Redovisning av införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017 Från sydöstra sjukvårdsregionen

Transkript

1 Redovisning av införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017 Från sydöstra sjukvårdsregionen Region Jönköpings län, Landstinget i Kalmar län, Region Östergötland Redovisningarna ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 1 november 2017

2 2 Kortare väntetider i cancervården Dnr SKL 17/01359 Redovisning sker i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om kortare väntetider i cancervården En mall för landstingens handlingsplaner för arbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF) 2017 har tidigare tagits fram av RCC, i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och SKL. Målet med regeringens cancersatsning och överenskommelsen med SKL är att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. På så sätt skapas en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet. Den viktigaste åtgärden för att åstadkomma detta är att fortsatt införa ett gemensamt nationellt system med SVF. De landsting som senast den 1 november 2017 lämnar in en redovisning enligt framtagen mall, med beskrivning av hur de arbetat under 2017 för att följa inlämnad handlingsplan, får ta del av den andra delen av stimulansmedel för Av redovisningen ska det framgå att de tio nya standardiserade vårdförloppen (SVF) har införts senast den 1 november 2017, samt att arbetet med de 18 SVF som infördes fortlöper. Ett SVF räknas som infört när en patient med välgrundad misstanke har genomgått utredning enligt SVF och startat behandling eller avslutats på annat sätt. SVF för analcancer, akut lymfatisk leukemi (ALL), peniscancer samt testikelcancer anses införda när landstinget har alla delar i arbetet på plats så att patienter kan börja remitteras enligt aktuellt SVF. Vidare ska det framgå av redovisningen hur landstingen arbetat med SVF som går över landstingsgränser. Landstingen ska redovisa sina preliminära planer för hur arbetet med SVF ska fortsätta efter 2018 och den nationella PREM-enkäten ska ha använts för de 18 SVF som implementerades Respektive regionalt cancercentrum (RCC) samordnar arbetet med landstingens redovisningar vilka ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 november De standardiserade vårdförloppen kan hämtas på

3 3 1. Uppföljning av införda vårdförlopp För närvarande finns 28 fastställda SVF. Av dessa infördes 18 SVF och tio har under 2017 införts inom hela sydöstra sjukvårdsregionen (Region Jönköpings län, Landstinget i Kalmar län och Region Östergötland). Regionalt cancercentrum sydöst (RCC Sydöst) har rollen att vara ett kompetenscentrum för att driva och stödja arbetet för en god cancervård. Gällande den faktiska implementeringen hos respektive huvudman har de tre nyckelfunktionerna tillika de tre lokala SVF-projektledarna haft en betydande roll. De har likt föregående år tillsammans med sina processgrupper på ett systematiskt sätt implementerat förlopp efter förlopp enligt den plan som gäller för Målet att samtliga 10 SVF förlopp med planerad start innan mars utgång 2017 har nåtts. En av framgångsfaktorerna är att det lokala valet vid implementeringen d.v.s. att respektive huvudmans befintliga grupper i rådande eller nybildande organisationsstrukturer har varit basen och agerat motorn i processarbetets genomförande. De lokala SVF-projektledarna har genom regelbundna avstämningar med den regionala SVF-projektsamordnaren samverkat på ett effektivt sätt. Utöver detta har ovanstående gruppering samarbetat med RCCs processamordnare, RCCs repr. i nationella PREM-gruppen, RCCs repr. i den nationella KVÅ-gruppen, RCCs statistiker och RCCs verksamhetschef. Dessa möten har varit en bidragande faktor till att arbetet kontinuerligt jämförts med målet att i möjligaste mån likrikta genomförandet i hela sydöstra sjukvårdsregionen. De lokala SVF-projektledarna har också haft två terminsavstämningar med den sjukvårdsregionala SVF/IT-gruppen. Målet med dessa avstämningsmöten är att nå likriktad vårddokumentation inom sydöstra sjukvårdsregionen. SVF/IT-gruppen är ett av de uppdrag som sydöstras programgrupp esamverkandeprocesseriregionen (espir) har att hantera. espir har ett övergripande uppdrag från den regionala sjukvårdsledningen (RSL) som först och främst innebär att likrikta arbetet kring vårddokumentationssystemet Cosmic, men har också fått specifika uppdrag inom cancervården som NPÖ och SVF. Vid ett av de sjukvårdsregionala processledarmötena deltog ordförande i espir, där han gav en statusinformation kring respektive uppdrag inom espir samt att specifika frågor kring SVF och behovet av IT-stöd diskuterades. Samarbetet med SKL och de övriga fem sjukvårdsregionerna fungerar bra vilket har stor betydelse för både sjukvårdsregionen och för de enskilda huvudmännen. En av utmaningarna när man efter 2018 går över från projekt till förvaltningen är att säkerhetsställa att det fortsatt sker ett strukturerat samarbete på nationell nivå, så att förutsättningarna för en jämlik cancervård kvarstår. Under 2017 har RCC Sydöst stärkts med funktionerna på nationell nivå gällande representationen i KVÅ-gruppen samt i PREM-gruppen.

