Dokumentation av ett framsynsarbete bedrivet i nykterhetsrörelsen

Transkript

1 Dokumentation av ett framsynsarbete bedrivet i nykterhetsrörelsen i Västra Götaland. I arbetet har ingått fyra NBV avdelningar och två folkhögskolor samt flertalet av NBVs medlemsorganisationer på regional nivå. Motor i arbetet har varit Länsnykterhetsförbundet. Fakta om arbetet Arbetet startade med en inledande konferens sen höst Därefter följde ett rådslagsarbete, vilket sedan följdes av en seminariedag 1 mars Rådslagsmaterialet svaren från NBV avdelningar och folkhögskolor och ett tiotal medlemsorganisationer bearbetas under seminariedagen. Det kompletteras med en rad synpunkter. Dessa synpunkter ligger nu till grund för den slutrapport som bifogas. Som framgår av rapporten har frågorna vidgats till att också omfattande andra frågor i en lärande organisation. Totalt har ca 200 personer varit involverade i arbetet. Flera av dessa vid minst tre tillfällen. Slutsatser: - Folkbildningen är en viktig och väl integrerad del av rörelsens lokala och regionala verksamhet. 1

2 - Det finns inom folkbildningen både professionellt och ideellt arbete som kompletterar varandra. - Rörelsens behov av folkbildningen är stort och det kan vävas in i många aktiviteter. - Stödet till folkbildningen tar som utgångspunkt den utåtriktade verksamheten, medan det interna arbetet på sikt säkerligen är viktigare både för rörelsen som sådan, dess samhällsuppgifter och samhällets behov av demokratiskolning. - Av detta följer att stödformer och bidragsregler i den mån dessa är styrande skall riktas mer på folkbildningens folkrörelser och deras behov än på en allmän utåtriktad utbildningsverksamhet. - Behovet att folkrörelser t ex de på välfärds- och folkhälsoområdet är stort. Och på samma sätt som folkbildningen var ett stöd den tid då de klassiska folkrörelserna växte sig starka, finns ett motsvarande behov idag. Bilaga: Framsynsarbete 2

3 FRAMSYNSARBETE - EN ANALYS AV FRAMTIDEN SÅDAN DEN SÅG UT VÅREN Vår idé var att alla medlemsorganisationers distriktsstyrelser eller motsvarande och NBV avdelningarnas och folkhögskolans styrelser skulle ägna några timmar åt ett samtal om OPINIONSBILDNINGENS OCH FOLKBILDNINGENS framtid. Detta är resultatet av två överläggningar och samtal i alla styrelser. Nykterhetsrörelsen i Västra Götaland - ett gemensamt och utvecklat opinions- och bildningsarbete arbete under

