Grundvattentäkter på Öland. Mattias Gustafsson SGU Enheten för hållbar vattenförsörjning

Transkript

1 Grundvattentäkter på Öland Mattias Gustafsson SGU Enheten för hållbar vattenförsörjning

2 Vad är SkyTEM? Metoden ser ner i marken till m djup Marken har olika resistivitet beroende på jordart, berggrund, lerhalt, porer, sprickor, vatteninnehåll, salthalt Genom tillgänglig geologisk kunskap och verifierande mätningar översätter man resistivitet till geologi

3 Val av undersökningsområde Öland Utpekade områden i Vattenförsörjningsplanen Alla vattentäkter och vattenskyddsområden Områden med >5m jorddjup Områden med lite befintlig data och få motstående intressen

4 SkyTEM Öland 4000 linje-km ( sonderingar) 800 km 2 (60%) 3D data ned till 200m djup 8 Undersökningsborrhål (3 till) geofysisk loggning av borrhål geofysiska markmätningar

5 Vad är en sondering? En geofysisk borrning

6 Resultat Geologisk 3D-modell (hydrogeologisk) Rapport SkyTEM på Öland Uppdaterad hydrogeologisk beskrivning Uppdaterad bergartsbeskrivning Uppdaterad jordartsbeskrivning temakartor: salt, sårbarhet, alunskiffer, geoenergi, jorddjup,

7 Förbättrat underlag till Hållbar dricksvattenförsörjning (kmn+enskild) Planering/markanvändning Materialhushållningsplan Vattenförvaltningsfrågor (100% VF) Tillstånd och tillsynsfrågor, t.ex. geoenergi Verksamhetsutövare, t.ex. bevattningsuttag Våtmarksarbete, Natura 2000, etc

8 Prioritet 3 1. Borgholm-Mörbylånga 2. Södra Öland 3. Norra Öland 4. Borgholm Ö 1 4 2

9 Borgholms kommun (preliminära tolkningar) Sjötorp: förkastning, sprickzoner kan styra gv-flöde Byxelkrok: sprickzon VNV-SSO Böda camping: Större område med större jorddjup, Böda kronopark Hunderum: interna skillnader Rullbacka: interna skillnader Byrums strandavlagring: interna skillnader Böda:, eventuell sprickzon, ev med stort jorddjup Källa: Ev jorddjup på 15m Lindby-Sörby: interna skillnader, utbredning, volym Mossberga: struktuer i domen, ev sprickzon i väst Rälla: magasinsutbredning, volymberäkning

10 Sjötorp Ner till 9m djup finns en tydlig kil av högre resistivitet i centrum av området. Området är uppförkastat? och syns även på större djup och andra bergarter. Tydlig skillnad i mäktighet Sprickzonerna kan styra grundvattenflöde SV 7-9m 16-20m NO

11 Byxelkrok Eventuell svaghetszon (20m djup) från SSO in i området. Möjligen bidrar vägar till falsk signal. Svaghetszonen kan ha mer grundvatten. Om man jämför Byxelkrok med Sjötorp ser den geologiska uppbygganden olika ut trots att de i jordartskartan ser lika ut, jmf hög resistivitet i väst och låg i öst. Är det pga jordarternas innehåll av lera, grundvatten eller är det bara mäktigheten som avspeglas? Jordarter 5-7m

12 Böda camping Endast de västra delarna av området är undersökt med SkyTEM. Lågresistivt ned till 10m djup. Trolig orsak är de jordlager som ligger här. Bör vara mäktiga och innehåller ev. vatten men kanske även strandavlagringar med torv. Hela Böda backar och Kronoparken bör undersökas tillsammans. Jorddjupskartan kommer att justeras, framförallt i de norra delarna.

13 Hunderum: interna skillnader Olika jordartsfördelning, viktigt vid infiltration, leta brunnar, vso, riskkartering Möjligen mer vatten i SSO

14 Rullbacka Interna skillnader inom området, olika mäktighet, grundvattenmängd jordartsfördelning, viktigt vid infiltration, leta brunnar, vso, riskkartering

15 Byrums strandfält Jordart Jorddjup 1-2m 7-9m 11-14m 16-20m Interna skillnader i jordlagren, olika mäktighet, grundvattenmängd, jordartssammansättning. Bra att veta om man ska infiltrera ytvatten, leta brunnslägen, planera vattenskyddsområden, etc. Verkar finnas någon form av förkastningszon på djupet (16-20m).