4 4 RCCs ledningsgrupp har regelbundet fått återkoppling och visat förståelse för att de jämförelsedata som den nationella databasen visat ännu inte nått den nivå på kvalitet som förväntas. Som ett led i att öka kvaliteten i de data som registreras lokalt och redovisas nationellt, har RCCs statistiker påbörjat arbetet med att utveckla stödet till de tre lokala projektledarna för SVF. Att antalet behörigheter/tillgång till rådata från nationella SIGNE-databasen för varje landsting/region är begränsat gör det sårbart och svårt att kvalitetssäkra. Åtkomsten på rådata har efterfrågats i takt med att det inskickade underlaget blivit allt större. Sydöstras SVF-projektledare arbetar kontinuerligt med att validera den data som ges, men behov av fördjupad resultatåterkoppling finns. I samband med att SVF-rapporten 2016 redovisades för den sjukvårdsregionala politiska nämnden vid namn Samverkansnämnden (SVN) framhölls behovet av att framgent kunna följa de tre länens regiongemensamma data. Med anledning av detta fick RCCs ledningsgrupp i uppdrag att ta fram sjukvårdsregionala rapporter, som skulle beskriva status för SVFs införande på en övergripande nivå. RCCs ledningsgrupp har under 2017 fått ta del av olika förslag och har för avsikt att på hemsidan/sydost kunna publicera regiongemensamma data i december Sydöstra ser att det SVF införande som skett i över två år fortsatt är en utvecklingsprocess. Det ständigt utvecklande och anpassade arbetssätten arbetar för att nå det nationella målet Införande av tio nya SVF under 2017 a) När infördes de tio nya vårdförloppen? I takt med att samtliga SVF för 2017 presenterades under hösten 2016 enades de tre landsting/regionerna inom Sydöstra sjukvårdsregionen om två startdatum för 2017, 15 februari och 15 mars. I respektive landstings/regions rapport anges det specifikt hur koordinatorfunktionen och obokade tider tillämpas. Vårdförlopp Införande av koordinatorfunktion Införande av obokade tider Analcancer Akut lymfatisk leukemi (ALL) Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Livmoderhalscancer (cervixcancer) Livmoderkroppscancer (endometriecancer) Njurcancer Datum för start av SVF

5 5 Vårdförlopp Peniscancer Skelett- och mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer Testikelcancer Införande av koordinatorfunktion Införande av obokade tider Datum för start av SVF b) Har införandet av de tio nya vårdförloppen följt handlingsplanen eller har det skett justeringar? I så fall varför och på vilket sätt? Ja införandet av de tio nya vårdförloppen har följt handlingsplanerna för Nuläge De tre landstingen/regionerna har infört samtliga 28 SVF som planerat. Läs mer i respektive rapport där a-d besvaras. a) Beskriv nuläget för samtliga 28 SVF. Beskriv också om utredningsgången fungerar som planerat. För de 18 SVF som infördes begränsas redovisningen till det som har skett efter att 2017 års handlingsplan lämnades in. b) Har det förändrade arbetssättet som SVF innebär stabiliserat sig? c) Har landstinget sedan handlingsplanens lämnades in vidtagit några åtgärder avseende systemet för uppföljning av SVF med hjälp av KVÅ kodning. d) Hur kvalitetssäkrar landstinget data som rapporterats in till den nationella väntetidsdatabasen? 1.3 Antal patienter som genomgått respektive SVF En sammanställning på hela sydöstras antal startade patienter per förlopp och dess flöde redovisas av visuella skäl inte i en och samma tabell. Sammanfattningsvis har samtliga tre landsting/regioner haft patienter i samtliga förlopp, se respektive läns rapport inkluderat tabell.

