Projekt - utvecklingsarbete som syftar till att stärka den somaliska gruppen i Västerås (Kompassen)

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr IFN 2016/ Individ- och familjeförvaltningen Gunilla Westberg Epost: gunilla.westberg@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Individ- och familjenämnden Projekt - utvecklingsarbete som syftar till att stärka den somaliska gruppen i Västerås (Kompassen) Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner delrapporten och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning I juni 2016 fick Individ- och familjenämnden i uppdrag av kommunstyrelsen att ansvara för ett utvecklingsarbete som syftar till att stärka den somaliska gruppen i Västerås. Projektet startades under hösten 2016 och ska pågå t o m juni 2019 och finansieras av kommunstyrelsens reserv samt sociala resursfonden. Projektet ska drivas i nära samvekan med Somalisk-svenska rådet. Projektet syftar till att integrera somalier i Västerås så att de kan ha nytta av samhället och samhället har nytta av dem, ett ömsesidigt förhållande som stärker samhället. Styrgruppen har under 2017 bestått av Stefan Lundin, Sociala nämndernas förvaltning, Åsa Sundgren Häggberg, Styrelsen för stöd, fritid och entreprenad och representanter från Somalisk svenska rådet (SomSwe). Adjungerade har varit projektledare Raage Camey och vid behov Ami Netzler, stadsledningskontoret. En representant för Individ- och familjeförvaltningen kommer att ersätta Stefan Lundin framöver. I rapporten, framtagen av projektledare Raage Camey och Emma Rimbe, servicepartner, beskrivs de aktiviteter som genomförts och också vad som har gått bra, vad som gått mindre bra och vad projektet planerar under 2018/2019. Projektet har pågått under ett drygt år och projektmedarbetarna märker att en stor del av den somaliska gruppen börjar känna en tillit till projektet.

2 Delrapport Projekt Kompassen 1

3 Innehåll 1. Bakgrund Projektets målgrupp och syfte Effektmål Genomförda aktiviteter utifrån produktmålen Somaliska föräldrar har kunskap om föräldraskap och hur det är att uppfostra barn i Sverige Vuxna somalier har blivit mer delaktiga i samhället när det gäller arbetsmarknad och utbildning Barn och ungdomar har fått läxhjälp Somaliska tjejer/killar har blivit vägledda till olika idrottsföreningar eller andra fritidsaktiviteter Somaliska vuxna och ungdomar har blivit informerade om hälsa och missbruk Utvalda målgrupper är informerade om den somaliska kulturen och samhället Projektets arbetssätt Projektdeltagare Samarbeten och kommunikation Reflektioner Fortsatt planering

4 Sammanfattning I juni 2016 fick Individ- och familjenämnden i uppdrag av kommunstyrelsen att ansvara för genomförandet av ett utvecklingsarbete som syftar till att stärka den somaliska gruppen i Västerås. Projektet Kompassen startades under hösten 2016 och ska pågå t.o.m. juni 2019 och finansieras av kommunstyrelsens reserv samt social resursfond och ska drivas i nära samverkan med Somalisk-svenska rådet. Uppdraget att genomföra projektet har lämnats till SFE. I uppdraget ingår även framtagandet av denna delrapport som beskriver projektet efter halva projekttiden. Målgruppen är somaliska vuxna och barn som bor i Västerås. Projektet syftar till att integrera somalier i Västerås så att de kan ha nytta av samhället och samhället har nytta av dem, ett ömsesidigt förhållande som stärker samhället. Målen som projektet ska uppnå är bland annat att öka kunskapen hos den somaliska gruppen om föräldraskap, skolan och betydelsen av fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Projektet har även som mål att minska utanförskapet för genom att öka förutsättningarna för att ta del av arbetsmarknad och utbildning. Ytterligare mål är att hålla riktade informationsträffar för både vuxna, barn, ungdomar och andra aktörer, inom och utanför kommunal regi, för att på så sätt främja förutsättningarna för ökad integration och delaktighet. I rapporten beskrivs de aktiviteter som genomförts och också vad som har gått bra, vad som gått mindre bra och vad projektet planerar under 2018/2019. Projektet upplever att den större delen av den somaliska gruppen i Västerås har börjat förstå att det finns ett projekt som är till för dem. Projektet har lagt mycket fokus på att informera om projektet, främst till den somaliska gruppen men även till andra aktörer och verksamheter för en ökad kännedom om projektets syfte och mål. Projektet har pågått i lite drygt 1 år och projektgruppen upplever att det börjar märkas att en stor del av den somaliska gruppen känner en tillit till projektet. Många somaliska vuxna, barn och ungdomar deltar i projektets aktiviteter vilket också sprider sig till andra somalier som förhoppningsvis också kan komma att delta på olika utbildningar och/eller andra aktiviteter. Projektet gör bedömningen att den somaliska gruppen är på rätt väg med hjälp av projektet och därmed att projektets uppsatta mål kommer att uppnås. 3

