Bilagor. Bilaga 1. Tabeller över schakt och provgropar per lokal Schakttabell, Hedesunda 1135, fördjupad utredning

Transkript

1 Bilagor 33 Bilagor Bilaga. Tabeller över schakt och provgropar per lokal Schakttabell, Hedesunda 35, fördjupad utredning Schaktnr RAÄ nr Valbo sn Beskrivning Anläggningar och fynd ,5,5 m stort (ÖNÖ VSV), 0,4 m djupt. Sand och sten. Maskingrävt ,5 m stort (VNV ÖSÖ), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt ,4 m stort (NÖ SV). Maskingrävt ,5,4 m stort (ÖNÖ VSV), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt ,5,4 m stort (NÖ SV), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt , m stort (Ö V), 0, m djupt. Fin sand. Maskingrävt m stort (NNV SSÖ) samt utstickare 4 m (Ö V), 0, 0,4 m djupt. Morän i söder, mjälig morän i norr. Maskingrävt ,5 m stort (NÖ SV), 0,3 m djupt. Kärr. Maskingrävt m stort (Ö V), 0,3 m djupt. Morän i öst, kärr i väst. Maskingrävt m (ÖNÖ VSV), 0,3 m dj. Kärr. Maskingrävt I norr ev. fynd Schakttabell, Valbo 04 och 043, förundersökning Schaktnr RAÄ nr Valbo sn Beskrivning Anläggningar och fynd ,5 3 m stort (NÖ SV) oregelbundet, 0,05 0, m djupt. Fin sand. Maskin ,5 3 m stort (NÖ SV) oregelbundet, 0, 0,3 m djupt. Fin sand. Maskin ,5 m stort (ÖNÖ VSV), 0, 0,3 m djupt. Fin sand. Maskin m stort (NNV SSÖ), 0, 0,3 m djupt. Fin sand. Maskin ,5 3 m stort (ÖNÖ VSV),, m djupt. Mjäla, blött. Maskin ,5 m stort (Ö V), 0,4 m djupt. Mjäla, blött. Maskin ,5,5 m stort (ÖNÖ VSV), 0,3 m djupt. Mjäla, blött. Maskin ,5,5 m stort (NNV SSÖ), 0,3 m djupt. Mjäla, blött. Maskin ,5 3 m stort (NÖ SV), 0, 0,3 m djupt. Fin sand. Maskin ,5 4 m stort (NÖ SV), 0, m djupt. Fin sand. Maskin m stort (NNV SSÖ), 0,5 m djupt. Fin sand. Maskin Fynd av bränd lera m stort (NNV SSÖ), 0,5 m djupt. Fin sand, ställvis block. Maskin Fynd av kvarts m stort (NNV SSÖ), 0,5 m djupt. Fin sand, ställvis block. Maskin Fynd av kvarts m stort (ÖNÖ VSV), 0, m djupt. Fin sand. Maskin ,5,5 m stort (NÖ SV), 0, m djupt. Fin sand. Maskin 0 043,5, m stort (N S), 0, m djupt. Grusig sand, blött. Maskin ,5 m stort (VNV ÖSÖ), 0, 0,5 m djupt. Fin sand, blött. Maskin ,5 3,5 m stort (ÖNÖ VSV), 0, m djupt. Fin sand. Maskin ,5 m stort (NÖ SV), 0, m djupt. Stor- och rikblockig morän. Maskin ,5 3,5 m stort (Ö V), 0, m djupt. Stor- och rikblockig morän. Maskin ,5, m stort (ÖNÖ VSV), 0, m djupt. Fin mjäla, blött. Maskin ,5 m stort (ÖNÖ VSV), 0, m djupt. Fin mjäla, blött. Maskin ,5 m stort (ÖNÖ VSV), 0, m djupt. Blockig morän, blött. Maskin ,5 m stort (ÖNÖ VSV), 0, m djupt. Plats för stolpe, omgrävda lager. Maskin ,5 m stort (N S), 0, 0, m djupt. Storblockig morän, blött. Maskin ,5 3 m stort (Ö V), 0, m djupt. Morän, mjälig, lite blött. Maskin ,5 m stort (ÖNÖ VSV), 0, m djupt. Sandig morän. Maskin ,5,5 m stort (ÖNÖ VSV), 0, m djupt. Storblockig morän, sandigt. Maskin ,5,5 m stort (N S), 0, m djupt. Storblockig morän, sandigt. Maskin ,5 m stort (Ö V), 0, m djupt. Storblockig morän, sandigt. Maskin ,5,5 m stort (NÖ SV), oregelbundet, 0, m djupt. Sand med inslag av morän. Maskin ,5 3,5 m stort (Ö V), 0, m djupt. Fin sand, spridd sten. Maskin

2 34 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Schakttabell, Valbo 077, förundersökning Schaktnr RAÄ nr Valbo sn Beskrivning Anläggningar och fynd ,3,9 3,7 m stort (Ö V), 0,4 m djupt. Sand och sten. Maskingrävt A , 3,3 m stort (Ö V), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt ,7,6 m stort (Ö V). Maskingrävt ,6,5 m stort (ÖNÖ VSV), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt A , 5,6 m stort (N S), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt ,7,4 m stort (Ö V), 0, m djupt. Fin sand. Maskingrävt A ,3 3, m stort (NNV SSÖ), 0, 0,4 m djupt. Morän i söder, mjälig morän i norr. Maskingrävt ,5,7 m stort (NV SÖ), 0,3 m djupt. Maskingrävt ,8,5 5 m stort (Ö V),5 4,6,5 m stort (N S), 9,8,5 m stort (Ö V), 0,3 m djupt. Morän i söder och sand i norr ,8,5 m stort (N S), 9,5,5 m stort (Ö V), 6,,5 m stort (Ö V),0,3 m dj. Sand i norr och morän i söder. Maskingrävt ,3 m stort (VNV ÖNÖ), 0,4 m djupt. Sand och sten. Maskingrävt ,75 m stort (Ö V), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt A ,6, m stort (NV SÖ). Maskingrävt , m stort (VNV ÖSÖ), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt ,,7 m stort (SV NÖ), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt ,7 m stort (NÖ SV), 0, m djupt. Fin sand. Maskingrävt ,8,6 m stort (N S). Morän i söder, mjälig morän i norr. Maskingrävt ,7,5 7,7 m stort (Ö V), 0,4 m djupt. Sand och sten. Maskingrävt ,4,7 m stort (Ö V), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt ,45 4, m stort (Ö V). Maskingrävt ,5,6 m stort (Ö V), 0,4 m djupt. Sand och sten. Maskingrävt ,,5 m stort (NV SÖ), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt ,3,8 m stort (SV NÖ). Maskingrävt ,5,7 m stort (SSV NNÖ), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt A ,,6 m stort (NV SÖ), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt ,6, m stort (NV SÖ), 0, m djupt. Fin sand. Maskingrävt ,65, m stort (SV NÖ). Morän i söder, mjälig morän i norr. Maskingrävt ,9,9 m stort (SV NÖ), 0,3 m djupt. Kärr. Maskingrävt ,3,5 m stort (SV NÖ), 0,3 m djupt. Morän i öst, kärr i väst. Maskingrävt Schakttabell, Valbo 076, förundersökning Schaktnr RAÄ nr Valbo sn Beskrivning Anläggningar och fynd ,9,7,7 m stort (Ö V), 0,3 m djupt. Sand och sten. Maskingrävt ,,5 m stort (NV SÖ), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt ,8,8 m stort (Ö V). Maskingrävt , 3,3 m stort (VSV ÖNÖ), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt A ,3,5 m stort (N S), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt ,5 3,9 m stort (Ö V), 0, m djupt. Fin sand. Maskingrävt A ,5,5 m stort (SSV NNÖ), 0, 0,4 m djupt. Morän i söder, mjälig morän i norr. Maskingrävt ,7,5 m stort (NV SÖ), 0,3 m djupt. Maskingrävt ,65,5 m stort (SSV NNÖ), 0,3 m djupt. Morän i söder och sand i norr ,8,5 m stort (N S). Morän. Maskingrävt ,5,5 3,5 m stort (N S). Morän. Maskingrävt ,7,6 m stort (N S), 0, m djupt. Sand, morän. Maskingrävt ,7 3,6 m stort (Ö V). Maskingrävt

3 Bilagor 35 Provgropstabell, Valbo 076, förundersökning Ruta Grävenhet Typ X-koord Y-koord 00 G Ruta 0,5 0, , ,603 0 G Ruta 0,5 0, , , G00008 Ruta 0,5 0, , , G00005 Ruta 0,5 0,5 6709,3 6088, G Ruta 0,5 0, , ,3 0 G Ruta 0,5 0, , ,88 G Ruta 0,5 0, , ,975 4 G Ruta 0,5 0, , ,073 6 G00004 Ruta 0,5 0, , ,78 8 G00003 Ruta 0,5 0, , ,44 0 G Ruta 0,5 0, , ,044 G00003 Ruta 0,5 0, , ,77 4 G00004 Ruta 0,5 0, , ,88 6 G0000 Ruta 0,5 0, , ,65 8 G00000 Ruta 0,5 0, , , G00003 Ruta 0,5 0, , ,633 3 G00000 Ruta 0,5 0, , , G00004 Ruta 0,5 0,5 6703, , G Ruta 0,5 0, , ,0 63 G00009 Ruta 0,5 0, , ,63 67 G Ruta 0,5 0,5 6703, , G Ruta 0,5 0, , ,869 7 G Ruta 0,5 0, , ,54 73 G00006 Ruta 0,5 0,5 6703, , G00000 Ruta 0,5 0,5 6703, , G Ruta 0,5 0, , ,08 79 G Ruta 0,5 0, , ,6 8 G Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, , ,50 85 G Ruta 0,5 0, , , G00007 Ruta 0,5 0, , ,97 89 G Ruta 0,5 0, , ,889 9 G Ruta 0,5 0, , ,83 93 G0000 Ruta 0,5 0, , ,57 95 G00009 Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0,5 6703, , G00008 Ruta 0,5 0, , , G00007 Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, , , G00005 Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, , ,7 30 G00005 Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, ,4 6088, G Ruta 0,5 0, , , G0000 Ruta 0,5 0, , , G00004 Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, , , G0000 Ruta 0,5 0, , , G00006 Ruta 0,5 0,5 6703, ,95

4 36 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Ruta Grävenhet Typ X-koord Y-koord 348 G Ruta 0,5 0, , , G00005 Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0,5 6709, , G Ruta 0,5 0, , ,889 4 G00006 Ruta 0,5 0, , ,7 44 G Ruta 0,5 0, , , G00003 Ruta 0,5 0, , , G00006 Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, , , G Ruta 0,5 0, , , G00007 Ruta 0,5 0, , , G00007 Ruta 0,5 0, , ,83 Provgropstabell, Valbo 077, förundersökning Ruta Grävenhet Typ X-koord Y-koord 553 G Ruta 6705, 60863, G Ruta 67037, , G Ruta 67048, , G Ruta 67098, , G00000 Ruta , , G00000 Ruta , , G555 Ruta 67098, , G559 Ruta 67035, , G565 Ruta 67046, , G59 Ruta , , G595 Ruta 6704, , G600 Ruta 67065, , G606 Ruta , ,8674

5 Bilagor 37 Bilaga. Tabeller över anläggningar på respektive lokal Anläggningstabell, Knapen, förundersökning Anl.nr Typ Undersökt Undersökt andel N coordinate E coordinate 0 Pinnhål Yes ,5 36 Pinnhål Yes ,8 456 Härd Yes ,6 48 Skärvstenssamling (härd?) Yes , 58 Härd Yes Kolbotten Yes , 075 Kolbotten No , 086 Kolbotten No Kolbotten No ,6 0 Kolbotten No , 6 Kvartsbrott Yes , Sandstensbrott Yes ,9 Anläggningstabell, Knapen, arkeologisk undersökning Anl.nr Typ Undersökt Undersökt andel N coordinate E coordinate 4773 Härd Yes , Härdrest Yes Pinnhål? Yes , Frostsprängd sten Yes , 559 Härd Yes ,5 555 Stolphål Yes Utgår (kvartsbrott) No , Dräneringsränna Yes , Kokgrop Yes , Dräneringsränna Yes ,8 609 Dräneringsränna Yes ,4 60 Värmegrop Yes Stolphål? Yes ,4 65 Stolphål Yes ,6 665 Utgår (kvartsbrott) No , 676 Härdgrop Yes ,5 64 Härd rest Yes ,9 64 Stolphålsbotten? Yes ,4 650 Kokgrop Yes ,7 660 Kokgrop Yes , 6536 Grop Yes , 655 Kokgrop Yes , Utgår (kvartsbrott) No , Pinnhål Yes ,

6 38 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Anläggningstabell, Stackbo, förundersökning Anl.nr Typ Undersökt N coordinate E coordinate 66 Kvartsbrott No ,9 309 Kvartsbrott No ,3 354 Driftvärn No ,9 488 Härd Yes , 750 Driftvärn No ,5 76 Uppbyggt stenskydd A750 No ,9 786 Fägata No ,5 850 Stenlyft Yes ,3 856 Stenlyft No , Tjärdal Yes ,3 Anläggningstabell, Stackbo, arkeologisk undersökning Anr Typ Undersökt N coordinate E coordinate 03 Kokgrop, rest av Yes , , Utgår Yes , , Utgår Yes , , Utgår Yes , ,53 8 Utgår Yes 67036, ,038 3 Utgår Yes 67039, , Röjd yta No 67053, ,8 507 Värn No , ,3 56 Grop värn Yes , ,7 55 Stenmur fäboden No 670, ,48 56 Stenmur fäboden Yes 6703, , Väg fäboden Yes 6704, , Grop fäboden No 6705, ,7 55 Grop fäboden No 67009, , Röjningsröse fäboden No 67054, ,38 56 Utgår No 67034, , Utgår Yes 67038, ,59 00 Pinnhål Yes 6708, ,54 07 Utgår Yes 67036, , Pinnhål Yes 67084, , Pinnhål Yes 67079, , Pinnhål Yes 67079, , Pinnhål Yes 6708, , Pinnhål Yes 67080, ,63 35 Pinnhål Yes 67078, , Utgår Yes , ,09 57 Utgår Yes , , Stenpackning, enskiktad Yes , ,73 79 Stolphål? Yes , , Hus 3 Yes 67034, ,6 749 Stenrad Yes 67034, , Stenpackning Yes , , Kokgrop Yes 67096, , Stenpackning Yes , , Pinnhål Yes 67084, , Pinnhål Yes 67084, ,857