6 6 2. Utvecklingsarbete och utmaningar 2.1 Stöd till utvecklingsarbete a) Beskriv hur landstinget har gett stöd till verksamheternas utvecklingsarbete avseende införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införandet av koordinatorfunktion samt obokade tider. b) Beskriv övrigt utvecklingsarbete som har haft betydelse för införandeprocessen och för SVFarbetet i sin helhet. c) Begränsa beskrivningen till det som skett efter att 2016 års redovisning lämnades in. De tre landstingen/regionerna har fortsatt tillämpat det arbetssätt som initierades 2015/2016 vilket innebär att de säkrat att samtliga berörda vårdenheter inom primärvården varit delaktiga i införandet. De digitala remisserna med innehåll/kriterier som stöd för välgrundad misstanke involverar primärvården på ett systematiskt sätt. För att särskilt följa upp hur primärvården involverats i införande av SVF har RCC tillsatt en sjukvårdsregional processledare på 50 % under Läs mer om detta under punk 3.3 primärvård. De tre landstingen/regionerna har dessutom i samband med varje start av SVF säkrat att den specialiserade vården haft förutsättningar att hantera mottagandet av remisser välgrundad misstanke, haft koordinatorer som stöd samt infört arbetssättet med obokade tider. I samband med att sydöstra genomfört sina sjukvårdsregionala möten har frågor kring remisser, KVÅ-kodning, överflyttning av SVF-patienter, NPÖ och dess informationsmängd, bildhantering och e-remiss diskuterats. En överflyttningsremiss med svarsmall har överenskommits. Överenskommelsen i sjukvårdsregionen har i syfte att underlätta för remittenter och remissmottagare av SVF-patienter i väntan på e-remiss. Genomförda regiongemensamma lärandetillfällen 2017 Utvecklingskraft cancer: Den årligt återkommande regionala konferensen ägde i år rum den 18:e maj i Kalmar. Konferensen som gick under temat Före och efter cancer gav 170 medarbetare möjlighet att ge extra fokus. primärvård, prevention, cancerrehabilitering och några starka inslag av patient- och eller närstående med erfarenheter s.k. patientberättelser som hjälper oss i arbetet med att fokusera på dem vi är till för. Palliation Sydöst: Den sjätte regionala konferensen om palliation kommer att anordnas i september 2017, denna gång i Linköping. 360 samlades för att få fördjupad kunskap under temat våra yttre och inre betydelsefulla rum. Ämnen som berördes var exempelvis medicinsk yoga, hjärntrötthet, miljön i akutsjukvården ur en närståendes perspektiv, naturens betydelse i palliativ vård och HLR och livsuppehållande behandling, regler, etisk diskussion

