Nulägesbeskrivning av grundutbildningen inom det som kommer att ingå i ett framtida Biologicentrum

Transkript

1 1 Nulägesbeskrivning av grundutbildningen inom det som kommer att ingå i ett framtida Biologicentrum Inledning: Totalt under 2008 undervisade vi tillsammans biologistudenter motsvarande över fyrahundra helårsstudenter(hås) i Lund. Detta motsvarar nästan en tredjedel av hela N fakultetens utbildningsuppdrag. Vi undervisade dessutom marinbiologins studenter på Campus Helsingborg. Förutom dessa studenter undervisade vi knappt 40 HÅS från LTH samt ytterligare 30 HÅS på medicinsk fakultet. Till detta kommer att våra lärare bidrar med kortare undervisningsinsatser på ett stort antal kurser inom hela vårt eget universitet men även på andra universitet. De senaste åren har GU inom biologin vid LU utvärderats vid ett flertal tillfällen. I dessa utvärderingar har vi återkommande fått ett mycket gott betyg som visar att den utbildning vi ger tillhör de främsta i landet! I nedanstående beskrivning diskuteras inte de Biologiska museerna eller marinbiologi vid Campus Helsingborg. Jag tycker personligen att det vore mycket positivt om museerna på ett mera aktivt sätt kunde engageras och delta i GU. Kommentar till denna sammanställning: Denna sammanställning är att betrakta som ett arbetsmaterial. Vad gäller presentation av statistik och siffror har jag utgått från flera olika källor (fakultetsbudget, studiestatistik från BI, budgetsammanställningar från de olika institutionerna mm), men sättet att ta fram dessa siffror varierar, vilket gör det svårt att jämföra siffror från olika år eller för de olika institutionerna. I vissa fall har jag heller inte verifierat alla siffror. Organisation: Inst för biologisk grundutbildning (BI) är framförallt en administrativ enhet. Den består av en prefekt (50 %), en studierektor (50 %), två studievägledare, varav den ena också fungerar som internationell koordinator, två institutionssekreterare samt en utbildningsledare som är knuten till BI på 25 %. Förutom detta köps datorsupport samt web arbete in från ekologin. Huvuddelen av arbetsuppgifterna är studentrelaterade som studierådgivning och olika typer av studerandekontakter. BI ansvarar också i princip för all studerandeinformation i form av kurskataloger, informationsmöten och hemsidor till exempel. Ansökningar och antagningar, kursregistreringar och kursplaner administreras av BI. Meritvärdering och examensfrågor sköts också här. Dessutom sker ett visst övergripande arbete liknande HSVs utvärdering av biologin, diverse remissvar, fördelning av GU medel från fakulteten till de två institutionerna COB och Ekologi. Prefekten utför även en del arbete på universitets och fakultetsnivå som t ex budgetarbetet för fakultetens grundutbildning eller nya verksamheter som LUs medverkan i lärarutbildningen. Det finns en institutionsstyrelse bestående av 3 lärarrepresentanter från ekologi (denna institutions 3 studierektorer), 3 lärarrepresentanter från COB (COBs två studierektorer samt ytterligare en lärare). I denna styrelse diskuteras bl a kursplaner, utbildningsplaner och studiegångar samt nya

2 2 projekt eller verksamheter som t ex lärarutbildning. Prefekten är ledamot och vice ordförande i fakultetens utbildningsnämnd. Studierektorn är förutom de ovan beskrivna arbetsuppgifterna framförallt involverad i ekologins GU, medan utbildningsledaren (CJS) är kontaktperson från COB. Utbildningsledaren deltar i mycket liten utsträckning i ovanstående arbetsuppgifter, men är ansvarig för journalistutbildningen för naturvetare, och sitter även som representant för BI i styrelsen för miljövetenskap, fakultetens jämställdhetskommitté samt som ordförande i biologins HMS kommitté. CJS har också kontakter med Kemicentrum för att koordinera molekylärutbildningen. BI har också varit mycket aktivt involverad i marinbiologiutbildningen vid Campus Helsingborg. Ekonomin har (till stor del) skötts av personal vid BI, och BI s prefekt har också delvis fungerat som ledare för Campus marinbiologiverksamhet. COB har f n två studierektorer på 50 % vardera, med en ungefärlig uppdelning av kurser och lärare så att CJS ansvarar för genetik, mikrobiologi och växtbiologi, medan LB ansvarar för zoologi och zoofysiologi. CJS har ett övergripande administrativt och ekonomiskt ansvar. Institutionsstyrelsen har det formella ansvaret, och där diskuteras även övergripande GU frågor. Alla forskare/lärare är delvis konterade på GU. Hur mycket beslutas av prefekten i samråd med studierektorerna och beror på individens övriga uppdrag, antal doktorander mm. GU konteringen varierar från %. Alla doktorander som har utbildningsbidrag eller doktorandtjänst är konterade 15 % på GU. Lärare och