7 Bilagor 39 Anr Typ Undersökt N coordinate E coordinate 3407 Pinnhål Yes 67083, , Härdrest Yes 67096, ,8 379 Härdrest Yes 67097, , Kokgrop, rest av Yes 67095, , Utgår No 6709, , Utkastlager Yes 67093, ,6 387 Härdrest Yes , , Härd Yes , , Kulturlager Yes , , Härdrest Yes , , Stolphål Yes , , Utgår Yes , , Utgår Yes , , Kulturlager Yes 6703, , Kokgrop, rest av Yes 67096, , Härdrest Yes 67095, , Härd Yes 67095, , Härd Yes 67095, , Härdrest Yes 67097, , Härd Yes 67096, , 4098 Lager No 67036, , Stenpackning Yes 67030, , Härdgrop No 67036, ,04 40 Stolphål Yes , , Kokgrop Yes 67095, Utkastlager, skärvsten, konc. Yes 67034, , Härd? Yes 67035, , Skärvstenssamling Yes 67096, ,8 434 Utgår Yes , , Utgår Yes , , Grop Yes , , Grop No 67036, , Sotfläck Yes 67039, , Kokgrop Yes , , Stolphål Yes 67034, , Stolphål Yes , , Stolphål Yes , , Stolphål Yes 67034, , Stolphål Yes 67034, , Stolphål Yes , , Stolphål Yes 67034, , Härd Yes 67034, , Kulturlager No 67036, , Lager No 67035, , Hus No 67036, , Sotfläck No 67036, , Utgår No , , Utgår (fu härd A488) No , ,9 567 Kokgrop, rest av Yes 6703, , Stolphål Yes 67038, ,9 563 Utkast, skärvsten/sot No 67034, , Stensamling Yes 67037, , Utkast, skärvsten/sot Yes 67037, , Hus Yes 67034, ,059

8 40 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Bilaga 3. Tabeller över fynd på respektive lokal Fyndtabell, bergart, Knapen, förundersökning Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod N coordinate E coordinate Kontext Sandsten Slipsten Fragment , Sandsten Avslag 4 Komplett ,7 50 Porfyr Avslag Fragment , Porfyr Avslag Komplett 39 Plattform , Sandsten Avslag Fragment , Porfyr Avslag Intakt , Sandsten Avslag 53 Fragment ,8 5 Fyndtabell, kvarts, Knapen, förundersökning Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Krusta N coordinate E coordinate Kontext Kvarts Avslag Fragment Bipolär No Kvarts Splitter Fragment No Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No ,6 7 6 Kvarts Avslag Intakt 7 No , Kvarts Avslag 3 Fragment 5 Bipolär No Kvarts Avslag Fragment Bipolär No , Kvarts Kärna Intakt 5 Yes , Kvarts Kärna Intakt 8 Yes , 53 Kvarts Avslag Intakt 5 Plattform No ,7 99 Kvarts Avslag Komplett Plattform No , Kvarts Avslag Intakt Plattform No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag 3 Fragment 6 No ,6 9 0 Kvarts Splitter Fragment No ,6 9 Kvarts Kärna Intakt 0 Bipolär Yes , Kvarts Avfall Fragment 8 Yes ,8 3 4 Kvarts Avslag Fragment 3 No , Kvarts Kärna Intakt 9 Bipolär No , Kvarts Kärna Fragment 5 Bipolär No , Kvarts Avfall Fragment 407 Yes ,3 4 8 Kvarts Avfall 8 Fragment 04 Yes , 7 9 Kvarts Avslag 3 Fragment No , 7 30 Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Intakt 5 Yes , Kvarts Avslag Fragment 6 No Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avfall Defekt 4 No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Intakt 9 No , Kvarts Avfall 4 Fragment 0 No , 8 38 Kvarts Avfall 7 Fragment 85 No , Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , 57 4 Kvarts Avslag Fragment No Kvarts Splitter Fragment No ,8 573

9 Bilagor 4 Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Krusta N coordinate E coordinate Kontext 43 Kvarts Avslag Intakt 8 No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Intakt 6 Plattform No Kvartsit Bearbetad Intakt 4 Yes , Kvarts Avslag Intakt 3 Bipolär Yes , Kvarts Kärna Intakt 3 No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avfall 9 Fragment 5 No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No ,4 0 Fyndtabell, bergart, Knapen, arkeologisk undersökning Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod N coordinate E coordinate Kontext 47 Bergart Avslag/avfall Intakt , , Sandsten Bearbetat Intakt , , Hälleflinta Skrapa Defekt , , Porfyr Avslag Intakt 5 Plattform 67063, , Bergart Avslag Komplett ,5 6085, Porfyr Föremål Defekt 67063, , Porfyr Föremål Defekt , , Porfyr Föremål Intakt , , Sandsten Slipsten Defekt , , Porfyr Kärna Intakt ,6 6084, Bergart Glättsten Intakt , , Fyndtabell, kvarts, Knapen, arkeologisk undersökning Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Retusch. Krusta N coordinate E coordinate Fyndenh. Kvarts Kärna Fragment Yes 67058, ,9 67 Kvarts Avslag Defekt 4 Plattform Yes 67060, , Kvarts Avslag Fragment No 67059, , Kvarts Avslag Fragment Bipolär Retusch. No 67059, , Kvarts Kärna Intakt 8 Plattform Retusch. Yes 67038, , Kvarts Avfall Defekt 33 No 6706, , Kvarts Avslag Defekt 0 Bipolär No 67040, , Kvarts Skrapa Komplett 6 Retusch. No 67058, , Kvarts Avslag Fragment No 67058, , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No 67037, , Kvarts Avslag Intakt Bipolär No 6706, ,66 63 Kvarts Avslag Defekt Plattform Retusch. No 6706, , Kvarts Splitter Fragment No 67066, , Kvarts Avslag Defekt Plattform No 6706, , Kvarts Kärna Intakt 06 Städ Yes 67070, , Kvarts Avslag 3 Fragment 7 Bipolär No 67067, , Kvarts Avslag Defekt No 6706, , Kvarts Avslag Fragment No 67040, , Kvarts Såg Intakt 9 Bipolär No 67060, , Kvarts Avslag Fragment 4 Plattform No 67069, , Kvarts Kniv Intakt 4 Plattform Yes 67049,4 6085,758 30

10 4 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Retusch. Krusta N coordinate E coordinate Fyndenh. Kvarts Splitter Fragment No 67049, , Kvarts Splitter Fragment No 67053, , Kvarts Avfall Intakt No 67065, , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No 67040, , Kvarts Avfall Fragment No 67045, 6085, Kvarts Avslag Fragment 6 No 67044, , Kvarts Avslag Intakt Bipolär No 67047, , Kvarts Kärna Intakt 8 Plattform No 67046, , Kvarts Avslag Intakt 3 Plattform No 6705, , Kvarts Splitter 3 Fragment No 67064, , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No 67060, , Kvarts Hyvel Defekt 4 Plattform Yes 67040, , Kvarts Avslag Fragment 3 No 67046, , Kvarts Kärna Defekt 35 Plattform No 67035, , Kvarts Redskap Intakt 33 Bipolär Yes 67060, , Kvarts Kärna Defekt 50 No 6707, , Kvarts Avslag Fragment 3 Bipolär No 67038, , Kvarts Avslag Defekt No 6707, , Kvarts Avslag Fragment 6 Bipolär No 6706, , Kvarts Avfall Fragment 4 No 6706, , Kvarts Kärna Fragment 6 Bipolär No 67060, , Kvarts Avslag Fragment 5 No 67050, , Kvarts Avfall Fragment Yes 67067, , Kvarts Avslag Fragment 3 No 6706, , Kvarts Avfall Fragment No 67036, , Kvarts Avslag Intakt 7 Plattform Yes 67040, , Kvarts Avslag Komplett Bipolär No 6706, , Kvarts Kärna Defekt 3 Städ No 6706, , Kvarts Rits Fragment 0 Bipolär No 67070, , Kvarts Avslag Defekt 7 Plattform No 6706, , Kvarts Avslag Defekt 8 No 67060, , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No 6706, , Kvarts Avslag Fragment 0 No 67056, , Kvarts Splitter Fragment No 67063, , Kvarts Splitter Fragment No 6707, , Kvarts Splitter Fragment No 67067, , Kvarts Avslag Fragment No 67068, , Kvarts Redskap Fragment 6 Bipolär Retusch. No 67068, , Kvartsit Avslag Fragment 3 No 6707, , Kvarts Avslag Fragment No 6706, , Kvarts Redskap Defekt 9 Retusch. No 67060, , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No 67045, , Kvarts Avslag Defekt Bipolär No 6707, , Kvarts Avslag Defekt Bipolär No 67040, , Kvarts Avfall 4 Fragment No 6703, , Kvarts Avfall Fragment Plattform No 67067,8 6083, Kvarts Avslag Defekt 4 No 6706, , Kvarts Pilspets Komplett No 6704, , Kvarts Avslag Fragment No 67045, 6085, Kvarts Avslag Defekt 4 Retusch. No 67066, , Kvarts Avslag Defekt No 6704, , Kvarts Skrapa Fragment Retusch. No 67065, , Kvarts Avslag Defekt 8 No 67047, ,8 5604

11 Bilagor 43 Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Retusch. Krusta N coordinate E coordinate Fyndenh. 83 Kvarts Avslag Defekt No 6706, , Kvarts Avfall Fragment No 6707, , Kvarts Avslag Fragment No 67060, , Kvarts Avslag Fragment No 67045, , Kvarts Avfall Fragment No 67068, , Kvarts Skrapa Defekt 8 No 67069, , Kvarts Skrapa Intakt 6 No 6707, , Kvarts Kärna Intakt 65 Bipolär Yes 67059, , Kvarts Avslag Defekt No 67043, , Kvarts Avslag Komplett 0 Yes 6706, , Kvarts Avfall Fragment No 67066, , Kvarts Kniv Komplett 9 Plattform No 67060, , Kvarts Avslag Komplett No 6706, , Kvarts Kärna Intakt Bipolär No 67043, , Kvarts Avslag Fragment 7 Plattform No 67044, , Kvarts Kärna Intakt Plattform No 67046, , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No 6707, , Kvarts Avslag Fragment Yes 67068, , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No 67055, , Kvarts Hyvel Fragment No 67040,7 6085, Fyndtabell, bergart, Stackbo, förundersökning Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) N coordinate E coordinate Kontext Bergart Slipsten ,4 48 Sandsten Slipsten Defekt , Sandsten Slipsten Defekt Sandsten Bearbetat Fragment , Sandsten Avslag Defekt , Sandsten Avslag Intakt , Sandsten Bearbetat 5 Komplett , Sandsten Slipsten 4 Defekt , Flinta Avslag Fragment , Fyndtabell, keramik, Stackbo, förundersökning Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) N coordinate E coordinate Kontext 36 Keramik Fajans Fragment , Fyndtabell, kvarts, Stackbo, förundersökning Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Krusta N coordinate E coordinate Kontext 3 Kvarts Råmaterial 6 Fragment 339 No Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avfall Fragment 5 No , Kvarts Kärna Intakt 46 No , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No , Kvarts Avslag Fragment 4 No , Kvarts Avslag Fragment 6 Yes , Kvarts Avfall Fragment No ,

12 44 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Krusta N coordinate E coordinate Kontext Kvarts Kärna Defekt 34 Bipolär No ,7 480 Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Kärna Defekt 7 Bipolär No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Borr Defekt 0 No , Kvarts Kärna Intakt 37 No Kvarts Avslag Defekt 5 Bipolär No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Defekt 4 No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Defekt 3 No , Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avfall 5 Fragment 33 No , 69 9 Kvarts Avfall Defekt 9 No , Kvarts Avfall Fragment No , 48 3 Kvarts Råmaterial Intakt 56 Yes Kvarts Kärna Intakt 8 Bipolär No ,4 48 Fyndtabell, bergart, Stackbo, arkeologisk undersökning Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod N coordinate E coordinate Kontext 90 Bergart Glättsten Intakt , Porfyr Bearbetat Intakt Sandsten Slipsten Fragment , Sandsten Slipsten Fragment , Bergart Avslag/avfall Intakt , Bergart Avslag/avfall Intakt , Bergart Sänke Intakt , Sandsten Slipsten Defekt Bergart Städ Intakt , Bergart Yxa Intakt , Sandsten Slipsten Fragment , Sandsten Slipsten Fragment , Sandsten Slipsten Fragment , Sandsten Bryne Defekt , Sandsten Bearbetat Intakt , Sandsten Bearbetat Komplett , Sandsten Slipsten Defekt , Skiffer Bryne Intakt , Fyndtabell, kvarts, Stackbo, arkeologisk undersökning Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Krusta N coordinate E coordinate Kontext Kvarts Avfall Fragment 3 No ,3 430 Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Avslag Intakt 38 Plattform No , Kvarts Avfall Fragment No Kvarts Avslag Intakt 3 Yes , Kvarts Avfall Fragment No Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , 960

13 Bilagor 45 Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Krusta N coordinate E coordinate Kontext 9 Kvarts Avslag Fragment Bipolär No , Kvarts Avfall Defekt 6 No , Kvarts Avslag Fragment 3 No , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No , Kvarts Splitter Fragment No Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No , Kvarts Råämne Intakt 69 Yes , Kvarts Råämne Intakt 667 Yes , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No , Kvarts Avslag Fragment No ,8 478 Kvarts Avslag Defekt 4 Plattform No ,3 469 Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment Plattform No , Kvarts Avslag Defekt 7 Bipolär No , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No , Kvarts Kärna Komplett 38 Bipolär No , Kvarts Såg/hyvel Fragment Plattform No , Kvarts Rits Fragment Plattform No , Kvarts Avslag Defekt No , Kvarts Avslag Komplett Plattform No , Kvarts Avslag Komplett 30 Plattform No Kvarts Kniv Defekt 5 Plattform No , Kvarts Avslag Defekt No , Kvarts Kärna Komplett 33 No , Kvarts Avslag Defekt 5 No , Kvarts Avslag Defekt 4 Plattform No Kvarts Avslag Defekt Plattform No , 7 38 Kvarts Kniv Defekt 6 Bipolär No , Kvarts Redskap Defekt 4 No , Kvarts Hyvel Defekt 6 Plattform No , 47 4 Kvarts Redskap Intakt 3 No ,8 6 4 Kvarts Såg/hyvel/ skrapa Defekt 3 No , Kvarts Redskap Komplett 30 No Kvarts Redskap Intakt 45 Plattform No ,6 45 Kvarts Redskap Komplett 3 No , Kvarts Kniv Komplett 4 No , Kvarts Kniv Fragment 3 Bipolär No Kvarts Redskap Defekt 7 No , Kvarts Redskap Komplett No , Kvarts Avslag Defekt No , Kvarts Kniv/skrapa Defekt No , Kvarts Kärna Intakt 37 No , Kvarts Avslag Defekt 3 No , Kvarts Redskap Defekt 3 No , Kvarts Avslag Fragment 3 Bipolär No , Kvarts Avslag Fragment 4 Plattform No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Defekt 6 No , Kvarts Redskap Defekt 6 No , Kvarts Avslag Defekt 3 No , 493