7 7 MDK: Ett av flera andra regionala lärandetillfällen som genomförts är bl.a. den om multidisciplinära konferenser som genomfördes den 11 oktober i Alvesta. Under det tillfället samlades en tvärprofessionell grupp för att följa upp och utveckla arbetet med att utveckla innehåll, standarder, rutiner gällande den sjukvårdsregionala MDK. Två arbetsgrupper presenterade preliminära förslag för 1) - en sjukvårdsregional riktlinje för MDK och 2) en sjukvårdsregional teknisk standard för uppkoppling till MDK. Grupperna kommer under november att ta fram beslutsunderlag till RCCs ledningsgrupp för beredning inför beslut i RSL. Cancerrehabilitering: Dagen efter den 12 oktober genomfördes nästa lärandetillfälle med fokus på Cancerrehabilitering. Då möttes andra tvärprofessionella grupper i Nässjö för att fortsätta det regionala arbetet utifrån den kartläggning som påbörjades i maj. Dessa fyra omnämnda större konferenser och lärandetillfällen är goda exempel på den variation av forum som sydöstras medarbetare deltar i där både micro- och mesonivån deltar. Dialogen och medskicken till och från marconivån exempelvis när SKL och Socialstyrelsen sammankallar skapar goda förutsättningar så att man på nationell nivå kan hålla ihop och följa upp helheten inom den komplexa cancersjukvården. Som exempel deltog de lokala SVF-projektledarna tillsammans med den regionala samordnaren vid Socialstyrelsens nationella möte den 21 september. Där fick alla landsting/regioner ta del av resultatet av den kartläggning som Socialstyrelsen genomfört gällande koordinatorer och undanträngningseffekter. I handlingsplanen för 2017 beskrev sydöstra att det initierats ett forskningsprojekt med syfte att belysa eventuella undanträngningseffekter sedan start av införandet av SVF. I projektansökan beskrivs att projektet genomförs som ett gemensamt forskningsprojekt mellan Region Östergötland, Landstinget i Kalmar län och Region Jönköpings län vilka alla ingår i RCC Sydösts ansvarsområde. Registerdata kommer att hämtas och analyseras från patientjournaler, cancerregister och SCB-register (LISA-databasen). Ansökan har skickats till Etiska prövningsnämnden (EPN) och sydöstra har fått ett preliminärt godkännande, med krav på vissa kompletteringar. Sydöstra planerar att påbörja studien så fort man får slutgiltigt godkännande från EPN. 2.2 Utmaningar Beskriv utmaningarna med införandet av årets SVF och med SVF-arbetet i sin helhet: a) Hur har landstinget omhändertagit de utmaningar som beskrevs i handlingsplanen 2017? b) Har det uppstått oförutsedda utmaningar? Om ja, beskriv vilka och hur ni har löst dessa utmaningar.

8 8 c) Hur har landstinget arbetat med att följa och åtgärda befarade undanträngningseffekter? Följande gemensamma sydöstra utmaningar lyftes fram i handlingsplan för 2017 vad har hänt? Utmaning Planerad åtgärd Vad har hänt? Att kvalitetssäkra indata innefattade dokumentation och kodning Att validera utdata för att säkra att målsatta ledtider nås. Utökat antal MDK Lokala angreppsätt, se sep. handlingsplaner samt hålla i pågående regionala samverkansgrupper kopplade till vårddokumentation Utveckla det pågående regionala och nationella samarbetet. Nytillträdd regional representant i nationell KVÅ-grupp har tillsatts Lokala angreppsätt, se sep. handlingsplaner samt följa det regiongemensamma arbetet Arbete kvarstår, de återkommande mötena är av betydelse. Utöver de lokala SVF-projektledarna sker dialog med RCCs representant i nationell KVÅgrupp, RCCs statistiker och RCCs verksamhetschef. I den nationella gruppen där de regionala projektledarna möts har man initierat ett arbete med målet att validera data - för samtliga förlopp. Se ovan samt att SVF-grupperingen fått extra stöd av genom att den regionala representanten har kunnat rapportera och återkoppla till/från den nationella KVÅ-gruppen Baslinemått=antal MDK för mätperiod inom sydöstra kan inte fångas. De mått som finns är en sammanställning från INCA kvalitetsregister d.v.s nuläge inom sydöstra jämfört övriga landet. Nivåstrukturering Överlämning annat landsting Följa det nationella och regiongemensamma arbetet Fortsätta arbeta för att de tre vårddokumentationssystemen ska nå säkerhetsställd direktöverföring. Se bild 1 spindeldiagram (i direkt anslutnings till denna tabell) Respektive landsting/region har följt såväl det nationella som det regionala arbetet. Där det beslutats om ändringar i flöde har revideringar gjorts både hos berörd verksamhet och de rutiner som berörts Med syfte att underlätta för remittenter, remiss- och svarsmottagare av SVF-patienter, har en överflyttningsremiss med svarsmall överenskommits. Detta i väntan på e-remiss. Arbete kvarstår med att överföra en större informationsmängd till NPÖ.