4 Inför framtiden I min roll som ordförande i Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland har jag haft anledning att konstatera några saker. Vi har en stark nykterhetsrörelse i Västra Götaland, men vi har behov av förnyelse och föryngring. Vi har ett gott stöd från regionen till länsnykterhetsförbundet, vårt folkhälsoarbete, våra ungdomsförbund och ett bra folkbildningsstöd till vårt studieförbund NBV och våra två folkhögskolor Helliden i Tidaholm och Wendelsberg i Mölnlycke. Vi bedriver NBVs arbete i fyra separata avdelningar. Men, och det är min viktigaste slutsats, vi måste samverka och samordna våra resurser mer än vad nu är fallet. Denna enkla skiss för framtiden syftar till att studera och diskutera de framtida åtgärder som vi ser som nödvändiga. I Västra Götaland har nykterhetsrörelsen bättre förutsättningar än i någon annan del av landet att bestå som en viktig resurs för samhället och medborgarna. Opinionsbildningen och folkbildningen hör hemma på samma träd. Vi har stor glädje av att fördjupa samverkan. Vi har mycket kunskap, vi har tillgång till ett brett nätverk etc., men vi har inte tagit vara på möjligheten att bestämma om den gemensamma framtiden. Därför tog jag initiativet att starta ett strategiskt samtal kring de frågor som återberättas i denna handling. Det blev en del av Folkbildningens Framsynsarbete. Det var naturligt då NBV och folkhögskolorna spelar en stor roll i rörelsens gemensamma arbete. Ingen har svaren, men tillsammans kan vi komma närmare verkligheten. På några sidor redovisas både frågor och svar. I slutet drar jag några slutsatser som självfallet behöver ytterligare diskussion innan de eventuellt blir verklighet. Ett möjligt resultat Det vi kommer fram till skall styra länsnykterhetsförbundets arbete, NBVs arbete och förhoppningsvis också påverka arbetet hos medlemsorganisationer och samarbetspartners. Folkhögskolan påverkas mest när det gäller samverkanskurser och korta kurser. Det vi åstadkommer skall vara bra för våra medlemmar (människorna) i grundorganisationerna, det skall underlätta organisationernas arbete (kanske göra det både effektivare och kostnadseffektivare) och stärka vårt samhällsarbetes olika delar. Vi gör det för att långsiktigt säkra medlemsrekrytering, för att skapa en organisation och ett arbetssätt som säkrar förekomsten av en stark nykterhetsrörelse i Västra Götaland som kan klara ett samhällsuppdrag som betyder något positivt i kampen mot alkohol och narkotika. Vi gör det förhoppningsvis genom att föra samman resurser från grundorganisationer, vårt studieförbund NBV och våra två folkhögskolor. Jan Linde Ordförande i Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland 4

5 Nykterhetsarbetet i Västra Götaland Det är viktigt att vi ser vårt arbete i ett regionalt perspektiv. 49 kommuner och mer än 1,5 miljoner svenskar är vårt arbetsfält. Regionen har sedan starten 1998 kommit att delas i fem kommunförbundsområden. Dessa är nu föremål för prövning som nya valkretsar till riksdagsoch regionfullmäktige val. Nykterhetsrörelsens utåtriktade arbete, som är viktigast just nu, är uppdelat i tre viktiga samhällsuppgifter; Det alkohol- och narkotikaarbete som vi bedriver i formen av förebyggande arbete, socialt arbete och det alkohol- och narkotikapolitiska arbetet, det folkbildningsarbete som NBV och folkhögskolorna bedriver, samt det demokratiarbete som både är en uppgift i folkbildningen och en naturlig del i nykterhetsrörelsens arbete. Inom ramen för det utåtriktade arbetet har rörelsens olika delar olika uppdrag. För det Folkbildningens Framsynsarbete som detta är en del av kan jag se sex olika strategier som vi bör satsa på utan inbördes rangordning, dessa är 1. Organisationen, länsnykterhetsförbundet och organisationerna Tillsammans behöver vi en stark organisation. Inte för oss själva i nykterheten utan för att klara våra uppgifter i relation till medlemmar och samhälle. Vi behöver satsa på kompetens utveckling av våra anställda, våra förtroendevalda funktionärer och våra medlemmar. Varje organisation har ansvar för att det sker utbildning och kompetensutveckling för den egna organisationen. Vi behöver rekrytera och skola en ny generation medlemmar, funktionärer och anställda. Det kan ske via folkhögskola och utbildning/folkbildning, genom aktivitet, upplevelse och trivsel. Vi behöver rekrytera medlemmar i tidiga åldrar, föräldrar och barn genom skolan. Det behövs både riktade projekt och olika former av attitydpåverkan. Verksamhet med deltagare som får uppgifter konkreta sådana och som får tillfälle att bygga egna nätverk inom rörelsen. Folkhögskolorna, NBV och Länsnykterhetsförbundet bör ha en naturlig roll i att samordna detta arbete. Därför startar vi tillsammans en bred funktionärsutbildning för nykterhetsrörelsen i Västra Götaland. 2. Folkhälsoarbetet, eget och via medlemsorganisationerna Regionen som stödjer det alkohol- och drogförebyggande arbete som nykterhetsrörelsen utför ger också medlemsorganisationerna möjlighet att bedriva folkhälsoprojekt. Regionen vill att folkhälsoarbetet skall bygga på livscykelperspektivet. Se Handlingsprogrammet! Grundorganisationerna får folkhälsomedel via Länsnykterhetsförbundet och NBV avdelningarna via Bildningsförbundet. Vi kan välja att arbete efter tre modeller; Allt arbete sker i länsnykterhetsförbundet, allt arbete sker i medlemsorganisationerna, vi delar som nu på uppdragen. Hur vill ni att folkhälsoarbetet skall organiseras? I samverkan mellan organisationer och samarbetsorgan delar vi på arbetet. Arbetet bygger på projektpengar som vi får genom Länsnykterhetsförbundet och Bildningsförbundet. Från 5