5 1. Bakgrund I Västerås bor idag drygt invånare med somalisk bakgrund. 562 av dessa är under 18 år. En klar majoritet, 1234 personer är i åldern år. Enligt tillgänglig folkbokföringsstatistik bor det i Västerås cirka 60 somaliska ensamstående kvinnor som har fyra eller fler barn. Under åren tog Sociala nämndernas förvaltning (SNF) emot ett flertal så kallade orosanmälningar vilket ledde till omhändertaganden av ett antal barn och unga för utredning och/eller placering i familjehem. Flertalet barn och unga kunde återvända till föräldrahemmet efter utredning då socialtjänsten konstaterat att det inte fanns grund till fortsatt placering. I november 2013 inbjöd sociala nämndernas förvaltning till ett möte där nio av tretton somaliska föreningar deltog för att tillsammans med stadens politiker och tjänstemän diskutera frågor så som utanförskap, uppfostran i det nya landet och kunskap om det svenska samhället. Representanter från de somaliska föreningarna såg fördelar i att förenas i ett gemensamt paraply - Somalisksvenska rådet (SOMSVE) för att verka för ökad kunskap, delaktighet och dialog med olika grupper liksom med familjer. Lika önskvärt var att föra dialog med kommunaktörer för att kunna belysa problem och hitta lösningar för en bättre integration. I juni 2016 fick Individ- och familjenämnden i uppdrag av kommunstyrelsen att ansvara för genomförandet av ett utvecklingsarbete som syftar till att stärka den somaliska gruppen i Västerås. Projektet Kompassen startades under hösten 2016 och ska pågå t.o.m. juni 2019 och finansieras av kommunstyrelsens reserv samt social resursfond och ska drivas i nära samverkan med Somalisk-svenska rådet. Uppdraget att genomföra projektet har lämnats till SFE. I uppdraget ingår även framtagandet av denna delrapport som beskriver projektet efter halva projekttiden. 2. Projektets målgrupp och syfte Målgruppen är somaliska vuxna och barn som bor i Västerås. Projektet syftar till att integrera somalier i Västerås så att de kan ha nytta av samhället och samhället har nytta av dem, ett ömsesidigt förhållande som stärker samhället. 4

6 3. Effektmål Effekterna som projektet förväntas uppnå är: Ökad trygghet och kunskap hos somaliska föräldrar om föräldraskap och hur det är att uppfostra barn i Sverige. Minskat utanförskap för somaliska vuxna gällande arbetsmarknad och utbildning. Antalet somaliska barn och ungdomar som klarar kunskapskraven i grundskolan har ökat. Ökat antal somaliska barn och ungdomar som är aktiva i någon fritidsaktivitet. Ökad kunskap om hälsa och missbruk hos vuxna och ungdomar. Ökad kunskap om den somaliska kulturen för utsedda målgrupper. 4. Genomförda aktiviteter utifrån produktmålen Utifrån effektmålen, som beskriver vad som ska uppnås, så har produktmål tagits fram. Dessa beskriver vad projektet ska leverera och är i sin tur uppdelade i olika aktiviteter. Nedan beskrivs de aktiviteter som genomförts under respektive produktmål och också vad som har gått bra, vad som gått mindre bra och vad projektet planerar under 2018/ Somaliska föräldrar har kunskap om föräldraskap och hur det är att uppfostra barn i Sverige Projektet har anordnat ett flertal föräldrautbildningar. Utbildningarna har genomförts av somaliska föreläsare och har skett vid flera tillfällen och i olika stadsdelar för att öka möjligheten för föräldrarna att kunna delta. Projektet har också genomfört föräldrautbildningar tillsammans med Familjecentrum. I projektets plan står att projektet ska anordna 7-10 utbildningstillfällen per år. Hittills har det anordnats 6 stycken föräldrautbildningar där sammanlagt 213 stycken somaliska föräldrar har deltagit. Under utbildningarna har det informerats om barnuppfostran och de lagar och regler som gäller i Sverige samt skett jämförelser med den barnuppfostran föräldrarna är vana vid från sitt hemland. Det har även diskuterats kring olika situationer som kan uppstå vid uppfostring av barn och ungdomar. Föräldrarna fick också information om var de kan vända sig om de behöver hjälp med sitt föräldraskap, t.ex. vilka myndigheter som kan vara dem behjälpliga. 5

