på nämnder och styrelser, något som definieras i arbetsgrupperna. Utvecklingsarbetet att förverkliga Älvstaden är viktigt för flera av de strategiska områdena i första hand Attraktionskraft, Innovationskraft samt Markförsörjning och Fysisk planering. Allmänna förutsättningar för alla delområden I det övergripande arbetet med Älvstaden bör hänsyn tas till några generella förutsättningar för näringslivsutvecklingen: Möjligheten att använda kajerna till andra ändamål än renodlade rekreationskajer behöver säkerställas. Fortsatt exploatering av Älvstaden kommer att Sida 41 av 60

64 innebära omfattande transporter, samtidigt som vägnätet sannolikt är ansträngt på grund av infrastrukturprojekt. Det finns i dag ett stort intresse att använda sjövägen för transporter till nu pågående projekt. I de fall kajen i huvudsak används som promenadstråk (rekreationskaj), finns ett ökande intresse för etableringar vid kaj. Det kräver i så fall en utbyggd infrastruktur med va- och elanslutningar. Attraktionskraften hos ett område påverkas av logistiken till och från området. Företag måste kunna ha en effektiv försörjning av varor och tjänster för sin verksamhet. Dessutom måste de anställda kunna ta sig till och från sin arbetsplats på ett enkelt och hållbart sätt. Tillgång till parkeringar är också en viktig aspekt för att området ska behålla sin attraktivitet. Näringslivsutvecklingen för respektive område Näringslivsutvecklingen för respektive område beskrivs under avsnitten som beskriver delområdena. Älvstaden Göteborgsregionen Älvstaden är en del av Göteborgsregionen (GR) vilket framgår av ngr:s strukturbild (se nedan) där utveckling av Göteborgs stadskärna till en attratkiv och lätttillgänglig regional kärna är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. De övergripande strukturbildande elementen är Kärnan, Det sammanhängande stadsområdet, Huvudstråken, Kustzonen, De gröna kilarna och Göta älv. Ambitionen är att medlemskommunerna i GR lokalt ansvarar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Det gör kommunerna genom att i sin planering utgå ifrån och följa strukturbilden och överenskommelsen. Båda kan även ligga till grund för diskussioner i gränsöverskridande frågor. De kan också utgöra underlag för ett samordnat agerande om till exempel åtgärder i transportinfrastrukturen. Sida 42 av 60

65 Älvstaden staden Älvstaden utgör en stor del av förnyelseområden i Centrala Göteborg i Översiktsplan för Göteborg (brunmarkerat i kartan). Utöver Älvstaden ska även områden med god tillgång till kollektivtrafik i mellanstaden (orange färg) ges hög prioritet i stadens planering. För dessa områden finns Strategi för utbyggnadsplanering 2035 framtagen. Älvstaden under mark Stadsutveckling behöver också bedrivas under mark. De sju delområdena i Älvstaden utgör en stor tillkommande belastning för stadens omfattande infrastruktur under mark: vatten, avlopp, dagvatten, fjärrvärme och fjärrkyla, el och bredband. Tidigt i programskedena Den här typen av stora förtätningsprojekt har stor effekt på befintlig infrastruktur under mark och på produktionskapaciteten. Det är därför viktigt att kommunalteknisk service kommer in tidigt i programskedena för att säkerställa en effektiv planeringsprocess och leveranskapacitet till det tänkta området. Stadsutveckling under mark Samtliga tekniska system är delar av ett större sammanhang där behandling och produktion oftast sker på annan plats i staden och försörjer varje område genom ledningar och rör. De har ofta stora dimensioner upp till mm och behöver förläggas anpassat efter geotekniska förutsättningar i raka sträckningar. Ledningar och rör under mark ställer krav på åtkomst för drift och underhåll det påverkar möjligheterna att utforma bebyggelse ovan mark. Översyn av befintlig infrastruktur När nya områden planeras ställer det krav på översyn av befintlig infrastruktur under mark för att nå ut till varje område. Utöver ledningar och rör behövs pumpstationer, transformatorstationer för el och noder för bredband. Dessa tekniska installationer kräver byggnader som ska vara åtkomliga för service och reparation. System för dagvattenhantering behöver också fysiskt utrymme under och över mark. Sida 43 av 60

66 Dagvatten ska fördröjas och renas enligt gällande lagar och policies där staden förespråkar öppna dagvattenlösningar. Här ställs krav på nära samordning med utformning av gata och park. Älvstaden beroenden och samband övrig stadsutveckling Att genomföra stadsutvecklingen i Älvstadens delområden är i hög grad beroende av god samordning mellan en mängd olika projekt, insatser och planeringsprocesser som sker både inom och utanför samverkansorganisationen för Älvstaden. Utbyggnad av bostäder ska samordnas med utbyggnad av social infrastruktur, med infrastruktur för vägar och kollektivtrafik, med kajer och älvkantsskydd. Dessa olika delar hänger ihop och beror av varandra både rent fysiskt på plats, men även vid till exempel planering av personalresurser för planering och utredning. Förplanering Övergripande infrastruktur och strategiska arbeten Nedan listas större övergripande infrastrukturprojekt och exempel på strategiska utredningar, policys och planer som påverkar och hänger samman med exploatering av Älvstaden. Bedömt antagande detaljplan Bedömd byggstart Bedömd byggstart (del av projekt) Bedömt färdigställande Delaktivitet Övriga politiska beslut Politiska delbeslut (återkommande) Övergripande infrastruktur Planer och byggprojekt Västlänken Älvkantsskydd och kajer i Älvstaden Pendeltågsstation Brunnsbo Sverigeförh: Lindholmsförbindelsen Sverigeförh: Spårväg Norra Älvstranden Sverigeförh: Spårväg Backaplan Gropegårdslänken Kvillemotet/Lundbyleden Fjärrkylaledning Fjärrvärmeledning Norra Älvstranden Fjärrvärmeledning Gullbergs Strandgata GC-bro Operan Frihamnen Hjalmar Brantingssgatan Götaleden Hisingsbron Linbanan Pågående strategiska arbeten FÖP Centrala Göteborg ÖP Göteborgs Stad TTÖP Högt vatten Ramprogram förskola och skola Lokalförsörjningsprogram Lokalförsörjningsplan Sida 44 av 60