6 början är det medel de får från regionen Länsnykterhetsförbundet bör verka för att vi får längre projekttider; minst två år i våra anslag från regionen. Helst anslag direkt till organisationernas verksamhet. Nykterhetsrörelsens medlemmar är ca i Västra Götaland, medan befolkningen är på eller fler. Vi kan välja att rikta allt vårt folkhälsoarbete till våra medlemmar, till allmänheten eller som nu med huvudriktning på allmänheten. Hur vill ni att folkhälsoarbetet skall riktas? Alla behöver folkhälsoarbete både medlemmarna och andra. Ungdomsgruppen är viktig men alla behöver folkhälsoarbete. Folkhälsoarbetet är inte bara alkohol- och narkotikaförebyggande arbete. Även nykterister behöver stimuleras till förebyggande hälsoarbete. Allt externt folkhälsoarbete samordnas hårdare mellan NBV och Länsnykterhetsförbundet och de samlade resurserna används mera utåt! 3. Egen, utåtriktad informations- och utbildningsverksamhet Länsnykterhetsförbundet samverkar ofta med andra aktörer i det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet. I viss grad med NBV och folkhögskolorna, oftare med kommuner, kommunförbund och regio nen. Länsnykterhetsförbundet har all anledning att delta i det informationsarbete som sker i det offentliga samhället som nu, men det kan behövas mera aktiviteter som utgår från medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer t ex NBV och folkhögskolorna. Två exempel på aktiviteter som sker i bred samverkan är Om droger och Förebygg.nu. Hur vill ni att länsnykterhetsförbundet skall arbeta med den utåtriktade informations- och utbildningsverksamheten? Vi kan överväga om vi skall organisera arbetet i någon typ av AB som vi äger tillsammans NBV, Länsnykterhetsförbundet, folkhögskolorna och grundorganisationerna. Hur kan vi förstärka den verksamhet som sker tillsammans med medlemsorganisationer och samarbetspartners? Oberoende av om vi organiserar verksamheten som bolag eller inte kanske bildar vi en förening som får ett sådant arbetssätt och en sådan utformning att det blir naturligt att ta kvalificerat betalt. Tillsammans utreder vi förutsättningarna för ett gemensamt AB genom vilket vi bedriver opinionsbildnings- och folkbildningsinsatser som hör hemma i den gemensamma delen d v s alkohol- och narkotikafrågor, folkbildningen som idé och demokrati. 4. Arbete utanför nykterhetsrörelsen i samverkan med näringsliv, offentlig sektor och det civila samhället. Länsnykterhetsförbundet är vårt gemensamma organ för utåtriktat arbete. De har möjlighet att bedriva arbete riktat till näringsliv och offentlig sektor. Ett sätt att utveckla arbetet kring alkohol- och drogproblem bland vuxna är att samverka med ALNA Väst. Kommunerna har behov 6