7 Projektet har fått mycket bra respons från de föräldrar som varit med på utbildningstillfällena då de tyckt att utbildningarna har varit lärorika. Det finns dock svårigheter för en del föräldrar som inte har tillgång till barnpassning, då de inte har möjlighet att delta i utbildningarna. Det finns också en annan grupp som inte lever efter den norm som projektet presenterar i vardagen och som helst vill förneka att det finns behov av utbildning. Projektet kommer att fortsätta arbetet på samma tema och flera föräldrautbildningar är inbokade under Målet är att anordna ytterligare utbildningar under 2018/2019. Att det redan varit över 200 somaliska föräldrar på föreläsningarna ses som väldigt positivt och projektet tror på än fler deltagare under nästa år. Detta framför allt då det inom den somaliska gruppen har spridit sig vad projektet arbetar för och att det finns till för deras skull. Under hela projekttiden har projektet aktivt arbetat med att informera föräldrar att de är tillgängliga och kan bistå med råd och stöd i olika avseenden, t.ex. genom enskilda samtal eller i rättsliga processer. Samarbete har också skett med andra verksamheter, bl.a. Familjecentrum, vilket medfört att projektet vid flera tillfällen hjälpt enskilda familjer med rådgivning och vägledning. Familjerna har fått hjälp med att lösa olika problem som de kanske annars hade haft svårare att komma tillrätta med. Många föräldrar har kommit att känna en tillit till projektet och har i flera fall spontant sökt upp projektkontoret då de behövt råd och vägledning i sin föräldraroll. Då projektet har blivit alltmer känt för föräldrarna så har de vänt sig dit även i andra ärenden, t.ex. om de behöver hjälp med att ringa olika myndigheter, skolor, sjukhus m.m. Projektet upplever därmed att det finns ett behov för föräldrarna med en sådan typ av hjälp, t.ex. för att underlätta kommunikationen. Den här typen av stöd skapar goda relationer mellan de somaliska föräldrarna och projektet vilket leder till att föräldrarna i allt högre utsträckning kommer på föräldrautbildningarna eller får hjälp med annan vägledning. Projektet kommer under projekttiden att fortsätta arbeta för att den somaliska gruppen ska känna tillit och ha kännedom om att de har stöd i projektet. Projektet har anordnat ett flertal föreläsningar för somaliska föräldrar om den svenska skolan. Föreläsningarna har genomförts vid flera tillfällen och på olika skolor för att öka möjligheten för föräldrarna att delta. Skolorna har tillsammans med projektet diskuterat upplägg och innehåll på föräldramötena samt, med hjälp av projektet, skickat kallelser på somaliska och informerat om inplanerade 6

