BIOT02 Praktik int stud BIOTxx Projekt int stud. Övriga kurser

Transkript

1 Planering HT2013 MOBA01 Cellbiol BIOA01 GenoMibi BIOB09 Zoofys BIOC01 Humanfys BIOC02 Ekologi BIOF02 Humanbiol BIOK01 Kand- kurs BINP11 Bioinfo BIOR11 Mossor, lav BIOR14 Farmakologi BIOR16 Immunologi BIOR17 Limnol BIOR18 Mikrobiol BIOR20 Sinnesbiol BIOR23 Naturvård BIOR24 Markekol BIOR26 Växtbiol BIOR30 Teor ekol BIOR35 Evol Zooekol BIOR41 Ekotox BIOR49 Molgen euk BIOR50 Näringsfysiologi BIOR58 Neurobiol BIOR63 Mol mikrob BIOR65 Marinekol BIOR67 Fiskekol BIOR69 Pop/ekologi BIOR73 Mossor BIOR74 Växtekol BIOS02 Modellering BIOS04 Ekol fo- fält BIOS11 Vet- metodik BIOT01 Praktik BIOT02 Praktik int stud BIOTxx Projekt int stud BINP25,40 Bioinfo, projekt BINP41Bioinfo Ex- arbete BINP44 Bioinfo, praktik Huvudlärare (förslag) Claes Wohlfart Torbjörn Säll Eric Warrant Ronald Kröger Jep Agrell Erik Svensson Bengt Hansson Nils Cronberg Bodil Sjögreen Björn Weström Karin Rengefors Nora Ausmees Dan- E Nilsson ÅkeL indström Per Bengtsson Allan Rasmusson Jörgen Ripa Dennis Hasselqvist Olof Berglund Marita Cohn Björn Weström Eric Warrant Per Carlsson Anders Persson Stefan Andersson Nils Cronberg Michael Hedrén Anders Brodin Olle Anderbrant Per Lundberg Lotta Persmark Tina Ledje Tina Ledje Lotta Persmark Övriga kurser MNXA01 Jorden, BIMM13 Cell- o vävn BIMM14 Klin kem o gen TEK015 Människans fys TEK295 Cellens biol FFF01 Nanointro VBR180 Riskanalysmetoder VVR111 Hydr/akv eko Jep Agrell Stina Oredsson (ej biol inst) Fredrik Johansson Fredrik Johansson (ej biol inst) Olof Berglund Lars Anders Hansson

2 DELKURSER MOBA01 Biologi: Cellbiologi/Biology: Cell Biology Grundläggande mikrobiologi / Basic Microbiology: 4.5 hp Cellens struktur och funktion/ Cell Structure and Function: 5.5 hp Replikation, Transkription och translation/ Replication, Transcription and Translation: 3.5 hp Laborationer/ Laboratory Work: 1.5 hp BIOA01 Biologi: Genetik och mikrobiologi/ Biology: Genetics and Microbiology Mikrobiologi/ Mikrobiology: 6.0 hp Genetik/ Genetics: 7.5 hp Laborationer/ Laboratory Work : 1.5 hp BIOB01 Biologi: Botanik/ Biology: Botany Fysiologi och systematik/ Physiology and Systematics: 8.0 hp Laborationer och gruppövningar / Laboratory Work and Group Assignments: 4.0 hp BIOB02 Biologi: Zoologi/Biology: Zoology Djurens utveckling och systematik/ Animal Development and Taxonomy: 5.0 hp Zoofysiologi/ Animal Physiology: 5.0 hp Laborationer/ Laboratory Work: 2.0 hp BIOC02 Biologi: Ekologi/ Biology: Ecology Teori/Theory: 7,5.0 hp Fältarbete och gruppövningar / Field Work and Group Assignments: 7,5 hp MOBA03 Biologi: Molekylärbiologi/Biology: Molecular Biology Teori /Theory : 8 hp Laborationer och grupparbeten /Laboratory work and group assignments: 7 hp BIOB09 Biologi: Zoofysiologi/ Biology: Animal Physiology Zoofysiologi/ Animal Physiology: 7,5 hp BIOB03 Biologi: Floristik/Biology: Floristics Floristik/Floristics: 3 hp BIOB04 Biologi: Faunistik/Biology: Faunistics Faunistik/Faunistics: 3 hp GUN/

3 Studenternas*arbetsmarknad. Master'i'molekylärbiologi'(136'studenter)5 Master'i'Biologi'(102'studenter)5 Studerande) 6%) Studerande) 4%) Arbetslös) Arbetslös) 6%) Yrkesarbete)övrigt) Doktorand) 2 Yrkesarbete)övrigt) 12%) Yrkesarbete) Biologirelaterat) 15%) Doktorand) 63%) Yrkesarbete) Biologirelaterat) 50%) Biologer,)arbetsgivare)(51)stud)) Molekylärbiologer,)doktorander)(62)stud)) 23%) 31%) 21%) LU:)Med)fak) 16%) Kommun) Länsstyrelse) 22%) 53%) Universitet) Statlig) privat) 3%) LU:)Biol)inst) LU:)LTH)och)kemi) 15%) Annat)svenskt)univ) Utländskt)univ)

4 Yttrande från Biologiska institutionen över Modell för fördelning av resurser till utbildning på grund- och avancerad nivå inom naturvetenskapliga fakulteten Sammanfattning: Uppdraget som fakultetens arbetsgrupp hade var att föreslå en ny modell som motverkade fakultetens överproduktion av studenter. Den nu föreslagna modellen ger ingen tydlig lösning på detta problem, vilket är vår huvudsakliga invändning mot den föreslagna modellen och gör att vi ställer oss negativa till modellen i dess nuvarande form. Vi anser dock att med nedanstående modifieringar vad beträffar hur uppdraget bestäms för varje institution bör modellen kunna införas redan i år. Vi är alla medvetna om att överproduktionen av studenter måste begränsas av flera skäl, inte minst för att förbättra de enskilda kursernas tilldelning. Biologiska institutionens inställning är att den nuvarande kurstilldelningen redan är på gränsen till katastrofalt otillräcklig, och att den förväntade nedskärningen framöver innebär att vi måste minska antalet studenter till den nivå som tilldelningen är avsedd för, om vi ska kunna fortsätta ge en utbildning vi kan ta ansvar för. Vi anser att en total minskning av studerandeantalet är nödvändig och önskvärd och har också börjat diskussioner om hur detta ska ske inom biologin. Förslaget på en ny fördelningsmodell av GU- medel innefattar flera bra och behövliga punkter. Förslaget innebär ett enklare och mycket mer ändamålsenligt sätt att räkna: de olika viktfaktorerna har avrundats, HÅS används istället för Ni- värden t ex. Det är positivt att en faktor införs som tar hänsyn till genomströmningen på kurserna, samtidigt som den föreslagna modellen beskriver ett system där risken för en sänkning av kurskraven bör vara begränsad. Vi välkomnar också att fakultetens olika kurser klassas individuellt. En delvis ny kursklassificering föreslås. Den tidigare indelningen av institutioner med en antingen hög eller låg grad av laborativa inslag, samt en klass för examensarbeten kompletteras nu med en ny klass, övriga kurser. Kriterierna för denna nya klassificering måste specificeras tydligare. Det nya modellförslaget ger dock i sin nuvarande form inte något incitament för institutionerna att begränsa antalet studenter och därmed minska fakultetens överproduktion. I modellen föreslås visserligen att institutionernas uppdrag årligen ska fastställas i diskussioner mellan institutionen och fakultetsledningen. Som vi förstår det ska dessutom uppdraget fastställas per kurs. Dessa diskussioner kommer alltså att bli avgörande för institutionernas tilldelning, men vilka kriterier som ska användas är inte kända och inte fastställda i något fakultetsgemensamt forum. Det blir inte heller någon tydlig långsiktighet som medger en strategisk anpassning för institutionerna. Förslaget redovisar inte hur eventuella begränsningar i antagningen ska ske. Vid diskussioner har generella begränsningar inom fakulteten föreslagits, som t ex antalet studenter på nybörjarkurser. Det är vår övertygelse att det istället är institutionerna själva som bäst kan avgöra var och hur begränsningarna ska ske. Men institutionen måste vara förvissad om att de neddragningar och begränsningar som görs av studerandeantalet resulterar i att institutionen får en bättre tilldelning per student, och att följden inte blir att man själv får en ännu mindre del av kakan. Det är också viktigt att modellen är förutsägbar och någorlunda långsiktig. Om man lyckas dra ner på antalet studenter får detta inte innebära att institutionens procentuella tilldelning minskar. Den föreslagna modellen skulle delvis kunna modifieras så att fakulteten i samråd med institutionerna ger varje institution en GU- tilldelning som en viss % av fakultetens GU- medel.

5 Denna summa motsvarar sedan ett visst minsta uppdrag på ett fixt antal HÅS. I princip innebär detta att om man följde de tidigare principerna för tilldelning skulle institutionerna få samma tilldelning som tidigare, men vi skulle få det även om vi minskade antalet HÅS med 25 %. Som exempel kan nämnas att Biologiska inst idag står för ca 25 % av fakultetens grundutbildning (ca kkr och ca 445 HÅS). Vi skulle då behålla denna tilldelning, men samtidigt kunna minska vår utbildningsverksamhet till 335 HÅS. Tilldelningen skulle dock ändras till viss del beroende på de tidigare nämnda nya förslagen i modellen. Man bör heller inte bara titta på förra årets verksamhet utan kanske titta på medelvärden för t ex de sista fem åren. Hur stora minskningar i GU- verksamheten som är rimliga måste diskuteras för varje institution. Detta skulle ge institutionerna ett mycket tydligt incitament att se över hur en minskning av studerandeantalet kan åstadkommas. Vi har specifika kommentarer vad gäller följande: - Det måste säkerställas att den inhämtade statistiken (från t ex Kuben) fungerar och är tillförlitlig. Den föreslagna modellen är komplex och innebär att en manuell kontroll av allt underlag blir omfattande. - Utfallet av ändringar i modellen måste analyseras ur en strategisk synpunkt. I den testkörning som presenteras får t ex kemi en lägre tilldelning är tidigare, vilket inte är önskvärt. - Vid klassificeringen av distanskurser önskar vi att modellen tar hänsyn till att våra distanskurser innehåller relativt stora fältmoment, vilket naturligtvis gör dessa kurser mycket dyrare än rena distanskurser. Två av våra distanskurser ingår i ett nordiskt masterprogram i systematik. Avsikten med detta program var att man tillsammans inom de medverkande nordiska universiteten skulle kunna erbjuda ett gemensamt starkt program inom systematik, samtidigt som kursutbudet i dessa ämnen skars ner radikalt vid de individuella universiteten. Lund den 15 maj 2013, Carin Jarl- Sunesson Huvudstudierektor, bitr prefekt Christer Löfstedt Prefekt