7 av samverkan med både länsnykterhetsförbundet och ungdomsförbunden i det alkohol- och drogförebyggande arbetet riktat till barn, ungdom och föräldrar. Regionen vill ha samverkan med föreningslivet kring demokratifrågor och frågor om en hållbar tillväxt. Kanske har vi med ett starkt studieförbund och två folkhögskolor också möjligheter att intressera oss för att det civila samhället växer? Hur vill ni att nykterhetsrörelsens arbete riktat till näringslivet skall organiseras? Vi tror att det skulle behövas en organisation för nykterhetsrörelsens utåtriktade arbete som bygger på geografiska områden som är större än kommunerna, men mindre än t ex gamla länen eller tilltänkta kommunförbund (kanske nya valkretsar) Är det bara länsnykterhetsförbundet som har en roll i kontakterna med kommunerna och regionen? Vi tror att det behöver organiseras samarbetskommittéer eller motsvarande för att påverka politiker, driva Folknykterhetens dag etc. eller anda större arrangemang. En sådan samordning bör omfatta både NBV och folkhögskolorna, men mest gagna grundorganisationerna. I varje delregion bildas en arbetsgrupp som arbetar för att bygga nätverk med det omkringliggande samhället. Huvudsatsning på folkhälsa. 5. Alkohol- och narkotikapolitik i samverkan med det politiska etablissemanget Det är kommun, region, och rikspolitikerna och deras organisationer som äger den politiska makten i Sverige. Detta gäller också alkohol- och narkotikapolitiken och den del av välfärdspolitiken som gäller omsorgen om de som drabbats drogernas negativa effekter t ex missbrukare, anhöriga, särskilt barnen. Hur skall vi arbeta för att påverka de politiska partierna? Vilken roll är Länsnykterhets- Förbundets, vilken är medlemsorganisationernas? Om vi har organiserat vårt arbete i mindre geografiska områden, som i sin struktur stöds av NBV och länsnykterhetsförbundet, bör dessa ha en naturlig roll i det arbetet. Grundorga nisationerna behöver profilera sig inom ramen för det politiska området. LNFs konsulenter kan vara till stöd. Ser arbetssättet olika ut när det gäller kommunpolitiker, regionpolitiker och riksdagsledamöter? Kommunpolitiker och delvis regionpolitiker bör klaras i de mindre geografiska områden som vi angav tidigare. Det är bra om det inom varje sådant område bedrevs ett ständigt pågående studiearbete. Vi ser att regionpolitiker och särskilt riksdagsledamöter är en fråga för länsnykterhetsförbundet. De bör bilda en alkohol- och narkotikapolitisk grupp. En länsgrupp för alkohol- och narkotikapolitik bildas. Den samarbetar med de delregionala grupperna. 6. Samhällsuppdraget i formen av uppdrag inom de förebyggande och vårdande fälten 7

8 Också nykterhetsrörelsen kan utveckla ett arbetssätt som innebär att vi säljer våra tjänster och vårt kunnande till samhället. Att vi tar uppdrag inom en rad områden. Det vi är bäst på är det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet, och på att ta hand om människor med missbruk. Men i vår organisation har vi också mycket kunskap om demokrati, folkbildning och pedagogik. Det skulle vara naturligt att tillsammans skapa ett eller flera mångfaldsbolag (ett bolag som ägs av folkrörelser och inte har avkastningskrav) som arbetade inom olika sektorer. Målgrupp/kunder för detta arbete är i första hand 49 kommuner, nätverk för behandling, 12 hälso- och sjukvårdsnämnder med folkhälsoansvar, 49 folkhälsoråd, länets skolor etc. Inom vilka sektorer skall vi arbeta med uppdrag? NBV har ett uttalat samhällsuppdrag i formen av uppdrag från staten, landstinget (regionen) och kommunerna. Ungdomsorganisationerna har också samhällsstöd varför det vore naturligt att satsa på skolan tillsammans. Också Länsnykterhetsförbundet har samhällsstöd och fördelar medel till den samlade rörelsen till folkhälsoarbete, främst alkohol- och drogförebyggande arbete. Vem skall äga ett sådant bolag, eller flera? Skall det vara länsnykterhetsförbundet, enskilda medlemsorganisationer, alla tillsammans eller? Vi tror inte på ett bolag. Länsnykterhetsförbundet är en samlad resurs för det arbetet. Kan inte de tillsammans med ungdomsförbund och NBV skapa en organisation för att sälja kompetens så att andra medel kan användas för rörelsens arbete med medlemsvärvning och medlemsvård. I avslutning till att frågan om AB utreds tas dessa frågor med i den utredningen. 8