67 Beroendekartläggning Älvstaden I arbetet med Färdplan Älvstaden version 2019 genomfördes 2018 en första översiktlig kartläggning av beroenden för Älvstaden enligt beslut i samband med antagande av färdplan Älvstaden version Syftet med kartläggningen var att studera hur utbyggnaden av Älvstaden förhöll sig till övrig stadsutveckling i staden, samt inbördes beroenden mellan ingående projekt. Fokus låg på beroenden mellan detaljplaner och program, generalplanearbeten, infrastrukturarbeten, arbeten på allmän plats samt behov av social infrastruktur. Beroenden i tre kategorier: tid, resurser och kvalitet Kartläggningen delar in beroenden för Älvstaden i tre kategorier: tid, resurser (finansiering och bemanning) samt kvalitet. Fokus ligger på tid och resurser. Enligt kartläggningen är det främst sju delar som skapar beroenden: 1. Spårväg Linnéplatsen Brunnsbo station. 2. Älven: Älvkantsskydd. 3. Älven: Hantering av massor Lundbybassängen. 4. Teknisk försörjning. 5. Övergripande strukturer. 6. Genomförande. 7. Centralenområdet. I flera delar finns beroenden i planeringsskedet som härrör från att den övergripande strukturen inte är tillräckligt studerad ur ett genomförandeperspektiv. Det finns även identifierade beroenden i genomförandeskedet. Beroenden för de olika delområdena finns beskrivet under respektive delområde i föregående kapitel. Älvkantsskydd Göteborgs stad har på olika sätt och under flera år arbetat med att ta fram planeringsunderlag för att förbereda staden för översvämningsrisker. Under våren 2019 kommer Förslag till översiktsplan, tillägg för översvämningsrisker upp för beslut i kommunfullmäktige. Tillägget till översiktsplan tillsammans med tidigare utredningar visar på behovet av och fysiska förutsättningarna för etablering av älvkantsskydd, översvämningshantering och en yttre barriär på längre sikt. En stor del av utbyggnaden av Älvstaden berörs av behovet av älvkantsskydd. Utformningen av skyddet behöver utöver att skydda mot högre vatten bidra till områdets attraktivitet. Älvkantskydden innebär en betydande kostnad och finansieringsmodeller för skyddens utbyggnad behöver tas fram i samverkan med berörda fastighetsägare. I statens offentliga utredning 2018:34 konstateras att det inte finns en särskild juridik för klimatanpassning. Staten tar inte på sig ett generellt finasiellt ansvar. Flera av stadens förvaltningar och bolag behöver vara involverade på olika sätt i etableringen av älvkantsskydd. Kommunstyrelsen har i samband med beredning av Sida 45 av 60

68 beslut om nytt reglemente för Trafiknämnden, gett stadsledningskontoret i uppdrag att redovisa ett förslag där kontoret ansvarar för samordning och övergripande planering för genomförande av älvkantsskydd. Detta uppdrag återredovisas våren Älvstaden kvalitet och hållbarhet Älvstaden inkluderande, grön och dynamisk Vision Älvstaden syftar till att bidra till en hållbar utveckling. Till en stad som är inkluderande, grön och dynamisk. För att svara upp mot visionen finns som nämnts tidigare tre delstrategier: möta vattnet, stärka kärnan och hela staden. Alla delområden i Älvstaden kan inte göra allt som visionen pekar ut, men varje delområde ska bidra till de tre strategierna utifrån sina förutsättningar för att förverkliga vision Älvstaden som helhet. Älvstaden en del av jämlikt Göteborg Göteborgs Stad satsar långsiktigt på att skapa en mer jämlik stad. Arbetet med att utveckla Älvstaden ansluter till stadens jämlikhetsarbete ett arbete som ska prägla hela stadens arbete i syfte att utjämna skillnader i livsvillkor mellan stadens olika delar. För Älvstaden innebär detta att enligt visionens delstrategi- att hela stadenbygga samman staden över älven och mot angränsande stadsdelar samt att stadskärnan och älvrummet görs tillgängligt för större grupper. Vision Älvstaden är också tydlig med att boendesegregationen ska minska genom en jämlik tillgång till lämpliga bostäder i Älvstaden och service som skolor, handel, parker och lekplatser.. Verktyg och processer för att uppnå hållbar stadsutveckling i Älvstaden Det finns flera verktyg i arbetet med Älvstaden för att nå visionen. De olika verktygen bidrar till att säkerställa olika aspekter av kvalitet och hållbarhet i olika skeden av stadsutvecklingsprocessen. Delområdena i Älvstaden använder en kombination av dessa verktyg, som dels fungerar som kunskapsunderlag i arbetet, dels som styrande. Vissa verktyg fokuserar på den fysiska strukturen och andra på andra kvaliteter som visionen lyfter fram. Nedan någara exempel på de verktyg och processer som används inom Älvstaden utöver t ex detaljplaner och markanvisningar: Älvstaden som testarena Vision Älvstaden pekar här ut ett särskilt uppdrag att gå före, bygga lärande processer och vara testarena för ett hållbart stadsbyggande Konsekvensanalyser Göteborgs Stad använder sociala konsekvensanalyser (SKA) och barnkonsekvensanalyser (BKA) som en metod för att identifiera konkreta områdesspecifika mål och målkonflikter för stadsbyggandet för geografiskt avgränsade områden, där konsekvenser för skalnivåerna kvarteret, stadsdelen, staden och regionen ställs mot varandra och synliggörs i alla skeden. Sida 46 av 60