8 föräldramöten. Syftet med föreläsningarna är att föräldrarna ska få en förståelse för den svenska skolan och också få förklarat de olika begrepp som används i svenska skolor. I projektets plan står att projektet ska anordna 7-10 föreläsningar per år. Projektet har hittills anordnat 5 stycken föreläsningar med ett deltagande på sammanlagt 65 stycken somaliska föräldrar till barn i olika skolor. Projektet har informerat föräldrarna om riksdagens beslut till läroplan, kunskapskravet, kontakten med skolan, utvecklingssamtal, åtgärdsprogram, utredning och orosanmälningar. Både rektorer och medarbetare på skolan har deltagit på föreläsningarna och föräldrarna fick möjlighet att ställa frågor som skolan och projektet tillsammans kunde svara på. Många av de somaliska föräldrarna är intresserade och ställer frågor på föreläsningarna. Projektet har inte anordnat så många tillfällen som planerat men upplever att det kommer att gå enklare ju längre tiden går och ju mer projektets arbete blir känt hos den somaliska gruppen. Projektet kommer att lägga mer fokus på samarbetet med skolorna och tillsammans behöver de bli bättre på att informera och att hålla anpassade föräldramöten. Några tillfällen är redan inplanerade och målet är att anordna ytterligare utbildningar under 2018/2019. Projektet har aktivt informerat om att det finns språkcaféer i ett flertal stadsdelar dit föräldrar kan gå för att prata svenska. Det har även tagits fram ett informationsblad som SomSve har spridit vidare till andra föreningar. Det har inte blivit så bra uppslutning på språkcaféerna som man hoppats på. En anledning är att intresset hos den somaliska gruppen inte varit så högt. Det finns ett behov, hos framför allt somaliska kvinnor, att kunna gå till ett kvinnocafé (för enbart somaliska kvinnor) där de kan träffas. Projektet ser annorlunda på den frågan då de tror att detta istället kommer att leda till isolation och inte till ökad integration. Projektet avser att diskutera med styrgruppen hur de ska hantera detta projektmål vidare Vuxna somalier har blivit mer delaktiga i samhället när det gäller arbetsmarknad och utbildning Projektet har arbetat aktivt med att informera och marknadsföra de olika yrkesutbildningar som AMA tillhandahåller. Av de personer som fått informationen så har flera blivit intresserade att söka plats på utbildningarna och projektet har då hjälp till med själva ansökningsförfarandet. Projektet bedömer 7

9 den här aktiviteten som mycket viktig och ser fram emot att jobba vidare för att kunna vägleda fler till yrkesutbildning. Samarbetet med AMA och informationskvällarna om vuxenutbildning som projektet har planerat startade upp först under senhösten Syftet med informationskvällarna är att få vuxna somalier att komma in i samhället och få möjlighet att utveckla sig både när det gäller utbildning och inom arbetsmarknaden. Många somalier lever i ett utanförskap och har tappat hoppet för utbildning och jobb och projektet arbetar för att visa dessa individer att det finns möjligheter även för dem. Ett första informationstillfälle anordnades i november Tyvärr mötte projektet på motstånd av en grupp män och var tvungna att avbryta föreläsningen. Projektet har vidtagit åtgärder kring händelsen och har förhoppningar om att detta inte kommer att hända igen. Projektet kommer framöver att jobba mer proaktivt med information/marknadsföring för att öka förutsättningarna för att det ska bli lyckade informationskvällar. Då aktiviteten kommit igång så sent i projektet så kommer det i styrgruppen tas upp en diskussion om att minska antalet tillfällen Barn och ungdomar har fått läxhjälp Projektet har, i samarbete med Råbybiblioteket, anordnat läxhjälp för alla barn som går i grundskolan. Syftet med detta är att öka möjligheten för barn och ungdomar att få godkända betyg i grundskolan och därmed kunna söka sig vidare till gymnasieskolan. Läxhjälpen anordnas varje onsdag kl. 16:00-18:00 i Råbys bibliotek. Som läxhjälp finns där 3 ungdomar som har gått ut gymnasiet och som hjälper eleverna med sina läxor. Grundskoleämnena svenska, engelska och matematik är de ämnen som fokuseras mest på eftersom dessa ställs som krav för att få gymnasiebehörighet. Projekt har fått fin respons från föräldrarna att de tillhandhåller läxhjälp och betonar att de själva inte har kunskapen att kunna läsa läxor tillsammans med sina barn hemma. Projektet har upplevt att barnen ser läxhjälpen som en stor hjälp för dem. Fler och fler barn tillkommer varje vecka och det har även tillkommit fler personer som vill hjälpa till. Det har också inkommit synpunkter från barnen att läxhjälpen borde hålla öppet flera dagar i veckan då de tycker att ett tillfälle är för lite. Samarbetet med Råbybiblioteket har fungerat mycket bra då 8