9 Den geografiska dimensionen Arbetet inom Västra Götalandsregionen kommer under den aktuella perioden att präglas av två trender; - allt mera kommer samhället att koncentrera arbetet på de fem naturliga områden som utgörs av de fyra kommunförbunden Skaraborg, Fyrbodal, Sjuhärad, GR-regionen och Göteborgs kommun. - medborgarna styrs i sitt val av arbete och fritid i stället av de för dem naturliga arbetsmarknadsområden som finns i regionen. Göteborg kommer att dominera för nästan medborgare, Borås för i det närmaste och Skövde och Trollhättan/- Vänersborg/Uddevalla för vardera För oss är det viktigt att ställa oss frågan; Vad betyder detta för oss? Skall vi omorganisera oss i en regional verksamhet, skall vi bygga vårt arbete på de fyra kommunförbunds områden som på sikt också kommer att bli valkretsar (Göteborg, GR-regionen, kommer att delas i två, staden och kranskommunerna) eller skall vi ha arbetskraftens vanor som utgångspunkt? Hur kommer Er organisation att forma arbetet i det nya Västra Götaland? Påverkar detta Länsnykterhetsförbundet? Regionalisera organisationerna är viktigt, men att samtidigt skapa lokal och delregional samverkan är lika viktigt. Regionen är stor och vi behöver agera samlat över helheten, men vi behöver samverka lokalt eftersom vi är svaga. Kanske är det bäst att låta Länsnykterhetsförbundet svara för den regionala helheten och NBV för delheter. Eller kan vi skapa kontor och samverkan i de större orterna utanför Göteborg. Inte för stort fokus på Göteborg. Vi tillskapar en delregional organisation över medlemsorganisationerna för samverkan inom nykterhetsrörelsen. 9

10 Folkrörelsedimensionen Nykterhetsrörelsen i Västra Götaland hämtar sitt arbetssätt ur en djupt förankrad folkrörelsetradition. En folkrörelses viktigaste resurs är medlemmarna eller det ideella kapital som medlemmarna är beredda att ställa upp med. T ex hur mycket tid anser jag att min organisation skall få av mig! Om jag skall satsa mitt kapital i form av tid så krävs att min organisation ser mig och visar att jag är behövd! Därefter kommer det ideologiska kapitalet d v s rörelsens idé om samhället utan alkoholoch andra droger, eller uttryckt på individuell nivå helnykterheten. Som organisation har man en ytterligare resurs, den folkvilja som kan mobiliseras hos allmänheten. För oss det stöd vi kan få för idén om att tränga tillbaka alkoholbruket och få bort narkotikamissbruket ur samhället. Vi behöver också riktiga pengar. De får vi genom medlemsavgifter, ekonomisk verksamhet som t ex lotterier och bingo och genom det stöd som samhället anser oss värda. Vad är viktigast att satsa på? Det ideella kapitalet, det ideologiska kapitalet, folkviljan eller riktiga pengar? Hur skall det gå till? En förenings- eller organisations arbete bör inriktas på tre områden. Medlemsvården eller medlemsnyttan (varför är jag med och är aktiv), organisationen eller organisationsnyttan (varför organiserar vi arbetet så här) eller på vårt samhällsuppdrag eller samhällsnyttan (vilken roll har vi i samhället, vad vill vi åstadkomma). Men vi måste göra prioriteringar. Är det möjligen så att vi satsar för mycket på organisationen och samhällsuppgiften så att vi glömmer medlemmarnas behov? Finns det ideella kapitalet så ordnar sig det andra! Alla måste delta i idéarbete och ha vilja för arbetet. Vi måste plantera våra idéer. Sätter vi våra resurser på fel nyttighet och glömmer bort medlemmarna eller samhällsnyttan? Vad skulle hända om vi gjorde andra prioriteringar? Vi vill att det prioriteras så att medlemmarna och organisationen kommer före samhällsnyttan! Medlemsutbildningar och funktionärsutbildningar arrangeras av folkhögskolorna och NBV tillsammans. Syfte att stärka medlemmarna och ledarna i deras roll. 10