69 Grön transportplan En grön transportplan kompletterar vissa detaljplaner. Den gröna transportplanen utreder förutsättningar för resor och transporter och sätter mål för området. Syftet är att förbättra tillgängligheten till området för olika trafikantgrupper, medverka till att uppfylla stadens mål och strategier på trafik- och miljöområdet, förbättra luftmiljön och minska trängseln i vägnätet. Grön transportplan är också en av de åtgärder som regeringen ålagt kommunen att arbeta med för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Avsiktsförklaring mobilitet Avsiktsförklaring mobilitet är en konkretisering av gröna transportplaner där mobilitetsåtgärder specificeras för att verkställa målen och säkerställa genomförande av eventuella åtgärder beskrivna i den gröna transportplanen. Här tydliggörs åtaganden och mobilitetsåtgärder mellan olika aktörer. Gestaltnings-, kvalitets-, manifest- och hållbarhetsprogram Inför genomförandet kan byggkonsortier och andra grupper av fastighetsägare frivilligt komma överens om vilka kvaliteter och nyttor som ska levereras kopplat till den fysiska miljön. Syftet med dessa program är att bryta ner och konkretisera visionen i ett specifikt område/exploateringsprojekt för att säkerställa sociala, arkitektoniska och miljömässiga värden i syfte att skapa ett attraktivt område. Programmen kan ses som komplement till de bestämmelser som detaljplanen reglerar för de nyttor som inte reglerats formellt. Aktörsspecifika handlingsplaner Utifrån målen i hållbarhetsprogram kan aktörsspecifika handlingsplaner tas fram där varje aktör mer i detalj visar på hur de avser att bidra för att nå målen. Genomförandestudie (GFS) Inför utbyggnad av större allmäna platser och parallellt med detaljplanen tar trafikkontoret, i samråd med berörda aktörer och förvaltningar, fram en GFS i syfte att säkerställa ekonomi och genomförbarhet kopplat till allmän plats. Här kan även stadens åtagande förtydligas när det gäller att uppfylla hållbarhetsmålen. Kvalitetsstyrning och uppföljning Det finns flera värden med att följa upp hållbarhetsarbetet i Älvstaden. En utgångspunkt är att se om det blir som det var tänkt i visionen, men det är också ett sätt att arbeta med riskhantering, lärande och kunskapsspridning.inom älvstadsarbetet mäts kontinuerligt kvaliteter och nyttor i det som redan byggts eller som säkrats genom detaljplanebestämmelser eller särskilda avtal. Som en del av Älvstadens styrpaket genomför bland annat alla delområden årligen en kvalitetsuppföljning i samband med Tertialrapport 3 (T3) där måluppfyllelsen mäts utifrån ett antal definierade indikatorer för stadskvalitet. För att tydliggöra uppföljningen visas måluppfyllelsen i form av en värderos som kopplar till Älvstadens tre strategier, men också till de delmål och uppdrag som finns i Vision Älvstaden. Värderosens indikatorer ansluter även till aktuell forskning, rekommendationer från UN-Habitat och Göteborgs Stads egna styrdokument. Genom projektmetodiken Sida 47 av 60

70 XLPM blir uppföljningen en naturlig del av hela styrnings- och ledningsprocessen i Älvstadens projektportfölj Metoder för att mäta stadsutveckling ur ett samhällsekonomiskt perspektiv Metoder för att mäta och konsekvensbeskriva stadsutvecklingen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv behöver utvecklas och inarbetas i stadens processer.här tar tex Älvstaden hjälp av forskningsprojekt genom RISE och Vinnova som stadsbyggnadskontoret sökt och fått beviljat med inriktning Backaplan. Utmaningar med kvalitet och hållbarhet i Älvstaden De stora utmaningarna med att förverkliga Vision Älvstadens mål kring kvalitet och hållbarhet i Älvstaden handlar om målkonflikter och prioriteringar. Under varje delområdesavsnitt har t.ex varje delområde fått beskriva de krav och utmaningar som varje delomårde har vad gäller kvalitet och hållbarhet. Vid en sammanställning och analys av dessa beskrivningar samt av den senaste tertialredovnisningen i Älvstaden med just fokus på kvalitet och hållbarhet framkommer följande generella utmaningar med kvaliteter i Älvstaden: Höga finansieringskostnader kopplat för att bebygga kvarter och allmän plats. Mellanrummen/kopplingarna blir outredda vad gäller utformning, ansvar och finansiering. Risk finns att stadskvaliteter inte uppfylls, exempelvis vad gäller grönska, prioritering av gång och cykel m.fl. Risk att delområdena inte klarar av att leverera grundläggande social infrastruktur. Älvstaden organisation Att genomföra Älvstaden kräver koordinering av de aktörer som ansvarar för olika delar och skeden i arbetet. Inom staden har stadsledningkontoret en särskild roll för att koordinera och samordna stadens arbete över förvaltnings- och bolagsgränser. Färdplanen ska vara ett tydligt inriktningsdokument för arbetet med att genomföra Vision Älvstaden och följas upp inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Samverkansorganisationen för Älvstaden Älvstaden är ett samverkansprojekt i staden och har en fastlagd organisation med Älvstranden Utveckling, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, park- och naturförvaltningen, trafikkontoret, stadsdelsförvaltningarna Centrum, Lundby och Majorna-Linné, Business Region Göteborg (BRG) samt stadsledningskontoret. Flera övriga förvaltningar och bolag medverkar också till att förverkliga Älvstaden. De knyts till samverkansorganisationen genom att delta i projekten och genom en etablerad koordineringsgrupp. Sida 48 av 60

71 Representanter på Vd-/Direktörsnivå för förvaltningar och bolag utgör Älvstadens styrgrupp.representanter från berörda förvaltningar och Älvstranden Utveckling bildar en projektledningsgrupp som leder det operativa Älvstadsarbetet. Vad som krävs för effektiv samverkan och framdrift Göteborgs Stad står inför en period med nya utmaningar i form av större och mer omfattande projekt än tidigare. Vi arbetar allt mer över organisationsgränser inom staden samt med externa partners. För att uppnå effektiv samverkan och framdrift i stadens stadsbyggande projektverksamhet krävs ett enhetligt arbetssätt för att styra och leda. Direktörerna för TK, SBK, FK, Ponf och ÄU beslutade 2015 att införa ett gemensamt projektstyrningsverktyg i två steg; 1) En projektmetodik (XLPM) för arbetssätt och styrning samt modeller för projektverksamhet och 2) ett projektstyrningsverktyg (Antura projects) för IT-stöd/projektyta för projektverksamhet. Sedan förra färdplanen Hösten 2017 tog styrgruppen beslut om att tillsätta en organisationsöverskridande grupp för att kalibrera stadens stadsutvecklingsprocesser samt tillämpa beslutad projektmetodik i Älvstaden. Det arbetet fortgår och är en del i utvecklingen av implenenteringen av den nya projektledningsmodellen. Bilden nedan visar älvstadenorganisationen enligt den nya projektledningsmodellen med ett så kallat portföljkontor. Portföljkontoret samordnar och leder det gemensamma arbetet och kopplar samman de olika komponenterna inom organisationen. Utvecklingen av älvstadenorganisationen är en av de åtgärder som vidtas för att möta det ökade behover av samordning mellan de delområdenas olika delprojekt och helheten inom Älvstaden, samt även kopplingen till stadsutvecklingen i staden som helhet. Ledning och samordning av de i Älvstaden ingående projektens ekonomi, innehåll, kvalitet samt inbördes beroenden blir tydligare och enklare igenom den nya projektledningsorganisationen. Sida 49 av 60