16 Böda Eventuellt en sprickzon från väst, i alla fall tydlig ned till 20m djup, jorddjup kan vara upp mot 15m

17 Källa Den västra halvan är undersökt med SkyTEM. Det finns indikationer på jorddjup mot mer än 10m, det kan dock vara störning i mätningarna, se hus i lågresistiva området. Jordart Jorddjup 7-9m 16-20m

18 Området NO om Lindby-Sörby Jordarter Berggrund Jorddjup: Området ligger lägre än Lindby-Sörbyområdet. (karta nedan +25m)

19 Området NO om Lindby-Sörby +20m:Hög resistivitet (lila) beror på torra sandiga jordar, även moränen sandig? +15m: Tydliga torvområden (grön). Hög resistivitet (lila) beror på torra sandiga jordar, även moränen sandig? +10m: Hög resistivitet (lila) utgörs mestadels av kalksten. I NV tydligt inslag av siltsten och lerskiffer. Delar av området i Ö (likt närmst Lindby-Sörby, och S om) kan vara hyfsade jordlager (rödorange) +5m: Hög resistivitet (lila) är kalksten. I NV tydligt inslag av lerskiffer. Längst i S (rödorange) intressant nära Lindby-Sörby. Kolla Jorddjup!

20 Området NO om Lindby-Sörby +0m: Intressant förkastning i N och C -5m: Intressant förkastning -10m: i intressant kildepression? i C, N och C förkastning i N och C -15m: Lerskiffer dominerar, i Ö och S ngn m kalksten (lila) men dominerande siltsten (grön-gul) -20m: Lerskiffer dominerar, i Ö och S eventuelt ngn m kalksten men dominerande siltsten På -25m är allt lågresistivt (blått)

21 Lindby: interna skillnader

22 Lindby-Sörby (SCI) de Det är stora skillnader inom vad som karterats som en isälvsavlagring. Resistiviteten i översta 10-15m är betydligt högre i den norra delen. Norra delen är lämpligare för infiltration, medan den södra lämpar sig bättre för uttag av naturligt grundvatten. Kontakten mellan norra och södra delen är i jordlagrena mycket små, se barriär på m. +35m: torr sand i söder +30m: Torr isälvsmtr i norr, gränsen går vid karterad morän. I söder, vattenmättad sand (orange), mer lera i gröna områden +25m:Torr isälvsmtr i norr, gränsen går vid karterad morän. Syns även Ö om vägen. I söder, vattenmättad sand (orange), mer lera i gröna och framförallt i blå områden. Barriär i SSV-NNO-riktning. Viktigt att samma +20m: fortfarande mestadels jordlager. Torrare jordlager i norr. Vissa leriga lager går att följa i profiler. Kanske även här hyfsade förutsättningar söderut +15m:i vissa delar jord men mest berg som styr resistiviteten. Kalksten: röd-lila, skiffer grön-blå +10m: troligen bara Berg som styr resistiviteten. Kalksten: röd-lila, skiffer grön-blå

23 Området mellan Lindby-Sörby & Mossbergadomen +30m: +15m: +25m: +10m: +20m: +5m:

24 Området mellan Lindby-Sörby & Mossbergadomen +0m: -15m: -5m: -20m: -10m: -25m: Allt är blått

25 Mossberga: Strukturer i domen m.ö.h Skiffer Kartsit Kartsit/granit

26 Mossberga och österut (SCI) +45m: Mossberga syns i V. +30m: +40m: Mossberga syns i V. +25m: +35m: Mossberga syns i V. +20m: medelresistivitet (rödgul) i Ö (blå ring) =torv, fuktigt. Hög resistivitet i övrigt tyder på små jorddjup eller torra sandiga jordar

27 Mossberga och österut (SCI) +15m: Gul cirkel mkt intressant: karst i kalken? +0m: Vit cirkel: Mossberga junior? +10m: -5m: +5m: Gul cirkel mkt intressant: karst i kalken? Samma grå cirkel -10m:

28 Mossberga och österut (SCI) -75m: -15m: -20m: -100m: -50m: -125m:

29 Område N om Rälla, V om Mossberga Inget speciellt av intresse, inga jordmäktigheter att tala om, den jord som finns där är uteslutande lågresistiv, någon enstaka brunn i jordlagren skulle kunna ge vatten för enskild förbrukning men inte mycket mer. Vittringsjord i väster mycket lågresistiv. Berggrunden består av siltsten och lerskiffer så det är låg resistivitet. Vad gäller grundvattenuttag ur berg är chanserna mindre i detta område än S om.