11 En långsiktig strategi Länsnykterhetsförbundet har redan sedan starten valt att anpassa arbetet efter det som såg ut att bli de nya delregionala områden regionen skulle delas i. Därför har vi kontor i Tidaholm (Skaraborg), Borås (Sjuhärad), Mölnlycke (GR-regionen) och Uddevalla (Fyrbodal) Nu behöver länsnykterhetsförbundet och nykterhetsrörelsen som helhet ta det andra steget för att hinna med i utvecklingen. För att kunna göra gemensamma och självständiga val. Det är i det perspektivet vi skall se de sex strategierna och den geografiska dimensionen och folkrörelsedimensionen. Några svar finns redan i samhällsutvecklingen. Arbetsmetoden måste vara nätverksbygge och arbetssättet fysiska möten, datakommunikation och ett elektroniskt stöd i form av information och databaser. Det finns en risk i ett modernt nätverksarbete, vi tappar kontakten med de medlemmar som inte är mötesaktiva eller deltar i kommunikation via nätet. Av detta följer frågeställningen: Hur skall vi hålla kontakt med passiva, men värdefulla medlemmar? Någon typ av gemensam information och verksamhet över grundorganisationernas snäva gränser. Annars är det bara lokal verksamhet som gäller och ett ansvar från medlemsorganisationerna. Behöver nykterhetsrörelsen i Västra Götaland en gemensam adressdatabas, en tidning som kan erhållas via nätet eller posten? Ja, men det innebär också att Länsnykterhetsförbundet kan förse medlemstidningarna med aktuellt från Västra Götaland. Man kan nu uppfatta fyra nya arbetsområden, eller arbetsuppgifter inom vilka vi skall satsa våra resurser; Organisationen Samhället Verksamheten Politiken Med organisationen menar vi att bygga administration och struktur i form av fungerande kanslier och styrelser med snygga och välformulerade handlingar. Med samhället menar vi alla medborgare i alla dess organisatoriska former. Med verksamheten menar vi det utbud vi har att rikta till medlemmar, medborgare och allmänhet. Med politiken menar vi vår förmåga att påverka alkohol- och narkotikapolitiken. Om målet för det samlade arbetet är att vara den viktigaste resursen i Västra Götaland i kampen mot alkohol- och narkotika problem, på. Vilket är det då viktigast att satsa på? Verksamheten är viktig för att bygga en stark nykterhetsrörelse. Det är basen. Samhällsansvar är en självklarhet för nykterhetsrörelsen. Vi måste påverka politiskt regionalt och lokalt. 11

12 Om målet och inriktningen av vårt folkhälsoarbete antingen är att påverka allmänheten att verka för punktnykterhet (barn, graviditet, trafiken, arbetsplatsen etc.) eller ett val av en livsstil utan risk för skador/eller helnykterhet, Vilket är då det viktigaste att satsa på? Viktigt med punktnykterhet som metod att komma fram med en fråga, men målet är alltid helnykterhet. Tillsammans folkbildningen och opinionsarbetet genomför vi temasatsningar kring olika punktnykterheter som består av konferenser, medieaktiviteter och studiecirklar. 12