kursassistenter rapporterar efter avslutad kurs till kursansvarig och studierektor antalet rapporterad timmar. CJS bokför detta. Dessa siffror används också för att se kurskostnader. GU betalar också en viss procent (20 25%) av det som klassats som institutionens allmänna support, som prefekt, sekreterare, viss TA mm. Denna procentsats bestäms i förhållande till GUs del av institutionens omslutning. Totalt var under 2008 motsvarade GU konteringen av COBs lärare knappt 10 heltidstjänster exklusive LBs och CJSs administrativa uppgifter, och motsvarande knappt 1,5 doktorandtjänster. Ekologi har 3 studierektorer på olika omfattning, EW 50 %, SA (10 %) och CB (5 %). Dessutom finns en sekreterare (100 %), vars lön delvis täcks upp av uppdrag från andra delar samt en datoransvarig (35 %). Formellt ansvarig för GU inom ekologin är ett utbildningsråd som leds av ekologins biträdande prefekt (OA), vilket ersätts av GU med motsvarande 25 %. Dessutom ingår studierektorerna från ekologin, miljövetenskap, marinbiologi och forskarutbildningen samt två lärarrepresentanter, två doktorander och två studenter. Utbildningsrådets lärar och doktorandrepresentanter arvoderas av GU. För samordningen mellan ekologi, LTH och miljövetenskap ersätts studierektorn vid miljövetenskap med 5 %. Vare sig lärare eller doktorander är konterade direkt på GU, utan det hanteras på olika vis av de olika avdelningarna. I princip fungerar det så att när någon undervisat skickas en faktura från respektive kursansvarig/huvudlärare till GUekologi. Därefter skickas pengar till respektive lärares lönekonto, som då används för att betala motsvarande lönedel. Vad gäller doktorandernas ersättning hanteras detta på olika sätt på avdelningarna, men i princip gäller att varje doktorand kommer att få förlängning av sin doktorandtjänst motsvarande sin undervisningstid.. Totalt var under 2008 GU konteringen av ekologins lärare motsvarande knappt 5 heltidstjänster

3 3 exklusive EWs och OAs administrativa uppgifter, och motsvarande drygt två doktorandtjänster. Utbildningsstruktur och kurser inom biologin är sedan 2 år tillbaka anpassade till Bologna modellen. Våra första studenter som helt läser enligt denna struktur påbörjade sin kandidatutbildning hösten 2007 och kommer alltså att kunna börja sina masterutbildningar hösten För närvarande har vi alltså en blandning av studenter. Under de tre första åren, kandidatnivån, kan studenterna välja mellan att läsa till en kandidatexamen i biologi eller i molekylärbiologi (tidigare också marinbiologi). Dessa två utbildningar har en gemensam första termin då studenterna läser cellbiologi, genetik och mikrobiologi. Därefter läser studenterna vidare inom de obligatoriska kurser som utgör basblocken inom biologi (totalt 52.5 hp) respektive molekylärbiologi (75 hp). De ska också läsa minst en termin inom ett annat ämne, vilket för de flesta blir kemi. Studenterna läser därefter valfria kurser, oftast bland våra avancerade kurser och avslutar sina 3 år med ett självständigt s k kandidatarbete på 15 hp. För närvarande startar vi kandidatutbildningarna både höst och vårterminer. Kandidatutb BIOLOGI MOLEKYLÄRBIOLOGI ÅR 1 HT Cellbiologi Cellbiologi Genetik o mikrobiologi Genetik o mikrobiologi VT Organismbiologi: Zoologi, Kemi: Allm o analytisk kemi, Oorg kemi Botanik, Faunistik, Floristik Biokemi, Org kemi ÅR 2 HT Ekologi Humanfysiologi Zoofys (7.5 hp) / Statistik eller Projekt Cellens kemi VT Valbart stödämne Molekylärbiologi Valbart stödämne Valfria kurser ÅR 3 HT Valfria kurser Valfria kurser Valfria kurser Valfria kurser VT Valfria kurser Valfria kurser Kandidatarbete Kandidatarbete Kandidatutbildningarna kan byggas på med en två årig masterutbildning. Vi ger masterprogram inom biologi och molekylärbiologi (tidigare också marinbiologi). Dessa två examina kan sen avläggas med olika inriktningar och inom olika spår. Inom biologi finns en allmän biologi examen och en med inriktning mot ekologi. Ekologi inriktningen ges med 8 olika spår: akvatisk ekologi, ekotoxikologi, kemisk ekologi, naturvård och bevarandebiologi, molekylär ekologi, teoretisk ekologi, växtekologi och systematik samt zooekologi. För molekylärbiologin finns en allmän molekylärbiologi examen plus tre inriktningar: medicinsk biologi, mikrobiologi samt molekylärgenetik och bioteknik. Vårt kursutbud består av 13 kurser på grundnivå, varav 5 ges två gånger per år. På avancerad nivå ger COB 21 kurstillfällen, medan ekologin ger 27 olika kurstillfällen. I förhållande till antalet studenter (HÅS) ger alltså ekologin fler avancerade kurser per student än COB, medan COB ger fler kurser per student på grundnivå. COB kommer dock att kraftigt rationalisera antalet kurstillfällen genom periodiseringar.