14 46 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Krusta N coordinate E coordinate Kontext 6 Kvarts Kniv Defekt 4 No , Kvarts Avslag Fragment Plattform No , Kvarts Redskap Defekt 5 Plattform No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Kärna Defekt 9 Bipolär No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Defekt 4 No Kvarts Avslag Komplett 5 No , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No , Kvarts Avfall Defekt 7 Yes , Kvarts Kärna Defekt 0 Bipolär No Kvarts Avfall Defekt Yes , 3 73 Kvarts Avfall Defekt 9 No , Kvarts Kärna Komplett Plattform Yes Kvarts Råämne Komplett 77 Yes , Kvarts Råämne Komplett 96 Yes Kvarts Råämne 8 Defekt 6 No , Kvarts Avslag Fragment 4 No , Kvarts Avfall Fragment Yes , Kvarts Avslag Fragment 4 No Kvarts Skrapa Komplett 0 Yes , Kvarts Avfall 9 No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avfall Fragment 4 Yes Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avfall 4 Fragment 8 No , Kvarts Avslag Defekt No , Kvarts Råämne Intakt 9 Yes , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avfall 3 Fragment 4 No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avfall Intakt 66 Yes , Kvarts Avfall Intakt 3 Yes , Kvarts Avfall 7 Fragment 8 No , Kvarts Avfall Komplett No , Kvarts Avslag Intakt Yes , Kvarts Avslag Fragment No ,3 0 0 Kvarts Råämne Intakt 3 Yes , Kvarts Kärna Intakt 3 Bipolär No , Kvarts Avslag Intakt Bipolär No , Kvarts Avfall Defekt 9 Yes , Kvarts Avslag 5 Fragment Bipolär No Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Kärna Intakt 38 Plattform No , Kvarts Avfall Defekt 3 Yes , 4574 Kvarts Avfall Defekt 5 Yes , Kvarts Avslag Defekt 4 No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No ,3 3859

15 Bilagor 47 Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Krusta N coordinate E coordinate Kontext 5 Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , 44 8 Kvarts Råämne 4 Defekt 93 Yes , Kvarts Redskap Defekt 3 No , Kvarts Avfall 6 Yes ,3 359 Kvarts Avslag Fragment No , 3864 Kvarts Avfall Fragment 5 No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Kärna Intakt 77 No , Kvarts Avslag Intakt No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment 3 No , Kvartsit Avfall Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Defekt 5 No , Kvarts Kärna Defekt 4 Bipolär No , Kvarts Avfall Fragment 5 No Kvarts Kärna Defekt 6 Yes , Kvarts Avslag Fragment 9 Plattform No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Intakt Yes , Kvarts Avslag Defekt 3 No , Kvarts Kärna Intakt 94 Yes , Kvarts Råämne Intakt 43 Yes , Kvarts Avfall Intakt 0 Yes , Kvarts Avslag Defekt 3 Yes , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter 3 Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter 4 Fragment No , Kvarts Avslag Fragment 4 No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Defekt Yes , Kvarts Avfall Fragment 4 No , Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Avfall Fragment 3 No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avfall Fragment 6 No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Kärna Fragment 8 No Kvarts Avslag Intakt No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No , Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No ,8 390

16 48 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Krusta N coordinate E coordinate Kontext 69 Kvarts Avslag Fragment 6 No Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment 6 Plattform No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter 3 Fragment No , Kvarts Redskap Defekt No , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No Kvarts Kärna Defekt 8 Yes Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Avfall Fragment 3 Yes , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avfall Fragment 3 No , Kvarts Avslag Fragment 4 No , Kvarts Avslag Fragment No Kvarts Avslag Intakt 0 Yes , Kvarts Avslag Intakt 3 Bipolär No , Kvarts Avfall 3 Fragment 6 No , Kvarts Avslag Defekt 9 No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment 3 No , Kvarts Avfall 6 Fragment 7 No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No ,8 96 Kvarts Avfall Fragment 8 Yes , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avfall 3 Fragment Yes , Kvarts Avslag Fragment 4 No , Kvarts Splitter Fragment No Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment 4 No , Kvarts Avfall Defekt 6 No , Kvarts Avslag Intakt Bipolär Yes , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Defekt 3 No , Kvarts Avfall Fragment Yes , Kvarts Avfall Fragment 3 No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No ,6 589 Kvarts Avslag Fragment Bipolär No , Kvarts Avfall Fragment 5 No , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No , Kvarts Avslag Fragment No Kvarts Avslag Intakt Plattform No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Kärna Defekt 7 Yes , Kvarts Avslag Fragment No ,7 0 Kvarts Skrapa Intakt 6 Yes ,3 3074

17 Bilagor 49 Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Krusta N coordinate E coordinate Kontext Kvarts Avslag Fragment 4 No , Kvarts Avslag Fragment No ,3 7 4 Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avfall Defekt 5 Yes , Kvarts Avslag Fragment No Kvarts Avslag Intakt 8 Plattform Yes , Kvarts Avslag Defekt Bipolär No , Kvarts Avslag Defekt 3 Plattform Yes , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment 4 Bipolär No , Kvarts Avslag Intakt 7 Bipolär No , Kvarts Avslag Intakt 3 Yes , Kvarts Avfall Defekt 4 Yes , Kvarts Avfall Defekt 6 Yes , Kvarts Avslag Fragment 3 No , Kvarts Avslag Fragment 6 Plattform No , Kvarts Avfall Intakt 43 Yes , 6 4 Kvarts Kärna Defekt 47 No , Kvarts Splitter 4 Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No Kvarts Avfall Fragment 7 Yes , Kvarts Avslag Intakt 8 Plattform Yes , Kvarts Kärna Intakt 9 Bipolär No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Råämne 4 Komplett 33 No , Kvarts Bearbetat 4 Komplett 8 Yes , 0 50 Kvarts Råämne Intakt 38 Yes , Kvarts Kärna Intakt 96 Plattform Yes , Kvarts Redskap Intakt 99 Plattform No , Kvarts Kärna Intakt 95 Plattform No , Kvarts Avslag 4 Fragment 6 Yes , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avfall Defekt 5 Yes , Kvarts Avslag Intakt 3 Plattform No ,3 3 6 Kvarts Kärna Intakt Bipolär No , Kvarts Kärna Intakt 3 Bipolär No , Kvarts Kärna Intakt 50 Bipolär No , Kvarts Kärna Intakt 6 Yes , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Kärna Intakt 7 Bipolär No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment 4 No , Kvarts Kärna Defekt 6 No , Kvarts Kärna Defekt 4 Yes , Kvarts Kärna Intakt 90 Plattform Yes , Kvarts Råämne Intakt 95 Yes , Kvarts Avslag Defekt No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avfall Fragment 3 Yes , Kvarts Splitter Fragment No ,3 087

18 50 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Krusta N coordinate E coordinate Kontext 77 Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Intakt 4 Plattform Yes , Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Intakt No , Kvarts Avslag Fragment Bipolär No , Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avfall Fragment Yes , Kvarts Avslag Fragment No Kvarts Avfall Fragment 3 No , Kvarts Kärna Intakt 87 Plattform No , Kvarts Råämne 5 Defekt Yes , Kvarts Kärna Defekt 86 Plattform Yes , Kvartsit Avfall Defekt 7 No , Kvarts Avslag Intakt 69 Plattform No Kvarts Kärna Intakt 6 Bipolär No Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvartsit Avfall Defekt No Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No Kvarts Avfall 3 Fragment 4 No , Kvarts Avfall 3 Fragment 8 No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Defekt 6 No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avfall Fragment No Kvarts Avslag Fragment 6 No , 43 3 Kvarts Splitter 3 Fragment No , Kvarts Avfall Fragment 3 No , Kvarts Avslag Fragment Yes Kvarts Splitter Fragment No Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Kärna Intakt 43 Yes , Kvarts Avfall 4 Fragment Yes , Kvarts Splitter Fragment No Kvarts Splitter Fragment No ,6 488

19 Bilagor 5 Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Krusta N coordinate E coordinate Kontext 338 Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No Kvarts Avslag Fragment No Kvarts Avfall Defekt 0 Yes , Kvarts Avslag Fragment 5 No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Defekt 6 Plattform No , Kvarts Avslag Fragment 4 No , Kvarts Avslag Fragment 3 No , Kvarts Avslag Fragment 4 No , Kvarts Avfall Defekt 3 Yes , Kvarts Avslag Defekt No Kvarts Avslag Fragment No Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter 4 Fragment No , Kvarts Avslag Intakt 37 Plattform No , Kvarts Avslag Fragment 3 No , Kvarts Avslag Fragment No Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No Kvarts Avslag Intakt No , Kvarts Avslag Fragment No Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Avslag Intakt 4 Yes , Kvarts Kärna Fragment 4 No , Kvarts Avslag Defekt 4 No , Kvarts Kärna Fragment 5 Bipolär No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Intakt No , Kvarts Avfall Fragment Yes , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Defekt Bipolär No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Kärna Defekt 4 Bipolär Yes , Kvarts Redskap Defekt 4 Yes , Kvarts Avfall 4 Fragment 3 No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment 3 No , Kvartsit Avslag Intakt No , Kvarts Råämne Defekt 5 Yes , Kvarts Kärna Intakt 39 Bipolär No ,3 3565

20 5 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Krusta N coordinate E coordinate Kontext 39 Kvarts Kärna Intakt 6 Bipolär No , Kvarts Avslag Defekt Bipolär No , Kvarts Avslag Defekt No , Kvarts Avslag Defekt No , Kvarts Avslag Defekt Bipolär No , Kvarts Avslag Intakt 7 Bipolär No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvartsit Avfall Intakt 3 Yes , Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment 3 No , Kvarts Avfall Fragment 0 No , Kvarts Avfall Fragment No , Kvarts Splitter 3 Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No Kvarts Avslag Defekt Bipolär No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment 3 No , Kvarts Avslag Komplett 8 No , Kvarts Avfall Defekt 9 No , Kvarts Avfall Defekt 9 Yes , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Kärna Intakt 7 Bipolär Yes , Kvarts Avslag Defekt 6 Plattform No , Kvarts Avfall Fragment 4 Yes , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Defekt 6 No , Kvarts Avfall 4 Fragment 5 No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avfall Defekt 9 No , Kvarts Avslag Defekt Bipolär No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avfall Fragment 6 Yes , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avfall 3 Fragment 5 No , Kvarts Avfall 4 Fragment 7 Yes Kvarts Kärna Defekt 8 Bipolär Yes , Kvarts Avslag Defekt 5 No , Kvarts Avslag Defekt 4 No , Kvarts Avslag Defekt 3 No , Kvarts Avslag Defekt Plattform No , Kvarts Avslag Defekt 4 No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment 3 No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No Kvarts Kärna Intakt 5 Bipolär Yes , Kvarts Avslag Fragment 8 No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No ,3 46

21 Bilagor 53 Fnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt (g) Metod Krusta N coordinate E coordinate Kontext 444 Kvarts Avslag Fragment Bipolär No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No Kvarts Avslag Intakt 7 No , Kvarts Kärna Intakt 40 No Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Avslag Fragment No , Kvarts Kärna Fragment 3 Bipolär No , Kvarts Avslag 4 Fragment 4 No , Kvarts Splitter 0 Fragment No , Kvarts Splitter 0 Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Splitter Fragment No , Kvarts Redskap Intakt 9 No , Kvarts Avslag Intakt No ,9 40

22 54 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Bilaga 4. Osteologisk rapport Carina Olson, FD Osteologisk undersökning av brända ben från en mesolitisk lokal vid Stackbo ställverk (Objekt 3) i Valbo sn, Gästrikland Vid undersökningen av rubricerad lokal, som utfördes av Riksantikvarieämbetet, UV Mitt Uppsala, hittades tillsammans med slagen sten, brynen, en yxa, hasselnötsskal och skärvsten, också ett litet antal benfragment som alla var brända och starkt fragmenterade. Material Benmaterialet har undersökts med hjälp av komparativt material från Osteoarkeologiska Forskningslaboratoriet vid Stockholms Universitet. Materialet uppgår till totalt 46 benfragment och väger,7 gram. Benfragmentens snittvikt är 0,037 gram. Benmaterialets antal och vikt fördelas på anläggningar och grävenhet enligt nedan: Den enda identifierade djurarten i materialet är utter (Lutra lutra), ett fragment av ett mellanfotsben (Mt IV dx). Övriga ben var tyvärr ej möjliga att säkert identifiera p g a fragmenteringsgraden. Det kan dock sägas att de flesta verkar härröra från mellanstora eller mindre däggdjur. Med tanke på lokalens strandnära läge kan säl mycket väl varit ett inslag i näringsfånget på denna boplats, vilket också borde gälla fisk och fågel, som också saknas i det tillvaratagna materialet. Den anatomiska fördelningen av benfragmenten visar att de postkraniala delarna dominerar, endast två fragment kan möjligen komma från kraniet av ett däggdjur. De flesta fragmenten ser ut att komma från rörben eller revben. Det är dock svårt att få någon uppfattning om fördelningen av slakt- och matavfall på platsen utifrån ett litet fragmenterat material som detta. Fnr/Pnr A4098 A4396 G4870 Totalt Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) F ,9 4 0,9 F494 0,07 0,07 F46 0,0 0,0 F ,0 3 0,0 F ,0 3 0,0 F4636 0, 0, F476 0,0 0,0 F470 0, 0, F ,9 3 0,9 F ,4 4 0,4 P ,4 8 0, P ,33 3 0,45 P4576 0,08 0,08 Totalt 34,3 7 0,44 4 0,4 46,7 Art Fot Postkran Kranium? Obest Totalt Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Utter 0, 0, Obest. 5 0,68 0,4 8 0,5 45,59 Totalt 0, 5 0,68 0,4 8 0,5 46,7

23 Bilagor 55 Databasen, utdrag från excelfilen Objekt Fnr/Pnr Anl. Grävenh. Antal Vikt (g) OB/BB Klass Art Anatomi Benslag Bendel Sida Kommentar 3 P , BB DD utter fot MtIV prox+diaf dx ledyta saknas 3 P , BB DD indet indet 3 F ,07 BB DD indet postkran indet 3 F ,0 BB DD indet indet 3 F ,0 BB DD indet postkran rörb/revb diaf/corp 3 F ,8 BB DD indet postkran indet 3 P , BB DD indet postkran indet vattensåll 3 P , BB DD indet indet vattensåll 3 F ,0 BB DD indet indet 3 F ,9 BB DD indet indet 3 F ,3 BB DD indet postkran rörb/revb diaf/corp 3 F ,0 BB DD indet indet 3 F ,0 BB DD indet indet 3 F , BB DD indet kranium? neurokran? 3 P ,08 BB DD indet postkran rörb/revb diaf/corp 3 F ,0 BB DD indet indet 3 F , BB DD indet kranium? neurokran?