13 Mediaarbetet Den som inte syns, finns inte. Det är det som gäller i det svenska samhället i dagens medieklimat. Därför är det viktigt att vi är mycket aktiva i media. Inom vårt område finns närmare 50 tidningar, varav ca 15 är viktigare. Fyra regionala radiostationer inom SR och en lokal TVredaktion i formen av Västnytt. TV4 har regionala sändningar från två stationer (Göteborg och Borås) som når huvuddelen av länets innevånare. Vår uppgift borde vara att bevaka det som skrivs (och sänds) och bemöta om det är möjligt, att förse media med material regelbundet i form av pressmeddelanden, presskonferenser och tips om aktiviteter att bevaka. Vi behöver också delta i det offentliga samtalet t ex på debattsidor och insändarspalter. Hittills har vi inte funnit något bra arbetssätt, även om vi ofta synts i TV 4 och via tidningarnas debattsidor. Hur anser ni att vi bör organisera vårt media- och informationsarbete? Kan vi hjälpas åt på något sätt? Vi bör organisera bevakning av länets tidningar och regionala radio och TV-sändningar. En grupp medieintresserade bör rekryteras. Vi gör en medieutbildning för våra funktionärer, vi organiserar studiecirklar i varje delregionala område och får fram kontaktpersoner för varje media. Medieutbildningar kring en restriktiv alkohol- och narkotikapolitik för media kan också övervägas. 13

14 Utvecklingsarbete Vi måste bedriva ett utvecklingsarbete som inte bara handlar om vårt geografiska område. Vi måste förhålla oss till det som händer i Sverige, i Norden och EU (i vart fall). För att förhålla oss till omvärlden behöver vi kopplingar. Här är några; Vilka riksdagspolitiker har vi som är medlemmar i någon av våra organisationer, hur är det på regional nivå och i våra kommuner? Politiker Skall vi kartlägga vilka medlemmar som har politiska uppdrag? Ett ökat aktivt arbete riktat till politiker är nödvändigt. Det vore bra att veta vilka medlemmar som är politiskt aktiva. Men vi är kritiska mot registrering. Förbundsledningar Hur är vi representerade i våra medlemsorganisationers förbunds- och riksstyrelser? Kan vi påverka hur resurserna styrs inom nykterhetsrörelsen? Skall vi tillsammans starta en kampanj för att flera Västra Götalänningar får sådana uppdrag? Norden Vilken koppling har vi till nykterhetsrörelsen i Norden. Länsnykterhetsförbundet är medlem i Nordan där också vår konsulent Sören Eriksson gör konsultinsatser. Men skulle det vara intressant med ett utvecklings- och samarbetsprojekt med FSN/MHF i svenskbygder i Finland, och tillsammans med dem arbeta bland våra finsktalande i Västra Götaland? Eller skall vi i stället bygga upp ett samarbete med nykterhetsrörelsen i södra Norge och på norra Jylland i Danmark. Det skulle kunna handla både om förebyggande arbete och om den sociala dimension som nykterhetsrörelsen i Norge (Blå kors) och IOGT i Danmark är bättre på än vi svenskar. Hur skall vi förhålla oss till det Nordiska samarbetet? Kan folkhögskolorna öka sin samverkan? Europa Har vi tillräckliga kunskaper i vår organisation kring EU och därtill hörande frågor. Skall vi öka vårt intresse? Troligen är det nödvändigt. Hur vill ni att vi förhåller oss (som nykterhetsrörelse i VG-regionen) till EU? De flesta var överens om att vi skulle behöva mera kunskap och att NBV och folkhögskolorna har resurser att tillföra. 14

15 En arbetside Valkretsindela det lokala föreningsarbetet, samverka mera över organisationsgränserna t ex med verksamhetsutbud för alla medlemmar i alla organisationer i dessa kretsar. Vi bör organisera våra resurser i formen av organisation (och medlemmar), anställda och andra resurser i fem delregionala områden. Organisationerna kan välja att skapa nya kretsar eller distrikt, NBV diskuterar att bilda länsavdelning, men kan lika gärna skapa Fyrbodals, Sjuhärads, Göteborgs och Skaraborgsavdelningar. Bildas länsavdelning kan det i stället handla om kontor. Nästa nivå är att integrera folkhögskolorna. För att maximera resurserna är det därför lämpligt att verksamheten inom Sjuhärad och Skaraborg har Helliden som sin folkhögskola medan Fyrbodal och Göteborg har Wendelsberg som sin folkhögskola. Samordning av kontor och administration kan (måste) gå mycket längre än nu. Hur vill ni arbeta övergripande i organisationen, är gemensamma kretsar som följer valkretsarna ett sätt att skapa ett gemensamt arbete? Kan vi föra samman våra ekonomiska och personella resurser på det sätt som skisseras? Hur mycket onödig, eller omodern, administration skulle vi kunna spara bort? Mera gemensamt arbete En fråga som kan vara viktig att samtala om är frågan om vidgad samverkan mellan de olika medlemsorganisationerna t ex när det gäller distriktsarrangemang eller lokala/delregionala arrangemang. Vi kan få ökad slagkraft, utbudet till medlemmarna ökar, vi syns mera i media etc. Baksidan är att den egna organisationens profil måste tonas ner vilket minskar organisationsnyttan i ett arrangemang. Möjligheten ligger i att stärka kontakten mellan nykterister i Västra Götaland och erbjuda mer aktivitet. Vill ni att det skall göras flera gemensamma arrangemang mellan t ex IOGT-NTO och MHF (eller andra), eller skall Länsnykterhetsförbundet och NBV svara för gemensamma arrangemang? Skall vi överhuvudtaget ha flera gemensamma arrangemang inom nykterhetsrörelsen Västra Götaland? Här finns det en mycket stark uppslutning för fler gemensamma och helst utåtriktade arrangemang. Ekonomi Vi har god ekonomi inom regionen, om alla resurser förs samman. Vidare bör våra förbund vara intresserade av att satsa inom området om vi är beredda att öka arbetet och slagkraften. Därför måste vi starta en kartläggning av samhällsstödets vägar inom regionen. Vi vet vad som utgår i form av stöd till folkhälsoarbete, ungdomsarbete och studieverksamhet från regionen, men det vore intressant att sammanställa detta. Vidare vore det intressant att få en bild av de resurser som tillförs nykterhetsrörelsen i form av statsbidrag till NBV och folkhögskolorna, samt hur riksorganisationerna avsätter av statsbidrag och lotterimedel till våra orga nisationer. 15

16 Förslag och slutsatser - Länsnykterhetsförbundet och NBV tar initiativ till ett nykterhetsarbete över medlems organisationerna i kommunala kretsar och i fem delregionala områden. Inom dessa områden gör Länsnykterhetsförbundet verksamhet med stöd i folkhälsopengarna. Arrangemangen kan (skall) vända sig både till nykterhetsrörelsens medlemmar och till allmänheten. - Länsnykterhetsförbundet och NBV ger ut ett informationsblad som vänder sig till alla som betalar medlemsavgift inom den profana sektorn och till de som deltar på den kristna. Forum för debatt och information. Ett gemensamt prenumerationsregister byggs upp. - Inom dessa fem regionala områden (som kan vara de nya valkretsarna) svarar en grupp för politikerkontakter på alla tre nivåerna. - NBV bör organisera sitt arbete i en regional organisation med lokalkontor som anknyter till dessa delregionala områden. - Länsnykterhetsförbundet fortsätter att delorganisera sin verksamhet så att NBVs och Länsnykterhetsförbundets geografiska områden (fem) sammanfaller. - NBV och Länsnykterhetsförbundet samordnar all administration mellan sig vad avser ekonomi, personal etc. Med en samordnande chef! - Nykterhetsrörelsen i Västra Götaland bildar ett aktiebolag som i konsultform driver det utåtriktade alkohol- och drogförebyggande arbetet. Bolaget ägs av NBV, folkhögskolorna och Länsnykterhetsförbundet. Grundorganisationer erbjuds att köpa in sig i AB. Förslagen från strategidelen arbetas in i aktuella arbetsplaner i NBV och Länsnykterhetsförbundet Mölnlycke Janne Linde 16