72 För att klara denna uppgift har en resursförstärkning skett på stadsledningskontoret. Den nya organisationen förenklar arbetet och innebär ingen förändring i mandat eller ansvar inom älvstadenorganisationen. Styrgruppen hanterar frågor som till exempel gemensam prioritering, gemensam resurssättning samt resultat och framdrift i Älvstaden. Det är endast projektledningsmodellen som förändrats. För att kunna sätta samordning och ledning på plats så krävs det ett fortsatt arbete i roller, ansvar, mandat och hur de olika processerna inom stadsutvecklingsprocessen påverkar Älvstaden och förhåller sig till varandra inom projektledningsmodellen. Det arbetet pågår och beräknas vara klart under Det är genom aktiv medverkan i portföljkontoret som stadsledningskontoret samordnar och leder arbetet tillsammans med stadens berörda förvaltningar och bolag. Portföljkontoret styrs av styrgruppen som består av direktörerna för stadsdelsförvaltningen Lundby, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, trafikkontoret, park- och naturförvaltningen, stadsledningskontoret samt vd för Älvstranden utvecklings AB och Business Region Göteborg. De ingående direktörerna deltar i styrgruppen med ordinarie delegation och ansvar och styrgruppen hanterar frågor som till exempel gemensam prioritering, gemensam resurssättning samt resultat och framdrift i Älvstaden. Dessa gemensamma frågor kring prioritering, resurssättning, framdrift och resultat är del i det koordinerings- och samordnings uppdrag som stadsledningskontoret har sedan tidigare. Det genomförs till en stor del i den mer aktiva samordning och beslutskoordinering av Älvstaden från stadsledningskontorets sida som blir att se till att viktiga beslut som rör Älvstaden och som är viktiga för dess framdrift kommer upp för avgörande på rätt politisk nivå. Att koordinera färdplanens innehåll till överensstämmande med övriga styrande dokument när dessa är aktuella för politisk behandling på kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige blir också en viktig uppgift för stadsledningskontoret. För att klara denna uppgift har en resursförstärkning skett på stadsledningskontoret. Sida 50 av 60

73 Älvstaden risker Arbetet med Älvstaden innebär omfattande åtaganden för staden. Samverkansorganisationen har därför identifierat risker. Dels risker inom varje delområde vilka rapporteras i uppföljningen, dels en övergripande riskidentifiering för Älvstaden som helhet. I det fortsatta arbetet behöver Älvstaden hantera risker inom följade områden Resurs- och kompetensbrist tillräckligt med kompetens och genomförandekapacitet både internt och externt är kritiskt för framdriften av arbetet med Älvstaden. Finansiella risker Konjunkturen, ökade kostnader, inbromsad fastighetsmarknad, extern myndighetsprövning, utebliven samordning, klimatanpassning, etc. Miljörisker Högt vatten, skyfall, klimatförändringar, markförhållanden, konstruktioner och hantering av massor. Kvalitetsrisker Utbyggnad av social infrastruktur sker inte i tid. Fel innehåll och täthet. Fel balans mellan täthet och offentliga rum. För små grönytor och osammanhängade gröna stråk. Delområdena blir isolerade öar utan samband med omgivande stad. Utformning av stadsrummen längs vattnet och älvkantsskydd genomförs inte på ett kvalitativt sätt. Bristande styrning och ledning Brister i samordning och samlad styrning av arbetet i förvaltningar och bolag riskerar att ge osynkroniserade processer där detaljer och helhet hänger inte ihop, strategiska dokument kolliderar, målkonflikter inte kan hanteras effektivt. Organisationsrisker Inbyggda målkonflikter mellan berörda förvaltningar och bolag. Hur hanterar Älvstaden identifierade risker? Samverkansorganisationen har organiserat ett antal arbetspaket som bland annat syftar till att minimera risker. En del av Älvstadens identifierade risker hanteras som en stadengemensam fråga som t.ex arbetet med älvkantsskydd. Inom Älvstadsorganisationen fortsätter arbetet med att utveckla riskhanteringsmodeller. Sida 51 av 60

74 Älvstadens ekonomi Syftet med detta avsnitt är att ge en översiktlig indikation av det ekonomiska åtagandet och de uppskattade ekonomiska volymerna som följer av den planering och det genomförande som pågår för att stadsutveckla Älvstaden. De översiktliga bedömningarna baseras på nuvarande planeringsinriktningar och planerad genomförandetakt. Stora ekonomiska åtaganden fördelade över ett par decennium Utbyggnaden av Älvstaden innebär stora ekonomiska åtaganden för staden fördelade över ett par decenium: dels för att iordningställa mark för att möjliggöra en stadsutveckling, dels för att bygga ut allmän plats och det offentliga rummet. Normalt bekostar exploateringen en viss del av allmän plats, medan skattemedel finansierar delar som ska vara till för hela staden. Stadsutvecklingen medför (eller förutsätter) dessutom behov av stärkt basinfrastruktur och ökade behov av social infrastruktur något som främst finansieras direkt av staden. Exploateringskalkyl för varje delområde Varje delområde/etapp upprättar en översiktlig exploateringskalkyl för att beskriva projektens bedömda inkomster och utgifter. Merparten av de detaljplaner och etapper som ligger till grund för de ekonomiska kalkylerna är i tidiga planeringsfaser, där ett fåtal projekt eller delprojekt har gått in i ett fysiskt genomförande, vilket gör att flera av kalkyler innehåller stora osäkerheter. De ekonomiska bedömningarna i tidiga skeden och under planeringstiden har en bred spridning i säkerhet i allt från grova erfarenhetsbaserade eller nyckeltalsbaserade storheter till att i delar och för enskilda poster vara väl utredda och underbyggda. Bedömningarna innehåller därmed stora osäkerheter och syftar för färdplanens del att på en överställd nivå beskriva storheter och nivåer som underlag för inriktningen på fortsatt planering och genomförande. Under planeringsprocesserna kan byggvolymer, utformning och kvalitetsnivåer förändras som påverkar de ekonomiska bedömingarna. Det medför även att de ekonomiska förutsättningarna går att påverka genom de krav och ambitioner som ligger till grund för den fortsatta planeringen. Målsättningen är att den ekonomiska beskrivningen succesivt ska bli säkrare på delområdes- och etappnivå ju närmre ett genomförande kommer. Och att inarbetade riskutrymmen på så sätt kan minska. Bedömning av stadens exploaterings- och investeringsåtagande I dagsläget beskriver de ekonomiska bedömningarna stadens projektekonomiska exploaterings- och investeringsåtagande ett åtagande som syftar till att bygga en stad med stadskvaliteter som är hållbar över tid för att nå visionens intentioner. Även om det i dag inte finns modeller som kan beskriva samhällsnyttan av hela stadsutvecklingsområden i monetära termer, finns det fortsatt behov av att komplettera de projektekonomiska bedömningarna med kommunalekonomiska eller samhällsekonomiska analyser eller bedömningar för mer specifika satsningar eller vägval. Sida 52 av 60