10 medarbetarna på biblioteket har hjälpt till med bl.a. avskärmning i lokalen samt utökade öppettider. Läxhjälpen erbjuds till alla grundskolans elever i hela Västerås men för en del barn kan avståndet till Råby bibliotek vara för långt. Projektet hänvisar då eleverna till den närmaste skolan som anordnar läxhjälp. Detta innebär att projektet behöver ha kännerdom om vilka skolor som anordnar läxhjälp och var och när läxhjälpen erbjuds. Det finns också föreningar vars stadgar beskriver att de erbjuder läxhjälp men projektet upplever att det inte efterföljs av alla i verkligheten Somaliska tjejer/killar har blivit vägledda till olika idrottsföreningar eller andra fritidsaktiviteter Projektet har ett samarbete med Råbygården. När gården har tjejkvällar så har projektet informerat de somaliska tjejerna så att de kan delta i de aktiviteter som erbjuds på gården. Personer från projektet har vid flera tillfällen också medverkat under dessa tjejkvällar. I projektets plan står att projektet ska anordna stycken tjejkvällar per år. Projektet har anordnat 10 stycken tjejkvällar hittills. Tjejkvällarna anordnas för att de somaliska tjejerna ska kunna delta i de aktiviteter som fritidsgården anordnar men också för att främja integration och välmående. Oftast har föräldrar svårt att släppa iväg sina döttrar till aktiviteter utanför hemmet och skolan men efter att ha pratat med föräldrarna under föräldrautbildningarna upplever projektet att tjejerna i en ökad grad får vara med på olika aktiviteter. Projektet upplever att föräldrarna visar mer tillit och att det oftast handlar om att föräldrarna inte förstår varför man ska ha aktiviteter. Tjejträffar kommer även att anordnas i fortsättningen och med ämnen som heder, rättigheter, integration, kropp och hälsa m.m. Detta kommer att utföras i samarbete med andra verksamheter men också med hjälp av Youmo i praktiken (en vägledning för att prata med unga nyanlända) som beskriver dessa ämnen väl och också hur man jobbar med både grupper och med enskilda personer. Projektet samarbetar även med verksamheten TRY IT som erbjuder barn och ungdomar som är mellan år att prova på olika idrotter och kulturaktiviteter. Aktiviteterna som anordnas året runt, men främst under sommaren, är kostnadsfria. Information om prova-på-aktiviteterna har gått ut till både somaliska barn och vuxna. 9

11 Projektet har lagt stor vikt vid att förklara för föräldrarna de fördelar som det kan ge att vara med i en idrottsförening både vad gäller integration som välmående. Några föräldrar har också anmält sina barn till någon förening efter att ha fått informationen om just betydelsen av ett aktivt fritidsliv. Projektet kommer fortsätta verka för att fler barn kommer att vara aktiva i föreningslivet i framtiden. De behöver också informera mer om aktiviteterna men också förklara och förankra fördelarna med ett aktivt föreningsliv för de somaliska föräldrarna då det ibland kan vara de som förhindrar barnens medverkan. Projektet har ett pågående samarbete med idrottsföreningarna Arosbasket och IK Franke som har startat upp nya lag, ett basketlag för tjejer och ett fotbollslag för killar. Syftet med samarbetet med föreningarna är framför allt att somaliska ungdomar ska ha en ökad grad av fritidsaktiviteter utanför hemmet och skolan men också för att främja integration. Varje fredag kl. 18:00-19:00 i Råbyhallen anordnas basket för alla tjejer som vill spela. Till en början riktade sig basketträningarna endast till tjejer som går i årskurs 7-9 men projektet såg även ett behov från gymnasietjejer och målgruppen inkluderar nu även dessa åldrar. Till skillnad från uppstarten så är nu alla tjejer välkomna. Tidigare riktade sig träningarna till somaliska tjejer men för att främja integration så ändrades detta till att inkludera alla tjejer som vill delta. Ledare för träningen är en ung tjej som har själv spelat basket länge och har förmågan att locka fler unga tjejer både till basket och till annat föreningsliv. Hon talar både somaliska och svenska vilket gör det enkelt då hon har förståelse både för den svenska och för den somaliska kulturen. Projektet upplevde att det fanns ett behov för unga somaliska killar att vara med i en idrottförening. Projektet inledde då ett samarbete med idrottsföreningen IK Franke som har sitt fäste på Råby för att inkludera de somaliska killarna i deras verksamhet. Föreningen har anordnat flera träningstillfällen under 2017 och kommer att forsätter med detta även Träningarna är på lördagar mellan 17:15-19:00 och det brukar komma mellan somaliska killar vid varje träningstillfälle. IK Franke har som avsikt att integrera laget i sin verksamhet vilket kommer att leda till att killarna kommer att hamna i olika lag i föreningen vilket leder till en bättre integration. Det har varit stor uppslutning och det kommer allt fler ungdomar på träningarna. I och med att killarna i dagsläget spelar i ett eget lag så blir det mindre möjlighet till att integreras med andra men projekter upplever det ändå som positivt att de 10