24 56 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Bilaga 5. Slitspåranalyser Av Helena Knutsson, Stoneslab Knapen slitspåranalyser av utvalda föremål, fastigheter Joråsen :3, Överhärde 8: Inledning Under 04 har Stoneslab fått i uppdrag av Karl-Fredrik Lindberg, UV Mitt att analysera 6 fynd från undersökningen av boplatslämningar från stenåldern i Knapen, Fastigheter Joråsen :3, Överhärde 8:, Valbo sn, Gästrikland. De analyserade fynden, vissa av deras egenskaper viktiga för utveckling av slitspår och analysresultaten presenteras i tabell i slutet av rapporten (bilaga ). Analysen avser klassificering av slitspår och tolkning av stenredskapens forntida funktion. Denna utförs med hjälp av standardmetod som utgår från att systematisk användning av sten med upprepade rörelser skapar ett igenkännbart mönster av skador på kvartsens brottytor som kan tolkas utifrån jämförelser med experimentellt producerade skador. Tidigare experiment visar också att skadornas utseende, kvantitet och placering har en viss relation till det bearbetade materialet och dess kvalitéer (Knutsson 988a). Metod Som första steget i analysen bestäms föremålen, råmaterialet de tillverkats av och deras användbara partier registreras. Därefter fotas och avritas föremålen med tonvikt på att registrera detaljer i den operativa kedjan i samband med tillverkningen. Det generaliserade schemat utvecklat av Callahan med flera 99; Rankama 00 och Knutsson & Lindgren 004 ligger som grund för klassificeringen (se bilaga 3). Till detta kommer en registrering av eventuella makroskador (ursplittringar, svallningsskador och kross). Här skapas en arbetshypotes och en första tolkning av materialet. En mikroskopisk analys av bruksskador vidtar nu. En nödvändig rengöring görs, för att frilägga mikroskopiska bruksskador som göms under de depositionella pålagringarna. Rengöringsprocedurerna har utarbetats och testats av den grupp forskare som sysslat med bruksskadeanalys under talen. Rengöringen görs i flera steg. Artefakterna lakas i svagt sur lösning (HCL och vatten) i minst 4 timmar, för att lösgöra rester av fasthäftade oorganiska ämnen som fastnat på ytorna under deponeringen. Efter lakningen sköljs föremålen och vibreras i ultraljudsbad i destillerat vatten. Därefter tar jag bort även organiska ämnen som fastnat på föremålen under lagringen i jorden. Det görs genom lakning i svagt basisk lösning (NaOH och vatten) under cirka 5 minuter. Därefter vibreras artefakterna ännu en gång i destillerat vatten och torkas. Lakningstiderna har anpassats efter att man upptäckt att de basiska lösningarna har en viss inverkan på bruksskadornas utseende, samtidigt som de är nödvändiga för att man skall ha möjlighet att upptäcka dem. För vidare fördjupning kring problemen med hanteringen analysobjekten se till exempel Plison & Mauger 983; Knutsson 988 a&b ; Rodon Borras 990; Sala 996. Under analyserna behövs bara avtorkning med aceton lite då och då för att hålla artefakterna rena. Till slitspårsanalyserna används ett inverterat optiskt mikroskop av märket Nikon Epiphot med förstoringar mellan 50 och 400. Dokumentationen görs med hjälp av DS-U digital kamerautrustning och programmet NIS-Elements 3. från Nikon. Programmet möjliggör sammanfogningar av flera skiktfoton, så att skärpedjupet förbättras avsevärt. Det gör det möjligt att dokumentera även skador på mycket ojämna ytor, vilket är ofta fallet med kvarts. Analysresultat Teknologi Sammanlagt har 5 kvartsföremål och ett bergartsföremål analyserats. Sju (7) hela avslag (därav sex (6) plattformsavslag), en () ev kärna och ett () kärnfragment samt sexton (6) avslags frag ment har identifierats i materialet. Av dessa var fem (5) säkert använda och två () möjligen använda, en har troligen skador från tillformning. Fyra av de använda redskapen är avslags frag ment (A/B6; D5/E; D5; ett odefinierat asktuffsfragment; se bilaga 3), två () är hela plattfomsavslag (F). Man har valt ut två hela plattformsavslag, resten är avslags frag ment där en eller båda sidor består av trubbiga eggar och distaleggen eller sido-distaleggen av en skarp tunn egg (se tabell och bilaga ). Råmaterial Föremålen från Knapen som kommit in fört analys har tillverkats av kvarts av flera olika kvalitéer, ett också av ett vulkaniskt finkornigt material (här kallat asktuff). Jag har sorterat kvartsen utifrån färg, textur, genomskinlighet kristallerna (kornens) storlek och ytans lyster. Så kunde åtta (8) olika kvartstyper konstateras (se bilaga ). I bilaga två presenteras en längre lista på kvartssorter (4 stycken). Detta beror på att en gemensam klassificering gjordes för två material från närbelägna fyndplatser. Den andra platsen är Stackbo ställverk (se Knutsson

25 Bilagor 57 Antal Kvartstyper i Knapenmaterialet använda oanvända eroderade Generella kvartstyper i Knapen Figur a b. Sammanställning av utnyttjande av olika kvartstyper i Knapen. I diagram a representerar y-axeln olika kvartstyper (numrerade från till 8), x-axeln visar antal som också kan läsas i den bifogade tabellen. Fogar man ihop kvartstyperna till möjlig gemensam härkomst (från samma åder/nodul) ser utnyttjandet ut som i figur b. I Knapenmaterialet är de två kvartsgrupperna ganska jämfördelade. De kvartstyper som ingår i grupp är, 3, 4, 5 och 6, grupp består av typerna, 7, och 8. Typer 9 5 presenterade i tabellen bilaga finns ej i Knapenmaterialet, men förekommer i andra material i närområdet (för beskrivning av kvartstypernas olika egenskaper se bilaga ). Antal Kvartsgrupp Kvartsgrupp använda 4 3 oanvända 5 7 eroderade ). Den del av materialet som är tillverkat i kvarts kan klassificeras i åtta (8) olika typer, men kan i princip komma från två skilda noduler/råämnen. Den ena innehåller vit opak och halvmatt kvarts bestående av små kristaller med synliga inslag av kalifältspat, den andra kommer från rundade strandnoduler av grå, glansig svagt genomskinlig opak kvarts bestående av små stora kristaller med rekristalliseringsskikt (i form av vita skikt/plan i de mera genomskinliga kristallerna) och inslag av kaliumfältspat (se figur a b). Slitspår De bitarna som valts ut för analys tolkas som oanvända (4 stycken) och/eller har ytor skadade av mekaniska postdepositionella processer (kross och brott antingen på eggen eller på åsar och upphöjda kanter; 7 stycken). Två har inte gått att undersöka på grund materialets utseende och en har tolkats som skadad av tillverkning/retuschering. De 4 säkert oanvända är tillverkade av både den vita kvartsen (K, K7) och den gråa (K, K4, K6). Sammanlagt 9 procent av provet består av med säkerhet använda redskap, cirka 7 procent om vi räknar med de möjligen använda. Slitspåren består i de flesta fallen av olika typer av repor grupperade i olika vinklar och konstellationer i förhållande till eggar. Andra typer av skador är gropar, krossade partier av eggar och upphöjda kanter och retuscher av olika storlekar. En möjlig förekomst av kiselkulor har dokumenterats på ett redskap.

26 58 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Generell observation är att lite skador har observerats utanför de partier som kunnat tolkas som eggar eller spetsar, vilket tolkas som liten postdepositionell påverkan på kvartsens kristallplan. De flesta av de använda verktygen hade kraftiga skador av typer som vid experiment uppstår i kontakt med hårda material som ben horn eller musselskal (Knutsson 988a:65). På flera av redskapen finns en blandning av skador från kontakt med hårt material och med mjukare som hud eller kött. Det pekar mot att sådana redskap användes vid bearbetning av nedlagda djurkroppar, slakt och bearbetning av ben (det kan vara tillverkning av benredskap eller försök att komma åt till exempel märg). Sådan bearbetning av slaktade kroppar och avfall från slakt är dominerande (i detta lilla material), men det förekommer tecken på annan verksamhet också, ett redskap visar spår av kontakt med färskt trä. På några redskap bör skadorna komma från vegetabiliska kontaktmaterial. Föremålen har tolkats som skärredskap (knivar), såg och skrapor/ hyvlar. I det analyserade materialet finns ett föremål av ett råmaterial som här tolkas som asktuff. Experiment med slitspårsutveckling på finkorniga kiselrika material av vulkaniskt ursprung är fortfarande ganska få (och vetenskapligt lågprioriterade). I mikroskop liknar asktuffytorna grovkorniga flintytor, men det finns få förhistoriska redskap av detta råmaterial som har tydliga skador som kan liknas vid skador på flintredskap. Med tanke på tillgången på detta råmaterial i Mellansverige borde man skapa fler experimentellt upplagda referenser för bearbetning och användning av asktuff, liksom porfyrer, jaspis och för den delen också hälleflinta. Tabell. Typer av avslag och fragment med slitspår. Vilka eggar kom till användning och tolkning av vad de har använts till i Knapen (för definitioner av fragmenttyperna se bilaga 3). Avslags fragment typ Eggtyp Användning Kontakt F tunn kniv ben och kött F trubbiga hyvel ben A/D hörn ritsning?? A/B6 tunn såg färskt trä D5/E trubbig skrapa, kniv ben och kött D5 trubbig hyvel ben Genomgång av enskilda föremåls analysresultat Nedan redovisas de enskilda föremålens analyser med kommentarer. F9 (G60/F69) Ett bipolärt avslags frag ment med en sida med trubbiga eggar tillverkat av grå svagt genomskinlig kvarts med både glansiga och matta ytor (figur a b). Slitspåren består av plastiska deformationer och pärlformade repor som ligger parallellt med eggen. Slitspårens placering vinkel och sammansättning tyder på att redskapet har använts som såg och att kontaktmaterialet var färskt trä (figur 3a c). Redskapet F (F30) Ett plattformsavslag tillverkat från en rundad nodul med kvarvarande nodulutsida av grå, svagt genomskinlig, glansig kvarts, bestående av små kristaller, med rekristallisationsskikt och inklusioner av kaliumfältspat (figur 4a b). Det är en tunn egg som använts. Slitspåren består framförallt av sprickor, krossade partier, olika typer av linjära strukturer och retuscher. En möjlig förekomst av rundade kiselpartiklar finns i en skyddad zon i bakkanten av en retusch. Blandningen av slitspåren på eggen visar på skärning av både hårt och mjukt material, och skadorna kan tolkas som spår av slakt och möjlig inblandning av hårt vegetabiliskt material (kiselfragmenten; figur 5a b; Knutsson 988a:80ff). Redskapet F33 (G600/F60) Ett plattformsavslag tillverkat från en skadad bit av åderkvarts(?) av grå, svagt genomskinlig, småkristallig, glansig och matt kvalité, med inklusioner av kaliumfältspat (figur 6a b). Det är två trubbiga eggar som använts till hyvling av hårt material, skadorna, koncentrerade partier av kross, sprickor och grova repor kan tolkas som spår av ben- eller hornbearbetning (figur 7a b). Redskapet F56 (F5000) Ett avslags frag ment med retusch tillverkat av mycket finkornig bergart, troligen asktuff (figur 8a b). Det är ett fragment som saknar teknologiindikationer och kan inte närmare bestämmas. Flera kraftiga trubbiga eggar har kunnat användas, men det är bara längs en som det förekommer skador som kan tolkas som spår av användning. Slitspåren ligger på upphöjda partier och består av rundad yta med viss linjäritet som antyder skrapande rörelse. Kontaktmaterialet är svårt att bestämma eftersom skadorna är så svagt utvecklade (figur 9).

27 Bilagor 59 Figur a b. Redskapet F9 (G60/F69), ett bipolärt avslags frag ment (A/B6) med den använda eggen markerad med svart linje. Figur 3a c. Slitspåren består av plastiska deformationer och pärlformade repor som följer eggen. Dessa tre bilder är tagna på tre olika ställen med början på avspaltningssidan på högra eggen (a), hörnet mot distaleggen (b) och på samma egg och redskapets ryggsida (c).

28 60 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Figur 4a b. Redskapet F (F30), plattformsavslag med den använda eggen markerad med svart linje. Figur 5a b. Slitspåren består av repor sprickor olika krossade partier. En möjlig förekomst av rundade kiselpartiklar finns i en skyddad zon i bakkanten av en retusch. Båda bilderna är tagna med cirka en cm mellanrum på avspaltningssidan i kanten på den tunna distaleggen.

29 Bilagor 6 Figur 6a b. Redskapet F33 (G600/F60) med den använda eggen markerad med svart linje. Figur 7a b. Slitspåren består av grova repor och rader av koncentriska sprickor, små och stora retuscher och olika krossade partier. Bild a är tagen på avspaltningssidan och bild b på ryggsidan av den trubbiga egg som uppstått genom brottet i avslaget.

30 6 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Figur 8a b. Redskapet F56 (F5000) med den använda eggen utmärkt med svart linje. Figur 9. Slitspåren består av rundade upphöjda partier med viss linjäritet som antyder skrapande rörelse.