75 Exploateringsekonomi i staden Inom staden delas exploateringsinvesteringarna i stort in i två delar: Dels markförberedande åtgärder för att skapa exploaterbar kvartersmark (i de fall staden äger den blivande kvartersmarken). Dels utbyggnad av allmän plats för att skapa de funktioner som krävs för att möjliggöra en bebyggelse. Utbyggnaden av allmän plats avser dels lokala anläggningar för områdets behov, som lokala vägar, torg- och parkytor som krävs för den tillkommande bebyggelsen, dels anläggningar som är till för ett större områdes behov och inte är nödvändiga för den bebyggelse som detaljplanen möjliggör. Flera åtgärder för allmän plats inom Älvstaden utgör både nödvändiga lokala anläggningar och anläggningar som syftar till att skapa nytta för ett större områdes behov. Åtgärder som syftar till ett större områdes behov är till exempel Jubileumsparken och större kajstråk, upprustning av huvudvägar genom delområdena och större infrastrukturella kopplingar till befintliga omkringliggande områden. Vem finansierar vad? Exploatören fiansierar åtgärder för mark och allmän plats för det lokala områdets behov oavsett om det är en extern markutvecklare och exploatör eller staden genom exempelvis fastighetsnämnden eller Älvstranden Utveckling som ska utveckla och sälja marken. De delar av allmäna platsanläggningar som är till för ett större områdes behov är skatte- eller avgiftsfinansierade. Bedömning och förhandlingar kring vad som avser nödvändiga anlägningar för det lokala behovet och åtgärder för ett större områdes behov utgår från Plan- och bygglagens regelverk och regleras slutligen i ett exploateringsavtal mellan staden och exploatören. Därför ingår inte sådana anläggningar som det offentliga ska finansiera i sin helhet. Det gäller främst utbyggnaden av övergripande kommunalteknisk basinfrastruktur som övergripande huvud- och kollektivtrafiknät eller lokaler för social infrastruktur. Dessa hanteras utanför exploateringsverksamheten, men är i många fall både en förutsättning och en följd av exploateringen. Ekonomisk ansvarsfördelning Ur ett Älvstadenperspektiv innehåller exploateringskalkylerna både Älvstranden Utvecklings och stadens övriga ordinarie exploateringsåtagande. De ekonomiska bedömningarna ska beskriva delprojektens totala ekonomiska projektekonomi för att genomföra de planerade och beslutade detaljplanerna. Ur ett juridiskt och redovisningsmässigt perspektiv behöver staden dock fördela de ekonomiska effekterna på ett korrekt sätt mellan de olika juridiska parterna i de reella ekonomiska flödena och i den slutliga ekonomiska redovisningen. Enligt beslut inom Älvstadenorganisationen ska därför de ekonomiska flödena och den ekonomiska ansvarsfördelningen hanteras på samma sätt som stadens övriga exploateringsprojekt. Det innebär bland annat att Älvstranden Utveckling Sida 53 av 60

76 avtalsmässigt hanteras som en extern exploatör i de områden bolaget är markutvecklare/exploatör. Därmed hamnar bolagets inkomster för markförsäljning inom bolaget, som sedan utifrån gängse principer överför ett exploateringsbidrag till fastighetsnämnden i likhet med övriga externa exploatörer. Hanteringen skapar förutsättningar för en mer långsiktig ekonomisk planering för bolaget och underlättar beskrivningen och budgeteringen av de skattefinansierade delarna av projekten som fastighetsnämnden samordnar. I samband med investeringsbeslut kopplat till genomförande av detaljplaner inom Älvstaden är det därför viktigt att sådana underlag beskriver både bolagets ekonomiska effekter och kommunens samlade ekonomiska bild. Fastighetsnämnden ansvarar för nödvändiga inriktningsbeslut och genomförandebeslut i samband med exploatering av hela eller delar av ett område i enlighet med nämndens samordnande ansvar för stadens exploateringsverksamhet. Översiktlig bedömning av kommunens exploateringsinvesteringar Inkomsterna i kalkylerna utgörs i grunden av markförsäljning inom Älvstranden Utveckling och fastighetskontoret samt av exploateringsbidrag från externa exploatörer där staden inte är markägare. Utöver dessa utgifter och inkomster tillkommer utbyggnad av stadens grundläggande trafikala basinfrastruktur och den sociala infrastrukturen. Dessa ingår inte i exploateringsekonomin. Behoven av övrig grundläggande kommunalteknisk och social infrastruktur kopplat till stadsutvecklingen inom Älvstaden beskrivs nedan. En indikation på det totala exploateringsåtagandet Tabellen nedan kring exploateringsekonomin inom Älvstaden utgår från nuvarande planeringsförutsättningar och idéer och är i många delar mycket tidiga bedömningar och scenarier som förändras i takt med planering och ökad kunskap. Tabellen nedan utgörs dels av en bedömning av genomförandeekonomin av detaljplaner som redan är antagna eller där detaljplanering pågår samt av etapper och områden som fortsatt bara befinner sig på ett mycket tidigt idéstadium. Volymerna utgår från senast uppdaterade bedömningar från tertial 2, Det kan därmed medföra att det finns beslut och förändringar därefter som inte har arbetats in. De grovt avrundande beloppen redovisas i 2017 års prisnivå. Mer detaljerade och säkerställda kalkyler och bedömningar redovisas i samband med investeringsbeslut och inför granskning och antagande av detaljplaner. Tabellen nedan ger en indikation på det totala exploateringsåtagandet inom Älvstaden fördelat på respektive huvudprogram/delområde. Sida 54 av 60