12 engagerar sig i föreningslivet. Aktiviteterna kommer att fortsätta och projektet hoppas på fler deltagare Somaliska vuxna och ungdomar har blivit informerade om hälsa och missbruk I projektets plan står att 3-5 stycken informationstillfällen som handlar om hälsa ska genomföras varje år under projekttiden. Hittills har 3 tillfällen anordnats vilka beskrivs nedan. I maj 2017 anordnades en kväll för somaliska kvinnor för att lyssna till en legitimerad gynekolog från Kvinnokliniken på Danderyds sjukhus. Gynekologen, som är somalisktalande och kvinna föreläste om kvinnors hälsa och hur viktigt det är att som kvinna lära känna sin kropp och ha kunskap om den. Hon pratade om graviditet, preventivmedel, mens, ägglossning m.m. Syftet med kvällen var att kvinnor skulle få en kväll med hälsotema där de kunde diskutera frågor som de i vanliga fall inte diskuterar hemma. Syftet var också att få kvinnorna att förstå hur viktigt det är att prata om dessa saker, kanske med varandra, men främst med sina döttrar och också poängtera att det handlar om lärdomar och att det inte ligger någon skam i detta. Sammanräknat deltog 25 kvinnor och 5 ungdomar (tjejer) som tyckte att kvällen var lärorik och mycket intressant. Projektet har också anordnat en ungdomsträff för tjejer från åldern 13 år och uppåt där det diskuterades om kropp och hälsa tillsammans med tjejerna. Många av tjejerna hade värderingsfrågor- och tankar som skapade många viktiga diskussioner. Ämnen som togs upp var exempelvis könstympning, rätten till sin egen kropp, kulturskillnader och liknande frågor. Issis Melin från Inkluderingsteamet var den person som höll i träffen och tack vare henne så var det några tjejer som öppnade upp sig och delade med sig om vad de har varit med om, t.ex. vid könstympning och hur det är att ha två olika kulturer. Antalet deltagarna för denna kväll var 20 tjejer vilket projekt var mycket nöjda med. I maj bjöd projektet, tillsammans med Nicklas Wennersten från Killjouren på here 4 u, in alla ungdomar till en föreläsning som handlade om våld. Syftet med föreläsningen var att förebygga våld och att ungdomarna skulle få lära sig de olika typerna av våld som finns men även ur ett hälsoperspektiv då våld kan påverka hälsan negativt. Ungdomarna upplevde föreläsningen som väldigt lärorik och intressant då många av ungdomarna inte riktigt kände till vilka typer av våld som finns, t.ex. exempelvis materiellt våld, latent våld, psykiskt våld o.s.v. Föreläsningen började med att Nicklas ställde öppna frågor som fick ungdomarna 11