31 Bilagor 63 Redskapet F90 (F3037) Ett avslags frag ment (D5 /E) tillverkat av vit, opak, halvmatt, småkristallig kvarts, med inklusioner av kaliumfältspat (figur 0a b). Eftersom spår av mekaniska depositionsskador förekommer på redskapet finns det viss osäkerhet i tolkningen av slitspåren från användning. Men deras systematiska förekomst längs den distala skarpa eggen skiljer sig tydligt från skadorna på resten av redskapet som är oregelbundna och framförallt består av krossade upphöjda partier. Därför tolkas fragmentet med viss försiktighet som använt till skrapning av ben eller horn (figur a b). Redskapet F03 (F695) Redskapet är tillverkat av ett avslags frag ment (D5) av vit, opak, halvmatt, småkristallig kvarts, med inklusioner av kaliumfältspat. Denna typ av fragment har oftast starka trubbiga eggar på brottsidan och tunna skarpa eggar där fragmentet är oskadat. Skadorna på redskapet ligger längs en sida av den kraftiga trubbiga eggen i brottet (figur a b). Linjära strukturer brutna kanter och retuscher för4ekommer längs hela eggens längd och tolkas som spår av hyvling av hårt material (ben eller horn; figur 3a b). Redskapet F5 (F305) Detta är ett mittfragment med flera trubbiga eggar (A/D) tillverkat av mjölkvit, opak, halvmatt, småkristallig kvarts, med inklusioner av kaliumfältspat. De utmärkta eggarna tycks inte ha använts däremot en av de spetsiga partierna för att (möjligen tillfälligt) rista i hårt material (figur 4a b, 5). Redskapet F6 (F3038) Jag tolkar detta stycke som fragment av en eller försök att skapa en lite plattformskärna. Skadorna ligger längs med det jag uppfattar som plattformskanten, nedan den förekommer det retuscher. Det är svårt att med säkerhet säga vilken del har varit plattform, men det finns spå av att man försökt att bearbeta den kant där skadorna förekommer (figur 6a c ). Slitspåren består av tillfälligt förekommande repro och kross, som hänger samman med större retuscher synliga med blotta ögat (exempel figur 7). Till slut En del av de forntida utsorterings- eller snarare valmekanismerna kan tolkas utifrån jämförelse mellan de använda och de oanvända bitarna på en plats. Materialet från Knapen är litet, så de slutsatser vi kan dra antyder bara beteendet i samband med olika förhistoriska arbetsmoment. Materialet från Knapen verkar ha kommit från åtminstone två (eller förmodligen fler) råmaterialkällor av kvarts och också av bergart. Liknande materialuppsättningar är vanliga i områdets stenåldersmaterial. Ur det prov jag analyserade framkommer att man sönderdelat råmaterialet med flera tekniker och använt sig både av hela avslag och fragmenterat material som redskap. Materialet är alldeles för litet för att kunna bedöma vilka delar av produktionskedjan (sönderfallet av kvartsnodulerna) har valts ut. En tendens i det material som undersökts är att trubbiga eggar prefererats till det man gjorde på platsen och att man framförallt sysslade med att bearbeta infångade djur, antingen genom slakt eller genom bearbetning av hårda material från deras kroppar. De trubbiga eggarna av kvarts har använts till hyvling och eller skrapning de tunna till sågning och skärning. Ben överväger som kontaktmaterial, ett redskap har spår av kontakt med färskt trä. Inga spår av bearbetning av enbart läder eller andra mjuka material har hittats Referenser Callahan E An evaluation of the lithic technology in middle Sweden during the Mesolithic and Neolithic. Aun 8. Uppsala Callahan, E., Forsberg, L., Knutsson, K. & C. Lindgren. 99 (99). Frakturbilder. Kulturhistoriska kommentarer till kvarts säregna sönderfall vid bearbetning. Tor 4. Uppsala. Knutsson H. 04. Slitspåranalyser av utvalda föremål från Stackbo ställverk Fastighet Valbo-Ön :5. Stoneslab rapporter 04. Uppsala Knutsson, K. 988a. Pattern of tool use. Scanning electron microscopy of experimental quartz tools. Aun 0. Uppsala. 988b. Making and using stone tools. The lithic assemblages from Middle neolithic sites with flint in Västerbotten, northern Sweden. Aun. Uppsala. Knutsson, K. & Lindgren, C Att ge kvarts mening. I: Lindgren C Människor och kvarts. Sociala och teknologiska strategier under mesolitikum i östra Mellansverige. Coast to Coast-books No.. Uppsala. Plissson H. & Mauger, M Chemical and mechanical alteration of microwear polishes: an experimental approach. Helinium 8:, 3 6. Rodon Borras, T Chemical process of cleaning in microwear studies: conditions and limits of attac. Application to archaeological sites.

32 64 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Figur 0a b. Redskapet F90 (F3037) med den använda eggen utmärkt med svart linje. Figur a b. Slitspåren består av framförallt grupper av linjära strukturer längs den distala eggen.

33 Bilagor 65 Figur a b. Redskapet F03 (F695) med den använda eggen utmärkt med svart linje. Figur 3a b. Slitspåren består av linjära strukturer krossad egg och mikroretuscher.

34 66 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland I: Gräslund B., Knutsson, H., Knutsson K. & Taffinder, J. (eds). The interpretative possibilitiesof microwear studies. Proceedings of the international conference on lithic use-wear analysis, 5th 7th February 989 in Uppsala, Sweden. Aun 4. Rankama, T. 00. Analyses of the Quartz Assemblages of Houses 34 and 35 at Kauvonkangas in tervola. In: Ranta, H. (ed.) Huts and Houses. Stone Age and Early Metal Age buildings in Finland. Helsinki. Pp Levi Sala, I A study of microscopic polish on flint implements. Oxford: Tempus Reparatum, 996. British archaeological reports. International series, ; 69 Figur 4a b. Redskapet F5 (F305) med den använda spetsen utmärkt med svart linje. Figur 5. Slitspåren består av kraftiga repor och/eller linjer av koncentriska sprickor och krossat hörn längst ute på spetsen.

35 Bilagor 67 Figur 6a c. Redskapet F6 (F3038) med den bearbetade eggen utmärkt med bruten svart linje. Figur 7. Slitspåren består av skador i form av repor och retuscher med krossade kanter.

36 68 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Tabell. Analysresultat, Knapen, Fastigheter Joråsen :3, Överhärde 8:, Valbo 077, Valbo sn, Gästrikland. Kontext Fnr Rå material Teknologi Eggar Slitspår, PDS Tolkning F Kvarts Bip avslags frag ment A 4 Oanvänd F309 4 Kvarts Plf avslags frag ment F 3 Oanvänd G60/ F69 9 Kvarts 3 Bip avslags frag ment A/B6 5 Linjära strukturer krossade ytor mikroretuscher F30 Kvarts 4 Helt plf avslag Linjära strukturer mikroretuscher, sprickor G600/ F60 G60/ F Kvarts 5 Helt plf avslag 4 Linjära strukturer, mikroretuscher krossad egg, sprickor 55 Kvarts 6 Avslags frag ment A/A4 Ett område med en repa Oanvänd F Asktuff Avslags frag ment med retusch? 4 Diskreta mängder av avrundande beläggning/ glans längs eggar, glansen uppträder delvis linjärt vilket verkar sammanhänga med ojämnheter i ytan F60 69 Kvarts 4 Avslags frag ment D/A4 Krossade partier av egg och åsar =PDS F Kvarts Avslags frag ment D5/E Grupper av linjära strukturer på en egg, krossade partier av egg och åsar =PDS på de andra sidorna En tunn egg använd till sågning i färskt trä En tunn egg använd tillfälligt till skärning av möjligen både hårt och mjukt material Två trubbiga eggar använda till hyvling av hårt material (horn eller ben) Möjligen använd till skrapning med en trubbig egg Oanvänd F674 9 Kvarts Avslags frag ment A 3 Oanvänd F Kvarts 7 Avslags frag ment D/E Ytorna ger intryck av annat material än kvarts, går ej att analysera F Kvarts Avslags frag ment D5 Linjära strukturer krossad egg och mikroretuscher F673 5 Kvarts 5 Kärna/retuscherat stycke Krossade partier av egg och åsar= PDS G60/ F606 Kvarts Helt plf avslag 4 Krossade partier av egg och åsar= PDS? F Kvarts Helt plf avslag 3 G60/ F65 Vissa delar av eggarna kan ej analyseras pga ytans reflexivitet Möjligen använd på distaleggen i skrapande och skärande rörelse på hårt material? En egg använd till hyvling av hårt material (ben eller horn) Eroderad oanvänd Eroderad oanvänd? Oanvänd? 3 Kvarts Avslags frag ment F3 Oanvänd F305 5 Kvarts 7 Avslags frag ment A/D 5 Linjära strukturer på ett hörn Krossade partier av egg och åsar =PDS på en tunn egg F Kvarts Helt plfavslag Oanvänd F Kvarts 8 Kärnfragment Kross retuscher och tillfälliga repor på något ställe F Kvarts Helt bipolärt avslag Krossade partier av egg och åsar =PDS F a Kvarts Avslags frag ment E/D Krossade partier av egg och åsar =PDS alternativs nodulutsida Oanvänd eller använd mycket tillfälligt på ett hörn Oanvänd men möjligen tillverknings/ retuscherings-skador Oanvänd Oanvänd F b Kvarts Avslags frag ment E/D Oanvänd F c Kvarts Avslags frag ment A3 Oanvänd F d Kvarts Splitter Oanvänd F304 7 Kvarts Helt plf avslag Oanvänd F30 79 Kvarts Avslags frag ment F3 Oanvänd Asktuff : Randig gråbeigeopak grå mot brun svagt genomskinlig. Kvarts : Grå, svagt genomskinlig, storkristallig, glansig och opak, med rekristallisationsskikt och inklusioner av kaliumfältspat. Kvarts : Vit, opak, halvmatt, småkristallig, med inklusioner av kaliumfältspat. Kvarts 3: samma som K men småkristallig och glansig. Kvarts 4: från rundad nodul med kvarvarande nodulutsida, resten som K3. Kvarts 5: samma som K utan synliga rekristallisationszoner och möjligen med kross från nodulutsida (ej rundat ämne).kvarts 6: Som K 3 utan inklusioner av kaliumfältspat. Kvarts 7: Som K men storkristallig och opakare/mjölkigare. Kvarts 8: Vit svagt genomskinlig, storkristallig, med rekristallisationsskikt och inklusioner av kaliumfältspat

37 Bilagor 69 Stackbo slitspåranalyser av utvalda föremål, ställverk, fastighet Valbo-Ön :5 Inledning Under 04 har Stoneslab fått i uppdrag av Karl-Fredrik Lindberg, UV Mitt att analysera 3 fynd från undersökningen av boplatslämningar från stenåldern i Stackbo ställverk, fastighet Valbo-Ön :5, Valbo sn, Gästrikland. De analyserade fynden, vissa av deras egenskaper viktiga för utveckling av slitspår och analysresultaten presenteras i tabell i slutet av rapporten (bilaga ). Analysen avser klassificering av slitspår och tolkning av stenredskapens forntida funktion. Denna utförs med hjälp av standardmetod som utgår från att systematisk användning av sten med upprepade rörelser skapar ett igenkännbart mönster av skador på kvartsens brottytor som kan tolkas utifrån jämförelser med experimentellt producerade skador. Tidigare experiment visar också att skadornas utseende, kvantitet och placering har en viss relation till det bearbetade materialet och dess kvalitéer (Knutsson 988a). Metod Som första steget i analysen bestäms föremålen, råmaterialet de tillverkats av och deras användbara partier registreras. Därefter fotas och avritas föremålen med tonvikt på att registrera detaljer i den operativa kedjan i samband med tillverkningen. Det generaliserade schemat utvecklat av Callahan med flera 99; Rankama 00 och Knutsson & Lindgren 004 ligger som grund för klassificeringen (se bilaga 3). Till detta kommer en registrering av eventuella makroskador (ursplittringar, svallningsskador och kross). Här skapas en arbetshypotes och en första tolkning av materialet. En mikroskopisk analys av bruksskador vidtar nu. En nödvändig rengöring görs, för att frilägga mikroskopiska bruksskador som göms under de depositionella pålagringarna. Rengöringsprocedurerna har utarbetats och testats av den grupp forskare som sysslat med bruksskadeanalys under talen. Rengöringen görs i flera steg. Artefakterna lakas i svagt sur lösning (HCL och vatten) i minst 4 timmar, för att lösgöra rester av fasthäftade oorganiska ämnen som fastnat på ytorna under deponeringen. Efter lakningen sköljs föremålen och vibreras i ultraljudsbad i destillerat vatten. Därefter tar jag bort även organiska ämnen som fastnat på föremålen under lagringen i jorden. Det görs genom lakning i svagt basisk lösning (NaOH och vatten) under cirka 5 minuter. Därefter vibreras artefakterna ännu en gång i destillerat vatten och torkas. Lakningstiderna har anpassats efter att man upptäckt att de basiska lösningarna har en viss inverkan på bruksskadornas utseende, samtidigt som de är nödvändiga för att man skall ha möjlighet att upptäcka dem. För vidare fördjupning kring problemen med hanteringen analysobjekten se till exempel Plison & Mauger 983; Knutsson 988 a&b; Rodon Borras 990; Sala 996. Under analyserna behövs bara avtorkning med aceton lite då och då för att hålla artefakterna rena. Till slitspårsanalyserna används ett inverterat optiskt mikroskop av märket Nikon Epiphot med förstoringar mellan 50 och 400. Dokumentationen görs med hjälp av DS-U digital kamerautrustning och programmet NIS-Elements 3. från Nikon. Programmet möjliggör sammanfogningar av flera skiktfoton, så att skärpedjupet förbättras avsevärt. Det gör det möjligt att dokumentera även skador på ojämna ytor, vilket är ofta fallet med kvarts. Många fler skador upptäcks när man studerar fotona på grund av att det vidgade skärpedjupet skapar större sammanhängande synliga ytor. Analysresultat Teknologi Sammanlagt 3 kvartsföremål har analyserats, hela avslag (därav åtta (8) plattformsavslag), en bipolär kärna och kärnfragment (core tablets?), ett bearbetat stycke samt åtta (8 )avslags frag ment har identifierats i materialet. Av dessa var elva () säkert använda och en () möjligen använd, en () har troligen skador från tillformning. Sju (7) av de använda redskapen är antigen hela eller nästa hela avslag, både från bipolär och från plattformstillslagning. Ett av avslagen kan komma från tillformning av en kärnplattform (core tablet), där hela plattformen slagits av. Det kan också klassificeras som bearbetat stycke och jag vet inte om tolkningen kan finna stöd i det resterande materialets teknologiska bedömning. Resten är olika typer av avslagsfrag ment där fragment med en eller båda skarpa sidoeggar bevarade är dominerande inslag (B, B3, F, F3, D5; se tabell ). Råmaterial Materialet från Stackbo ställverk verkar ha tillverkats av förmodligen flera olika typer av kvarts med kvalitéer från grov pegmatitkvarts till bergkristall. Tio (0) olika sorter har identifierats i Stackbo. I dagrammet är ett antal sorter representerade som inte hittats i Stackbo ställverk. Detta beror på att en gemensam klassificering gjordes för två material från närbelägna fyndplatser. Den andra platsen är Knapen (se Knutsson 04). Det skiljer sig från ett tidigare analyserat material från Knapen bland

38 70 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland annat genom närvaron av de genomskinliga kvartssorterna. Jag har använt samma klassificeringsschema för dessa två analyserade materialen och skillnaderna presenteras i diagrammen figur a och Knutsson 04 a figur a. De i Knapenmaterialet förekommande sorterna K4 K7 saknas i Stackbo ställverk, men där finns i stället andra (K9 K4) som i stället saknas i Knapen. En sammanslagning som utgår från antagandet att vissa av råmaterialen kommer från samma källa presenteras i figur b. Där framgår att de gråa sorterna är vanligare på Stackbo ställverk. Slitspår Sammanlagt 34 procent av provet består av med säkerhet använda redskap, cirka 37 procent om vi räknar med de möjligen använda. Slitspåren består i de flesta fallen av olika typer av repor grupperade i olika vinklar och konstellationer i förhållande till eggar. På några föremål har vidhäftade mikroskopiska lämningar hittats som inte låter sig tvättas bort (figur 7e, 9a och 9c). Utan att ha något stöd i referensmaterialet föreslås här att detta kan vara fasthäftade rester från de bearbetade materialen (till exempel kombination av apatit och kollagen). För att kunna undersöka sådant antagande bör Kvartstyper i Stackbo ställverkmaterialet Antal 3 Antal använda oanvända eroderade "Generella" kvartsstyper i Stackbo ställverk Kvartsgrupp Kvartsgrupp använda 8 3 oanvända 4 3 svallad 0 Figur a b. Sammanställning av utnyttjande av olika kvartstyper i Stackbo ställverk. I diagram a representerar y-axeln olika kvartstyper (numrerade från till 5), x-axeln visar antal som också kan läsas i den bifogade tabellen. Figur b visar fördelningen av använda och oanvända föremål när vi fogar ihop kvartstyperna till möjlig gemensam härkomst (från samma åder eller nodul). Stor övervikt för urval av de vita sorterna i materialet framgår av diagrammet. De kvartstyper som ingår i grupp är typ, 3, 0, 4 och 5. Kvartsgrupp består av typerna, 8, 9 och. Det finns inga föremål av kvartser av typ 4, 5, 6 och 7 i Stackbo ställverk (för beskrivning av kvartstypernas olika egenskaper se bilaga ).