77 (mnkr) Totalt Delområde Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Netto Södra Älvstranden Lindholmen Backaplan Centralenområdet Frihamnen Gullbergsvass Bedömningarna är i flera fall grova uppskattningar och innehåller stora osäkerheter. Bedömningarna både på totalnivå och i fördelning mellan åren behöver utvecklas. Summorna är avrundade till hundratals miljoner kronor. Som tabellen indikerar pekar bedömningarna på relativt stora utgiftsvolymer i förhållande till de inkomster som nu prognostiseras. Den ekonomiska lägesbeskrivning för respektive delområde redovisas tidigare i dokumentet under respektive delområde och utgör basen för den sammanställda redovisningen. Bedömda exploateringsvolymer ligger i paritet med uppskattade volymer i föregående färdplan, men där både utgifter och inkomster har ökat i omfattning. Dock fortsätter trenden med att utgifterna ökar mer än inkomsterna under planeringens gång och i takt med att bedömningar och beräkningar revideras och fler utredningar genomförs. Vad som styr inkomstsidan Inkomstsidan i projekten styrs bland annat, utöver konjunkturen, av vilken exploateringsgrad och vilken upplåtelseform som eftersträvas. Det sätter begränsningar för vilka inkomstnivåer som är rimliga att räkna med, även om läget i regionens kärna innebär förhållandevis höga markvärden. Orsaker till de stora utgiftsvolymerna En orsak till de stora utgiftsvolymerna är bland annat kostnaderna för att iordningställa mark i de planerade områdena: dels med anledning av de geotekniska förutsättningarna och saneringsbehoven, dels för att en del av exploateringen bygger på att vi tar i anspråk delar av det som i dag är vattenområde. Exploateringsekonomin innehåller även relativt tunga investeringar i överdäckningar både i Centralenområdet och på Södra Älvstranden samt utbyggnad av kajstråk och kajkonstruktioner i anslutning till älven för att möjliggöra stadsutvecklingen utifrån eftersträvade strategier och kvaliteter. Vad avser kajer och kajkonstruktioner kommer översyn och reinvestering i dessa anläggningar i flera fall behöva genomföras oaktat en framtida stadsutveckling eller ej, men ingår i dagsläget som åtgärder inom flera exploateringskalkyler. Sida 55 av 60

78 Samtliga lokala anläggningar för allmän plats ingår I redovisningen ingår samtliga utgifter för lokala anläggningar avseende allmän plats som planeras att anläggas, även de anläggningar där staden av tradition tidigare inte har redovisat det inom ramen för exploateringsekonomin, utan har hanterat dessa som rena investeringsbehov inom respektive berörd verksamhet. Det kan exempelvis röra sig om omdaning och upprustning av Kanaltorget och Nils Ericsonsplatsen i Centralenområdet eller nyanläggning av Hjalmar Brantingplatsen (kollektivtrafiknod) inom Backaplan. Utbyggnaden av Jubileumsparken är en ytterligare anläggning som till del även syftar till att leverera stadengemensamma funktioner och kvaliteter, men som ingår i sin helhet inom redovisade exploateringsutgifter. Även om delar av stadsutvecklingen inom Älvstaden utgör en förtätning inom den byggda staden, där redan utbyggd infrastruktur kan nyttjas, innebär stora delar av utbyggnaden att bygga helt nya stadsområden och stadsdelar från grunden. Diagrammet nedan är ett försök att spegla nettobelastningen och hur respektive delområde över tid bidrar till det samlade exploateringsnettot. Som beskrivits ovan avser illustrationen att visa på trend och storleksordning då bedömningarna innehåller stora osäkerheter som kan slå kraftigt både positivt och negativt i de översiktliga kalkylerna, inte minst avseende åtgärder som ligger långt fram i planeringen. Bedömningarna är i flera fall grova uppskattningar och innehåller stora osäkerheter. Bedömningarna både på totalnivå och i fördelning mellan åren behöver utvecklas. Summorna är avrundade till hundratals miljoner kronor. Sida 56 av 60

79 Diagrammet visar stadens samlade finansiella nettoåtagande för den exploatering som nu planeras och genomförs inom Älvstaden, samt respektive delområdes bidrag över tid till den samlade bilden. Den samlade bilden redovisas både med och utan Gullbergsvass inräknat: Gullbergsvass är det område som befinner sig i det tidigaste planeringsskedet och det minst utredda området och har därmed störst osäkerheter. Gullbergsvass befinner sig i en analysfas och med utgångspunkt i hur övriga områden utvecklats finns behov av att revidera de tidigare ekonomiska antagandena och bedömningarna innan allt för stora förväntningar förs över till den framtida utvecklingen i området. I den samlade exploateringsekonomin för Älvstaden ingår sedan 2018 nu även genomförandet av Skeppsbron, vilket tidigare hanterades separat då den exploateringen och utvecklingen startade före uppbyggnaden av Älvstaden och har haft en separat hantering i staden. Med den utbyggnad och planering som har föreslagits får den en stark påverkan på stadens samlade nettoåtagande inom ramen för Älvstadens exploatering som helhet. Diagrammet visar att staden går in med stora åtaganden tidigt i utbyggnaden, vilket innebär belastning på stadens finansiella förutsättningar och att staden kommer att bära en finansiell risk om exempelvis bostadsbyggandet och markförsäljningarna drar ut på tiden. Behov av ekonomiska riktlinjer Baserat på utvecklingen av de finansiella bedömningarna över tid inom Älvstaden går det att konstatera att exploateringsekonomin i hög utsträckning idag blir ett resultat av planeringen och inte en tydlig planeringsförutsättning. En förklaring kan vara att det saknas en ekonomisk inriktning för Älvstaden att förhålla sig till och att Visionen och flera av stadens övriga strategiska styrdokument för stadsplaneringen företrädelsevis har bäring på nyttor och kvaliteter som stadsutvecklingen ska skapa förutsättningar för. Därav finns ett behov av att stärka formuleringarna för de ekonomiska utgångspunkter som den fortsatta planeringen och genomförandet behöver förhålla sig till och göra avvägningar mot. Inte minst som underlag för kommande inriktnings- och genomförandebeslut på delområdes och projektnivå för att möjliggöra aktiva beslut med ekonomisk bäring. Driftkonsekvenser I dagsläget finns inga beräkningar över driftkostnaderna och det finns fortsatt en utvecklingspotential för Älvstaden, och staden i stort, att ta fram modeller för att schablonmässigt bedöma detta på kort och lite längre sikt. Exploateringsåtagandet innebär i förlängningen inte bara ett utökat ekonomiskt åtagande för kapitalkostnader, utan innebär också en volymökning av allmän plats och ett stegvis utökat skötsel- och underhållsansvar. Utbyggnaden ställer även krav på samnyttjande av exempelvis parkanläggningar på ett annat sätt än i den befintliga staden, vilket i sig medför andra nivåer på drift och underhåll. Det kräver att driftperspektivet både behöver belysas i stadens årliga budgetprocess kopplat till investeringsplaneringen och kopplat till enskilda investeringsbeslut på ett tydligare sätt än vad som sker i dag. I slutänden är det driftkonsekvenserna som påverkar stadens årliga åtagande och ska prioriteras i förhållande till all annan Sida 57 av 60