13 som lyssnade att tänka till och det blev också diskussioner då fler delade med sig av när de sist var arga bl.a. Det var ca 20 stycken ungdomar som var med och lyssnade på föreläsningen, både killar och tjejer. Kvällen var väldigt uppskattad av ungdomarna. Projektet har även fått respons från unga tjejer och killar, men även föräldrar, att det behövs sådana här typer av aktiviteter för att kunna förstå och även för att kunna söka hjälp i tid. Projektet kommer att fortsätta med sådana här föreläsningar under 2018 och boka in olika aktörer till olika aktiviter där alla ungdomar är välkomna. Projektet upplever att besökarna till de olika aktiviteterna har visat ett stort intresse för föreläsningar av den här typen. Föreläsningen som hölls av den kvinnliga gynekologen var mycket uppskattad och minst en till sådan föreläsning kommer att planeras in under 2018/2019. Ungdomarna var väldigt nöjda med Issis föreläsning och hon kommer att bjudas in igen då hon varit efterfrågad av ungdomarna. Verksamheten Sesam kommer också att anordna föreläsningar/utbildningar om psykisk ohälsa. Projektet kommer både att informera om samt närvara på dessa tillfällen då de kan bistå med hjälp, t.ex. om något behöver tolkas. Projektet planerar även att hålla förebyggande föreläsningar om missbruk. Detta kommer även att göras i samarbete med olika föreningar då det är ett bra sätt att nå fler ungdomar Utvalda målgrupper är informerade om den somaliska kulturen och samhället Projektet har hållit i föreläsningar om somalisk kultur och det somaliska samhället på olika enheter inom Västerås stad. Detta för att skapa en förståelse hos medarbetarna då det är stor skillnad mellan det somaliska och det svenska samhället. I projektets plan står att projektet ska anordna 7-10 stycken föreläsningar per år. Hittills har det anordnats 8 stycken föreläsningar. Projektet har erbjudit sig att komma och föreläsa på de skolor där det finns ett etablerat samarbete. Även andra enheter inom Västerås stad har kontaktat projektet då de hört talas om föreläsningarna via Familjecentrum, skolor i staden m.m. De medarbetare som varit på föreläsningarna har fått information om somalisk kultur, hur klansystemet är uppbyggt, hur utbildningssystemet i Somalia fungerar samt regler och normer i det somaliska samhället. Även jämlikhetsfrågor som mäns och kvinnors rättigheter och skyldigheter samt hur det lätt kan bli missförstånd i det nya landet. Denna aktivitet har skett i samverkan med delar av socialtjänsten, fritidsgårdar/klubbar, Förebyggarcentrum, Samhällsorientering och Vägledning samt AMA. 12

14 Projektet upplever att de medarbetare som fått informationen har varit mycket positiva kring den här typen av föreläsningar och rekommenderar även andra enheter i staden att ta kontakt med projektet. Projektet kommer att fortsätta erbjuda alla verksamheter som är intresserade att komma och informera mer om projektet. Projektet ska under 2018/2019 arbeta mer med att marknadsföra projektet och ser en framgångsfaktor i att många olika verksamheter (främst skolor och förskolor) får mer kännedom om somalisk kultur och samhälle. 5. Projektets arbetssätt Projektet arbetar aktivt för att vara en naturlig del inom de olika områden där somalier verkar och lever. Syftet är att somalierna ska acceptera och känna en tilltro till projektet då detta är en förutsättning för att projektet ska lyckas. Projektet arbetar med uppsökande verksamhet men projektkontoret har även dörren öppen för alla som vill komma dit med frågor och funderingar Projektdeltagare Projektet består av tre stycken personer, varav en är inhyrd konsult. Projektledare är Camey Raage som också är ansvarig för föreläsningar om somalisk kultur och samhälle samt om svenska skolan då han har lång erfarenhet av att arbeta inom skolan. Han håller också informationskvällar om yrkesutbildningar tillsammans med AMA med syfte att förebygga utanförskap. Fawisa Amin är integrationsassistent och ansvarar för att hålla samman samt integrera tjejgrupperna. Fawsia är även delaktig i TRY IT för att kunna vägleda barn och ungdomar mellan för att öka delaktigheten till föreningslivet. Yusuf Abdow är inhyrd socionomutbildad konsult som är med vid föräldrarutbildningarna för att kunna förklara hur svensk lagstiftning ser ut då det gäller barnuppfostran i Sverige Samarbeten och kommunikation SOMSVE (Somalisk-svenska rådet) är en paraplyorganisation som företräder nio stycken somaliska föreningar och arbetar för ökad gemenskap för somalier i Västerås. Rådet skapar även gynnsammare förutsättningar för somalierna att ta del av kunskap och skapa delaktighet vilket underlättar en ökad integration. 13