39 Bilagor 7 vidare analyser göras av sammansättningen, formen och anledningen till att de fastnat på kvartsens kristallytor. En generell observation är att lite skador har observerats utanför de partier som kunnat tolkas som eggar eller spetsar, vilket tolkas som liten postdepositionell påverkan på kvartsens kristallplan. De flesta av de använda verktygen hade kraftiga skador av typer som vid experiment uppstår i kontakt med hårda material som ben horn eller musselskal (Knutsson 988a:65). På flera av redskapen finns en blandning av skador från kontakt med hårt material och med mjukare som hud eller kött. Det pekar mot att sådana redskap användes vid bearbetning av nedlagda djurkroppar, slakt och bearbetning av ben (det kan vara tillverkning av benredskap eller försök att komma åt till exempel märg). Sådan bearbetning av slaktade kroppar och avfall från slakt är dominerande, men det förekommer tecken på annan verksamhet också, två redskap visar spår av kontakt med färskt trä. Föremålen har tolkats som skärredskap (knivar), ritsredskap (sticklar), såg, skrapor/hyvlar och ett multiverktyg (typ schweizisk armékniv). Tabell. Typer av avslag och fragment med slitspår. Vilka eggar kom till användning och tolkning av vad de har använts till i Stackbo ställverk (för definitioner av fragmenttyperna se bilaga 3). Avslags fragment typ F/F3 Eggtyp Användning Kontakt tunn och en kraftig Hyvel och såg F spets Ritsning?? Ben eller horn F/D5 spets Ritsning? Trä och mekaniska skador Core tablet/ bearbetat stycke kraftig Slaktkniv och såg Ben och kött F tunn Slaktkniv Ben och kött B+ 3 trubbiga Slaktredskap, hyvel Ben och kött F kraftig skarp Såg, skaftad? Ben och hud F trubbiga Hyvel/skrapa Ben B3 skarp och tunn Såg, skrapa Ben F+ Kniv och skrapa Mjukt material D5 3 eggar Multiverktyg?? B egg Skrapa, kniv Trä Genomgång av enskilda föremåls analysresultat Nedan redovisas de enskilda föremålens analyser med kommentarer. Redskapet F7 (F470) Plattformsavslag eller möjligen avslags frag ment F3 i grå, svagt genomskinlig, småkristallig, glansigkvarts, med rekristallisationsskikt och inklusioner av kalifältspat. Det har 3 tunna eggar varav en har använts (fig a b). Slitspåren består av stort antal repor, sprickor och gropar och har olika placering och riktning på de två eggarna (figur 3a e). Redskapet F8 (F386) Ett plattformsavslag tillverkat av grå, svagt genomskinlig, småkristallig, glansig kvarts med rekristallisationsskikt. Den hade två användbara eggar en av dem med spetsiga utskott på distakdele och i mitten av eggen (figur 4a b). Det är en av spetsarna, den som avslutar den distala delen som har slitspår som kan vara från användning, troligen ritsande rörelse i hårt material (figur 5). Redskapet F3 (F468) Ett plattformsavslag eller möjligen avslags frag ment D5 tillverkat av vit svagt genomskinlig, glansig och matt, storkristallig kvarts. En del av plattformens eggar är mekaniskt skadade, antingen från tillverkning eller från postdepositionella processer. En sidoegg har användningsspår i form av repor, nerslitna ytor och möjligen rester av material antingen från kontaktmaterial under användningen eller senare deposition. Det spetsiga hörnet som bildas där sidoeggen mäter plattformen är använt men också på resten av eggen finns skador. Redskapet an tolkas som en hörnkniv men har ocksåanvänts i ritsande skrapande rörelse. Redskapet F46 (F430) Ett bearbetat stycke eller möjligen kärnfragment (core tablet; det vill säga stort avslag från plattformen av en kärna, vilket är ovanligt i kvarts i området) tillverkat av grå, svagt genomskinlig, storkristallig, glansig och matt kvarts med rekristallisationsskikt och inklusioner av kalifältspat (figur 8a b). En av de kraftiga eggarna runtom stycket har tydliga skador från både sågande och skärande rörelser. Den tolkas som slaktkniv och benbearbetningsredskap (figur 9a e).

40 7 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Figur a b. Redskapet F7 (F470) med de använda eggarna markerade med svart linje. Figur 3a b. Slitspåren består av en stor mängd repor som ligger i vinkel mot eggen där redskapet var använt till hyvling/ skrapning (fig 3a c) och följer eggen där redskapet var använt till sågning (figur 3d e).

41 Bilagor 73 Figur 3c e. Slitspåren består av en stor mängd repor som ligger i vinkel mot eggen där redskapet var använt till hyvling/skrapning (fig 3a c) och följer eggen där redskapet var använt till sågning (figur 3d e).

42 74 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Figur 4a b. Redskapet F8 (F386) med den eventuellt använda spetsen markerad. Figur 5. Slitspåren består av grupper av tunnare repor som ligger i vinkel mot en tunn sidoegg.

43 Bilagor 75 Figur 6a b. Redskapet F3 (F468) med de använda eggarna markerade med svart linje. Figur 7a b. Slitspår består av grupper av repor, nerslitna ytor och möjligen rester av material antingen från kontaktmaterial under användningen eller senare deposition.

44 76 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Figur 7c e. Slitspår består av grupper av repor, nerslitna ytor och möjligen rester av material antingen från kontaktmaterial under användningen eller senare deposition.

45 Bilagor 77 Figur 8a b. Redskapet F3 (F468) med de använda eggarna markerade med svart linje. Figur 9a c. Slitspår består av grupper av repor, rundade ytor och möjligen rester av material antingen från kontaktmaterial under användningen eller senare deposition.

46 78 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Figur 9d g. Slitspår består av grupper av repor, rundade ytor och möjligen rester av material antingen från kontaktmaterial under användningen eller senare deposition.

47 Bilagor 79 Redskapet F47 (F405) Ett bipolärt avslag tillverkat av genomskinlig, glansig, halvmatt småkristallig kvarts med inklusioner av kalifältspat. Av de tre användbara eggarna är bara en, den skarpa distala eggen använd (figur 0a b). Slitspåren består av repor i flera olika riktningar, sprickor och tillfälligt rester av kontaktmaterialet eller postdepositionella avlagringar (figur a b). Redskapet 6 (F4753) Ett medelstort avslags frag ment (klassificerat som B+) tillverkat av grå, svagt genomskinlig, storkristallig, glansig och matt kvarts med rekristallisationsskikt och inklusioner av kalifältspat. Av de fyra användbara eggarna som alla är kraftiga (figur a b), är tre använda en av dem med en eggvinkel på cirka 00 5, slitspåren består av repor av olika sorter i olika riktningar, men systematiskt i 70 0 vinkel på två av eggarna, krossade partier förekommer längs eggarna, liksom sprickor. Den egg som mest verkar ha fungerat som kniv avslutas med en kraftig spets som kan ha haft en sprättfunktion (figur 3a c). Redskapet 38 (A4098/F49) Ett helt bipolärt avslag eventuellt med retusch tillverkat av grå, svagt genomskinlig, småkristallig, glansig och matt kvarts, bitvis kvartsitisk eller mylonitisk (figur 4a b). En av de två användbara eggarna har slitspår som bör ha uppstått under stor friktion, nerslipad yta, krossad till nerslipad egg och repor som följer den. Redskapet har tolkats som hud/läderkniv (figur 5a b). F40 (A4098/F47) Plattformsavslag tillverkat av vit svagt genomskinlig, glansig och matt, storkristallig kvarts med rekristallisationsskikt och inklusioner av kalifältspat. Det har tre trubbiga användbara eggar (figur 6a b). Två av de trubbiga eggarna har använts. Slitspåren består av repor av olika storlekar både grova repor och olika typer av plastiska deformationer, gropar, rader av koncentriska sprickor, kross och ursplittringar. Sammantaget tolkas skadorna som spår av hyvling av ben (figur 7a e). F4 (F409) Ett avslags frag ment (B3) tillverkat av grå, svagt genomskinlig, storkristallig, glansig och matt kvarts med rekristallisationsskikt och inklusioner av kalifältspat. Tre av eggarna är användbara och en av dessa har slitspår (fig 8a b). Slitspåren består framför allt av rester av kontaktmaterialet eller postdepositionella avlagringar men också repor i olika vinklar mot den använda eggen och plastiska deformationer. Skadorna tyder på att eggarna använts i skrapande, hyvlande och sågande riktning (figur 9). F5 (F3574) Ett avslags frag ment (F+) eller nästa helt avslag tillverkat av grå, svagt genomskinlig, småkristallig, glansig och matt kvarts, bitvis kvartsitisk eller mylonitisk. Det har tre användbara eggar och två av dessa har använts (figur 0a b). Slitspåren består av mängder av korta tunna repor i flera olika riktningar, men skärande rörelse dominerar, kraftigare skador förekommer sporadiskt. Sammanlagd tolkning av redskapet är att den brukats som kniv på mjukt material (kan vara både färsk trä och läder och i så fall liten användning; figur a b). F54 (F4) Ett avslags frag ment (D5) tillverkat av genomskinlig glansig halvmatt småkristallig kvarts med inklusioner av kalifältspat. Det har två användbara eggar. Stora delar av kvartsens ytor består av rekristalliserad kvarts och kan inte undersökas på vanligt sätt. Men de ytor som ha tillräckligt stora kristallplan har skador som tolkas som slitspår från användning, de förekommer på båda eggarna. På eggarna har hittat bland annat repor av olika storlekar och riktningar, plastiska deformationer, korta partier av kross på eggarna och enstaka gropar. Strukturen på skadorna och placering vid eggar gör att redskapet tolkas som ett multiverktyg (figur a b). F59 (F3865) Ett avslags frag ment (B) tillverkat av grå, svagt genomskinlig, glansig, med rekristallisationsskikt och inklusioner av kalifältspat. Stycket har en användbar stickelegg och tre trubbiga eggar som inte är helt jämna. Två av dessa trubbiga eggar har slitspår (figur 4a b). Slitspåren ligger glest över båda eggarna består av krossad eggrand och grova fåror i olika riktningar men också ytliga repor och korta tunna platsiska deformationer (figur 5a b). Till slut Men materialet från Stackbo är litet, en försiktighet bör iakttas vid användning av resultaten av slitspåranalysen. Icke desto mindre finns en tendens till variation i bruk av redskapen här. Ur det prov jag analyserade framkommer att man sönderdelat råmaterialet med flera tekniker och använt sig både av hela avslag och av fragmenterat material som redskap. Sammanlagt tio (0) olika kvartssorter

48 80 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Figur 0a b. Redskapet F47 (F405) med den använda eggen markerad. Figur a b. Slitspåren består av grova och tunna ytliga repor i olika riktningar, sprickor och retuscher av olika storlek, kross och möjligen rester av antingen från kontaktmaterial från användningen eller senare deposition.

49 Bilagor 8 Figur a b. Redskapet F6 (F4753) med de använda eggarna markerade. Figur 3a b. Slitspåren består av grova och tunna ytliga repor på hyveleggarna i vinklar mellan 70 0, sprickor, möjliga rester av antingen från kontaktmaterial från användningen eller senare deposition och framförallt krossad egg (a b och c hyveleggar, d sprättegen/ hörnkniven).

50 8 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Figur 3c d. Slitspåren består av grova och tunna ytliga repor på hyveleggarna i vinklar mellan 70 0, sprickor, möjliga rester av antingen från kontaktmaterial från användningen eller senare deposition och framförallt krossad egg (a b och c hyveleggar, d sprättegen/ hörnkniven).

51 Bilagor 83 Figur 4a b. Redskapet F38 (A4098/F49) med den använda eggen markerad. Figur 5a b. Slitspåren består av grova och tunna ytliga repor parallellt eller i låga vinklar mot sågeggen, sprickor, det finns också partier med skador från mjukare material (vilket kan tyda på att ben med rester av kött har bearbetats (figur 5a d).

52 84 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Figur 5c d. Slitspåren består av grova och tunna ytliga repor parallellt eller i låga vinklar mot sågeggen, sprickor, det finns också partier med skador från mjukare material (vilket kan tyda på att ben med rester av kött har bearbetats.

53 Bilagor 85 Figur 6a b. Redskapet F40 (A4098/F47)med de två använda eggarna markerade. Figur 7a b. Slitspåren består av repor av olika storlekar, plastiska deformationer, gropar, rader av koncentriska sprickor, kross och ursplittringar.

54 86 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Figur 7c e. Slitspåren består av repor av olika storlekar, plastiska deformationer, gropar, rader av koncentriska sprickor, kross och ursplittringar.

55 Bilagor 87 Figur 8a b. Redskapet F4 (F409)med den använda eggen markerad. Figur 9. Slitspåren består av repor av olika storlekar, plastiska deformationer, gropar, rader av koncentriska sprickor, kross och ursplittringar.

56 88 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Figur 0a b. Redskapet F5 (F3574)med de använda eggarna markerade. Figur a b. Slitspåren består av repor av olika storlekar och riktningar, möjligen plastiska deformationer, korta partier av kross på eggarna och enstaka gropar.

57 Bilagor 89 Figur a b. Redskapet F54 (F4)med de använda eggarna markerade. Figur 3a b. Slitspåren består av repor av olika storlekar och riktningar, möjligen plastiska deformationer, korta partier av kross på eggarna och enstaka gropar. Jag har tolkat redskapet som ett multiverktyg. En del av skadorna kan hänga ihop med postdepositionella processer.

58 90 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Figur 3c d. Slitspåren består av repor av olika storlekar och riktningar, möjligen plastiska deformationer, korta partier av kross på eggarna och enstaka gropar. Jag har tolkat redskapet som ett multiverktyg. En del av skadorna kan hänga ihop med postdepositionella processer.

