Controllerrollen en jämförelse av controllerns

Transkript

1 Controllerrollen en jämförelse av controllerns arbetsuppgifter i litteratur och praktik Kandidatuppsats, 2FE13E, 15 hp Examinator: Fredrik Karlsson Handledare: Anders Jerreling Författare: Birsen Moutalib Edlira Sinani

2 Förord Denna studie är ett ämnesfördjupande arbete på 15 högskolepoäng som ingår i controllerfördjupningen på civilekonomprogrammet, Linnéuniversitetet i Växjö. Studien har varit intressant och givit oss värdefulla kunskaper som kommer att vara till nytta i framtiden. Vi vill tacka våra respondenter som har varit till stor hjälp och gjort studien möjlig att genomföra. Vi vill även tacka vår handledare Anders Jerreling som har varit ett stort stöd under hela processen. Vi vill dessutom passa på att tacka våra opponenter för deras synpunkter samt konstruktiva kritik som bidragit till en förbättrad studie. Växjö, den 30 maj 2011 Edlira Sinani Birsen Moutalib

3 Sammanfattning Författare Handledare Titel Bakgrund Syfte Metod Slutsats Edlira Sinani och Birsen Moutalib Anders Jerreling Controllerrollen en jämförelse av controllerns arbetsuppgifter i litteratur och praktik Benämningen controller började användas i USA för cirka hundra år sedan. Det är svårt att ge en exakt definition av termen controller eftersom denna ursprungligen kommer från engelskan. På 1970-talet dök controllerrollen upp i alla slags organisationer i Sverige. Då bestod controllerns arbetsuppgifter av bland annat sammanställning och analys av budget, lönsamhetsuppföljning för resultatenheter samt ansvar för utveckling av kalkylsystem och budgetrapport. Controllerns huvudområde är ekonomistyrning. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad controllers arbetar med i praktiken och jämföra detta med vilka arbetsuppgifter controllers förväntas arbeta med enligt litteraturen. Studien är en kvalitativ undersökning med deduktion som forskningsansats. Datainsamlingsmetoden består av primärdata i form av kvalitativa intervjuer där semi-strukturerade intervjuer genomförs. Utifrån litteratur och empiri kan vi se att respondenternas arbetsuppgifter till viss mån stämmer överens med litteraturen. Samtliga respondenter arbetar med bland annat prognoser och uppföljningar där de använder sig av bokslut och budgetar. Även andra arbetsuppgifter stämmer överens med litteraturen, exempelvis avvikelseanalyser samt framtagande av beslutsunderlag. Med hjälp av intervjuerna framgår det att ingen av respondenterna fattar beslut om organisationens styrning. De tar istället fram beslutsunderlag. Samtliga respondenter följer däremot upp verksamheten och analyserar denna. Det framgår även att finansiell rapportering inte ingår i deras arbetsuppgifter.

4 Summary Authors Menthor Title Background Purpose Method Conclusion Edlira Sinani and Birsen Moutalib Anders Jerreling The role of a controller a comparison of controller s tasks in the literature and practice The term controller was first used in the U.S about a century ago. It is difficult to give a precise definition of the term controller since it originates from the English language. The role of a controller appeared in all types of organizations in Sweden during the 1970s. At that time, controller s tasks included the compilation and analysis of budgets, following up the profitability of business units and responsibility for the development of cost accounting and budget reporting. Controller s main task is financial control. The purpose of this thesis is to describe and explain what controller s work with in practice, and to compare this with what they are expected to work with according to the literature. This is a qualitative study where deduction is used as a research approach. The method used to collect data is semi-structured interviews. Based on literature and empirical study there are a few similarities in controller s tasks in the literature and practice. All the repondents work with prognosis and the process of following up based on final accounting and budgeting. Other tasks that the respondends work with are also consistent with the literature, such as analysing divergences in the budget and the development of decision foundations. It also appears that the respondents are not responsible for the decisions in managing the organization, instead they develop decision foundations. However, all the respondents follow up and analyze the organization, which is consistent with the literature. Further, it appears that financial reporting is not a part of the respondents responsibility.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsning Metod Forskningsansats Deduktion, induktion och abduktion Val av forskningsansats Forskningsmetod Kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod Val av forskningsmetod Fallstudie Datainsamling Primärdata och sekundärdata Val av datainsamlingsmetod Kvalitativ intervju Semi-strukturerad och ostrukturerad intervju Val av kvalitativ intervju Tillvägagångssätt Kriterier för forskning Reliabilitet och Validitet Studiens reliabilitet och validitet Teori Controllern Definition av begreppet controller Personliga egenskaper Controllerrollens utveckling Controllerns utveckling från till 2000-talet Accounting controller och business controller Skillnader mellan accounting controller och business controller Controllerns arbetsuppgifter Controllers i offentlig samt privat sektor Controllers på olika nivåer Ekonomistyrning Controllern och verkställande ledningen Tre huvudsakliga styrmedel Controllerrollen Ekonomistyrning, ledning och styrning Modern verksamhetsstyrning Empiri Platsannonser Benny Gadd, koncerncontroller på Södra Skogsägarna, Iren Johansson, controller på Alvesta kommun, Maj Ladikov, controller på Växjöhem AB, Marianne Hansson, controller på Södra Cell,

6 4.6 Hans-Olof Elmquist, redovisningscontroller på Södra Timber, Åsa Persson, controller på barn- och ungdomsförvaltningen i Hässleholms kommun, Analys Arbetsuppgifter Ekonomistyrning som huvudområde Privat- samt offentlig sektor Platsannonser för controlleryrket Controllerns personliga egenskaper Controllerns nivå i verksamheten Slutsats Slutsats Förslag till fortsatta studier Källförteckning Bilagor Bilaga

7 1 Inledning I detta avsnitt kommer studiens bakgrund, problem och syfte att behandlas. I inledningen kommer det att framgå hur controllerrollen har utvecklats samt varför vi valt att göra en undersökning om controllerrollen i litteratur och praktik. 1.1 Bakgrund Ordet controller kommer ursprungligen från latinets och franskans contre-role eller contre-rolle. Detta begrepp användes för befattningar där arbetsuppgifterna gick ut på att ansvara för att en kopia av originaldokumentet fördes och därefter kunde stämmas av. Detta för att de skulle kunna kontrollera de ansvariga för bokföringen samt finanserna. 1 Termen controller började användas i USA för cirka hundra år sedan. I USA var en controllers arbetsuppgifter främst planering, uppföljning och rapportering, analyser, skattefrågor, skyddande av tillgångar samt att bedöma ekonomiska och sociala frågor som företaget påverkas av. När företag började växa och sprida sig utformades ekonomistyrning som en speciell roll. Det var även denna roll som framhävdes när termen controller dök upp i alla slags organisationer i Sverige på 1970-talet. Det finns flera orsaker till varför intresset för controllers i företag i Europa utvecklades. En anledning är att många företag delades upp i divisioner och affärsområden på och 80-talet. Detta ledde bland annat till att chefer med decentraliserat ansvar behövde anpassat beslutsunderlag, samt att den centrala ledningen var i behov av en ny form av övervakning och analys av lokala affärer. Detta för att kunna bevara koncernsamordningen. 2 När termen controller lanserades i Sverige gällde arbetet för denna bland annat sammanställning och analys av budget, lönsamhetsuppföljning för resultatenheter, 1 A. Källström (1990) Uppdrag styreffekt- Om controllern och ekonomistyrningsprocessen, sid 22 2 N. Olve, L. Samuelsson (2008) Controllerhandboken, sid

8 marknader och produktgrupper, ansvar för utveckling av kalkylsystem och budgetrapport. Senare kom förändringsprojekt av kampanjkaraktär samt följder av ändrade organisationssätt att bli viktigare för en del controllers. Därför ägnades det allt mer tid åt detta. 3 När det talas om controllers anses det ofta att fokus bör ligga på verksamheten vilket inte stämmer i praktiken. I praktiken prioriteras främst finansiella rapporter som exempelvis årsredovisningar samt delårsrapporter. Därför räcker inte tiden till för strategi och styrning. 4 Ekonomistyrning är controllerns huvudområde och det finns två olika definitioner för denna. Den traditionella definitionen är att ekonomistyrning avser all den planering och uppföljning som bedrivs i ett företag där måttenheten är pengar. Den moderna definitionen är istället att ekonomistyrning avser avsiktlig påverkan på en verksamhet och dess befattningshavare mot vissa ekonomiska mål. Dessa definitioner ger en uppfattning om hur controllerrollen har förändrats Problemdiskussion Författaren Jan Lindvall tar i sin bok upp en rad undersökningar som gjorts om controllers, bland annat om hur en controllers arbetsdag ser ut, hur arbetsbelastningen uppfattas av controllers och i vilken utsträckning de arbetar självständigt eller tillsammans med andra. Vi anser att vi med hjälp av bland annat dessa undersökningar samt våra egna studier kan skapa oss en uppfattning om hur controllers innehåll i arbetet samt arbetsbelastning i olika verksamheter ser ut. Vi tror att dessa frågor är vanligt förekommande bland blivande controllers och därför är detta av intresse. Vi anser även att en studie av controllerns karriärväg är av betydelse för att få en uppfattning om hur stor roll typ av utbildning samt arbetslivserfarenhet med mera har. Detta kommer bland annat göras genom att studera ett antal platsannonser. 3 N. Olve, L. Samuelsson (2008) Controllerhandboken, sid Ibid. sid C. Ax, C. Johansson, H. Kullvén (2005), Den nya ekonomistyrningen, sid

9 Enligt författarna Olve & Samuelsson finns det en skillnad i litteratur och praxis gällande controllerrollen. De tar upp att fokus för en controller i praktiken främst ligger på finansiella rapporter, trots att det talas om att controllern bör sätta strategi och styrning av verksamheten i centrum. 6 En intressant fråga är om det gäller alla verksamheter, oavsett struktur samt typ av verksamhet etcetera. 1.3 Problemformulering Hur ser bilden av controllerns arbetsuppgifter ut i litteraturen samt hur arbetar denne i praktiken? Finns det skillnader i controllers arbetsuppgifter i privat- samt offentlig sektor? 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad controllers faktiskt arbetar med, och att jämföra detta med vilka arbetsuppgifter controllers förväntas arbeta med enligt litteraturen. Syftet är även att förklara och jämföra controllers arbetsuppgifter i privatoch offentlig sektor. 1.5 Avgränsning I studien görs sex intervjuer, varav tre av dem genomförs med controllers i offentlig sektor, och tre med controllers i privat sektor. Valet av antal intervjuer som genomförs beror främst på tillgänglig tid. Valet av intervjupersoner i privat- samt offentlig sektor har gjorts medvetet. Anledningen till detta är för att se om det finns någon skillnad mellan dessa. 6 N. Olve, L. Samuelsson (2008) Controllerhandboken, sid

10 2. Metod I detta kapitel presenteras olika metodval som kan användas vid forskning. Vi kommer även att redovisa de metoder och arbetssätt som vi kommer att utgå från i denna uppsats. 2.1 Forskningsansats Det finns tre olika forskningsansatser, deduktion, induktion och abduktion. De två förstnämnda forskningsansatserna beskriver förhållandet mellan teori och forskning 7, medan abduktion är en slags samverkan mellan dessa Deduktion, induktion och abduktion Deduktion innebär att empiri genomförs utifrån hypoteser och idéer som utvecklas från teorin. Detta är den vanligaste uppfattningen om relationen mellan teori och praktik. Det är av stor betydelse att forskaren är duktig på att deducera en hypotes för att sedan specificera hur information skall samlas in. Den teori och de hypoteser som deducerats styr i sin tur datainsamlingsprocessen. 9 Den forskningsansats där teorin genereras utifrån empirin kallas induktion. Här beskriver forskaren konsekvenserna av resultaten för den teori som har styrt undersökningen. Sedan kopplas resultaten tillbaka till de forskningsresultat som tillhör ett visst område som studeras. Induktion innebär att teorin är resultatet av en forskningsansats, och generaliserbara slutsatser dras på grundval av observationer A. Bryman, E. Bell (2005), Företagsekonomiska forskningsmetoder, sid M. Alvesson, K. Sköldberg (2008), Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, sid A. Bryman, E. Bell (2005), Företagsekonomiska forskningsmetoder, sid Ibid. sid

11 Ett slags samspel mellan deduktion och induktion benämns abduktion. Trots att denna forskningsansats har en del drag av deduktion och induktion är det ingen simpel mix av dessa, utan abduktion tillför själv nya och egna moment. Denna forskningsansats innefattar dessutom förståelse. Abduktion anses användas i många fallstudiebaserade undersökningar i praktiken. Utifrån ett hypotetiskt generellt mönster tolkas ett enskilt fall som förklarar detta. Den tolkning som görs bör i sin tur stärkas genom nya fall Val av forskningsansats I detta arbete kommer deduktion att tillämpas då vi väljer hitta en struktur för den bild av controllerrollen som ges i litteratur och sedan samla information om rollen genom intervjuer för att jämföra dessa med litteraturen. Deduktion tillämpas eftersom vi endast utgår från litteratur för att generera empiri. 2.2 Forskningsmetod Det finns två olika forskningsmetoder för en forskare att välja mellan, kvalitativ och kvantitativ metod. Det är även möjligt att använda sig av en kombination av dessa två. En huvudsaklig skillnad mellan dessa metoder är att siffror är av stor vikt i kvantitativa metoder, medan tonvikten ligger på ord i kvalitativa metoder Kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod Vid kvantitativ forskning läggs stor vikt på siffror vid insamling och analys av data. Forskningsansatsen deduktion, vilket innebär att teorin styr de empiriska undersökningarna, kopplas till kvantitativ forskning. Denna forskningsstrategi har en objektivistisk syn på verkligheten vilket betyder att sociala företeelser är oberoende av sociala aktörer. 13 I den kvalitativa forskningsmetoden läggs tyngdpunkten vid insamling och analys av data oftare på ord än siffror. Inom denna metod är förhållandet mellan teori och praktik av induktivt slag, det vill säga att teorin genereras utifrån praktiken. Denna forskningsstrategi har en konstruktionistisk synvinkel vilket betyder att en samverkan mellan individer leder till sociala 11 M. Alvesson, K. Sköldberg (2008), Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, sid A. Bryman, E. Bell (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder, sid Ibid. sid. 85 7

12 egenskaper. 14 En kvalitativ forskning kan dock ofta ha kvantitativa inslag, och en kvantitativ forskning kan på samma sätt använda sig av kvalitativ information. 15 Forskningsproblemet och målet med studien är det som avgör om kvalitativ eller kvantitativ forskningsmetod skall användas. 16 Kvantitativa forskare har kritiserat kvalitativa undersökningar och kvalitativa forskare har kritiserat kvantitativa undersökningar. Kvantitativa forskare menar att kvalitativa resultat till stor del bygger på osammanhängande uppfattningar om vad som är betydelsefullt. De anser även att kvalitativa resultat bygger på personliga förhållanden som skapas med undersökningspersonerna. Kvantitativa forskare anser att den som läser en kvalitativ forskningsrapport får relativt liten information om varför ett visst område valts. Detta på grund av att kvalitativa forskare ofta startar på ett öppet sätt och bestämmer frågeställningarna efter hand. 17 Kritik av kvantitativa undersökningar är bland annat att kvantitativa forskare låter bli att skilja mellan människor och sociala institutioner, samt naturens värld. Kvalitativa forskare menar även att kopplingen mellan forskning och vardag försvåras på grund av att kvantitativa forskare litar på mätinstrument och mättekniker Val av forskningsmetod Vi kommer att använda oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av huruvida bilden av controllerrollen i litteraturen skiljer sig från controllerrollen i praktiken. Vi kommer även att studera om skillnader finns mellan privat- och offentlig sektor. Detta kommer att göras genom kvalitativa intervjuer. Valet av kvalitativ forskningsmetod grundar sig främst på avsikten med studien om att få förståelse för hur controllers arbetar i praktiken, och som av tidsskäl begränsas till ett fåtal intervjuade individer. Även kvantitativ metod eller en kombination av kvalitativ samt kvantitativ metod skulle kunna vara alternativa undersökningsmetoder. Dock anser vi att en kvalitativ undersökningsmetod är den som lämpar sig bäst för vår studie med tanke på tidsbristen. Vid mer tillgänglig tid skulle vårt val av forskningsmetod kunna vara av kvantitativt slag där enkätundersökning med flera controllers skulle kunna 14 A. Bryman, E. Bell (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder, sid R. Patel, U. Tebelius (1987) Grundbok i forskningsmetodik: kvalitativt och kvantitativt, sid P. Ghauri, K.Grønhaug (2005) Research methods in business studies: a practical guide, sid A. Bryman, E. Bell (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder, sid Ibid. sid

13 genomföras. 2.3 Fallstudie En fallstudie är en kvalitativ undersökningsmetod som besvarar frågorna hur eller varför. Detta innebär att forskaren har lite kontroll eller ingen kontroll alls. 19 Fallstudier försöker illustrera beslut, exempelvis varför besluten fattades, hur de utfördes samt vad resultaten blev. 20 En detaljerad undersökning av ett enda fall är innehållet i den huvudsakliga formen för en fallstudie. Exempel på fallstudier är undersökning av en viss organisation, undersökning av en viss plats som en kontorsbyggnad eller en fabrik, undersökning av en speciell individ, eller undersökning av en specifik händelse. Ett fall i en fallstudie förknippas vanligtvis med en viss plats, exempelvis en arbetsplats eller en organisation. Den miljö eller situation som studien avser, tenderar att undersökas intensivt. 21 En detaljerad undersökning kan även bestå av mer än ett fall där en jämförande studie utförs, så kallad flerfallsstudie. Ett exempel på detta är en undersökning av olika innovationer i en skola som även andra skolor kan börja använda. I detta exempel omfattar studien i helhet flera skolor där varje skola är ett objekt för en fallstudie. 22 Då fokus i vår studie inte är att undersöka något av exemplen ovan är denna metod inte lämplig för vår undersökning. Därför utesluts fallstudie som design. 2.4 Datainsamling För att genomföra en undersökning krävs insamling av data. Detta kan göras genom att skilja på kvantitativ data, som uttrycks i siffror, antal och mängd, samt kvalitativ data, som utrycks i ord, text och bilder. Det är även möjligt att skilja på primär- och sekundärdata där utgångspunkten är när och hur materialet har samlats in R. Yin (2007) Fallstudier: design och genomförande, sid Ibid. sid A. Bryman, E. Bell (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder, sid R. Yin (2007) Fallstudier: design och genomförande, sid L. Christensen, N. Engdahl, C. Grääs, L. Haglund (2010), Marknadsundersökning: en handbok, sid

14 2.4.1 Primärdata och sekundärdata Primärdata kallas de data som en forskare själv samlat in. Primärdata kan bland annat samlas in genom strukturerade, ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer, samt enkäter. 24 Om data samlats in av andra forskare, individer och så vidare, kallas dessa för sekundärdata. Detta innebär data som finns tillgänglig vid tidpunkten för den egna undersökningen. Sekundärdata kan samlas in genom brev, filmer, videor, ljudband, register, tidningsartiklar, dokument och anteckningar med mera. Sekundärdata kan även samlas in genom offentliga och privata statistiska data och register. 25 Genom att använda redan befintlig data kan mycket tid och energi sparas. Det finns dessutom väldigt många källor att använda sig av Val av datainsamlingsmetod Vi kommer att genomföra intervjuer för att samla in information och därför kommer primärdata att användas. Detta kommer att vara av stor vikt för vår studie då det ger oss en uppfattning om vad en controller arbetar med i praktiken. För att genomföra detta kommer vi att intervjua ett flertal controllers inom offentlig samt privat sektor. Sekundärdata utesluts i denna studie på grund av brist på sådana data om controllerrollen. 2.5 Kvalitativ intervju En intervju är ett sätt att samla in information på som bygger på frågor. Begreppet intervju förknippas ofta med personliga intervjuer där intervjun genomförs med en intervjuperson. Det finns exempelvis också telefonintervjuer, där intervjun, precis som namnet anger, genomförs via ett telefonsamtal. 27 Det finns två sätt att genomföra en intervju på inom kvalitativ forskning, semi-strukturerad intervju och ostrukturerad intervju I. Andersen (1998), Den uppenbara verkligheten: val av samhällsvetenskaplig metod, sid Ibid. sid Ibid. sid R. Patel, U. Tebelius (1987), Grundbok i forskningsmetodik, sid A. Bryman, E. Bell (2005), Företagsekonomiska forskningsmetoder, sid

15 2.5.1 Semi-strukturerad och ostrukturerad intervju Vid en semi-strukturerad intervju har forskaren en intervjuguide, det vill säga en lista över specifika teman som skall behandlas. Trots intervjuguiden kan intervjupersonen utforma svaren på sitt eget sätt. Det är även möjligt att ställa frågor som inte finns med i intervjuguiden, och ordningen i denna behöver inte följas för redan befintliga frågor. 29 I den ostrukturerade intervjun använder sig forskaren vanligtvis av minnesanteckningar. Dessa skall fungera som hjälpmedel vid genomgången av ett eller flera teman i intervjun. Ostrukturerade intervjuer har en tendens att likna ett vanligt samtal Val av kvalitativ intervju I detta arbete kommer vi att använda oss av semi-strukturerade intervjuer. Detta främst eftersom vi vill ha ett antal bestämda frågor för att få svar på vår problemformulering och kunna fullborda vår undersökning. Vi vill dock även bevara möjligheten att ställa ytterligare frågor då dessa kan uppkomma i samband med intervjun. Därför anser vi att semi-strukturerade intervjuer är det bästa alternativet för oss. 2.6 Tillvägagångssätt För att finna relevant litteratur har vi använt oss av databasen på Linnéuniversitetets bibliotek. Sökord vi då använt oss av är controllerrollen och controller. Vi har letat efter litteratur som ger en bild av controllerns arbetsuppgifter samt dess innebörd. Försök om att finna professionsforskning kring controllerrollen har också gjorts, dock utan att lyckas. Därför utesluts sådan information i studien. För att få svar på vår problemformulering och för att få mer bredd i undersökningen kommer vi att intervjua ett antal controllers i olika organisationer inom den offentliga sektorn samt den privata sektorn. Resultaten vi kommer fram till kommer sedan jämföras med den bild av controllerrollen som litteraturen ger. 29 A. Bryman, E. Bell (2005), Företagsekonomiska forskningsmetoder, sid Ibid. sid

16 Vi kommer att intervjua sex controllers genom att personligen träffa dem. Valet av intervjupersoner har gjorts oberoende av storlek och typ av verksamhet. Antal intervjuer beror främst på tillgänglig tid. Tre av intervjupersonerna arbetar inom offentlig sektor, och tre inom privat sektor. Valet av dessa har gjorts medvetet då vi vill jämföra deras arbetsuppgifter. Vi valde att intervjua tre controllers på olika nivåer inom samma privata företag istället för tre olika företag. Detta eftersom vi vill se om det finns skillnader i controllers arbetsuppgifter på olika nivåer. Intervjupersonerna som arbetar inom den offentliga sektorn har valts slumpmässigt, dock har vi medvetet valt två olika kommuner för att det skall vara möjligt att jämföra dessa. Vi vill även jämföra dessa med en controller som arbetar i en verksamhet som tillhör den offentliga sektorn, och detta val har därför också gjorts medvetet. Vi kommer i förväg bestämma och skriva ned ett antal frågor som intervjupersonerna skall svara på. Därefter skall dessa skickas ut till respondenterna via så att de får en möjlighet att läsa och tänka över svaren innan intervjuerna genomförs. 2.7 Kriterier för forskning Vid bedömning av forskning finns det en del viktiga krav. Två av de viktigaste kriterierna är reliabilitet och validitet Reliabilitet och Validitet Reliabilitet är ett annat ord för tillförlitlighet och är ett mått på i vilken utsträckning undersökningens resultat blir desamma om denna skulle genomföras på nytt. Det är alltså möjligt att mäta om ett begrepp är stabilt eller pålitligt. Det är ofta vid en kvantitativ undersökning som reliabiliteten blir aktuell då forskaren är intresserad av om måttet är stabilt eller inte. 32 Det viktigaste kriteriet för forskning i flera aspekter är begreppet validitet. Begreppet innebär bedömning av huruvida slutsatser som utvecklats från en forskning är sammanhängande eller inte A. Bryman, E. Bell (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder, sid Ibid. sid Ibid. sid

17 Enligt LeCompte & Goez finns det två slag av validitet att skilja mellan, intern validitet och extern validitet. 34 Intern validitet innebär att överensstämmelse skall finnas mellan de observationer som en forskare gör samt de teoretiska idéer som forskaren utvecklar. Den interna validiteten har enligt författarna en tendens att bli en styrka i kvalitativa undersökningar. Detta eftersom en långvarig delaktighet i en grupp möjliggör för forskaren att garantera en god överensstämmelse mellan observation och begrepp. 35 Extern validitet handlar om hur väl resultaten kan generaliseras till andra situationer och sociala miljöer. Enligt författarna är denna typ av validitet ett problem för kvalitativa forskare då de har en benägenhet att använda sig av begränsade urval och fallstudier. 36 Det har uppstått en diskussion mellan kvalitativa forskare om hur relevanta begreppen reliabilitet och validitet är för kvalitativa undersökningar. En utgångspunkt är att anpassa begreppen till kvalitativ forskning utan att ändra dess betydelse. Dock skall inte stor vikt läggas vid de frågor som handlar om mätning Studiens reliabilitet och validitet På grund av att intervjuer med endast sex olika controllers inom offentlig samt privat sektor genomförs är det svårt att uppskatta hur hög reliabiliteten är. Till stor del kommer vårt resultat troligen bli desamma om denna skulle genomföras på nytt, dock är det omöjligt för oss att konstatera att resultatet blir precis desamma. Detta eftersom det inte funnits möjlighet att genomföra undersökningen på nytt. Dessutom är det svårt att bedöma reliabiliteten helt då det finns risk att vi missat information under intervjuerna som kan vara av betydelse för undersökningen. Vi känner dock att den information vi fått fram under arbetets gång är i hög utsträckning pålitlig med tanke på respondenternas snarlika svar gällande arbetsuppgifter. 34 A. Bryman, E. Bell (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder, sid Ibid. sid Ibid. sid Ibid. sid

18 Vi har använt litteratur som vi anser är relevant samt formulerat intervjufrågor utifrån litteraturen. Intervjupersonerna har fått ta del av intervjufrågorna i god tid innan intervjuerna ägt rum. Detta har gjorts för att uppnå en hög inre validitet i vår undersökning. Att uppnå hög extern validiteten har varit aningen svårare då enbart sex intervjuer genomförts på grund av tillgänglig tid. På grund av begränsade urval har vi fokuserat på att formulera bra frågor som bidrar till relevant empiri. 14

19 3. Teori I detta avsnitt redogörs tidigare forskning på området genom våra studier av lämplig litteratur. Vi presenterar definitionen av begreppet controller, controllerrollens utveckling samt controllerns arbetsuppgifter. 3.1 Controllern Det finns en rad olika definitioner för termen controller vilket har lett till att förvirring har skapats. Även inom företag finns det olika innebörd för begreppet Definition av begreppet controller Det är svårt att ge en exakt definition av termen controller då denna ursprungligen kommer från engelskan. I Sverige har vi en tendens att förknippa ordet controller med kontrollör vilket innebär att det uppstår ett språkligt missförstånd. Det finns även andra vanliga översättningar för detta begrepp som exempelvis affärsekonom, ekonomistyrningsansvarig eller styrman. En annan svårighet med detta begrepp är att det finns olika innebörd för begreppet i olika företag. 39 Definitionen enligt Nationalencyklopedin lyder enligt följande: controller (eng.), befattningshavare inom företag och förvaltningar med uppgift att verka för att organisationens ekonomiska möjligheter tillvaratas på ett effektivt sätt vad beträffar resurser, kostnader och intäkter. Controllerfunktioner har funnits i USA sedan i början av 1930-talet, i Europa blev de vanliga först mot slutet av talet. 40 Det finns även olika förklaringar av controllerrollen vid högskolor och universitet. Exempelvis civilekonomprogrammet på ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet 38 N. Olve, L. Samuelsson (2008) Controllerhandboken, sid Ibid. sid Nationalencyklopedin (1990), Controller 15

20 som är en fyraårig utbildning som erbjuder sju profilerade fördjupningsinriktningar, bland annat fördjupningen controller. 41 Nedan följer Linnéuniversitetets förklaring av en controller. En controller har en central funktion i många företag och organisationer. En allt hårdare konkurrens kräver kunskap om var och hur lönsamhet skapas i verksamheten, samt hur den löpande styrningen måste anpassas till företagets strategi. En controller har till uppgift att ta fram ekonomiska beslutsunderlag för styrning av verksamheten, genomföra ekonomiska analyser, samt utveckla ekonomiska styrsystem Personliga egenskaper Intresset för utbildning och olika utbildningsnivåer är stor men utöver detta är även personliga egenskaper en viktig del då enskilda människors engagemang samt kompetens är betydelsefull för företagets framgång. 43 Det är viktigt att en controller har motivation och energi för att kunna ta egna initiativ och på så sätt driva företaget framåt. Detta är ett gott tecken på att controllern kan se möjligheter i olika situationer trots att det kanske inte alltid ser så ljust ut, vilket är viktigt eftersom det slutliga utfallet är ett resultat som påverkas av controllerns ingångsinställning. Det finns studier som visar på att det finns prestationsskillnader mellan controllers med ett inre driv och controllers som motiveras av yttre motivationsfaktorer. Denna studie visar att personer med ett inre driv, det vill säga personer som har en vilja att lära sig, ofta presterar bättre än controllers som motiveras av yttre motivationsfaktorer. Det är svårt men inte omöjligt att mäta en persons motivation. Detta kan bland annat göras genom att titta på den tid personen har lagt ner på sitt arbete, det vill säga ju mer tid desto högre motivation. Det finns dock problem med detta, speciellt för yrkesgrupper som exempelvis controller då effektivitet inte alltid kan mäts med antal arbetade timmar. Ibland kan en liten arbetsinsats resultera i stor nytta, och därför är det viktigt att fokusera på både 41 Internetkälla 1 42 Internetkälla 2 43 H.S. Mattsson (1987) Controller, sid

21 prestation och den tidsmässiga insatsen. 44 Analytisk förmåga, kreativitet och innovativitet samt förmåga att kommunicera är ytterligare egenskaper som är av betydelse för en controller. 45 Det är viktigt att upplysa om vikten av människors individuella egenskaper och kompetens för organisationens framgång. Ericsson tar exempelvis upp detta i sin årsredovisning för år 2005 där de skriver följande; 46 Över patent har registrerats under namnet Ericsson, men den verkliga styrkan bakom denna bedrift är egentligen att vart och ett av dessa patent är skapat utifrån en medarbetares innovation. 3.2 Controllerrollens utveckling Termen controller började användas i USA för cirka hundra år sedan och controllerrollen utvecklades av Controllers Institute of America (CIA) som hade ett stort inflytande över denna utveckling. 47 På talet dök termen även upp i Sverige. Det finns flera orsaker till varför intresset för controllers i Europeiska företag har utvecklats. På och 80-talet delades många företag upp i divisioner och affärsområden vilket är en anledning till det ökade intresset av controllers i Europeiska företag. Chefer med decentraliserat ansvar behövde bland annat anpassat beslutsunderlag och den centrala ledningen var i behov av en ny form av övervakning och analys av lokala affärer. Detta för att kunna bevara koncernsamordningen. 48 Controllerrollen har utvecklats med tiden och gått från att endast utöva ren bokföring till att ha en viktig roll i ledningsgruppen H.S. Mattsson (1987) Controller, sid A. Källström (1990) Uppdrag styreffekt- Om controllern och ekonomistyrningsprocessen, sid J. Lindvall (2009) Controllerns nya roll, sid A. Källström (1990) Uppdrag styreffekt- Om controllern och ekonomistyrningsprocessen, sid N. Olve, L. Samuelsson (2008) Controllerhandboken, sid Ibid. sid

22 3.2.1 Controllerns utveckling från till 2000-talet Controllerns arbetsuppgifter på 1970-talet var väldigt redovisningsnära, som bland annat planering, uppföljning och rapportering, skattefrågor, analyser samt skyddande av tillgångar. 50 På talet innebar controllerarbetet ofta redovisningsuppgifter som sammanställning och analys av budget, lönsamhetsuppföljning för resultatenheter, produktgrupper och marknader, samt ansvar för utvecklingen av budgetrapport- och kalkylsystem. 51 På 1990-talet ökade intresset för andra mätetal än redovisningens. Controllers började numera även arbeta med kvalitetsmått, genomloppstider, data om kunder och så vidare. Många företag började även intressera sig för verksamhetsstyrning samt för varianter av styrkort istället för ekonomistyrning. Detta innebar att detaljerade kunskaper i redovisning inte var lika nödvändigt längre, utan affärskunnande blev allt viktigare. 52 På 2000-talet innefattar controllerns arbete aktiviteter som går ut på att stärka verksamhetens effektivitet. Controllerns arbete handlar dessutom om att både via eget arbete samt tillsammans med andra genomföra eftersträvade aktiviteter i verksamheten Accounting controller och business controller Det finns två former av controllers, så kallade accounting controller samt business controller, där den sistnämnda är vanligare i alla former av verksamheter. Även om business controllern är vanligare innebär inte detta att accounting controllern kan uteslutas helt då båda är av betydelse N. Olve, L. Samuelsson (2008) Controllerhandboken, sid Ibid. sid Ibid. sid J. Lindvall (2009) Controllerns nya roll, sid N. Olve, L. Samuelsson (2008) Controllerhandboken, sid

23 3.3.1 Skillnader mellan accounting controller och business controller Det finns skillnader mellan accounting controller och business controller. Accounting controllern ser till att siffror tas fram, rapporterar historiska samt nulägesorienterade resultat och måluppfyllnader, använder sammanhängande logiska system med lokala delar och tillgodoser många kunders behov. Det krävs även att accounting controllern har ekonomikompetens samt systemkompetens. 55 Business controllern använder siffrorna som tas fram, hjälper till att formulera framtidsorienterade mål och åtgärdsprogram, anpassar sig till lokala enheters synsätt och har en linjechef som huvudkund. Det krävs dessutom att business controllern har verksamhetskompetens, affärskompetens samt ekonomikompetens. 56 Accounting controllerns roll är mer lik en traditionell ekonomichef eller redovisningschef, medan business controllerns roll har en mer affärsorienterad befattning. Det vill säga mer som en affärsekonom som fokuserar på affärsmöjligheter samt mått på resursanvändning. Dessa beteckningar skrivs sällan ut och används inte alls i statliga och kommunal verksamheter, därför väljer vi att endast använda oss av begreppet controller. 57 Bild 1. Accounting controllerns och business controllerns arbetsuppgifter N. Olve, L. Samuelsson (2008) Controllerhandboken, sid Ibid. sid Ibid. sid Ibid. sid

24 3.3.2 Controllerns arbetsuppgifter Ekonomistyrning är controllerns huvudområde där controllern genom aktivt medverkande i den strategiska planeringen samt uppföljningen samordnar ekonomistyrningen. Controllern förbereder och leder arbetet genom bland annat budgetering, budgetuppföljning samt utfallsrapportering. 59 Arbetsinnehållet för en controller är ofta återkommande och kräver därför olika färdigheter som gradvis tränas upp, t.ex. att hålla en presentation eller analysera ett ekonomiskt resultat. 60 Det finns ingen tydlig gräns av vad en controller egentligen gör utan varje företag bestämmer själv detta utifrån personens ambitioner och kunskaper. Det finns även andra faktorer som påverkar controllerns roll som exempelvis verksamhetens art samt situation. Det vill säga beroende på hur kritisk ekonomin i organisationen är och hur stort samband det finns mellan de olika enheterna. 61 Controllers arbetar ofta med siffror, kvantitativ information, redovisningsdata samt data om marknadsutveckling, prisutveckling och konkurrenter. Det är med hjälp av dessa data som strategiska idéer och förslag tas fram för att nå bättre resultat, lönsamhet och ekonomisk ställning Controllers i offentlig samt privat sektor Det är viktigt att controllers i privata företag har god förståelse för samband med leverantörers- och kunders verksamhet, istället för att endast ha koll på den egna organisationen. I offentliga verksamheter är detta ännu viktigare, då controllern inte enbart ska ha uppsikt över den egna organisationens framgång utan även se hur den samspelar med andra. Därför är det viktigt att olika sorters datakällor samlas in, som exempelvis interna planeringssystem och uppföljningssystem för hela koncernen samt lokala data. De behöver även branschdata och andra sorters data som exempelvis kundbeteende. 63 För att nå långsiktig framgång krävs det att verksamheten lägger lika 59 H.S. Mattsson (1987) Controller, sid N. Olve, L. Samuelsson (2008) Controllerhandboken, sid Ibid. sid H.S. Mattsson (1987) Controller, sid N. Olve, L. Samuelsson (2008) Controllerhandboken, sid

25 stor vikt på ekonomimått liksom övriga mått så som personalens kunskaper, kontakter med leverantörer och kunder, varumärken och kundbas med mera Controllers på olika nivåer Det finns controllers på olika nivåer i en verksamhet beroende på dess storlek. Controllers på lägre nivåer rapporterar ofta till sin enhetschef men har även kontakt med controllers i överordnade enheter. Controllers på lägre nivåer som exempelvis lokala controllers kan ibland bli uppmanade att ge sina egna bedömningar samt fatta egna beslut. 65 Controllers har olika placering i en organisation beroende på typ av verksamhet samt dess storlek. Det finns några huvudvarianter av placeringar som tas upp nedan. 66 Controllern rapporterar till styrelsen Detta är den tyngsta formella ställning som en controller kan ha. Det beror på att styrelsen även vill ta del av andras uppfattningar både mellan styrelsemötena samt när den sammanträder, istället för endast en tjänstemans uppfattning. I denna ställning finns det få eller inga medarbetare alls till controllern. Från ekonomifunktionen kommer den ekonomistyrningsmässiga marketservicen, och ekonomifunktionen ansvarar dessutom för controllerarbetet på lägre nivå i en organisation. Nackdelar med denna typ av modell är att controllern på sätt och vis blir skild från verksamheten. En annan nackdel är att den i exempelvis kristider riskerar att bli ansträngd. Att controllern rapporterar till styrelsen kan dessutom uppfattas som ett misstroende från VD:ns sida. När VD:ns ställning är svag i jämförelse med styrelsen innebär detta att han som VD kommer att ställa olika krav på att medarbetarna är lojala mot honom. Detta kan resultera i att controllern inte kan fylla den funktion som styrelsen förväntar sig eftersom det kan bli svårt för controllern att ta del av den information som behövs N. Olve, L. Samuelsson (2008) Controllerhandboken, sid Ibid. sid A. Källström (1990) Uppdrag styreffekt - Om controllern och ekonomistyrningsprocessen, sid Ibid. sid

26 Controllern rapporterar till VD:n Att låta controllern rapportera till VD:n är en mindre kontroversiell lösning. Detta innebär att controllern får en titel som vice VD och har på så sätt en stark ställning i förhållande till de ekonomiskt ansvariga. I krisföretag är detta viktigt eftersom toppledningens agerande måste vara kraftfull. Även här sköts marketservice av en speciell ekonomiavdelning vilket innebär att controllern på så sätt har mer tid till att engagera sig i de frågor han anser sig vara bäst i som exempelvis bokslut och budgetarbete. Nackdelen med denna modell kan vara att de ekonomiskt ansvariga på mellan- och lägre nivå känner sig förhindrade att ta kontakt med controllern eftersom controllern delvis blir skild från verksamheten med denna modell. 68 Controllern är ekonomichef Detta är en vanlig modell i små- och medelstora företag eftersom den är billigare än de två föregående modellerna. Denna modell innebär att det endast är en ekonom i ledningsgruppen som har ansvar för hela ekonomistyrningen. Denna position ger en stark utgångspunkt för agerande ut i organisationen och leder till att controllern också får ett direkt inflytande över många verktyg som används i ekonomistyrningsarbetet. En nackdel med denna modell är att mer tid går åt till att vara ekonomichef än controller eftersom ekonomichefen ofta har administrativa uppgifter som måste lösas på en gång. Andra uppgifter som också tillkommer som ekonomichef är bland annat frågor om finansiering, skatter, personalärenden och försäkringar. Dessa tar viktig tid som egentligen bör läggas på verksamheten utanför ekonomifunktionen. Ett sätt att lösa detta problem är att ha en parallell finansfunktion som har ansvar för de ekonomiaktiviteter som inte räknas in i ekonomistyrningsarbetet. 69 Controllern rapporterar till ekonomichefen Denna modell är vanligast i Sverige och innebär att controllern är underställd ekonomichefen och därmed rapporterar till ekonomichefen. Det positiva med denna är att controllern kan koncentrera sig på ekonomistyrningsarbetet, men det finns även nackdelar med modellen som påverkar controllern vid användande av denna. En nackdel är att den saknar direktkontakt med VD:n, vilket leder till att ekonomichefen tar kontakt med ledningen vid ekonomistyrningsfrågor och fungerar därmed som en 68 A. Källström (1990) Uppdrag styreffekt - Om controllern och ekonomistyrningsprocessen, sid Ibid. sid

27 controller. Detta resulterar i att controllern fungerar som en assistent till ekonomichefen snarare än som en controller. Ytterligare en nackdel är att ekonomichefen inte lyckas driva ekonomistyrningen på det sätt som egentligen krävs eftersom ekonomichefen har annat att bekymra sig över. En annan nackdel är att controllern inte kan agera lika kraftfullt ute i organisationen som han borde. Detta eftersom det är funktions- och divisionscheferna som rapporterar till VD:n istället för controllern. Det är viktigt att controllern får en tillräckligt stark position i organisationen så att de klarar av krissituationer då controllerarbetet är som viktigast Ekonomistyrning Organisationens ekonomistyrning är tidigare nämnts controllerns huvudansvar. Controllern är en stabsfunktion vilket innebär att controllern både skall vara en expert på hur ekonomistyrning kan utformas, samt bidra till att organisationens valda ekonomistyrning fungerar som den skall. Därför kan controllerns ansvar delas upp i två delar där den första delen handlar om att besluta om vilken styrning organisationen bör ha. Den andra delen handlar om att ha bra kunskap om styrprocesser som används i organisationen, samt följa och analysera verksamheten. Detta kan bland annat göras med hjälp av ekonomistyrningens processer Controllern och verkställande ledningen Inom organisationer är det dess verkställande ledningar som har ansvar för att organisationerna skall skötas effektivt och sträva mot uppställda mål. Det är ägarna som ger mål i form av bland annat bestämda affärsidéer, anskaffning av andra verksamheter och beslut om verksamhetens kapacitetsnivå. En samverkan sker mellan ägare/styrelse och den verkställande ledningen när det handlar om de olika målen. 72 Olika styrmedel används för att säkra att verksamheten är effektiv och för att uppnå dess ekonomiska mål. Ett betydelsefullt styrmedel är valet av organisatorisk struktur 70 A. Källström (1990) Uppdrag styreffekt- om controllern och ekonomistyrningsprocessen sid N. Olve, L. Samuelsson (2008) Controllerhandboken, sid Ibid. sid

28 för verksamheten och dess kompetenta personal. Ett formellt styrsystem som bestämmer och följer upp strategier utifrån affärsidén är också av betydelse. Mindre formaliserad styrning så som utbildning i företaget är också ett huvudsakligt styrmedel. Dessa styrmedel kommer att beskrivas utförligare i nästa avsnitt. 73 Att stödja ledningen i utformning och användning av de ovannämnda styrmedlen är controllerns centrala uppgift. Dessa styrmedel spelar olika roll för olika företag. De spelar även olika roll för företag över tid. 74 Det finns stora krav på att ekonomistyrningen snabbt och effektivt skall kunna anpassa sig till nya förutsättningar. Detta på grund av dagens dynamiska näringsliv som leder till upprepade förändringar i organisationer. Med hjälp av informationstekniken i dagsläget är dock dessa anpassningar inte några större problem. 75 Vid styrning och vid bedömning av hur framgångsrikt ett företag är finns det olika mått som kan användas, exempelvis tillväxt, lönsamhet och marknadsandel Tre huvudsakliga styrmedel Som tidigare nämnts används olika styrmedel som är av betydelse för att kunna styra företag i riktning mot ekonomiska mål. En del styrmedel beskrivs som hårda, exempelvis produktkalkyler och budgetar, medan andra styrmedel beskrivs som mjuka, exempelvis företagskultur samt lärande och ledningsstil. 77 Många aspekter omfattas av begreppet organisationsstruktur, där några viktiga är aspekter på bland annat verksamhetens utformning, arbetets utförande, beslut, belöningar och personalstruktur. Dessa aspekter är dock även sammanbundna till andra områden inom företagsekonomi och inte endast till ekonomistyrningen. Inom 73 N. Olve, L. Samuelsson (2008) Controllerhandboken, sid Ibid. sid Ibid. sid Ibid. sid C. Ax, C. Johansson H. Kullvén (2005) Den nya ekonomistyrningen, sid

29 organisationsstruktur ingår ett flertal individuella styrmedel som exempelvis belöningssystem, ansvarsfördelning samt organisationsform. 78 Styrmedel av metodkaraktär är formella styrmedel. Dessa kan därför sägas utgöra ekonomistyrningens tekniker och de kopplas normalt med ekonomistyrningen. Exempel på individuella styrmedel är resultatplanering, produktkalkylering, budgetering, internprissättning samt intern redovisning. 79 Styrmedel som kan beskrivas som mjuka är individuella styrmedel inom mindre formaliserad styrning. På grund av exempelvis decentraliseringssträvanden samt missnöje med traditionella planeringsinriktade ledningssynsätt har mjukare styrmedel uppmärksammas allt mer de senaste två årtiondena. Exempel på mindre formaliserad styrning är lärande, företagskultur samt medarbetarskap Controllerrollen Det är controllern som har det primära ansvaret för att se till att ekonomistyrningen är effektiv. Controllern har en första huvuduppgift samt en andra huvuduppgift. I den första huvuduppgiften ingår: att kontinuerligt anpassa organisation och styrsystem till de aktuella problem som finns i företaget. att illustrera de konsekvenser som uppstår i styrsystemet när ändringar gjorts i organisationen och vice versa. att följa effektiviteten i ekonomistyrningen kontinuerligt samt förändra den om det finns skäl för det. att försöka få idéer till modifierade modeller och metoder, detta genom att byta erfarenhet med andra företag. att se till att ekonomistyrningen accepteras samt är begriplig. 81 I den andra huvuduppgiften ingår: att ge information om ekonomistyrningens processer. 78 C. Ax, C. Johansson H. Kullvén (2005) Den nya ekonomistyrningen, sid Ibid. sid Ibid. sid N. Olve, L. Samuelsson (2008) Controllerhandboken, sid

30 att anpassa processerna till företagets situation och detta skall göras i detalj. att ge service gällande datastöd, underlag och instruktioner med mera. att ordna så att diskussioner sker angående problem och möjligheter, angående idéer om planer, budgetar och prognoser samt angående rapporter över utfall Ekonomistyrning, ledning och styrning Begreppet styrning innebär att olika åtgärder görs i syfte att nå bestämda mål för en verksamhet. Begreppet ledning har i princip samma innebörd som styrning, dock associeras ofta ledning med personliga relationer. 83 Det finns olika definitioner på styrningsbegreppet beroende på vilket mål en verksamhet har. Om målet rör hela verksamheten, som exempelvis lönsamhet, är begreppet ekonomistyrning i fokus. Termen används även när målen är av redovisningskaraktär. Dock bör i sådana fall orden med redovisningsmått tilläggas. Begreppet ekonomistyrning används också om målen är maximal användning av resurser ur samhällets perspektiv. Uttrycket verksamhetsstyrning används om styrningen avser vad företaget skall tillverka, hur tillverkningen skall göras och vad företaget skall marknadsföra. Ägarstyrning är ett uttryck som används när det handlar om beslut om utdelning till ägarna och val av ersättning till styrelseledamöter. Det är viktigt att klargöra vilken innebörd termen ekonomistyrning avser då denna kan ha olika betydelser Modern verksamhetsstyrning Enligt författaren Jan Lindvall finns det problem med den traditionella ekonomistyrningen. Författaren tar upp hur en internationellt etablerad ekonomistyrningsforskare på 1990-talet sammanfattar situationen i ekonomistyrningen. Hans sammanfattning lyder enligt följande: 82 N. Olve, L. Samuelsson (2008) Controllerhandboken, sid Ibid. sid Ibid. sid

31 Jag har aldrig mött en företagsledare som använt ekonomistyrning för att leda företaget 85 Ytterligare en uppfattning av den traditionella ekonomistyrningen tas upp. Efter en studie av svenskt ledarskap uttrycker sig professor Sten Jönson enligt följande: Planer och analyser spelar ingen framträdande roll i de främsta företagsledarnas bild av management, inte heller redovisning och finansiella nyckeltal 86 Vid ledning av företagens verksamhet tycks den traditionella ekonomistyrningen inte vara av stor betydelse. Ekonomistyrningen bekräftar främst vad chefen redan vet om situationen i verksamheten istället för att vara vägledande. Det sägs även att ekonomistyrningen kan hindra och vilseleda företag att uppnå konkurrenskraft. Dessa kunskaper gör att utveckling av en modern verksamhetsstyrning blir ett större krav. 87 Att upptäcka problem som den moderna verksamhetsstyrningen ämnar lösa är ett krav för att förändringar skall kunna genomföras. 88 Verksamhetsstyrningen skall leda till att enklare och mer framåtriktad information skapas. Parallellt med detta skall värderingar och normstyrning komplettera den formaliserade informationsstyrningen. Att skapa möjlighet att arbeta med flera verktyg och tekniker jämfört med vad som görs traditionellt är också en viktig förutsättning. 89 Den nya verksamhetsstyrningen har varit under utveckling sedan 2000-talet och grundar sig på en förändring i styrfilosofin. Verksamhetsstyrningens tekniker kan i en del fall likna den traditionella styrningen. Trots detta blir riktningen av informationshämtning, användning av information samt analys av denna annorlunda i många fall J. Lindvall (2001) Verksamhetsstyrning: från traditionell ekonomistyrning till modern verksamhetsstyrning, sid Ibid. sid Ibid. sid Ibid. sid Ibid. sid Ibid. sid

32 Förändringen som har skett de senaste åren har inneburit att en övergång från traditionell ekonomistyrning till modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Övergångar som varit under utveckling visas på bilden nedan; 91 Bild 2. Skillnader mellan traditionell ekonomistyrning och modern verksamhetsstyrning J. Lindvall (2001) Verksamhetsstyrning: från traditionell ekonomistyrning till modern verksamhetsstyrning, sid Ibid. sid