9 9 Bild 1 källa INCA kvalitetsregisterdata 3. Information och förankring 3.1 Patienter och närstående Hur har landstinget involverat patient- och närståendeföreträdare i arbetet med SVF under året? Sydöstra har en etablerad och hög grad av involvering gällande patient- och närstående. I RCCs ledningsgrupp finns två patientföreträdare tillika ordinarie ledamöter. Patient- och närstående är också en naturlig samarbetspartner i alla de forum som RCC Sydöst driver. Som exempel finns representationen vid alla de tillfällen som omnämns i stycke 2.1 stöd i utvecklingsarbetet. Sydöstra har dessutom bidragit till att patientföreträdare fortsatt varit delaktiga i framtagning av SVF centralt. En mer preciserad beskrivning av hur patient och närstående involverats som medskapare i de lokala processerna anges i respektive landstings/regions rapport.

10 Privata vårdgivare Hur har landstinget involverat representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF under året? Här finns ingen sjukvårdsregional aktivitet att redovisa, läs istället det som anges i respektive landstings/regions rapport. 3.3 Primärvård Hur har landstinget säkerställt att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF? RCC Sydöst har under 2017 anställt en projektledare på 50 % i syfte att följa de insatser som genomförts under hela projektet. RCCs projektledare har genom uppsökande verksamhet påbörjat dialoger med ett femtontal av primärvårdens enheter inom sydöstra. Dialogerna sker på plats hos de enheter som erbjudits att delta och följande frågor belyses. Era erfarenheter och upplevelser? Hinder? Möjligheter? Vad har SVF inneburit för er? Några SVF svårare än andra? Malignt melanom, vida tratten på urinblåsa Vad saknar ni? Hur informerar ni patienten? Vilka data har ni fått till er? Hur använder ni den? Arbetet med resultat återkoppling i stort PREM-enkäten Appen- alarmsymtom Syftet med dialogmötena är att inventera erfarenheter och upplevelser kring SVF, presentera status och nyheter kring SVF, inventera behov av stöd i arbetet med SVF samt visa stödjande verktyg i arbetet med SVF. Dialogerna har inte slutförts ännu, men det som framkommit är intressant. Med reservation för det ringa underlaget finns det ändå några återkommande exempel på svar/citat som är värda att lyftas fram. - man känner stöd av digital remissmall - man ser fördelar för patienten bl.a. genom att de får en snabbare process - man upplever att standardisering ger ett stöd för både personal och patient - man upplever att dialog innehållande resultatuppföljning är av värde och att de behöver diskutera dessa data för att styra mot en förbättrad utveckling - man beskriver att införande av SVF i sig inte inneburit någon extra belastning då patientgruppen redan fanns - man beskriver att den information som ges från de drivande projektgrupperna alltid kan återkomma, då det ständigt sker en omsättning av medarbetare