80 verksamhet inom staden. Men det kräver även att planera och utforma staden på ett sätt som blir drifteffektivt ur ett kostnadsperspektiv och för att över tid kunna behålla de nyttor som eftersträvas. Översiktlig bedömning av investeringar i övergripande kommunalteknisk infrastruktur I takt med att Göteborg växer ökar kraven på en fungerande grundinfrastruktur. Denna typ av investeringar i exempelvis huvudvägnät eller huvudstråk för kollektivtrafiken definieras ofta som generalplaneinvesteringar. Inte en del av exploateringsekonomin Utgångspunkten för dessa basåtaganden är att de i grunden finansieras av kommunala skattemedel eller via delfinansiering från stat och region. Därför ingår de i dagsläget inte som en del av exploateringsekonomin. Men de utgör ett grundåtagande för staden för att kunna skapa förutsättningar för en växande befolkning, ett hållbart resande och hög tillgänglighet i regionens kärna. Dessa åtaganden hanteras i stadens budgetprocess för investeringar i respektive nämnd. Tidplaner och investeringsvolymer utgår från nämndernas investeringsunderlag och tidigare inriktnings- och genomförandebeslut. Större övergripande infrastrukturobjekt fram till 2035 Objekt Genomförande Investeringsvolym (mnkr) Stadens åtagande (mnkr) Kommentarer Spårväg & Citybusstråk Norra Älvstranden (Brunnsbo till Linnéplatsen) (2016) Delfinansiering genom Sverigeförhandlingen. Linbanan Centrum Citybuss Backastråket (2016) 400 (2016) 415 Delfinansiering genom Sverigeförhandlingen, förutsätter ytterligare finansiering genom Stadsmiljöavtal. 100 Delfinansiering genom Sverigeförhandlingen. Citybuss Norra Älvstranden (västra & nordvästra delen) (2016) 175 Delfinansiering genom Sverigeförhandlingen. Ny Hisingsbro/nedsänkning av Götaleden (2009) Delfinansiering genom Västsvenska paketet. Kvilleleden och gator i Backa (2016) 450 Delfinansiering genom Västsvenska paketet. Bangårdsförbindelsen (2017) 0 Delfinansiering genom Västsvenska paketet, osäker både i tid och investeringsvolym. Tillkommer kringinvesteringar; bland annat spår och övrig trafikapparat. Spårväg/Gatuutbyggnad Hjalmar Brantingstråket (Hisingsbron till Kvillebäcken) (2017) 900 Tidiga ekonomiska bedömningar, osäkerhet kring utformning och tid. Sida 58 av 60

81 Objekt Genomförande Investeringsvolym (mnkr) Stadens åtagande (mnkr) Kommentarer Sluss (högvattenskydd innerstaden) Hamnkanalen (2016) Identifierat behov. Älvkantsskydd, högvattenskydd Göta älv. Investeringsvolymer inte utredda ännu. Osäkerheter vilka kostnader som ska belasta exploateringen kontra skattekollektivet. De ekonomiska bedömningarna av objekten utgår från beslutade överenskommelser och de investeringsnomineringar som legat till grund för Budget Dessa infrastruktursatsningar ingår inte inom ramen för exploateringskalkylerna och exploateringsekonomin, men är beroende av samordning både vad det gäller beslutskoordinering och genomförandeplanering för att leverera den planerade stadsutvecklingen. Delområdena ansvarar därför för att samverka med de specifika infrastrukturprojekten. Andra infrastrukturåtaganden Utöver infrastruktur för trafik tillkommer även andra infrastrukturåtaganden där delar av staden, inte minst inom bolagssfären, går in med stora ekonomiska åtaganden som även de behöver samordnas för att gå i takt med övrig planering. Det gäller bland annat infrastrukturen under mark via kretslopp- och vattennämnden och Göteborg Energi, men även Parkeringsbolagets roll som leverantör av parkerings- och mobilitetslösningar. En stor osäkerhet finns kring övergripande infrastruktur om klimatskyddet. I delar av exploateringskalkylerna finns åtgärder för att säkra den tillkommande bebyggelsen. Men för det större sammanhållna klimatskyddet, både älvkantsskydd och skyfall, finns i dag inte några ekonomiska bedömningar eller finansieringsmodeller framtagna. Åtgärder som naturligtvis kommer att påverka det ekonomiska åtagandet och långsiktiga investeringsbehovet. Översiktlig bedömning av investeringar i social infrastruktur Utifrån behovet av social infrastruktur uppstår ett ekonomiskt åtagande för staden för att etablera och säkra även den sociala infrastrukturen. Prognostiserade behovet av social infrastruktur fram till 2035 Tabellen nedan visar en översiktlig bedömning av det ekonomiska åtagande baserat på de volymer för social infrastruktur som färdplanen beskriver tidigare. Investeringsutgifterna per objekt utgår från samma schablonpriser och principer som ligger till grund för förutsättningarna i nomineringsunderlagen för investeringar i budgetprocessen Sida 59 av 60