4 4 2008/09 (uppsk siffror) Antal hp Antal HÅS Hp/HÅS Externa kurser HÅS/ lärare Ekologi: grundk ,1 Ekologi: avanc k ,6 Ekologi tot COB: grundk ,8 COB: avanc k ,3 COB tot För en fullständig lista över vilka kurser som ingår i vårt totala kursutbud, se bilaga X. Mastersutbildningen avslutas med ett examensarbete som kan vara mellan 30 och 60 hp långt. Under 2008 gjordes inom COB motsvarande 70 st 30 hp examensarbete, medan inom ekologin gjordes motsvarande 26 st. Dessutom gjordes 11 st vid Inst för biologisk grundutbildning. Det kan påpekas att sedan 2006 har antalet examensarbeten nästa halverats inom ekologin, medan det på COB skett en 20 % ökning. Se figur nedan. Eftersom antalen examensarbeten naturligtvis är förhållandevis små kan svängningar förekomma, men detta tycks dock vara en förändring. Här bör också påpekas att vi för närvarande har ett mycket stort antal olika examensarbetsämnen, 27 stycken: Animal Ecology, Marine Biology, Animal Physiology, Microbiology, Animal Systematics, Molecular Ecology, Biology, Molecular Genetics and Biotechnology, Chemical Ecology, Nature Conservation - Land or Water, Cell- and Molecular Biology, Management and Conservation Biology, Cellular and Molecular, Immunology, Neurobiology, Ecological Microbiology, Pharmacology, Ecotoxicology, Plant Biology, Genetics, Plant Ecology and Systematics, Immunology, Theoretical Ecology, Integrative Zoology, Toxicology, Limnology, Sensory Biology. Antalet 30 hp ekv examensarbete COB Ekol BI Totalt Omvärld och samarbete: Både COB och ekologi är engagerade i undervisning av andra studenter och på andra institutioner kurser inom och utom fakulteten och LU. Ekonomiskt motsvarar ekologins engagemang ca 1 miljon kr, medan COBs externa undervisning motsvarar 2,3 miljoner kr. Det har inte varit möjligt att utläsa hur mycket undervisning ekologins lärare gör på kurser som ges i miljövetenskaplig regi???? N fakulteten: Ekologin har ett stort samarbete med Miljövetenskap, dels undervisar ekologins lärare på miljövetenskapliga kurser, dels läser dessa studenter flera av

5 5 ekologins kurser. Även COB är till en mindre del involverad i undervisningen av miljövetare, men framförallt är det många studenter från kemiprogrammen som läser på de kurser som ges av COB. Molekylärbiologiprogrammet innehåller både kemi och biologikurser och studenterna väljer relativt fritt mellan kemi och molekylärbiologiska kurser. LTH: Ekologi medverkar på kurser inom Ekosystemteknik, medan COB framförallt är involverade i Teknisk nanovetenskap. I båda fallen gäller att dels ges specifika kurser för dessa program, dels kan respektive programmens studenter läsa delar av det ordinarie kursutbudet. LTH köpte motsvarande 20 HÅS vid ekologiska institutionen och 17 HÅS vid COB. Medicinsk fakultet: COB ger dels egna kurser inom biomedicin utbildningen, både på grund och på avancerad nivå, och dels medverkar lärarna vid kurser som med fak ansvarar för, inom biomedicinarutbildningen såväl som läkarutbidningen. COBs engagemang motsvara ca 1, 3 milj kr/år. Framförallt biomedicinar studenter kan läsa flera av COBs avancerade kurser inom sin utbildning. Lärarutbildning: Individuella lärarstudenter från både Malmö och Kristiansstad kan läsa vissa av våra kurser, inklusive göra examensarbete vid våra institutioner. Studenttillströmningen har de senaste åren minskat. Om man tittar demografiskt (figuren nedan), kommer vi med start 2010 se en mycket kraftig minskning av antalet 20 åringaroch åringar. Enligt prognoser kan detta sedan sakta börja vända under första hälften av 2020 talet. En rimlig förutsägelse är därför att vi måste bli mycket bättre och starkare i våra rekryteringsåtgärder för att inte drabbas av en ytterligare minskande studenttillströmning. Man kan också notera att trots att vi haft en ökning av antalet ungdomar under de senaste åren har detta inte avspeglats i något ökat söktryck. Tvärtom har det totala antalet studenter i Sverige som väljer naturvetenskap, teknik och farmaci minskat mellan 2003 och 2008 (HSVs rapport 2009:3). Det är en ödesfråga även nationellt att fler ungdomar väljer naturvetenskap och teknik. Under 2003 ersattes biologin med 420 HÅS i Lund plus att Campus Helsingborg ersattes för 120 HÅS, där en del ingick direkt i COBs och Ekologins verksamhet. Under 2008 var antalet HÅS i Lund nere i 324 för biologin. På fem år har vi alltså minskat med 25 % i Lund, och räknar vi med Helsingborg för 2003 motsvarar minskningen 40 %.!"#$%#&'()*' +,$-.&#%'"'/0-%#%,#'(12(3'/%4'4'5*612(116)'7%.$,.8'(1192(161)' :;8<,=#0''!"#$%&'(")*()*&+,*+-"$#*./0.12*345/0.//56!-"7,8'(")*.//90./5/6* :;"$<&)=<* :-456 %!! +,- $!! #!! "!!./0--12 <21=-19! "&'! "&(! "&)! "&*! "&&! #!!! #!"! #!#! #!$! #!%! #!'! ;2

6 6 Figur från SCB 2006; Sveriges framtida befolkning Om man i figuren nedan tittar på det totala studerandeantalet (Totalt) inom biologin i Lund under de sista åren, ser man att vi haft en nedgång med ca 15 % sedan I denna figur är inte externa kurser inklusive kurser på Campus Helsingborg medräknade. Studerandeantalet på våra grundkurser (GK) har sjunkit med nästan 40 % sedan Denna nedgång kommer ju att de närmaste åren också att effektueras i våra avancerade kurser (AK) och det totala studerandeantalet. Dock har vi ju en viss tillförsel av nya studenter till våra masterprogram. Denna har än så länge varit mycket blygsam, men kan förhoppningsvis öka hösten 2010, när de första kandidatstudenterna som läst enligt Bolognamodellen kan vara klara. Vad beträffar internationella studenter planeras avgifter att införas under 2011 för studenter utanför EES, enligt senaste uppgifter. Det är troligt att detta kommer att minska antalet internationella sökande. Studerandeantal GK AK Totalt Om man istället tittar på fakultetens siffror för antalet tilldelade HÅS, ser nedgången mindre drastisk ut. Detta beror på att man här räknar med treårsmedelvärde, vilket gör att man alltså får en fördröjning med genomslaget av förändringar. Ekonomin har under de senaste åren försämrats drastiskt, framförallt för ekologi och COB. Detta har varit en kombination av ett minskat studerandeantal samtidigt som nettoersättningen per HÅS minskat kraftigt. (I följande diskussion utgår jag från fakultetsanlagen som eg. är grundade på s k treårsmedelvärde av studenttillströmning och HÅS.) Totalt har antalet HÅS minskat med drygt 10 %. Fakultetsanslaget har minskat lika mycket, medan däremot den ersättning som fördelas till kurserna har minskat med 15 %. Samtidigt har under de tre senaste åren administrationen vid BIkansliet ökat ca 10 % i kronor räknat, och ökat sin del av det totala anslaget med ca 5 %. Ersättningen per HÅS i kronor var lägre just under 2008, men är ungefär samma 2009 som 2007, men har däremot inte kompenserats för pris och löneökningar. Men framförallt har overheadkostnaderna (inkl hyror) till centrala organ ökat kraftigt. Detta gör att den summan som finns tillgänglig för att bedriva undervisning för, har minskat mycket kraftigt. Totalt får i år biologiutbildningen knappt 29 miljoner i fakultetsstöd, baserat på de 390 HÅS som de tre Lundainstitutionerna undervisar. Till detta kommer den omfattande GU verksamhet som bedrivs vid andra institutioner och fakulteter. Av fakultetsstödet används knappt 20 % eller 5,5 milj kr till att driva BIs administrativa verksamhet, ca 1 miljon går till kursverksamhet vid BI, framförallt CWs medverkan vid

7 7 Cellbiologi kurserna och de resterande 75 % eller drygt 22,5 milj kr används till de två institutionernas GU verksamhet. Hela GU anslaget för alla biologikurser kommer till BI kansliet som gör en budget. Kostnader för BI kansliet, exkursionsbidrag, web arbete mm dras av, varefter den resterande summan fördelas per kurs i förhållande till treårsmedelvärdet av studentantalet på respektive kurs. Dessutom viktas avancerade kurser med en faktor 1,2 i förhållande till grundkurserna. Institutionen för Biologisk Grundutbildning har under de senaste tre åren ökat sin budget för administration med drygt 10 %, framförallt beroende på ökat uttag av overhead och hyror. Produktionen av HÅS har minskat med ca 17 %, från 18 till 15 per år (cellbiologikursen). Tilldelningen per HÅS har ökat med 30 %??? Alla kostnader vid institutionen finansieras av GU anslaget. Ekologiska institutionen har under samma period fått en minskad GU tilldelning genom fakultetsanslaget på 17 %. Exklusive examensarbeten och projekt har produktionen av HÅS under samma period minskat med 11 %. Förutom fakultetsanslaget (2008) på 9,1 milj kr får institutionen ca 1 milj kr från LTH. Dessutom får GU verksamheten ytterligare en miljon i stöd från ekologiska institutionen. Till kurserna delades förra året 5,8 milj kr ut till kurserna, 1,8 milj kr har betalats till universitets och fakultetsoverhead, kr till institutionens overhead och hyra, 1,5 milj kr till administration av ekologins grundutbildning. Under 2008 var motsvarande ca 5 heltids lektorer/professorer konterade på tjänster (exkl EWs studierektorskap om 50 %). Detta var fördelat på 11 personer. Kursutbudet och de enskilda kursernas budget bestäms i utbildningsrådet. När kursbudgeten bestäms ser man på hur mycket den enskilda kursen bedöms kosta, och att summan av de enskilda kurserna stämmer överens med summan som finns tillgänglig efter avdragen för administration, overhead etc. Den tillgängliga summan för den enskilda kursen har alltså relativt lite att göra med den tilldelade summan från BIkansliet. COBs tilldelning av GU medel från fakulteten har under de senaste tre åren minskat med 17 %, samtidigt som antalet HÅS minskat med 12 %, räknat på samma sätt som Ekologin. Under 2008 var fakultetsanslaget 12, 5 milj kr. Ytterligare 0,8 milj kr kom från LTH, och knappt 1,5 milj kr från Medicinsk fakultet. Av denna summa betalades 1,7 milj till universitets och fakultetsoverhead, 3, 7 milj kr till hyra, 1,5 milj kr betalades till institutionens overhead (prefekter, viss TA personal och husdrift). COBs egen administration för GU kostar ca 0,6 milj kr (de två studierektorerna på vardera 50 % tjänst). Därefter återstår 7,3 milj att bedriva kurser för. Kursbudgeten är proportionell mot den tilldelning som kommer från BI. Under 2008 var drygt 9,5 lektorer/professorsekvivalenter konterade på GU (exkl LBs och CJSs studierektorskap). Detta var fördelat på 27 personer. Doktorandkonteringen på COB motsvarade 1,35 heltidstjänst. Kursutbudet bestäms av de två studierektorerna i samråd med lärarlagen. Nedläggning eller inställning av kurser meddelas i institutionsstyrelsen. Jämförelse COB och Ekologi: Nedan har jag försökt att göra en jämförbar budgetsammanställning för institutionerna. Procenttalen är beräknade på intäktssumman.