11 11 - att Appen inte använts så mycket då det inte känts relevant i det direkta patientmötet.mobilanvändandet i sig kan anses provocerande. - att det i det stora hela upplevts ok att delge patienterna information om VGM och att informationsbladet vid vissa tillfällen varit ett stöd. - att den vida tratten i vissa förlopp upplevts för stor och att man inom primärvården anat att mottagande kollegor inom specialistvården belastats i onödan. Den uppsökande verksamheten med dialoger fortsätter in i Utöver dialogerna har projektledaren bjudit in sig till respektive läns större primärvårdsforum och andra möten där primärvården möts för att diskutera verksamhetsuppföljning. Till sitt stöd har projektledaren för primärvård haft med sig SVF-projektledarna vilket givit ytterligare en möjlighet för primärvården att på ett naturligt sätt ställa frågor och svar kring respektive SVF och dess upplägg/organisation. Läs mer om de lokala primärvårdstödet i respektive landstings/regions rapport. 3.4 Överföring av information över landstingsgränser Hur har landstinget löst frågor angående att överföra och säkra informationen för uppföljning när flera landsting delar på ansvaret för ett enskilt SVF? a) Hur har landstinget arbetat för att säkerställa att den fastställda nationella rutinen för överföring av patient i SVF mellan landsting följs?* Inom sydöstra sjukvårdsregionen har man tagit fram en remiss- och svarsmall som innehåller fasta val så att den information som ska lämnas över är standardiserad och obligatorisk att svara på. Denna remiss finns i Cosmic där övriga remissmallar för SVF finns och verksamheterna har fått information och genomgång av den vid uppföljningsmöten. En pilotstudie för e-remiss har genomförts i sydöstra regionen, bl.a. inom hematologi, det har fallit väl ut och vi inväntar breddinförande. b) Planerar landstinget några ytterligare åtgärder för att säkra informationsöverföring mellan landsting? De tre lokala projektledarna delger varandra data gällande såväl inregistrering som utdata. De stämmer därmed av dem med mottagande landsting för att säkra att det blir korrekt. *

12 12 4. Uppföljning 4.1. Nationella mätpunkter Hur har landstinget följt upp och använt resultaten av de nuvarande nationella mätpunkterna i arbetet med SVF? Vi följer den data som presenteras nationellt och ser fram emot att samtliga SVF presenteras även om validiteten gällande ledtiderna fortfarande upplevs osäkra och kräver fortsatt arbete med validering på alla nivåer, nationellt, regionalt och lokalt. Statistiker på RCC Sydöst levererar en regional utdatarapport utifrån de nationella siffrorna. De tre SVF-projektledarna diskuterar resultatet av den tillsammans med mätpunkterna man fångar i sina egen lokala utdata gällande samtliga SVF. Läs mer i respektive landstings/regions rapport. 4.2 Patienternas upplevelse av SVF För att få ta del av medlen ska den PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC användas även under Kravet gäller för alla de 18 SVF som har implementerats under Önskvärt är att även de SVF som införs 2017 utvärderas med enkäten. a) Hur har landstinget att använt PREM-enkäten för de SVF som infördes ? b) Har landstinget använt sig av PREM-enkäten för de SVF som införts 2017? c) Kommentera svarsfrekvens och antalet utskickade respektive inkomna enkäter i förhållande till landstingets storlek. För vilka SVF finns tillräckligt mycket data för att se resultat? Inkludera den data som finns tillgänglig i analysverktyget när denna redogörelse färdigställs. d) Hur har landstinget analyserat och tillgodogjort sig resultaten av PREM-enkäten? Sydöstra har skickat ut enkäter till personer inom samtliga 28 förlopp. Antalet enkäter som skickats ut inom sydöstra jan-mars 2017 var totalt 1438 st. Fördelat 438 i Kalmar, 551 i Jönköping, 449 i Östergötland. Svarsfrekvensen för sydöst under samma period ligger på 60 % (riket 58 %) Kalmar 63 % Jönköping 57 % Östergötland 61 %. Som tidigare redovisats är svarsfrekvensen högre för patienter som fått en diagnos (70 %) jämfört med de som inte fått någon diagnos (54 %) Samma trend ses för riket. Svarsfrekvensen är något bättre för män (65 %) jämfört med kvinnor (56 %). Upplevelserna är dock mycket snarlika bortsett från att kvinnor verkar uppleva ett något bättre emotionellt stöd jämfört med män. Mönstret är det samma för riket. Det sammantagna resultatet är bra, se bild (2) nästkommande sida.