82 Anläggning Antal Investeringsbehov (avrundat mnkr) Förskola (avdelningar) Grundskola F 3 (inklusive idrottshall) Grundskola 4 9 (exklusive idrottshall) Grundskola 4 9 (inklusive idrottshall) Gymnasium Äldreboenden BmSS Kulturhus Idrottshallar (fristående) Konstgräsplaner Observera att volymerna inte tar hänsyn till inhyrningar i externa lokaler eller till andra huvudmän som med stor sannolikhet kommer att etablera sig inom Älvstaden. Volymerna beskriver istället en bild där kommunen står för hela investeringsåtagandet. Åtagandet är därmed relativt högt beräknat jämfört med hur huvudmannaskapet och andelen inhyrda lokaler fördelas i närliggande stadsområden. Även för idrottshallar finns behov av att kunna samnyttja och saminvestera. Ytterligare behov av serviceanläggningar Utöver den beskrivna sociala infrastrukturen finns en rad ytterligare behov av serviceanläggningar som ännu inte beskrivits eller beräknats ekonomiskt lokalbehov som i ett första skede kräver att ytor tillgängliggörs i detaljplaneringen. Det gäller bland annat ytterligare is- och simhallar eller ytterligare lokaler för kulturaktiviteter eller andra mötesplatser som familjecentraler och föreningslokaler. Här behöver färdplanen och stadens behovsbedömning utvecklas. Gärna i samarbete med det pågående arbetet med lokalförsörjningsprogrammet. Likt de ekonomiska bedömningarna ovan kopplat till exploateringsekonomin är syftet att beskriva vilken storleksordning på åtagande som kopplas till den stadsutveckling som planeras utifrån nuvarande planering. Behovsbilden kommer att förändras över tid i takt med den fysiska planeringen, men indikerar vilket ekonomiskt åtagande staden behöver planera för och inte minst behöver omhänderta ytmässigt i den kommande detaljplanehanteringen. Driftkonsekvenser Driftkonsekvenser för tillkommande social infrastruktur hanteras i stort inom ramen för nuvarande resursfördelningsmodell och som en del av den årliga budgetprocessen. Stora volymförändringar inom basverksamheterna kommer dock fortsatt att ställa stora krav på att lösa grunduppdragen, speciellt för de stadsdelar och verksamhetsområden som ansvarar för den kommunala verksamhet inom Älvstadens geografiska område. Sida 60 av 60

83 Stadsledningskontoret PM - Ekonomisk inriktning för Älvstaden [Underrubrik]

84 Stadsl edni ngs kontoret Innehåll 1 Ekonomisk inriktning för Älvstaden Bakgrund och förutsättningar Stadens finansiella förutsättningar och mål Nuläge av Älvstadens exploateringsekonomi Syfte med en ekonomisk målbild Avgränsning Förslag till ekonomisk inriktning för Älvstaden Finansiell inriktning Styrprinciper Konsekvenser och förutsättningar utifrån föreslagen finansiell inriktning PM - Ekonomisk inriktning för Älvstaden 2 (10) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

85 Stadsl edni ngs kontoret 1 Ekonomisk inriktning för Älvstaden 1.1 Bakgrund och förutsättningar Staden har ett flertal politiskt beslutade strategier inom stadsutvecklingsområdet såsom grönstrategi, trafikstrategi, utbyggnadsstrategi och inte minst Vision Älvstaden. Därtill pågår bland annat en fördjupad översiktsplanering för centrala staden inkluderat en konkretisering av Älvstaden. Dessa strategiska inriktningar är utgångspunkt för det innehåll samt kvaliteter som stadsutvecklingen ska eftersträva inom angivna tidshorisonter, inte minst för utvecklingen av Älvstaden. Strategierna, omfattande innehåll/kvalité och i viss mån tid, saknar däremot en tydlig inriktning för det tredje benet i den så kallade projekttriangeln kostnad. Exploateringskalkyler upprättas inom respektive delområde i olika skeden, men snarare som en konsekvens till följd av planeringen än som en planeringsförutsättning i sig, där avvägningar utifrån innehåll/kvalité, tid och kostnad inte sällan är otydlig. I samband med remissen för framtagandet av Färdplan Älvstaden 2018 lyfte ett flertal instanser ett behov av att formulera någon form av ekonomiska förutsättningar att förhålla sig till i såväl planering som genomförande av Älvstaden. Flera instanser uppgav att en styrning av exploateringsekonomin helt eller delvis saknades. I samband med beslut om färdplan uppdrog därför kommunfullmäktige, genom kommunstyrelsen, stadsledningskontoret att arbeta fram en ekonomisk målbild för Älvstaden som helhet inom ramen för kommande uppdatering av färdplan för Älvstaden. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder och styrelser ta fram förslag till möjliga ekonomiska målsättningar för Älvstaden som helhet på lång och kort sikt. (Dnr 1658/15) Stadens finansiella förutsättningar och mål Nuvarande riktlinjer kring "Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning och tillämpning av resultatutjämningsfond" ger en viss vägledning kring den ekonomiska målsättningen för stadens investeringsverksamhet, men på ett övergripande finansiellt plan. Inom ramen för finansiella inriktningar för god ekonomisk hushållning lyfts bland annat följande: Staden skall över tid säkerställa att investeringsvolymerna är förenliga med stadens långsiktiga finansieringsförmåga. Hög egenfinansieringsgrad skall eftersträvas Staden skall över tid bedriva stadsutveckling och exploatering inom ramen för god ekonomisk hushållning PM - Ekonomisk inriktning för Älvstaden 3 (10) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

86 Stadsl edni ngs kontoret Staden skall i samband med betydande beslut om att ingå långsiktiga åtaganden i alla former eller att avyttra egendom, värdera de finansiella konsekvenserna för stadens förmåga att upprätthålla god ekonomisk hushållning. Grafen nedan redovisar överskådligt hur stadens investeringsverksamhets finansieringsbehov (principskiss) ser ut framgent. Grunden för stadens självfinansiering utgörs av stadens löpande överskott och årliga avskrivningsvolymer. Därutöver krävs någon form av upplåning eller annan tillkommande finansiering för att möjliggöra investeringstakten. Syftet med en hög egenfinansieringsgrad är att dämpa skuldsättningen som över tid kan leda till en långsiktigt minskad finansieringsförmåga och en ökad finansiell risk, det vill säga sämre förutsättningar och villkor för framtida upplåning och en ökad andel räntekostnader för staden som kan slå kraftigt med konjunktursvängningarna. Stadens genomförde under 2017 en utredning kring stadens långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Utredningen indikerade på att stadens främsta utmaning, i likhet med Sveriges kommuner i övrigt, återfinns inom den demografiska utvecklingen, med allt färre personer som ska försörja fler. Prognostiserad intäkts- och kostnadsutveckling pekar på att staden kommer att behöva genomföra relativt omfattande prioriteringar och effektiviseringar för att kunna bibehålla motsvarande kvalitetsnivå som idag. Grafen nedan belyser att kostnadsutvecklingen som följer av demografiutvecklingen, har en starkare utveckling än vad intäktsutvecklingen från skatter och bidrag har under motsvarande period om inga aktiva avvägningar och beslut fattas. PM - Ekonomisk inriktning för Älvstaden 4 (10) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret