Controller. Kandidatuppsats. - En yrkesroll i utveckling

Transkript

1 Kandidatuppsats Controller - En yrkesroll i utveckling Författare: Emma Nilsson Josefin Sandborg Handledare: Petter Boye Examinator: Thomas Karlsson Termin: VT14 Ämne: Företagsekonomi Nivå: Kandidatnivå Kurskod: 2FE71E

2 Förord Denna uppsats har författats under vårterminen 2014 vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Den omfattar 15 hp och har genomförts i kursen Företagsekonomi III - ekonomistyrning. Uppsatsen hade inte varit möjlig att genomföra utan våra respondenter och deras medverkan i vår enkät. Därför vill vi rikta ett speciellt tack till alla respondenter som tog av sin tid för att hjälpa oss att uppfylla uppsatsens syfte. Vi har genomgående under uppsatsens genomförande blivit positivt bemötta av både respondenter, studiekamrater och utomstående som anser att ämnet uppsatsen behandlar är av intresse. Därför vill vi även passa på att tacka våra studiekamrater som under kursens seminarium har stöttat och hjälpt oss vid opponering, vid diskussioner och med svar på frågor som vi har haft. Ett stort tack riktas även till vår handledare Petter Boye som under uppsatsens gång har guidat oss med värdefulla synpunkter och genom tips och stöd har hjälpt oss slutföra uppsatsen. Tack även till vår examinator Thomas Karlsson och sist men inte minst vill vi tacka våra respektive och vår närmsta familj för stödet vi har fått under vårt skrivande. Utan er hade denna uppsats inte varit möjlig! Kalmar den 30 maj 2014 Emma Nilsson Josefin Sandborg 1

3 Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar 2014 Författare: Emma Nilsson och Josefin Sandborg Handledare: Petter Boye Examinator: Thomas Karlsson Titel: Controller - en yrkesroll i utveckling Bakgrund: Controller är ett yrke som kom till Sverige på 1970-talet och det har sedan dess varit svårt att hitta en generell definition på vad en controllers huvudsakliga arbetsuppgifter är. Undersökningar med controllers har visat att yrket är i ständig utveckling. Litteratur inom området hävdar att en controller bör vara utbildad inom ekonomi och generellt sett arbeta med ekonomistyrning. Arbetsuppgifterna som controllers har varierar dock stort och problemet är att företag idag använder titeln controller som en fin titel och för att kunna forma rollen själva då den är så pass svårdefinierad. Syfte: Uppsatsens syfte är att definiera den typiska controllerns bakgrund samt dennes främsta arbetsuppgifter. Uppsatsen syftar även till att skapa förståelse för hur utvecklingen har sett ut inom yrket hittills samt skapa en bild av vilka arbetsområden controllers tror kommer kräva mer av deras tid i framtiden. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har en kvantitativ studie gjorts där insamling av data har gjorts via en enkät. Vidare har en abduktiv forskningsansats använts samt ett hermeneutiskt synsätt. Enkäten skickades till cirka 70 olika organisationer i Sverige och totalt medverkade 148 respondenter. Slutsats: I slutsatsen framkom det att en controller idag oftast har någon form av ekonomisk bakgrund och att deras främsta arbetsuppgifter har utvecklats mot en mer klassisk controllers arbetsuppgifter. Respondenterna tror att arbetsområden som kommer ta mer av deras tid i framtiden är sådana som kan kopplas till den klassiska controllerrollen. I undersökningen framgick att en controller gör väldigt många olika saker och vi, precis som många innan, kom fram till att yrkesrollen är svårdefinierad. Nyckelord: Controller, controllerrollen, ekonomistyrning, utveckling 2

4 Abstract Bachelor Thesis in Business Administration, School of Business and Economics at Linnaeus University, Kalmar in 2014 Authors: Emma Nilsson and Josefin Sandborg Advisor: Petter Boye Examiner: Thomas Karlsson Title: Controller - a profession in development Background: The Controller is a profession which came to Sweden in the 1970s and it has since then been difficult to find a general definition of what the main duties of a controller are. Studies about controllers have shown that the profession is in constant development. Literature in the field claim that a controller should be trained in economics and generally work with financial management. The tasks of controllers vary greatly and the problem is that companies today are using the title controller as a exclusive title and to be able to shape the role themselves since it is so difficult to define. Objective: The purpose of this study is to define the typical controller's background and his or her primary duties. The paper also aims to create an understanding of how the profession has developed to date and to see which duties the controllers belive will occupy more of their time in the future. Method: To meet the purpose of the paper a quantitative study were performed where data collection has been done through a survey. The survey was sent to approximately 70 different organizations in Sweden and involved a total of 148 respondents. Conclusion: This study shows that a controller today usually have some sort of financial background and that their primary duties have evolved towards the duties of a classical controller. Respondents believe that the duties that will take more of their time in the future are those that can be linked to the classic controller role. The study revealed that a controller does many different things, and we, like many before, concluded that the professional role is hard to define. Keywords: Controller, Controller role, financial management, development 3

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsningar Målgrupp Disposition Metod Förförståelse Forskningsansats Forskningsmetod Vetenskapligt synsätt Datainsamling Urval Validitet Reliabilitet Replikation Forskningsetik Referensram Controllerns historiska utveckling Controllers i litteraturen Controllerns bakgrund Controllerns arbetsuppgifter Controllerns färdigheter Roller och kompetensutveckling Resultat och analys av enkätsvar Introduktion till enkätsvaren Bakgrundsfrågor Nuvarande anställning Anställningstitel Arbetsuppgifter Controlleryrkets utveckling Utveckling inom yrket Individuell utveckling Utvecklingsmöjligheter Tidigare erfarenheter Övriga synpunkter Diskussion och slutsats Diskussion Slutsats

6 5.3 Förslag till framtida forskning Källförteckning 40 Bilaga 1 - Enkät I 5

7 1 Inledning Uppsatsens inledande kapitel har för avsikt att ge en introduktion till problemområdet genom en bakgrund och problemdiskussion som leder till uppsatsens problemformulering. Därefter presenteras syftet med uppsatsen, vilken målgrupp den har samt de avgränsningar som gjorts. Avslutningsvis presenteras uppsatsens fortsatta disposition för att ge läsaren en förståelse för de olika kapitlens innehåll. 1.1 Bakgrund Förändring är ett ord som enligt Jan Lindvall (2011) kan sammanfatta 2000-talets aktiviteter och känslor i svenska företag. Företags framgångar och motgångar är ett resultat av genomförda eller icke genomförda förändringar som skett till följd av bland annat nya konkurrensförhållanden och effekter av ny teknologi. I samband med den finansiella krisen runt år 2008 blev det tydligt att företagen har stort behov av förändring och utveckling. Enligt Anthony och Govindarajan (2007) är controllern en särskilt viktig yrkesgrupp för företags pågående utvecklingsarbete då det är de som arbetar med företagets styrfrågor. Controlleryrket är ett yrke som ständigt är i utveckling och det är svårt att finna en exakt definition som tar in alla de olika uppgifter som en controller har idag. Yrkesbenämningen controller kommer ursprungligen från USA där det började användas under sent 1800-tal. I Sverige började inte benämningen användas förrän så sent som runt år Begreppet controller har en bred innebörd och används för många olika arbetsuppgifter inom företag (Olve, 2013). Generellt sett går det att påstå att en controllers övergripande syfte är att arbeta med ekonomistyrning då mycket litteratur hävdar det (Mattsson 1987; Källström 1990; Samuelsson 2013). Nilsson, Olve och Parment (2010) beskriver controller som den som har ansvar för ekonomistyrningens utformning och användning och definierar ekonomistyrning som formaliserade, informationsbaserade rutiner, strukturer och processer som en organisations ledning använder för att formulera strategier och genomföra dem genom att påverka beteenden i organisationen (Nilsson, Olve & Parment 2010, s. 13). Lindvall (2011) skriver att det länge har pågått en diskussion om vad en controller egentligen bör arbeta med och vad de faktiskt arbetar med samt vilken kunskap de 6

8 behöver. Vidare skriver han att yrkestiteln controller idag används lite slentrianmässigt till alla som arbetar med något mer kvalificerade ekonomiuppgifter. Han nämner att det finns en rad olika indelningar av controllers men att det är svårt att hitta en gemensam nämnare för yrkesrollen förutom att de ska arbeta med företagets framåtriktade styrning. Under senare år har företagens ambition att rekrytera controllers med annan utbildning än ekonomi ökat. I takt med att kraven blir högre på controllers vad gäller framåtriktad styrning höjs också kraven på att de ska besitta nya kompetenser. Problemet med bredden på en controllers yrkesuppgifter framgår exempelvis av att många stora företag i Sverige idag har ett behov och intresse av att vidareutbilda sina ekonomer. Syftet med vidareutbildningarna är ofta att det idag ställs högre krav på att ekonomerna ska bidra till företagets framåtriktade styrning. (Lindvall 2011) 1.2 Problemdiskussion Något som tyder på controlleryrkets ständiga utveckling är nationalencyklopedins definition på en controller som idag inte är samma som den var år Definitionen som nationalencyklopedin hade år 2003 lyder: befattningshavare inom företaget och förvaltningen med uppgift att verka för att organisationens ekonomiska möjligheter tillvaratas på ett effektivt sätt vad beträffar resurser, kostnader och intäkter. Nationalencyklopedin definierar idag (2014) ordet controller enligt följande: befattningshavare inom företag vars arbetsområde i allmänhet är ekonomisk styrning, att kontrollera företagets ekonomiska utveckling, göra prognoser och upprätta budgetar. Den tidigare definitionen handlar mer om att controllers ska hantera de resurser som företaget har medan den nya definitionen handlar mer om en framåtriktad syn på företagets utveckling och styrning. Trots att controllerbegreppet kom till Sverige på 1970-talet har nationalencyklopedin under 2000-talet valt att ändra sin definition. En orsak till detta kan vara att yrkesrollen fortfarande inte är väldefinierad och trots sina 40 år i Sverige har rollen ännu inte satts sig. Enligt en artikel från motivation.se (2014) är världen i ständig förändring vilket kräver att även företagen är förändringsbenägna. För att ett företags förändring ska ske på ett smidigt sätt är det viktigt att medarbetarna är involverade i förändringsprocessen. Artikeln tar upp en undersökning gjord av Lunds universitet på företag som visar att endast 30 % av de förändringar som ledningen har beslutat 7

9 om genomförs. De tror att anledningen till det är på grund av dålig kommunikation till medarbetarna om de beslutade förändringarna. Eftersom controllerns huvudsyfte är ekonomistyrning innebär det även att det är controllerns uppgift att kommunicera de förändringar som beslutats om till resterande medarbetare. En anledning till att så få förändringar sker kan vara att controllers har problem med kommunikationen. I och med företagets behov av ständig utveckling är det även viktigt för de individer som finns på företagen att utvecklas. Utifrån Nilsson, Olve och Parments (2010) tidigare nämnda definition på ekonomistyrning och controllerns ansvar över denna går det att påstå att det är viktigt att företagets controllers är med på utvecklingen då de ofta har ansvar över den. Detta sätter krav på controlleryrket och de individer som arbetar som controllers att utvecklas för att anpassa sig till de förändringar som sker. En controller måste enligt Bengtsson och Skärvad (2013) vara lyhörd på de förändringar som sker i omvärlden och kunna anpassa sig efter omvärlden samtidigt som fokus måste ligga på att medverka till att lönsamhet och likviditet är under kontroll. I och med de krav som ställs på controllers i samband med företagens utveckling är det intressant att ta reda på hur de som arbetar som controllers själva upplever åt vilket håll utvecklingen går och vilka behov de själva har. Tidningen Arbetet gjorde tidigare i år (2014) en undersökning bland åtta olika fackförbund i Sverige om hur det ser ut med kompetensutveckling på arbetsplatsen för deras medlemmar. Majoriteten svarar att det generellt sett är få medlemmar som erbjuds kompetensutveckling på arbetsplatsen. Det sägs även att det finns ett behov av mer kompetensutveckling. Malin Lindström, karriärutvecklare i Sveriges Ingenjörer, säger: Individen får ta ett stort eget ansvar för sin utveckling. När det är bra tider hinner man inte och när det är dåliga har man inte råd. Det är därför intressant att undersöka hur de som arbetar som controllers gör för att utvecklas, om de får ta eget ansvar för sin utveckling eller om organisationen de arbetar i tar initiativet till deras utveckling. Enligt Källström (1990) är det viktigt att faktiskt lägga ner tid på att utveckla en yrkesroll innan den har satts sig. Detta kan vara en anledning till att controllerrollen fortfarande är svårdefinierad, controllers har inte tid att utvecklas i den takt de behöver för att rollen ska sätta sig. Att undersöka djupare vilka utvecklingsmöjligheter som controllers ges idag och vilka arbetsuppgifter de själva förväntar sig ska ta stora delar av deras arbetstid i framtiden är av stort intresse för både akademiker och praktiker. Att som controller 8

10 veta vilka kunskaper som förväntas ha påverkan på yrket i framtiden gör att controllern kan ansöka om utbildning eller kompetensutveckling inom de områdena. Arbetsgivaren kan också dra nytta av att veta vilka kunskaper som controllers anses saknas för att ge dem möjlighet att vidareutveckla sig. Att som arbetsgivare veta vilka kunskaper som controllers i andra företag tror är viktiga för framtiden gör att de arbetsgivare som tar till sig den informationen och redan nu utbildar sina anställda inom de områdena har möjlighet till fördel i framtiden. Utvecklaledare.se (2014) svarar på en arbetsgivares fråga gällande att motivera sina medarbetare. Svaret hon får är:...sist men inte minst, är det viktigt att visa vilka utvecklingsmöjligheter det finns inom företaget. Allt från att lära sig nya rutiner till att utveckla arbetssätt och sig själv. [...] ansvar och mål motiverar de allra flesta människorna! Detta visar hur viktigt det är att medarbetare får möjlighet till att utvecklas inom sitt yrke. 1.3 Problemformulering Utifrån ovanstående diskussioner kring controllers och deras yrkesroll har följande frågor formulerats: Vilken bakgrund och vilka arbetsuppgifter har en controller idag? Hur har utvecklingen inom controlleryrket sett ut hittills och hur ser controllers på en möjlig utveckling i framtiden? 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att definiera den typiska controllerns bakgrund samt dennes främsta arbetsuppgifter. Uppsatsen syftar även till att skapa förståelse för hur utvecklingen har sett ut inom yrket hittills samt skapa en bild av vilka arbetsområden controllers tror kommer kräva mer av deras tid i framtiden. 1.5 Avgränsningar Mattsson (1987) talar om den svenska controllern som något speciellt, vilket gjort att vi valt att begränsa oss till svenska företag och controllers för att inte riskera att resultatet påverkas av olika länders historiska utveckling av yrkesbenämningen controller. Ingen begränsning har gjorts på vilken sorts organisation som har valt eftersom bland annat Källström (1990) och Olve (2013) beskriver att en controller inte skiljer sig åt mellan privata företag och offentlig verksamhet. Vi har strävat efter att undersöka controllers i hela Sverige och har därför kontaktat organisationer i alla 9

11 Sveriges län, totalt skickades enkäter till cirka 70 organisationer. Ytterligare en avgränsning som gjorts är att endast de med controller i sin titel har undersökts. 1.6 Målgrupp Vår uppsats riktar sig främst till controllers och blivande controllers. Utvecklingen av controlleryrket är intressant för dem då det är viktigt att veta vad de förväntas kunna nu och i framtiden. Uppsatsen är även intressant för företagsledning och chefer för controllers för att de ska få en inblick i hur de anställda vill utvecklas och vad de anser krävs för att utvecklas i sin roll som controller. Uppsatsen riktar sig dessutom till studenter som står inför ett kommande yrkesval där uppsatsen ger vägledning kring inriktning i controlleryrket. Lärare och de som utformar kurser och utbildningsprogram kan även de ha nytta av uppsatsen då de får en inblick i hur yrkesutövande controllers anser att yrket utvecklas. 1.7 Disposition Kapitel 1 - Inledning: Syftet med det inledande kapitlet är att ge läsaren en introduktion till controlleryrket och de problem som identifierats kring controllers och dess yrkesroll. Den diskussion som förs kring problemet leder till uppsatsens problemformulering och syfte. Kapitel 2 - Metod: Kapitlet syftar till att ge läsaren en förståelse och presentation av de metodval som gjorts och varför de valts i denna uppsats. Det ges även en beskrivning om tillvägagångssättet vid skapandet av den enkät som syftade till att svara på uppsatsen problemformulering samt hur den skickades och sammanställdes. Kapitel 3 - Referensram: Då uppsatsen syftar till att beskriva utvecklingen inom controlleryrket ges i det inledande skedet av detta kapitel en beskrivning av yrkets historiska utveckling för att ge läsaren perspektiv på problemet. Vidare ges en presentation av hur litteraturen beskriver controllerns roll idag samt några undersökningar som gjorts på controllerns roll. Kapitel 4 - Resultat och analys av enkätsvar: I det här kapitlet ges en presentation av de resultat som framkom av den enkät som skickats till controllers. Resultaten har sedan kopplats till det som framkom i föregånde kapitel om controllers för att se vilka samband och skillnader som finns för att se om det skett någon utveckling. Det ges även en presentation av controllers syn på yrkets utveckling samt deras egna utvecklingsbehov. 10

12 Kapitel 5 - Diskussion och slutsats: Uppsatsens avslutande kapitel ger en sammanfattande diskussion kring uppsatsens resultat och analys och här besvaras problemformuleringen och syftet uppfylls. Avslutningsvis ges förslag till framtida forskning. 11

13 2 Metod Metodkapitlet inleds med en beskrivning av våra förkunskaper och därefter presenteras vilka metodval som gjorts angående forskningsansats och forskningsmetod. Därefter presenteras vilket vetenskapligt synsätt som används och hur urval och insamling av data har gjorts. Avslutningsvis beskrivs hur vi gjort för att styrka uppsatsens reliabilitet och validitet samt vilka etiska aspekter vi vidtagit. 2.1 Förförståelse Vi som har författat denna uppsats studerar företagsekonomi på Linnéuniversitetet med inriktning redovisning och ekonomistyrning. Under de snart tre åren av studier har vi studerat ekonomistyrning vid ett flertal tillfällen men först under vår sjätte termin kommit i kontakt med begreppet controller och insåg att detta är ett möjligt yrkesval för studenter med vår utbildning. Vår utbildning har gett oss en stor inblick i hur ekonomistyrningen går till i företag idag vilket skapade ett intresse hos oss om hur en möjlig framtid kan se ut. I och med vår redan införskaffade kunskap inom ekonomi har vi lättare för att förstå våra respondenter när de svarat öppet i vår enkät. De flesta respondenter antas ha liknande utbildningsbakgrund som vi har och det kan bidra till en lättare tolkning av deras öppna svar. Enligt Patel och Davidson (2011) ska författarnas förförståelse inte ses som ett hinder utan som en tillgång då det i forskning är ett viktigt verktyg vid tolkning och förståelse av forskningsobjekten. 2.2 Forskningsansats Den forskningsansats som används i denna uppsats är abduktiv ansats. Patel och Davidson (2011) beskriver att en abduktiv forskningsansats innebär att en blandning av deduktiv och induktiv forskningsansats används. Deduktiv ansats innebär att forskarna utgår från en given teori som de sedan testar på verkligheten. En induktiv ansats innebär istället att forskarna inte utgår från någon teori utan börjar undersöka för att sedan se vad de har kommit fram till och om det passar med någon befintlig teori eller om de har kommit på en ny teori. Abduktiv ansats används eftersom vi kommer utgå från tidigare forskning kring controlleryrket och dess utveckling. Vi har läst om den historiska utvecklingen av controlleryrket och vad en controller antas ha för yrkesuppgifter. Utifrån insamlad data kommer vi sedan skapa egna frågeställningar kring utvecklingen av controlleryrket som vi genom en enkätundersökning ställer till verksamma controllers. Förhoppningen är då att vi kommer finna ny fakta i empirin som leder till nya teorier. Fördelen med att arbeta 12

14 med en abduktiv ansats är enligt Patel och Davidson (2011) att forskarna inte blir så låsta i sitt tillvägagångssätt som vid en induktiv eller deduktiv ansats. Nackdelen är dock att alla forskare är färgade av erfarenheter och tidigare forskning vilket innebär att det inte går att utgå från att forskarna startar sin undersökning helt förutsättningslöst. 2.3 Forskningsmetod Uppsatsen är skriven utifrån en kvantitativ forskningsmetod eftersom vi har genomfört en enkätundersökning där fokus legat på kvantifiering vid insamling och analys. Insamlad data har sedan sammanställts med hjälp av beskrivande statistik och vid tolkning och analys av insamlad data ligger i denna uppsats stor vikt vid siffror för att kunna dra slutsatser av undersökningen. Detta är typiskt för kvantitativ forskningsmetod enligt Bryman och Bell (2005) samt Patel och Davidson (2011) som menar att den kvantitativa forskaren försöker finna orsaker till olika samband. Vidare säger Bryman och Bell (2005) att forskare som genomför en kvantitativ undersökning är även oftast intresserade av att kunna säga i vilken utsträckning deras forskning kan generaliseras till andra grupper och situationer än dem som undersökts i den specifika forskningen. För att göra det krävs att ett representativt urval gjorts. Detta har vi valt att inte göra och trots att Bryman och Bell (2005) anser att kvantitativa forskare oftast vill beskriva varför saker och ting är som de är vill vi med vår enkät beskriva hur saker och ting är. 2.4 Vetenskapligt synsätt I denna uppsats har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt synsätt. Vår förförståelse med kunskap inom ekonomi och andra tankar, intryck och känslor som vi har påverkar vårt resultat i uppsatsen. Vid tolkning av resultatet har vi försökt vara objektiva men då vi behövde kategorisera delar av resultatet för att kunna göra en analys av dem blev det subjektiva tolkningar. Detta för att vi använde vår förkunskap i ekonomi som ett hjälpmedel för att förstå vad respondenterna menade med sina svar. Detta är enligt Patel och Davidson (2011) sådant som utmärker ett hermeneutiskt synsätt och de menar att hermeneutiska forskare försöker se helheten i forskningsproblemet. Eftersom uppsatsens resuktat kan tolkas på flera sätt beroende på vem som tolkar och att uppsatsen inte kommer ge en absolut sanning på problemet används inte ett positivistiskt synsätt. 13

15 2.5 Datainsamling Vid insamling av data användes en enkätundersökning som valdes att skickas elektroniskt till utvalda respondenters e-postadresser. Då det enligt Patel och Davidson (2011) kan vara svårt för de utvalda respondenterna att se nyttan med att besvara de frågor som ställs i en enkät var det viktigt för oss att på passande sätt motivera dem för att se nyttan med att svara på våra frågor på rätt sätt. Vi valde att göra detta genom att vid första kontakten och i missivet redogöra för syftet med undersökningen och få respondenterna att förstå vikten med att undersöka utvecklingen inom deras yrke, controlleryrket. Vi var noga med att betona att varje specifik respondents bidrag till undersökningen var viktig och att deras svar skulle hanteras konfidentiellt. Vi presenterade även för respondenterna var de senare skulle kunna hitta resultatet av vår undersökning när den var klar för de som är intresserade. Dessa tillvägagångssätt är enligt Patel och Davidson (2011) passande för att motivera utvalda respondenter att medverka i en enkät. Vår undersökning har en hög grad av standardisering vad gäller frågorna då alla respondenter fått samma enkät. Vad gäller standardisering på hur respondenternas situation ser ut är det något vi inte kunnat påverka. Vi tror dock inte att det påverkat undersökningen i större utsträckning då respondenterna fått enkäten skickad till sig har de kunnat svara när de själva vill och känt att de haft tid. Det är för undersökningen viktigt med hög grad av standardisering då det ger en större möjlighet att jämföra respondenternas svar om de inte påverkats av till exempel ordningen på frågorna. Detta styrks av både Patel och Davidson (2011) samt Trost (2012) som menar att de flesta kvantitativa undersökningarna har en hög grad av standardisering och att det ger större möjlighet att generalisera en större grupp än det urval som gjorts. I vår enkät har vi både frågor med fasta alternativ och frågor med öppna alternativ. Även om Trost (2012) anser att öppna frågor bör undvikas har vi valt att ha det där vi anser det behövas. Vi ville med vår enkät få fram controllernas egna synvinkel på sin utveckling och ville inte genom fasta alternativ i frågorna styra respondenternas svar. Trost (2012) menar att öppna frågor är tidskrävande men vi anser att det är nödvändigt för att kunna få de resultat vi vill nå med vår undersökning. Något som både Patel och Davidson (2011) samt Trost (2012) anser är att det är lämpligt med en öppen fråga i slutet där respondenterna får ge sina åsikter och det är även något vi 14

16 valt att ha i vår enkät. Vi har även en fråga med ett svarsalternativ där respondenterna ges möjlighet att kryssa i vet ej då vi ansåg det vara befogat. Vi vill inte tvinga respondenterna svara på om det finns utvecklingsmöjligheter på deras arbetsplats då de som kanske inte vet måste tvingas kryssa i ett nej. Vi tror att det hade gett en felmarginal då vissa kanske inte strävar efter att ständigt utvecklas och därför inte undersökt möjligheterna på arbetsplatsen. Vad gäller svarsalternativ där respondenten ges möjlighet att inte ta ställning är det många som är kritiska men Trost (2012) menar att det ska finnas om det är befogat. Kritiken är att många menar att respondenter anger dessa svar för att slippa ta ställning medan andra menar att ibland kan respondenten inte ta ställning och måste då få rätt att uttrycka det. Vi har lagt stor vikt vid våra frågor för att det inte ska vara något som påverkar respondenterna. Vi har sett till så frågorna är uteslutande och inte överlapparna varandra, endast innehåller en fråga och inte syftar till flera saker samt sett till så frågorna inte innehåller några negationer. Vi har även undvikit långa frågeformuleringar då det enligt Patel och Davidson (2011) samt Trost (2012) är svårt att minnas och respondenterna lätt glömmer bort vad början av frågan egentligen innehöll. Svarsalternativens ordning har även visat sig spela in i undersökningars resultat. Trost (2012) menar att det alternativ som sätts först kan enligt vissa ses som det rätta alternativen och det är därför vi lagt mycket tid på att tänka igenom detta. I vår enkät har vi en fråga som handlar om arbetsuppgifter där respondenterna har ett antal att välja mellan, de satte vi i bokstavsordning för att inte sätta vad som ser ut som de rätta alternativen först. Sakfrågor har vi valt att lägga i början av enkäten då vi tror att respondenterna får ett positivt första intryck med lätta frågor. Enkäten är kort eftersom vi har vissa frågor där det är öppna svar där respondenterna behöver tänka till lite. Vi tror dock inte att den är allt för krävande och därför tror vi att svaren kommer vara välgenomtänkta. De frågorna med öppna svarsalternativ är nödvändiga för att få ett korrekt svar då vi inte kan ge tillräckligt många svarsalternativ för att få rättvisa svar. Svarsalternativ skulle i de berörda frågorna bli för ledande för att ge en rättvis bild. Vid sammanställning av enkätsvaren användes Microsoft Excel 2010 då i programmet kunde göra de diagram och tabeller vi behövde för förtydligande av enkätens resultat. 15

17 2.6 Urval De respondenter som valts till att svara på den enkät som ligger till grund för denna uppsats, har varit personer som har yrkestiteln controller. Enkäten var elektronisk och därför skickades förfrågan om medverkan och en länk till enkäten via e-post. För att få tag på respondenternas e-postadresser användes olika tillvägagångssätt. Det första var att det togs fram e-postadresser till de controllers som vi och våra bekanta hade någon slags koppling till. Sedan sökte vi på olika företags hemsidor för att se om det fanns någon tillgänglig e-postadress till controllers eller eventuellt till ekonomichefen. Om det fanns en adress till controllers så skickades ett e- postmeddelande till dem med enkäten. Vi bad dem även att vidarebefordra meddelandet till sina eventuella controllerskollegor som fanns på företaget. Om enbart en ekonomichef fanns så skickades ett e-postmeddelande där vi bad om e- postadresser till eventuella controllers på företaget eller bad chefen att vidarebefordra vår enkät till företagets controllers. Detta gjordes på grund av att eventuellt vissa arbetsgivare eller arbetstagare inte vill ge ut sin e-postadress. Ytterligare ett tillvägagångssätt som användes var att via platsbanken på arbetsförmedlingens hemsida skicka e-postmeddelande till de företag som sökte controllers. Meddelanden skickades till de som stod som kontaktpersoner på annonsen. Vi valde att skicka till de företagen som sökte controllers eftersom det är en antydan på att de redan har controllers anställda. Ett sista tillvägagångssätt var att skicka e-postmeddelande till några av landets kommuner och be dem att vidarebefordra det till deras controllers. Det urval som gjordes kan bland annat liknas vi vad Patel och Davidson (2011) kallar för en tillgänglig grupp. Detta urval är vanligt när de ekonomiska och tidsmässiga ramarna inte räcker till. Urvalsgruppen är då individer som varken utgör ett stickprov eller fall ur en fallstudie. Vid användning av en tillgänglig grupp är det viktigt att tänka på att resultaten inte kan hänföras andra grupper än de som har undersökt. Däremot så kan vi försöka bedöma hur pass generaliserbara de resultat som kommit fram är. Urvalet kan även liknas vid ett snöbollsurval som enligt Bryman och Bell (2005) kan beskrivas som att forskarna tar första kontakt med ett mindre antal människor som är relevanta för undersökningens tema och sedan använder dessa för att få kontakt med ytterligare respondenter. Vi valde att kontakta cirka 70 olika organisationer, både företag och kommuner. Att både företag och kommuner användes ska inte påverka resultatet av enkäten då en 16

18 controllers uppgifter enligt Olve (2013) är detsamma oavsett det är inom privat, kommunal eller statlig verksamhet. I enkäten frågades om vilket län i landet som controllern var verksam i. Detta gjordes för att försöka få en så stor spridning på respondenterna som möjligt och försöka få svar från controllers över hela landet. På grund av att vi inte har skickat e-postmeddelanden direkt till alla controllers utan att chefer har vidarebefordrat vår enkät så vet vi inte exakt hur många respondenter som enkäten har gått ut till. Det var 148 respondenter som svarade på enkäten men då uppsatsen syftar till att undersöka controllers valde vi att begränsa undersöknignen till de med benämningen controller i titeln. Det finns även en viss felfaktor i att chefer kan ha skickat enkäten till fel personer på företaget eller att fel personer har svarat. För att minska denna felfaktor har vi varit extra tydliga i att det är personer med benämningen controller i titeln som söks till undersökningen. Trots detta var det 48 stycken av respondenterna som inte hade benämningen controller alls i sin titel och vi valde därför att ta bort dem från undersökningen och endast undersöka de 100 respondenterna som uppfyller kraven för uppsatsens undersökning. 2.7 Validitet Patel och Davidson (2011) beskriver god validitet som att forskarna undersöker det som de verkligen avser att undersöka. Bryman och Bell (2005) anser att om en undersökning har god validitet innebär det att resultatet speglar det som undersökningen var tänkt att undersöka. Vid en låg validitet gäller det omvända, alltså att resultatet inte speglar det som undersökningen var tänkt att undersöka. Denna uppsats är tänkt att undersöka hur controllers själva ser på sin utveckling inom yrket och vilka arbetsområden de själva anser sig behöva utvecklas inom. Genom en enkätundersökning är det tänkt att vi ska få fram controllers egna synpunkter och vår validitet är därmed god. Patel och Davidson (2011) berättar att vid en enkätundersökning är det viktigt med god innehållsvaliditet vilket innebär att de teoretiska begrepp vi vill undersöka översätt på ett bra sätt. För att få en god validitet har vi varit noga med att frågorna i enkäten verkligen undersöker det vi har tänkt att undersöka och varken ha med för många eller för få frågor. De ställda frågorna är tydliga och enkla för att minska risken att frågan feltolkas och istället öka sannolikheten för att respondenterna svarar på ett tillfredställande sätt. Bryman och Bell (2005) talar även om ekologisk validitet. Detta innebär att en onaturlig situation för respondenterna kan leda till onaturliga svar. Ett exempel kan 17

19 vara att om respondenterna är ovana eller känner sig obekväma i att svara på enkätfrågor eller intervjufrågor så kan deras svar bli missvisande. Vi anser att vi har en god ekologisk validitet eftersom enkäten skickades till den e-post respondenterna använder i sitt arbete. Förhoppningen är att respondenterna då kände sig mer bekväma att svara på frågor kring deras arbete och arbetsuppgifter när de fick frågorna via arbetet. 2.8 Reliabilitet Reliabilitet innebär enligt Patel och Davidson (2011) undersökningens tillförlitlighet. Med tillförlitlighet menar de i hur stor utsträckning de undersökta värdena stämmer överens med de verkliga värdena. Det finns alltid en risk för att värdena som undersökningen visar innehåller någon form av felvärde. Om undersökningen har en hög reliabilitet så är innehållet av felvärdet litet. För att minska risken för felvärden har vi varit extra tydliga i vår enkät att det är controllers vi söker och att det är en controllers arbetsuppgifter och individuella utveckling som vi frågar om. Patel och Davidson (2011) säger även att vid en enkätundersökning finns det en väldigt liten möjlighet att kontrollera tillförlitligheten i förväg. Därför är det viktigt att forskarna är ytterst noggranna i sina instruktioner och frågeställningar i enkäten för att minska risken för att någonting kan feltolkas. Likaså gäller det att frågorna ställs på ett sådant sätt så att respondenterna inte blir påverkade till att svara på ett visst sätt. På grund av att vi inte ville påverka respondenterna att tänka på ett visst sätt valde vi att ha en del frågor med öppna svar. Detta ger respondenterna möjlighet att tänka fritt och vi minskar då risken att vi styr deras svar. För att öka uppsatsen reliabilitet har vi strävat efter att få så många controllers som möjligt att svara på vår enkät, detta då Bryman och Bell (2005) skriver att reliabiliteten ökar vid en större urvalsgrupp. 2.9 Replikation Att ha en god replikation innebär enligt Bryman och Bell (2005) att tillvägagångssättet av den genomförda undersökningen är väl beskriven så att nya forskare ska kunna genomföra samma undersökning med hjälp av beskrivningen. För att få en så god replikation som möjligt har vi i metodkapitlet väl beskrivit hur vi har gått tillväga vid undersökningens genomförande samt att enkäten finns att tillgå som en bilaga. Skulle några andra forskare vilja göra om denna undersökning anser vi att de har goda möjligheter att göra den på samma sätt utifrån våra beskrivningar av de metodval som gjorts. 18

20 2.10 Forskningsetik Enligt Patel och Davidson (2011) är det viktigt att ta hänsyn till de forskningsetiska aspekterna vid en undersökning. Detta för att ta hänsyn till de personer som ställer upp på att vara en del av undersökningen. Respondenterna får inte utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Vetenskapsrådet är en svensk myndighet som har övergripande ansvar för etiska frågor i forskning, de har tagit fram fyra övergripande etikregler; Informationskravet: Forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Samtyckeskravet: Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Frågan om konfidentialitet har ett nära samband med frågan om offentlighet och sekretess. Nyttjandekravet: Uppgifter insamlande om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. För att ta hänsyn till de respondenter som valt att vara med i vår undersökning har vi varit noga med de forskningsetiska aspekterna. Detta genom att följa de ovanstående etikreglerna då vi redan vid första kontakten med respondenterna beskrivit uppsatsens syfte samt beskrivit vad informationen kommer användas till. Vi var tydliga med att deltagandet var helt frivilligt och att uppgifterna om respondenterna skulle hanteras konfidentiellt. Patel och Davidson (2011) beskriver även att om det är en större undersökningsgrupp så är det svårare att identifiera de enskilda personerna vilket gör att det blir en högre grad av anonymitet. Vi har valt att använda oss av en större grupp respondenter vilket gör att det inte är lika lätt att koppla samman en respondent med ett visst svar och därför blir det större anonymitet. När vi skickade enkäten fick vi veta vissa av respondenternas e-postadresser men när de svarat på enkäten går det inte att koppla till några specifika svar eftersom ett enkätprogram hanterat dem. För att säkerställa att respondenternas information hanteras konfidentiellt kommer vi radera alla e-postadresser när undersökningen är slutförd. 19

21 3 Referensram Här presenteras en sammanställning av redan skrivet material om controllers samt en kort presentation om rollteori och kompetensutveckling. Inledningsvis presenteras den historiska utvecklingen av controlleryrket för att skapa en förståelse för var begreppet kommer ifrån. Sedan presenteras hur en controller framställs i litteratur och tidigare undersökningar inom ämnet. Detta ska senare ställas i relation till de resultat som framkommit från vår enkätundersökning för att kunna besvara uppsatsens problemformulering. 3.1 Controllerns historiska utveckling Ordet controller kommer ursprungligen från det latinska och franska ordet contrerole eller contre-rolle som senare fick stavningen contre-roller. Begreppet innebar en person som hade ansvar för att originaldokument skulle kopieras så att dessa kunde stämmas av. Personen kunde då kontrollera de som hade ansvar för finanserna och bokföringen. Under eller 1200-talet började ordet användas på engelska och år 1292 gavs en publikation ut där den engelska stavningen var countre-roullour. (Källström, 1990) Enligt Källström (1990) användes en variant av controllertiteln redan så tidigt som på 1400-talet. Det var inom de engelska kungliga hushållens kontor där det till exempel fanns en Countroller of Accounts som hade hand om förvaltningen av den engelska kungens privata förmögenhet. Under 1500-talet i USA blev stavningen comptroller som idag anses vara en felstavning eller ett försök att ändra den engelska stavningen till vad som då ansåg var en mer korrekt sådan. Vid den här tiden var controllerns huvudsakliga uppgift att kontrollera finanschefen och den som hade ansvar för redovisningen. Kongressen (Continental Congress) i Amerika tillsatte år 1778 en comptroller och Finansdepartementet i Washington tillsatte en året efter. Efter detta har det varit mycket vanligt med funktionen inom offentliga förvaltningar i USA. Källström (1990) skriver att funktionen controller dök upp i det amerikanska näringslivet vid slutet av 1800-talet. Det tidigaste kända exemplaret av controller var år 1880 på företaget Santa Fe Railroad Company. Den controllern hade inte riktigt de arbetsuppgifter som idag förknippas med controller utan snarare ansvaret för finansiella arbetsuppgifter. Inom industrin kom den första kända controllern år

22 till företaget General Electric. Dock spred sig inte controllerrollen något vidare förrän på 1920-talet då företag decentraliserade sin verksamhet i högre utsträckning än tidigare. Controllern fanns då för att se när något gått snett eller höll på att gå snett för att sedan kunna varna ledningen om detta. År 1931 bildades enligt Källström (1990) den första institutionen för controllers i alla branscher, Controllers Institut of America (CIA). De har sedan haft ett stort inflytande över utvecklingen av controllerns roll. The birthday of American Controllership var beteckningen på CIAs första årsmöte den 29 september år CIA försökte reda ut vilka arbetsuppgifter en controller borde ha och vilka relationer den borde ha till sin chef, andra befattningshavare och till revisorerna. De gav dessutom ut en tidskrift kallad the controller där medlemmarna uppmanades att bidra med artiklar om de problem som uppstått i samband med yrkesutövningen. CIA tyckte att utbildningen av controllers var en viktig fråga och tog därför på sig ansvaret att ge högskolor och universitet det material de behövde för att kunna undervisa om ekonomistyrning och dåtidens moderna controllerroll. CIA anordnade också kontakt med erfarna controllers som kunde agera lärare på skolorna. I början av 1930-talet fastslog CIA att den korrekta benämningen var controller och inte comptroller som yrkestiteln varit innan. Så småningom vidgades CIA till att även omfatta finanschefer och därför byttes namnet i början av 1960-talet till Financial Executive Institut (FEI). År 1962 publicerade de även en ny definition av controllerrollen som enligt Källström (1990) har varit en självklar del i nästan alla böcker om controllerrollen sedan dess. Under 1970-talet användes enligt Olve (2013) benämningen controller i USA till anställda som arbetade med planering, uppföljning, rapportering, analyser, skattefrågor, skyddande av tillgångar och bedömning av ekonomiska och sociala krafter som påverkar företaget. Under samma tid växte controllerbegreppet fram i Sverige och enligt Mattson (1987) hade Skandia en av landets första controller i början av 1970-talet. År 1978 gjordes ett av de första försöken att ge en teoretisk bild av controller på svenska. Efter detta ökade intresse för controller i både Sverige och Europa och på 1980-talet fick befattningen en mer omfattande spridning. När benämningen controller kom till Sverige var yrket enligt Olve (2013) en specialistroll som främst skulle arbeta med att utforma ekonomisk information för företagets styrning. 21

23 3.2 Controllers i litteraturen Källström skrev år 1990 att controllerrollen ännu inte hade mognat och att det kommer krävas mycket tid och engagemang tills den gör det. Han menar att innan en roll har satt sig måste de som har den utveckla rätt kompetenser, utforma fungerande ritualer, fundera ut en yrkesetik och skapa sig en roll-image hos omgivningen. Lindvall (2011) säger att yrkestiteln controller idag används lite slentrianmässigt och Olve (2013) säger följande om begreppet controller: Termen har i olika företag getts så olika innebörd att det skapar förvirring (Olve 2013, s. 78). Olve säger även att på vissa företag verkar titeln controller ha valts just för att den inte har en specifik definition utan kan formas efter uppgifterna som företaget anser att rollen bör hantera Controllerns bakgrund Källström (1990) valde att benämna controllern som en man eftersom han menade att då var de flesta controllers det men han kunde även se att fler och fler kvinnor utbildar sig på högre nivå och han misstänkte då att det i framtiden kommer bli en jämn fördelning mellan män och kvinnor med titeln controller. Mattsson (1987) kom fram till i sin undersökning på annonser som sökte controllers att 76 % önskade en controller med ekonomisk utbildning på universitetsnivå. Hans undersökning visade att endast 4 % kunde tänka sig teknisk och/eller ekonomisk bakgrund och var därför de enda som inte krävde endast ekonomisk bakgrund. Lassi (2003) gjorde en studie på annonser som söker controllers och kom då fram till att flera önskar någon med lämplig ekonomisk utbildning på högskolenivå. En controller förutsätts enligt Olve (2013) vara utbildad inom ekonomi och oftast inom ekonomisk analys samt redovisning och finansiering. På senare tid har dock även personer med annan bakgrund, som exempelvis ingenjörer och marknadsförare, kommit att kunna inneha titeln controller. Ett exempel är kvalitetscontroller. Detta visar att yrkets benämning är svag och då kan utnyttjas på andra tjänster för att få dem att låta mer attraktiva. Han beskriver att den inlånade benämningen controller på flertalet yrkesuppgifter är olycklig. Han anser att fler svenska beteckningar bör användas och att endast de som är renodlade controllers ska få benämningen controllers. En controllers uppgifter är enligt Olve (2013) detsamma oavsett det är inom privat, kommunal eller statlig verksamhet. Dock kan benämningen på controllers som utför samma uppgifter skilja sig åt. Gemensamt är ändå att det är 22

24 viktigt att controllern kan se till hela verksamhetens bästa och se hur olika delar är beroende av varandra Controllerns arbetsuppgifter Olve (2013) berättar att i Sverige har vissa företag valt att dela in yrkesrollen controller i två huvudgrupper; accounting controller och business controller. En accounting controllers huvuduppgift i företaget är redovisning och rapportering vilket innebär arbete med siffror. Deras arbetsuppgifter är i hög grad formella och tidtabellsbundna. Accounting controllers ser till att rätt siffror kommer fram samt rapporterar resultat. En business controllers uppgift innebär istället att controllern är befriad från ansvaret för rutinuppgifter kring redovisningssystem och bokslut och istället får mer tid för att stödja företagets affärer. De använder istället de siffror som finns för att formulera mål och åtgärdsprogram samt att bedöma utfall. En business controller har de arbetsuppgifterna som främst liknar den controllerroll som först kom till Sverige. Mattsson (1987) gjorde en undersökning där han intervjuade controllers för att skapa en profil av den svenska controllern. Han kom fram till att den svenska controllern medverkar i företagets strategiska och långsiktiga arbete. Han menar att en controller arbetar i huvudsak med budgetering, rapportering och ekonomiska analyser av olika slag. I undersökningen framgick även att den svenska controllern endast i vissa fall arbetar med bokslut och redovisning och aldrig med internredovisning och ADB (ITsystem). Samtidigt gjorde Mattsson även en undersökning på utannonserade controllerbefattningar som visade att de sökte controllers som skulle arbeta med de uppgifterna som kom fram i intervjuer med controllers. Han kom då fram till att den svenska controllerns huvudsakliga arbetsområden kan grupperas under ekonomistyrning. Enligt Källströms (1990) undersökning där han intervjuade ett antal controllers framkom det att controllers arbetstid fördelas på en mängd olika arbetsuppgifter men att budget och intern redovisning tar ungefär upp en fjärdedel av tiden och är ofta det controllern är ansvarig för. Controllern har enligt undersökningen dessutom ett tungt engagemang inom strategisk planering, externredovisning, utveckling av IT-system och investeringskalkylering. Olve, Lindvall och Nilsson (2013) berättar att kurser och konferenser för controllers har visat att controllers endast lägger en begränsad tid av arbetsdagen till att utföra de klassiska controlleruppgifterna, styrning och påverka effektivitet. Flertalet controllers 23

25 lägger istället mer tid på redovisning. Det råder konflikter om controllers ska ha hand om både redovisning och styrningsuppgifter eller om arbetsuppgifterna ska delas upp på fler personer. När controllern har hand om båda uppgifterna innebär det ofta att de klassiska controlleruppgifterna som styrning och analysering blir undanträngda av redovisningsuppgifter. Eftersom redovisningsuppgifter har en deadline prioriteras dessa framför de uppgifter som inte har något slutdatum. Förbättringar i ekonomisystem och affärssystem berättar Olve, Lindvall och Nilsson (2013) ska leda till att controllers arbete med att producera information ska minska. Även outsourcing av dessa arbetsuppgifter syftar till att ge controllers mer tid åt analysarbete. Enligt Myreteg och Abrahamsson (2013) gör de affärssystem och informationssystem som finns idag att de arbetsuppgifter som ekonomer förr la väldigt mycket tid på idag inte tar lika stor del av arbetstiden. Systemen är idag en av controllerns viktigaste hjälpmedel vid styrning av en organisation. Controllernas uppgift har utvecklats till att bli mer inriktat på att analysera och fatta beslut kring de siffror de tar fram istället för att endast ta fram dem. Yrkesbenämningen controller har givit ekonomer ett bredare arbetsområde som inte enbart innefattar siffror utan mer riktar sig åt ekonomistyrning Controllerns färdigheter I diskussioner med controllers återkommer enligt Olve, Lindvall och Nilsson (2013) kommunikation som en röd tråd beträffande flera av dessa färdigheter. Ett stort intresse bland dagens controllers är att förbättra färdigheterna i kommunikation på grund av att kontaktytorna blir fler och det pedagogiska uppdraget viktigare. Det räcker inte att informationen finns i en rapport utan det krävs även en personlig förmedling av innehållet för att förtydliga informationen. Det blir även vanligare att controllern hanterar information från andra i företaget exempelvis produktions- och marknadsansvariga. Därför är det viktigt att en controller kan kommunicera och föra sig med flera olika sorters människor, både innanför och utanför den egna organisationen. Olve, Lindvall och Nilsson (2013) beskriver även att i kommunikationen med andra människor är det viktigt att tänka på vad mottagaren har för intresse då inte alla är intresserade av komplicerade siffror och uträkningar utan oftast endast har ett intresse av helheten. Som controller är det alltså viktigt att kunna sortera ut den viktiga och nödvändiga informationen som mottagaren söker från all information som controllern sitter på. I och med att kommunikationen är 24