13 13 Bild 2 Perioden 1 jan till 31 mars 2017, sammanställt från patientenkat.se - fotnot 1 1 Sydöstra vill framhålla att 89 % av patienterna inom sydöstra är nöjda med den vård de fått jämfört riket (87 %). Sammantaget så ligger sydöstra högre än riksgenomsnittet för samtliga dimensioner se nedanstående bild (3). Bild 3 Perioden 1 jan till 31 mars 2017, sammanställt från patientenkat.se se fotnot 1 1

14 14 Fem landsting/regioner i riket rapporterar ett positivt helhetsintryck på 90 % eller mer. Två av dessa ligger inom sydöstra (Östergötland på plats 1 och Kalmar på plats 4). För att kunna utveckla analysarbetet inom ett avgränsat diagnosområde och jämföra mellan olika områden krävs ett större patientunderlag. I takt med att större datamängd kan presenteras kommer fördjupade analyser att genomföras på såväl lokal som regional nivå. 5. Erfarenheter av 2017 års arbete Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2017 lett till förändringar i upplägget inför arbetet 2018? I så fall på vilket sätt? Övergripande för sydöstra är att man fortsatt håller i de angreppsätt man påbörjat och ger det stöd som krävs för att berörda medarbetare ska kunna gå från projekt till förvaltning utan att några större justeringar krävs. 6. Planering för fortsatt arbete efter 2018 Målet för de årliga överenskommelserna är att de insatser som ingår ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet och att resultaten av arbetet ska bli tydliga, för både landstingen och för invånare och patienter, genom att de SVF som ingår i överenskommelserna är implementerade. År 2020 är målet att 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett SVF och 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive SVF inom utsatta maximala tidsgränser. Regeringen avser att följa utvecklingen. a) Beskriv hur landstinget har arbetat för att SVF-arbetet ska fortsätta efter 2018 samt för att målet 2020 ska nås. I punkt 5 ovan angavs att man fortsatt ger det stöd som krävs för att berörda medarbetarna ska kunna gå från projekt till förvaltning utan att några större justeringar krävs. För att målet 2020 ska nås krävs att man har en ökad mängd validerad data som ger en säkrare bild av hur nära eller hur långt ifrån varje verksamhet är målet 70 % i varje enskilt förlopp. Inom vissa förlopp kan målet vara lättare att nå än inom andra förlopp, här kan den kommande överenskommelsens innehåll vara av stor betydelse. Läs mer under punkten 8 inför överenskommelsen b) Cancersatsningen ska utformas så att erfarenheter, slutsatser och resultat så långt möjligt kan komma till nytta även på andra områden inom hälso- och sjukvården. Har landstinget sedan inlämnandet av handlingsplanen fått erfarenhet av spridning av resultat eller förslag på hur detta arbete ska fortsätta? Ja, som ett exempel har sydöstras regionala medicinska programgrupp (RMPG) psykiatri påbörjat arbete med att ta fram standardiserade utredningsprocesser för neuropsykiatriska diagnosgrupper. Verksamhetschef för RCC Sydöst har dessutom deltagit i möte med RMPG psykiatri för en diskussion om lärdomar från RCC processen inför bildande av likvärdigt kompetenscentrum s.k. Regionalt Centrum Psykisk Hälsa (RCPH). Läs mer i respektive landstings/regions rapport.

15 15 7. Ekonomi Ge en översiktlig bild av hur stimulansmedlen har använts och vad återstående medel kommer att användas till. Hur mycket av medlen kommer att föras över från år 2017 till 2018? Hur stimulansmedlen har använts kommer inte att påverka utbetalning av medel, men informationen är av värde inför diskussion av ny överenskommelse för 2018 mellan regeringen och SKL. Läs mer i respektive landstings/regions rapport. 8. Inför överenskommelsen 2018 Delge oss gärna områden, synpunkter och erfarenheter som kan vara viktiga att ta med inför arbetet med överenskommelsen för Målet 2020 Sydöstra är positiv till målet 2020, men ser stora utmaningar i att nå det. För att nå målet år 2020 krävs en ökad mängd validerad data som ger en säkrare bild av hur nära eller hur långt ifrån varje verksamhet är målet 70 % i varje enskilt förlopp. Vissa förlopp kan vara lättare andra svårare att nå, här kan den kommande överenskommelsens innehåll vara av stor betydelse. Ledtidsmätningarna - viktigt att validiteten kan säkras, hur gör vi det tillsammans? De regionala projektledarna har påbörjat ett gemensamt nationellt valideringsarbete. Ett förslag från sydöstra är att samtliga landsting/regioner under 2018 bjuds in till nationella workshops kring tolkning och användning av olika KVÅ koder. På samma sätt bör även likande nationella workshops för validering av data som redovisas i SIGNE databasen erbjudas. Fortsatt uppföljning Sydöstra ser behov av fortsatt nationell uppföljning. Det är dock av stor vikt att man tydliggör vilken nationell organisation som ställer de kraven på kvalitet och uppföljning? Det vill säga blir det ett uppdrag för a) Nationell Samverkan Kunskapsstyrning (NSK) b) Nationellt Programområde Cancersjukdomar (NPO) eller c) RCC? Täckningsgraden i SVF relaterat till cancerregistret/kvalitetsregistret är en grundläggande mätpunkt. Det är viktigt att det tas fram en nationell strategi för att kunna genomföra mätning av täckningsgraden kopplat till målet 70 % av alla cancerpatienter som genomgått SVF. Måttet måste tidigt under år 2018 definieras och visualiseras. Cancervården går snabbt framåt inte minst vad det gäller att kunna erbjuda behandlingar d.v.s. alternativ 2:a och 3:e linjens insatser där man historiskt avstått ifrån att behandla. Hur möter man utmaningen i att säkerställa att alla vårdprogram inkluderat de specifika vid SVF revideras i den takt som krävs utan att öka bördan på de vårdaktörer som parallellt har det primära uppdraget att möta, behandla och följa upp de patienter som berörs i realiteten.

16 16 Pedagogiska förändringar SVF ger oss en mer balanserad bild av hur många patienter som inom vilken tid får vilken typ av behandling. Fortsatt krävs arbete för gemensam tolkning av termer och begrepp avseende SVF, som exempel kan nämnas att det är en pedagogisk förändring som behöver äga rum för att få genomslag i att cytostatika som symtomlindring ska registreras som start av behandling enligt SVF. Tidigare har det funnits ett starkt fokus på väntetider till kirurgi det har ändrats i och med införandet av SVF. Finns behov av att utveckla koderna för start av behandling för att kunna särskilja kurativ och palliativ behandling? Processtänket Att arbeta i med patienten i fokus och se flödet som en huvudprocess har för många vårdaktörer varit en utmaning. Arbetssättet som av den enskilde kräver helhetssyn parallellt med att den tvärprofessionella specialistkompetensen ska integreras har utvecklats under denna projektperiod. Nästa utmaning blir att fortsatt våga hålla i processtänket och se de patient- och professionsvinster som arbetssättet medför. För att utveckla personcentrad vård bör cancerrehabilitering och onkologisk kompetens komma in tidigare i vårdförloppet än vad som faktiskt sker idag. Projekt-Förvaltning o Ledarskapets roll på såväl micro-, meso- som macronivå kommer sannolikt vara en avgörande faktor för att arbetet fortsatt ska tillämpas efter projekttidens utgång. Hur kan man i samverkan stödja dessa ledare? o Upparbetade nätverk En annan av utmaningarna som även nämndes inledningsvis är att det finns behov av att på nationell, regional och lokal nivå fortsatt hålla i upparbetade och etablerade nätverk. Dessa nätverk kommer sannolikt ha stor inverkan på hur landets sjukvårdsregioner kan ställa om från projekt till förvaltningen. Sydöstra ser behovet av att säkerhetsställa att det fortsatt sker ett strukturerat samarbete så att förutsättningarna för en jämlik cancervård kvarstår. Verksamheter inom primärvård har stora utmaningar i att skapa kontinuitet på personalsidan. SVF som strukturerat beslutsstöd har enligt utvärderingar underlättat arbetet med de patienter som söker för välgrundad misstanke om cancer. Nästa steg i att stödja kan ex. vara genom att genomföra verksamhetsdialoger i likhet med de triangelrevisioner som genomförs inom NPO stroke, astma KOL och diabetes.

17 17 Bilagor Srinivas Uppugunduri Verksamhetschef RCC Sydöst Leni Lagerqvist Regional projektsamordnare RCC Sydöst