59 Bilagor 9 Figur 4a b. Redskapet F54 (F4) med de använda eggarna markerade. Figur 5a b. Slitspåren består av repor och tunna plastiska deformationer av olika storlekar och riktningar, korta partier av kross på eggarna och enstaka gropar.

60 9 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland har definierats i redskaps- och avfallsmaterialet. De kan komma från få råämnen med invärtes varierad kvalité, eller från flera sådana. Bearbetning av slaktade kroppar och avfall från slakt är dominerande, men det förekommer tecken på annan verksamhet. Slitspår från kontakt med mjukt material och hud eller läder har hittats, liksom två stycken träredskap och ett multiredskap. Utifrån enbart slitspårsresultaten kan platsen möjligen tolkas som en mer diversifierad boplats, jaktlägerplats där man tillverkade nya eller lagade trasiga redskap (av både ben och trä), men där man också kan ha hållit på med till exempel vård eller tillverkning av kläder, tält eller kärl. Referenser Callahan E An evaluation of the lithic technology in middle Sweden during the Mesolithic and Neolithic. Aun 8. Uppsala. Callahan, E., Forsberg, L., Knutsson, K. & C. Lindgren. 99 (99). Frakturbilder. Kulturhistoriska kommentarer till kvarts säregna sönderfall vid bearbetning. Tor 4. Uppsala. Knutsson H. 04. Slitspåranalyser av utvalda föremål från Knapen, Fastigheter Joråsen :3, Överhärde 8:. Stoneslab rapporter 04. Uppsala Knutsson, K. 988a. Pattern of tool use. Scanning electron microscopy of experimental quartz tools. Aun 0. Uppsala. 988b. Making and using stone tools. The lithic assemblages from Middle neolithic sites with flint in Västerbotten, northern Sweden. Aun. Uppsala. Knutsson, K. & Lindgren, C Att ge kvarts mening. I: Lindgren C Människor och kvarts. Sociala och teknologiska strategier under mesolitikum i östra Mellansverige. Coast to Coast-books No.. Uppsala. Plissson H. & Mauger, M Chemical and mechanical alteration of microwear polishes: an experimental approach. Helinium 8:, 3 6. Rodon Borras, T Chemical process of cleaning in microwear studies: conditions and limits of attac. Application to archaeological sites. I: Gräslund B., Knutsson, H., Knutsson K. & Taffinder, J. (eds). The interpretative possibilities of microwear studies. Proceedings of the international conference on lithic use-wear analysis, 5th 7th February 989 in Uppsala, Sweden. Aun 4. Rankama, T. 00. Analyses of the Quartz Assemblages of Houses 34 and 35 at Kauvonkangas in tervola. In Helena Ranta (ed.) Huts and Houses. Stone Age and Early Metal Age buildings in Finland. Helsinki. Pp Levi Sala, I A study of microscopic polish on flint implements. Oxford: Tempus Reparatum, 996. British archaeological reports. International series, ; 69. Stoneslab Helena och Kjel Knutsson Uppsala

61 Bilagor 93 Bilaga 6. 4 C-dateringar

62 94 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland

63 Bilagor 95

64 96 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Bilaga 7. Vedartsanalys Av Ulf Strucke, Arkeologerna Analysprotokoll Valbo 076 Landskap: Gästrikland Socken: Valbo Fastighet: Kategori: objekt 3 RAÄ nr: AnalysId: 08 Anläggning: 00 Provnr: PK38 Vikt (g):,0 Analyserad vikt (g): Fragment: Analyserat antal: Art: Gran Antal: Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 05 Anläggning: 37 Provnr: PK035 Vikt (g): 0,4 Analyserad vikt (g): 0,4 Fragment: 9 Analyserat antal: 9 Art: Tall Antal: 9 Material: Träkol Kommentar: Varav två fragment av förkolnad rot AnalysId: 09 Anläggning: 4049 Provnr: PK4 Vikt (g): 6, Analyserad vikt (g): 6, Fragment: 3 Analyserat antal: 3 Art: Tall Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: Ej helt förkolnad kärnved AnalysId: 0770 Anläggning: 465 Provnr: PK4570 Vikt (g):,0 Analyserad vikt (g): 0,3 Fragment: över 00 Analyserat antal: 35 Art: Bark Antal: 4 Material: Förkolnad Kommentar: Art: Tall Antal: 30 Material: Träkol Kommentar: Art: Växtdelar (träd/buskar) Antal: Material: Förkolnad Kommentar: Kottefjäll av tall AnalysId: 0768 Anläggning: 4396 Provnr: PK456 Vikt (g): 4, Analyserad vikt (g): 3, Fragment: över 500 Analyserat antal: 35 Art: Bark Antal: 4 Material: Förkolnad Kommentar: Ej tillvaratagen

65 Bilagor 97 Art: Tall Antal: 30 Material: Träkol Kommentar: Art: Vaccinium sp Antal: Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 0769 Anläggning: 4396 Provnr: PK458 Vikt (g): 0,7 Analyserad vikt (g): 0,7 Fragment: över 50 Analyserat antal: 5 Art: Bark Antal: 9 Material: Förkolnad Kommentar: Tallbark Art: Tall Antal: 5 Material: Träkol Kommentar: Art: Växtdelar (träd/buskar) Antal: Material: Förkolnad Kommentar: Kottefjäll av tall AnalysId: 06 Anläggning: 485 Provnr: PK4834 Vikt (g):,5 Analyserad vikt (g):,5 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Tall Antal: 7 Material: Träkol Kommentar: Innesluten ca 3 cm grov kvist

66 98 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Analysprotokoll Valbo 077 Landskap: Gästrikland Socken: Valbo Fastighet: Kategori: Obj 3 RAÄ nr: AnalysId: 07 Anläggning: 6068 Provnr: PK639 Vikt (g): 0,7 Analyserad vikt (g): 0,5 Fragment: över 50 Analyserat antal: 30 Art: Tall Antal: 30 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 0994 Anläggning: 609 Provnr: PK689 Vikt (g): 0,5 Analyserad vikt (g): 0,5 Fragment: Analyserat antal: Art: Lövträd Antal: Material: Träkol Kommentar: Kvist under 5 år Art: Tall Antal: 8 Material: Träkol Kommentar: Kvist Art: Växtdelar (träd/buskar) Antal: Material: Förkolnad Kommentar: Kottefjäll av tall Art: Växtdelar (ört) Antal: Material: Förkolnad Kommentar: Frö AnalysId: 00 Anläggning: 65 Provnr: PK634 Vikt (g): 5,0 Analyserad vikt (g): 4 Fragment: över 00 Analyserat antal: 50 Art: Tall Antal: 50 Material: Träkol Kommentar: Kärnved AnalysId: 0 Anläggning: 650 Provnr: PK67 Vikt (g): 5,6 Analyserad vikt (g): 8, Fragment: över 50 Analyserat antal: 30 Art: Tall Antal: 30 Material: Träkol Kommentar: Innesluten kvist. Ca 5 cm i diameter

67 Bilagor 99 Bilaga 8. Makrofossilanalyser Av Håkan Ranheden, Arkeologerna Prov från Stackbo ställverk, Valbo 076 Metodik Proverna, vilka utgjorts av cirka 0,5 liter i huvudsak moig sandig mineraljord av främst sedimentkaraktär och med i allmänhet ganska rikligt inslag av organiskt material i form av rotdelar och ved, har vattenflotterats i en vanlig hink, där den kraftigt upprörda suspensionen dekanterats över siktar med minsta diameter av 0,5 millimeter. Det anrikade materialet har sedan analyserats genom ett stereomikroskop i förstoringar mellan 8 och 50 gånger varvid eventuellt påträffade växtdelar identifierats med hjälp av referensmaterial samt referenslitteratur. Frekvensen av specifika fynd brukar vanligen skattas, i detta fall gällande närvaron av träkol, ved och rötter i proverna, vilka förekommit mycket rikligt. Xxxxx anger att den frampreparerade massan till stor del utgjorts av träkol. Vad gäller frekvensen av övriga makroskopiska växtdelar så skattas dessa i klasser enligt följande. Prov från Knapen, Valbo 077, Gästrikland PM64 (ljust moigt material) A6068 Träkol xxxxx PM640 (ljust moigt material) A559 Träkol xxxxx PM670 (lite mörkare moigt-sandigt) A660 Träkol xxxx PM690 (moigt material) Rötter/ved m.m. A609 Träkol xxxx Ved/rötter m.m. xx Coenococcum sp. Kommentar Som framgår av listan ovan så har inga frön/frukter kunnat registreras, varken brända eller obrända. Proverna har överlag dock varit rikligt bemängda med träkol och rötter/vedfragment samt i några fall med tämligen frekventa makrosporer av mykorrhiza-bildande svampar av släktet Coenococcum och vilka anger att lagren i fråga omfattats av biologisk aktivitet. xx xx xxx X= 5 fynd Xx=5 0 fynd Xxx=0 00 fynd Xxxx= fynd Xxxxx=mer än 500 fynd Resultat PM4557 (sandigt grusigt material) A3935 Träkol x Rötter m.m. PM458 (lite mörkare moigt material) xxxx A4396 Träkol xxxxx PM4777 (moigt material) Coenococcum sp. xxxx A4063 Träkol xxxx Rötter m.m. Pinus silvestris (kottefjäll) Coenococcum sp. PM49 (ljust moigt material) A49 Träkol xxx Coenococcum sp. PM4997 (ljust sandigt material) A4098 Träkol x x x brända xx x

68 00 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Bilaga 9. Sektioner Knapen, Hus 3 4 A6076. Mörkgrå sand, inslag av skärvsten och knytnävsstora stenar.. Mörkröd grusig sand med inslag av skärvsten. 3. Skärvstenslager. 4. Mörkröd sand, naturlig undergrund. A609 Norra delen 3. Sotigt lager med skärvsten.. Grått sandlager med lite skärvsten. 3. Rödaktigt sandlager, naturlig undergrund. A609 Södra delen. Rödaktigt sandlager med inslag av mindre sten.. Ljust sandlager med inslag av mindre och större sten. Naturlig undergrund. A Mörkgrå sand.. Ljusgrå bleke. 3. Störning, rot. 4. Mörkröd sand, naturlig undergrund. A68. Grå sand.. Beige sand.

69 Bilagor 0 Knapen, övrigt A6536 A Skärvstenslager.. Ljusgrå podsol 3. Mörkgrå sand. 4. Mörkröd sand, naturlig undergrund. A4780. Sotigt sandlager med skärvsten och större sten.. Varvig sand med enstaka större stenar, naturlig undergrund. 3 A4789. Rostbrun jord med grus.. Bleke, naturlig undergrund. 3. Rödbrunjord. Inslag av skenhälla, naturlig undergrund. A559. Sotigt lager med skärvsten.. Varvigt sandlager, naturlig undergrund. A Stenansamling, ej skärvsten.. Grått sandlager, bleke. 3. Rödaktig sand, naturlig undergrund. A : Blekjord med skärvsten, inslag av sot. : Röd sand med inslag av kol och sot. 3: Beige sand, naturlig undergrund.

70 0 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland A65 3. Sandig sotbemängd fyllning.. Sotig blekjord. 3. Naturlig undergrund. A Sandigt lager med skärvsten.. Skärvsten. 3. Varvig sand, naturlig undergrund. A64. Sotigt sandlager.. Grått sandlager, naturlig undergrund. A660 A Blekjord med skärvsten, inslag av sot.. Röd sand med inslag av kol och sot. 3. Beige sand, naturlig undergrund. 4. Mörkröd sand med inslag av sot och kol. A Blekjord med skärvsten, inslag av sot.. Mörkröd sand med inslag av sot och kol. 3. Beige sand, naturlig undergrund. A6598. Brun sand.. Beige sand.

71 Bilagor 03 Stackbo, fastfiskeanläggning A00 A336. Grå lera med mycket träkol.. Steril : Gulgtå siltig lera med enstaka träkol.. Grå lera med enstaka träkol.. Steril : Gulgtå siltig lera med enstaka träkol. A30 A344. Grå lera med enstaka träkol.. Steril : Gulgtå siltig lera med enstaka träkol.. Grå lera med enstaka träkol.. Steril : Gulgtå siltig lera med enstaka träkol. A39 A35. Grå lera.. Steril : Gulgtå siltig lera med enstaka träkol.. Grå lera med enstaka träkol.. Steril : Gulgtå siltig lera med enstaka träkol. A37. Grå lera med mycket träkol.. Steril : Gulgtå siltig lera med enstaka träkol.

72 04 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Stackbo, Hus A430. Fyllning av mo med måttligt med skärviga och rundade stenar, spår av sot och kol, ställvis mer koncentrerat.. Moig morän (naturlig undersgrund). C4973 A A4396 Undersökt & borttagen 4 5 Från väster 5. Blekjord (podsol) ljusgrå, inslag av sot.. Blekjord ljusgrå, A Kompakt brunt sandlager. 4. Gulbrun mörk sand, A Gulbrun grusig sand (naturlig undergrund). 6. Blekjord, ljus vitgrå. A4976 C Från norr 5 A4976 C4559 A4396 A Gulbrun sand, A Gråsvart sand, sot & kol. 3. Svart sand, sot & kol. 4. Blekjord. 5. Gulbrun sand (naturlig undergrund). Från norr

73 Bilagor 05 C A4976 A Gulbrun sand, A Gråsvart sot & kolbemängd fyllning med skärvsten. 3. Ljusgrå-gulbrun fin sand. 4. Blekjord. 5. Gulbrun sand (naturlig undergrund). Från öster C4563 C4973 l C4973 C4559 : Meter Sektion A465 A4396 Hus A4976

74 06 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Stackbo, Hus A4779. Rödbrun sand.. Beige morän (naturlig undergrund). A4785. Rödbrun sand.. Beige morän (naturlig undergrund). A4793. Rödbrun sand.. Beige morän (naturlig undergrund). A4799. Rödbrun sand.. Beige morän (naturlig undergrund). A4805. Rödbrun sand.. Beige morän (naturlig undergrund). A48. Rödbrun sand.. Beige morän (naturlig undergrund). A488. Rödbrun sand.. Beige morän (naturlig undergrund). A485. Mörk sand med kol och sot, inslag av skärvsten.. Beige morän (naturlig undergrund).

75 Bilagor 07 Stackbo, övrigt A79. Ingen färgning kunde noteras utan stolphålet bestämndes utifrån stenskoning och fyndförekomst.. Rödgul grusig sand (anrikningslager). A975. Rödbrun sand, rikligt med skärvsten.. Beige morän (naturlig undergrund). A393 från söder 3 3. Gråaktig grusig sand.. Rot. 3. Rödgul sand (anrikningslager). A395. Ljus porös sand.. Rödgul grusig sand (anrikningslager). A3935. Gråröd sand med inslag av mylla/torv.. Grå porös grusig sand. 3. Rödgul sand (anrikningslager). 3 3 A40 3. Svart myllig torv med mkt rötter.. Gråvit grusig sand. 3. Sand, anrikningslager.