30 Interna skillnader i jordlagren, olika mäktighet, grundvattenmängd, jordartssammansättning. magasinsutbredning, volym, sand på tunn uppsprucken kalk Rälla

31 Rälla (SCI) +50m: torrt isälvsmaterial i söder +45m: torrt isälvsmaterial (lila). I NO-Mossberga +40m: torrt isälvsmaterial i väster (lila). Sand med vatten i öst (röd-gul), grönt i söder troligen berg, ännu längre österut kalksten (röd-lila). I NO-Mossberga +35m: torrt isälvsmaterial i väster (lila). Sand med vatten i öst (röd-gul), gröntblått i söder=berg ännu längre österut kalksten (rött-lila). I NO- Mossberga

32 Rälla (SCI) +30m: torrt isälvsmaterial i väster (lila). Öster om vägen blågrön=skiffer Ev bergklack, längre österut kalksten (rött-lila). I NO-Mossberga +25m:+30m: torrt isälvsmaterial i väster (lila). Öster om vägen blågrön=skiffer, Ev berg-brygga, längre österut kalksten (rött-lila). I NO-Mossberga +20m: torrt och fuktigt isälvsmaterial i väster (orange-lila). Öster, och vissa delar väster, om vägen blågrön=skiffer, längre österut kalksten (rött). +15m: fuktigt isälvsmaterial längst i NV (orange). I övrigt, blå-grön=skiffer

33 Rälla Resistivitet S N Upp till 30m mäktiga jordlager, mycket av området är torrt Ö V

34 Område Ö om Rälla & Strandskogen, N om Tveta (SCI) +50m: Jorddjup: +45m: hög resistivitet (lila)=ytlig berggrund eller/och sandig torr morän i SV +35m: Jordfylld svaghetszon? Högresistivt (lila-röd)= kalksten, grönblå=lågresistiv skiffer +40m: Antingen lerigare morän i V eller direkt genomslag för lågresistiv (grön) berggrund, skiffer? Lila och rött delvis sand, delvis kalksten +30m: Jordfylld svaghetszon? Högresistivt (lila-röd)= kalksten, grönblå=lågresistiv skiffer

35 Område Ö om Rälla & Strandskogen, N om Tveta (SCI) +25: Svaghetszon? Högresistivt (lila-röd)= kalksten, grön-blå=lågresistiv skiffer +10m: Svaghetszoner? Vatten i berg pga gv-bildning i sanden? +20m: Svaghetszon? Vatten i sand/torv (streckade omr). Vatten i berg pga gv-bildning i sanden? Enligt profil (se nästa sida) är jorddjupen sällan > 5 m även i dessa zoner +15m: Svaghetszoner? Vatten i sand/torv (streckade omr). Vatten i berg (samma streckade områden) pga gv-bildning i sanden? Enligt profil (se nästa sida) är jorddjupen sällan > 5 m även i dessa zoner +5m: Svaghetszoner? Vatten i berg pga gv-bildning i sanden? +0m: Svaghetszoner? Vatten i berg pga gv-bildning i sanden?

36 Område Ö om Rälla & Strandskogen, N om Tveta (SCI) -5: Dalgång i kalksten? Om gv-förande bra då ligger högre upp och kanske mindre risk för salt? Kan ev samla vatten även från jordlager N och S från? -20: Kolla område i S. Troligt att det ser ut så Ö om skytemdata -10m: Dalgång i kalkstenen? -25m: Kolla område i S. Troligt att det ser ut så Ö om skytemdata -15m: Kolla område i S. Troligt att det ser ut så Ö om skytemdata N om Dalgång med jord dalgång i berg? Berget ca 5m högre upp? Eller dalgång i kalkens understa delar. Ca 1600m bred Dalgång med jord

37 Mörbylånga kommun (preliminära tolkningar) Strandskogen-Röhälla: utbredning, volym, sprickzoner Isälvsmaterial Strandskogen-N Möckelby: Tveta: sprickzoner i östra delen N Möckelby : Kleva : Resmo: Sprickzon > 40m Gösslunda : Triberga : Dalby-Lunda: Jorddjup östra kusten Bjärby-Kastlösa: Segerstad: sprickzon VSV-ONO, förkastning S Storåsen-Alvaret: sprickzon SO-NV Södra Alvaret: Strömmeln: Degerhamn: Sprickzon VNV väster om VT Grönhögen: mycket störningar Ås: sprickzon SO-NV, >jorddjup