15 Projektet har en tät kontakt med olika aktörer, såväl kommunala som icke kommunala verksamheter, bl.a. skolor, AMA, Familjecentrum, fritidsgårdar/klubbar, Samhällsorientering och Vägledning, bibliotek och idrottsföreningar för att på så sätt nå så många i målgruppen som möjligt. Projektet har marknadsfört de olika utbildningarna/föreläsningarna genom SOMSVE, som spridit informationen vidare till olika föreningar, samt via en lokal Facebook-grupp med 216 medlemmar (vuxna somalier som bor i Västerås). Projektet har även gjort utskick till ett antal skolor samt Familjecentrum och Centrum för tvåspråkighet. 6. Reflektioner Projektet upplever att den större delen av den somaliska gruppen i Västerås har börjat förstå att det finns ett projekt som är till för dem. Projektet har lagt mycket fokus på att informera om projektet, främst till den somaliska gruppen men även till andra aktörer och verksamheter för en ökad kännedom om projektets syfte och mål. Projektet har pågått i lite drygt 1 år och det börjar märkas att en stor del av den somaliska gruppen känner en tillit till projektet. Många somalier deltar i projektets aktiviteter vilket också sprider sig till andra somalier som förhoppningsvis också kan komma att delta på olika föräldrautbildningar och/eller andra aktiviteter. För att nå ungdomarna med rätt budskap krävs ett stort samarbete med andra aktörer men också en långsiktighet i budskap och aktiviteter. Detta kommer leda till att ungdomarna ska kunna ha nytta av samhället men också att samhället har nytta av dem. Projektet gör bedömningen att den somaliska gruppen är på rätt väg med hjälp av projektet och därmed att projektets uppsatta mål kommer att uppnås. Projektet och föreningen SOMSVE som representerar en stor del av Västerås somaliska föreningar har haft ett mycket bra samarbete vilket har både underlättat och möjliggjort utförandet av de aktiviteter som har anordnats. Samarbetet med AMA har utökat stödet till den somaliska gruppen när det gäller arbetsmarknad och utbildning. Projektet upplever att de genom sina informationsaktiviteter har fått fler vuxna somalier som är i utanförskap intresserade av de utbildningar och praktikplatser som AMA tillhandahåller. Projektets aktiviteter för unga somaliska tjejer har fått positiva resultat då det har varit stort deltagande i de aktiviteter som erbjudits och tjejerna är därmed inte 14

16 rädda att ta nästa steg i samhället. Projektet upplever att det förstärkts mellan fritiden och hemmet vilket förhoppningsvis leder till att många flickor börjar gå till fritidsklubben. Barn och ungdomar tar hjälp från läxhjälpen som drivs tillsammans med Råby bibliotek. Antalet deltagare har ökat sedan läxhjälpen startades och många föräldrar är nöjda med att läxhjälpen finns. 7. Fortsatt planering Projektet kommer att fortsätta arbeta tätt ihop med SOMSVE då detta samarbete är en förutsättning för att nå uppsatta projektmål. Information och marknadsföring av projektet behöver också ökas och förbättras vilket kommer att fokuseras på under 2018, t.ex. finns planer på att göra en informationsfilm om projektet. Projektet kommer att fortsätta med föräldrautbildningar för att nå flera föräldrar samt arbeta med olika samarbetspartners såsom AMA:s verksamhet SESAM. Föreläsningen Vad som krävs när mitt barn går i svenska skolan i samarbete med skolor runt om i Västerås och kommer att anordnas i fler nya skolor/förskolor. Projektet kommer även att fortsätta samarbete med idrottsföreningarna och TRY IT där fokusen ligger på meningsfulla idrottsaktiviteter för barn och ungdomar. Läxhjälpen kommer att fortsätta för grundskoleelever och kommer också att utökas till en vuxen läxhjälp där vuxna får hjälp med sina läxor. Föreläsningar om den somaliska kulturen och samhället kommer att fortsätta där fokusen ligger på att skapa förståelse för varandra mellan somaliska gruppen och samhället. Tjejgruppen kommer att fortsätta där teman är upplysning av samhället och integration. Vi kommer att fortsätta att anordna föreläsningar och inspiration av olika slag om hälsa och missbruk. Projektet kommer jobba ännu mer för att få fler tjejer att komma på träffarna, både fritidsgårdar och klubbar. Att vara aktiv på sin fritid ska kännas som en naturlig del hos barn och ungdomar. Mycket fokus kommer också att läggas på jämställdhetsfrågan och hur viktigt det är att tjejer/kvinnor behandlas lika som killar/män. 15

17 Ekonomisk redovisning projekt Kompassen Period kr Intäkter Ersättning Kommentarer Kostnader Löner inkl soc avg Hyra, värme mm Köp av tjänst Övriga kostnader Resultat Köp av handledning och metodstöd från servicepartner, upphandlad utbildning om föräldrarskap i Sverige, svensk lagstiftning på somaliska Kontorsmaterial, aktiviteter samt tele/it