8 8 GUs ekonomi 2008 (kkr) COB Ekologi Fakultetsanslag Externa anslag Stöd från inst SUMMA intäkter Fak och univ OH Hyra Inst OH SUMMA gemensamma inst utgifter (47%) (17%) GU admin (4%) 600 (14%) SUMMA utgifter (innan kurs) (51%) (31%) Kurskostnader (inkl lärare) Kurskostnad/HÅS Ekologins GU har betalar alltså knappt ca 17 % av sina inkomster till ekologins universitets och fakultetsoverhead samt institutionens interna overhead, och är också sponsrade direkt av institutionen med ytterligare en miljon. Av COBs GU anslag går däremot 47 % till dessa kostnader. Vad beträffar den delen av institutionsoverhead som COBs GU betalar är det naturligtvis en liten del som är direkt relaterat till GUverksamhet, som COBs GU hemsida, fakturahantering som rör kurskostnader mm. För beräkning av timkostnad av lärare används inom COB ett genomsnitt baserat på den totala lönekostnaden som konteras på GU. På så sätt påverkas den enskilda kursens budget inte av de medverkande lärarnas lön. På ekologin används den faktiska timkostnaden av de medverkande lärarna. Samma timekvivalenter och omräkningsfaktorer för beräkning av föreläsningstimmar, seminarier etc. används av COB och ekologin vad gäller lärarnas medverkan. Däremot används dessa omräkningsfaktorer inte för beräkning av doktorandernas medverkan på ekologikurserna. Här ges ersättning på 140 kr/tim oavsett vilken typ av undervisning som avses. Frågeställningar (Carins) Hur ska vi kunna bli bättre på att rekrytera studenter? Ska biologin själv ta ett större ansvar eller engagera sej mer i det gemensamma arbetet som drivs av fakulteten. Skulle biologin kunna ha en person som ansvarade för alla skolkontakter inklusive PRAO elever? Vad beträffar PRAO verksamheten skulle vi kunna studera hur detta bedrivs på LTH. Hur ska vi klara ekonomin framöver? Vad kan vi göra för att bli mer effektiva? Vi måste prioritera bland våra kurser och vårt kursutbud. Vad kan vi mer göra? Kan vi samarbeta med andra institutioner om våra kurser? Hur ska administrationen av GU vara organiserad, och hur mycket får denna kosta? Kan vi ha kvar BI kansliet i nuvarande form? Ska det vara ett rent kansli? Är det positivt att ha en separat enhet som driver student frågor utan direkt ekonomiskt ansvar för kurserna. Kan vi samarbeta med andra institutioner när det gäller till exempel studievägledning, internationella studenter, LADOK

9 9 registrering mm? Kemicentrum är öppet för ett ökar samarbete, kanske miljövetenskap också. Till stor del har vi gemensamma studenter med dessa institutioner. Kan vi ha ett gemensamt kansli med dessa? Hur ska GU frågor beslutas? Är det bra att ha ett utbildningsråd eller GU nämnd skild från den ordinarie institutionsstyrelsen? Vad ska en sådan instans besluta om? Vad ska institutionsstyrelsen besluta om? Hur många personer vill vi engagera i dessa frågor? Hur ska GU organiseras och hur mycket får själva organisationen kosta? Ska vi ha en studierektor med ett antal huvudlärare från varje forskarutbildningsämne. Eller ska vi ha flera studierektorer, t ex en för biologi och en för molekylärbiologi, med separat budget? På många platser har man en uppdelning med någon typ av programansvariga tillsammans med en studierektor med administrativt och ekonomiskt ansvar. Inom biologin skulle man då kunna ha program ansvariga för de två kandidat utbildningarna samt för våra olika master program. Hur ser vi till att biologiutbildning inte bara är ekologi utan även innefattar t ex zoologin? Kan molekylärbiologin samordnas mer med kemin? Var ska den pedagogiska diskussionen föras? Hur ska alla lärare kunna ta del av denna? Ska den föras i ett speciellt utbildningsråd eller nämnd? Kan dessa frågor diskuteras i lärarlag per kurs eller per ämne, kanske kompletterat med ämnesspecifika workshops. Vilket ansvar ska GU ta för personal vid institutionen? Vill vi att alla ska vara delaktiga i undervisningen, eller ska GU kunna välja ut vilka som ska engageras i undervisningen? Vem ska i så fall fatta dessa beslut? Ska det vara billigare för den enskilda kursen att välja lärare med lägre lönekostnad eller ska man ha en schablonkostnad? Ska endast lärarnas undervisning beräknas enligt gällande lokala avtal eller ska detta gälla även för beräkning av doktorandernas undervisningsinsatser? Lund den 29 september 2009 Carin Jarl Sunesson