38 Mellan Rälla och Strandskogen (SCI) Inget speciellt av intresse, inga jordmäktigheter att tala om, och den jord som finns där är nästan uteslutande lågresistiv, viss kan det finnas någon brunn i jordlagren som skulle kunna ge bra till enfamiljsbruk men inte mkt mer. När det gäller berggrunden är det siltsten och lerskiffer så det är en rejält låg resistivitet direkt. Vad gäller grundvattenuttag ur berg är chanserna mindre i detta område än S & N om.

39 Strandskogen-Röhälla Sand/grus på skiffer, sprickor i S-N syns Olika jordarter finns, viktigt att veta Bra att känna till magasinets utbredning Kan sätta brunnar och tillgodogöra sig allt Bra att veta kapacitet på möjliga uttag

40 Strandskogen-Röhälla (SCI) Endast i SO spetsen som det finns kst, så bör Isälvsmaterialet har en något annorlunda vara enkelt att skilja på jord och skiffer. utsträckning är vad som visas på jordartskartan. +30m: +25m: +20m: torrt Isälvsmaterial=lila +15m:torrt Isälvsmaterial=lila +10m: Jordlager +5m: möjligen med vatten+sand i sträcker sig norra jordlagren Strandskogen ända ned hit i norra Strandskogen. Kan samla vatten, gammal vik? +0m: bara berg som styr resistiviteten. skiffer grön-blå

41 Söder om Strandskogen (SCI) Inget speciellt av intresse, uppemot 10m mäktiga jordlager, men den jord som finns där är nästan uteslutande lågresistiv Ett litet undantag närmst Strandskogen, där man möjligenkan få vatten till enfamiljsfastigheter från brunnar i jordlagren. När det gäller berggrunden är det siltsten och lerskiffer så det är en rejält låg resistivitet direkt. Vad gäller grundvattenuttag ur berg är chanserna mindre i detta område än N om. Sämre i södra delarna av området

42 Isälvsmaterial Strandskogen-N Möckelby Området har en liknande men något förskjuten utveckling i berggrunden som Tveta, se ovan. Isälvsmaterialet syns dåligt i resistivitetsdata LCI, detta måste studerras noggrant med SCI. Isälvsavlagringen och stråket går att följa hela vägen från Strandskogen i NV mot N Nöckelby i SO.

43 Tveta Ser ut att vara liknande inom området, men stora skillnader i öst och väst. Ev, spricka i norr Vi behöver behandla info från era borrningar

44 Tveta: m djup, tolkade strukturer i kalkstenen i öster. Kan leda vatten från väst ohc jordlager

45 N Möckelby Liknande förhållanden som Gårdby. Några områden inom själva det prioriterade området som har 15m mäktiga jordlager eller delvis uppsprucken kalksten med lägre resistivitet. Detta gäller även söder om det prioriterade området mot Hagby. Området ligger längs en väg och i flera fall är det störda data här vilket gör att osäkerheten på tolkningarna är rätt stor.

46 Mäktig strandbildning, enligt jorddjupskartan över 10m. Stor intern skillnad i sammansättning av jordlager, vatteninnehåll och eller mäktighet inom det prioriterade området. Kleva

47 Resmo Området ligger precis vid övergången mellan siltsten och kalksten vilket syns tydligt i resistivitetsdata. Resmo sprickzon sträcker sig från Resmo och ONO. Syns ned till >40m djup. Med LCI data är det svårt att säga om den även finns mot VSV. Det finns N-S anomalier i resistivitetsdata men då vägen troligen stör mkt kan man inte säga något ännu m 11-14m

48 Gösslunda Enligt VFP en sprickzon i NNV-SSO. I LCI data syns inget som kan tolkas som en sprickzon.

49 Området har en liknande uppbyggnad, förutom ett stråk som går ca 200m NO om VT. Troligen en sprickzon som går i VNV-SSO riktning,ca 200m bred med en lägre resistivitet och som det verkar ett mindre mäktigt kalkstenslager. Brunnar i respektive utanför denna zon har troligen olika uttagskapacitet. Undersök med markmätningar och provborrning. Pousette, Grundvattenundersökningar på Ölands stora Alvar. Sveriges geologiska undersökning. Ser C. Nr 675. Årsbok 66 Nr 6. VT lokaliserad i sk. Svinrygg mha seismik, låghastighetszon tolkat som uppsprucket berg (syns inte i LCI-data). Triberga

50 Dalby-Lunda Området är utpekat som intressant att samla ytvatten för infiltration i Bjärbyavlagringen. Vi har ändå valt att studera området översiktligt. Vid en jmf mellan jordartskartan och jorddjupskartan kan man ana att jorddjupskartan kommer att justeras. Vattendraget och jordlagren ligger i anslutning till den sprickzon som börjar i söder och som nämnts tidigare i Storåsen. Alunskiffer och lerskiffer kommer direkt under jorden i vissa områden, i delar tunt kalkstenslager, troligen inte mer än 5-10m. Svårt att se om det finns lagringsmöjligheter inom området, svårt att skilja jordlager från alunskiffer. Jordarter Jorddjup 1-2m 5-7m

51 Jorddjup på östra kusten På några ställen längs östra kusten finns tecken på större jorddjup. Här kommer vi kunna uppdatera jorddjupskartan. Tre områden sticker ut, Skärlöv, Hultsfred, och Frösslunda. I dessa områden bör man undersöka jordlagren och grunda brunnar i anslutning till dessa mäktiga (10m) jordlager.

52 Bjärby-Kastlösa Svårt att se ngt i LCI. MKt låg resistivitet i ytliga jordlager vilket tyder på inblandning av finmaterial. Kan det vara inslag av vittringsjord som sänker resistiviteten? Området måste detaljstuderas i SCI. Här måste vi få fram jorddjup, det är troligt att jorddjupskartan är felaktig här. Är det den låga resistiviteten från Lerskiffern som gör att vi inte ser ngt? 1-2m Jordarter Jorddjup

53 Segerstad: Möjligen sprickzon som kommer in i området från SSV. Är troligen inte mer än 15m djup

54 Storåsen-Alvaret: Tydlig NNV-SSO sprickzon vid Storåsen, den markerade i NNO-SSV riktning syns inte. Dock finns det en N-S sprickzon ca 1 km öster om krysset i Storåsen, denna är inte lika djup och tydlig men väl värd att undersöka m.

55 Södra Alvaret Sprickzon öster om Degerhamn är uthållig i NNV-SSO riktning och går troligen från kust till kust. I sin södra förlängning, vid Eketorp och Össby, överlappar den med en annan sprickzon som sträcker sig upp mot Storåsen. Sprickzonerna är troligen uthålliga ned till ca 20m djup. Det finns även en sprickzon som går mer i O-V riktning från Albrunna i väst mot Eketorp i öst. Denna är något mindre markant m

56 Strömmeln Isälvsavlagring som nämns i VFP. Endast den södra delen är undersökt med SkyTEM. Man ser inget i LCI. Detta bör undersökas i SGUs fortsatta arbete med data, denna isälvsavlagring borde vi kunna upplösa.

57 Degerhamn: Troligen störda data i det prioriterade området. Ser ut att vara liknande geologi i hela det prioriterade området. Den stora sprickzonen 1.5 km öster om området är vad som sticker ut. Zonen är uthållig ner till ca 15m i alla fall. 7-9m 11-14m

58 Grönhögen Störda data. Man kan studera ifall den lågresistiva zonen som går ifrån Ås i SSO sträcker sig ända upp till Grönhögen och ifall man kan utnyttja den. Finns även en lite mindre markant zon strax OSO om Grönhögen som syns tydligt i 7-9m. Båda dessa zoner ligger dock långt från befintliga brunnar. Många brunnar i samhällets södra del ligger i förlängningen av den södra zonen. Frågan är dock om inte vägen och samhället har för stor påverkan här. 7-9m

59 ÅS Skillnad inom prioriterad förekomst bör undersökas. Olika geologi och förutsättningar för gv-uttag. Sprickzon SSO-NNV bör undersökas, även en zon i N-S riktning, denna något djupare. Gradade borrhål för att träffa och dra nytta av hela zonen Bättre kvalitet i 4 st 10m hål än ett 36m? Den zon som syns längs vägen i VSV-ONO riktning är troligen pga störningar från vägen. 5-7m 16-20m Jordarter

60 Finns det nya grundvattentäkter på Öland? Om det finns så har vi goda möjligheter att lokalisera dem inför sommaren 2018 Med lite tur ÖLÄNDSK KNOW-HOW inför sommaren 2017