76 08 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland A433. Rödaktig sand, rikligt med skärvsten.. Blekjord med skärvsten. 3. Beige sand (naturlig undergrund). 3 A Rödbrun sand, rikligt med skärvsten.. Röd sand. 3. Beige morän (naturlig undergrund). A565. Brun sandig morän.. Beige morän (naturlig undergrund).

77 Figur- och tabellförteckning 09 Figur- och tabellförteckning Figurer Figur. Utsnitt ur Sverigekartan med kraftledningen och platserna för de utförda undersökningarna markerade. Skala : Figur a. Valbo 077, kraftledningen och närbelägna fornlämningar markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Se även figur 3, 0, 3, 7 och 64. Skala : Figur b. Valbo 043, 04 och 076, kraftledningen och närbelägna fornlämningar markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Se även figur 3, 0, 3, 7 och 64. Skala : Figur c. Hedesunda 36, kraftledningen och närbelägna fornlämningar markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Se även figur 3, 0, 3, 7 och 64. Skala : Figur 3. Översiktsbild med undersökningslokalernas (ställverksboplatsen, Valbo 04, Valbo 043, Knapen och Hedesunda 35) läge i den rekonstruerade skärgården omkring BC (mörkt grön) respektive 4500 BC 4000 BC (ljus grön). Grundkarta från SGU. Figur 4. Vy över boplatsen Hedesunda 35 (objekt ) sett från norr. Foto 6 Figur 5. Fördjupat utredningsområde markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, med fornlämningar i närområdet markerade. De fyndförande utredningsschakten finns inom det markerade fornlämningsområdet för Hedesunda 35. Skala : Figur 6. Översiktsplan med samtliga provgropar och schakt inom Hedesunda 35 (objekt ) markerade. Skala : Figur 7. Översikt över den förundersökta ytan norr om Valbo 04 under schaktningsarbetet. Foto 0 Figur 8. Fördjupat utredningsområde markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, med fornlämningar i närområdet markerade. Skala : Figur 9. Översiktsplan med samtliga schakt som upptogs i anslutning till Valbo 04. Skala :000. Figur 0. Översiktsplan med samtliga schakt som upptogs söder om Valbo 043. Skala : Figur. Block med kvartsåder vid Valbo 04. Foto 4 Figur. Karta över fynd och kvartsbrott i förhållande till arbetsområdet och befintlig kraftledningsstolpe. Skala : Figur 3. Översikt över ställverksboplatsen vid förundersökningen i maj 0, fotot är taget från skogsbilvägen i riktning mot viken i söder. Foto. 5 Figur 4. Förundersökningsområdet vid Stackboställverk markerat på utsnitt ur Fastighetskartan, med fornlämningar i närområdet markerade. Skala : Figur 5a. Det mesolitiska landskapet vid ställverksboplatsen. Valbodalgången cirka 4500 BC med ungefär samtida mesolitiska boplatser. 8 Figur 5b. Det neolitiska landskapet vid ställverksboplatsen. Valbodalgången cirka 4000 BC med kända boplatser som är ungefär samtida med de neolitiska aktiviteterna vid ställverksboplatsen. 8 Figur 6. Arbetsbild från förundersökningen vid ställverksboplatsen i maj 0. Fotot är taget längs skogsbilvägen mot sydöst. I bakgrunden till vänster syns ställverket. Foto: _ 30 Figur 7. Arbetsbild från förundersökningen vid ställverksboplatsen i maj 0. Foto från område C i norr ned mot område B där grävmaskinen står. Strax norr om maskinen syns skogsbilvägen. Foto 30 Figur 8. Översiktsplan med samtliga provgropar och schakt som upptogs under förundersökningen inom Valbo 076 med undersökningsområdet markerat. 3 Figur 9. Översikt över schaktet O638 från sydväst under förundersökningen. I den sandiga moränen framkom spridd bearbetad kvarts. I bakgrunden syns ställverket. Foto 34 Figur 0. Kvartsbrottet A66 framkom inom undersökningsområdet sydväst om schaktet O454 under förundersökningen. I och omkring blocket framkom bearbetad kvarts. Foto 34 Figur. Översikt över undersökningsområdet vid ställverksboplatsen under schaktning. Hela undersökningsområdet avtäcktes och rensades inledningsvis. Foto 35 Figur. Översikt över ställverket vid Stackbo och väster om detta det aktuella undersökningsområdet. Notera sankmarken i söder synlig som vattenfyllda schakt. Flygfoto 36 Figur 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, med undersökningsområdet markerat. Skala : Figur 4. Närområdet omkring ställverksboplatsen och undersökningsområdet vid Valbo 076. Skala : Figur 5. Värnet A507 från sydväst. Foto 4 Figur 6. Fäbodgatan A535 från söder. Foto 4 Figur 7. Fäbodgatan A535 från norr. Foto 4 Figur 8. Översiktsplan över anläggningarna inom undersökningsområdet vid Valbo 076. I bilden har delområdena numrerats. Skala : Figur 9. Översiktsplan över anläggningarna inom undersökningsområdets sydöstra del, område 3 och 5. Skala : Figur 30. I hus framkom centralt en härdgrop A4396. Överst: översikt härdgropen från norr under rensning och därunder en sektion genom A4396. Foto 45 Figur 3. Härdresten A3779 framträdde genom spridd skärvsten i ett rödbränt område med inslag av kol och sot. Foto_45

78 0 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Figur 3. I sluttningen ned mot stranden i söder (område 5) framkom ett område med kokgropar och härdar. Dessa framträdde som samlingar av skärvsten med inslag av kol och sot. Överst: kokgropen A3806 och därunder kokgropen A4030. Foto 45 Figur 33. Översiktsplan över hus, område, med fynd från detta område. Skala : Figur 34. Översikt över hus från sydöst när ytan under vägen hade avtäckts och rensats. Man ser den bevarade vallen mot norr som ett gråaktigt lager och den sandiga morän som använts för att fylla igen den försänkta ytan i hus. Ytan avgränsas av större stenar som sticker upp längs kanterna. Foto 48 Figur 35. Överst: hus, översikt från norr ned mot sänkan i söder. Den nedsänkta husgrunden framträder tydligt som ett gråaktigt blekjordsområde i den omgivande moränen. I kanten mot nedsänkningen syns på flera ställen större stenar som fanns vid vallen omkring konstruktionen. Foto. Därunder: Wivianne Bondesson gräver i västra vallen till hus och härdgropen A4396 börjar framträda. Grävningen i vallen gav rikligt med fynd, inte minst av brända ben, som förekom relativt riklig i vallen. Foto 48 Figur 36. Översiktsplan över hus, område, med fynd från detta område. Skala : Figur 37. Härden A485 belägen centralt i huskonstruktion. Härden framträdde vid slutavbaningen som en samling skärvsten i ett sandigt kol- och sotlager. Foto 50 Figur 38. Översiktsplan över hus 3, område, med fynd från detta område. Skala :50. 5 Figur 39. Översikt från öster över den norra delen av undersökningsområdet där hus 3 låg i det steniga partiet nära schaktkanten. Foto 5 Figur 40. Översikt från norr över hus 3. I bilden syns stenraden A749 och öster om denna den stenröjda ytan A733. Foto 5 Figur 4. Översikt över sluttningen ned mot sankmarken i söder. Till höger ser man schaktet där ett tiotal pinnhål som tolkats som sammanhörande med en fastfiske anläggning framkom. Foto 53 Figur 4. Översiktsplan över pinnhålen från sankmarken i söder, område 7. Skala : Figur 43. Olika metoder för bearbetning av sten, plattform- (frihand), bipolär- och städmetod 55 Figur 44. Kvarts påträffad på undersökningsområde spridd per relaterat objekt. Skala : Figur 45. Bergart påträffad på undersökningsområde spridd per relaterat objekt. Skala : Figur 46. Kvartsbrottet A i område 6 med avfall och råämnen som påträffades inom undersökningsområdet. Notera de fem huvudområdena för kvartshantverket (jfr figur 55). Skala : Figur 47. Kärnor, avslag och splitter som påträffades inom undersökningsområdet. Notera de fem huvudområdena för kvarts hantverket (jfr figur 55). Skala : Figur 48. De olika redskap som påträffades inom undersökningsområdet. Notera hur de relaterar till de fem huvudområdena för kvartshantverket (jfr figur 55). Skala : Figur 50. En fokusbild på de bruksskador som kunde noteras på kvartsartefakten F5. 63 Figur 49. Foto på kvartsartefakten F47 från Stackbo som uppvisade bruksskador från att ha använts i en skärande rörelse. 63 Figur 5. Foto på kvartsartefakten F8 från Stackbo som uppvisade bruksskador från att använts som en stickel. Områdena som använts är markerade med en svart linje._63 Figur 53. En fokusbild på de bruksskador som kunde noteras på kvartsartefakten F5. 64 Figur 5. Foto på kvartsartefakten F5 från Stackbo som uppvisade bruksskador från att ha använts i en sågande rörelse. 64 Figur 54. Översiktsplan över de olika processstegen vid Stackbo ställverk. I figuren redovisas schematiskt de olika hantverksområdena och tolkningen av deras funktion på boplatsen. Skala : Figur 55. Bergartsartefakter som påträffades på undersökningsområdet spridda per relaterat objekt. Skala : Figur C dateringarna från Stackbo ställverk. 7 Figur 57. Översikt över norra delen av undersökningsområdet vid ställverksboplatsen. I bakgrunden gräver Torbjörn Holback vid hus 3. Foto 73 Figur 58. Lodfoto över undersökningsområdet vid ställverksboplatsen. Centralt syns om rådet omkring hus beläget mitt i skogsbilvägen. Foto. 74 Figur 59. Översikt över sluttningen ned mot sankmarksområdet i södra delen av undersökningsområdet vid ställverksboplatsen. Centralt i bilden finns kokgropsområdet (område 5). Foto 78 Figur 60. Detalj av två städ- eller mortelstenar som framkom vid kokgropsområdet i sluttningen ned mot sankmarken. Hur dessa fungerat är osäkert men det framkom flera redskap i området. Foto 78 Figur 6. Kvartsbrott (T30) efter rensning och grävning. I området fanns flera delar som hörde till ett större block. Foto 79 Figur 6. Rekonstruktion av den neolitiska fasen vid ställverksboplatsen. I denna fas ligger platsen vid stranden till en mindre sjö. Litorinahavet finns vid denna tid någon kilometer från platsen där kanoterna ligger. 80 Figur 63. Översikt över boplatsen Knapen vid förundersökningen i oktober 0. Fotot är taget från norr över den del av sluttningen där boplatsen Valbo 077 låg. Vid tiden för utnyttjandet bör stranden ha stått ungefär där skogen reser sig i öster. Foto 8 Figur 64. Utsnitt ur fastighetskartan, med undersökningsområdet markerat. Skala : Figur 65. Det mesolitiska landskapet i närområdet till Knapen. I bilden syns skärgårdskonfigurationen omkring BC (mörkt grön) respektive 4500 BC 4000 BC (ljus grön). 84 Figur 66. Översiktsplan över undersökningsområdet med samtliga provgropar och schakt som upptogs under förundersökningen inom Valbo 077 och undersökningsområdet markerat. I planen syns även topografiska objekt, störningar och konstruktioner som framkom vid karteringen. Skala : Figur 67. Översikt över boplatsen vid Knapen och det aktuella undersökningsområdet (avtäckt yta). I skogen öster om undersökningsområdet är terrängen mer låglänt och det är delvis sankt. Flygfoto. 90

79 Figur- och tabellförteckning Figur 68. Utsnitt ur fastighetskartan, med undersökningsområdet markerat. Skala : Figur 69. Arbetsbild och översiktsfoto från söder över undersökningsområdet vid Knapen före schaktning. Foto 9 Figur 70. Översiktsplan över anläggningarna inom undersökningsområdet vid Knapen. Skala : Figur 7. Flygfoto över undersökningsområdet vid Knapen. Bilden är tagen efter att undersökningsom rådet avtäckts. Flygfoto 94 Figur 7. Översikt över undersökningsområdet vid Knapen efter att ytan avtäckts. I västra kanten av undersökningsområdet skymtar den avtäckta delen av kolbottnen A0. Foto från söder 96 Figur 73. I den mer blockiga norra delen av området framkom flera kvartsådror i block. Förekomsten visar på möjligheter att hämta råmaterial i det absoluta närområdet. Foto 97 Figur 74. I hus framkom centralt en värmegrop A60. Anläggningen har sannolikt haft en funktion i uppvärmning av byggnaden. Foto från öster 98 Figur 75. Kokgropen A6068. Foto från norr 98 Figur 76. Översiktsplan över hus och anläggningar i närområdet. Skala : Figur 77. Arbetsbild tagen från norr. Niclas Björck och Karl-Fredrik Lindberg undersöker anläggningar vid hus. Foto 00 Figur 78. Översiktsplan över hus med fynd från detta område. Skala :00. 0 Figur 79. Kvarts påträffad på undersökningsområde spridd per relaterat objekt. Skala : Figur 80. Bergart påträffad på undersökningsområde spridd per relaterat objekt. Skala : Figur 8a. Kärnor, avslag och splitter som påträffades inom undersökningsområdet. Notera de tre huvudområdena för kvartshant verket. Skala : Figur 8b. De olika redskap som påträffades inom undersökningsområdet. Skala : Figur 8. Kvartsartefakten F från Knapen som uppvisade bruksskador från att ha använts i en skärande rörelse. 07 Figur 83. En fokusbild på de bruksskador som kunde noteras på kvartsartefakten F. 07 Figur 86. En fokusbild på de bruksskador som kunde noteras på kvartsartefakten F9. 08 Figur 84. Kvarts artefakten F5 från Knapen som uppvisade bruksskador från att använts som en stickel. Områdena som använts är markerade med en svart linje. 08 Figur 85. Kvarts artefakten F9 från Knapen som uppvisade bruksskador från att ha använts i en sågande rörelse. 08 Figur 87. Schematisk figur över de olika hantverksområdena och deras funktion på boplatsen. 09 Figur 88. Bergartsartefakter som påträffades på undersökningsområdet spridda per relaterat objekt. Skala :300._ Figur 89. De olika delområdena som diskuteras är utmärkta med blå linjer. De röda linjerna markerar de olika koncentrationerna av stenmaterial diskuterade i kapitlet fynd. Skala : Figur 90. Grävning i vinterförhållanden vid Knapen. Foto. Figur 9. Ett urval av undersökta och rapporterade mesolitiska lokaler i området norr om Mälarhavet. I kartan är också ett område som kännetecknas av rikligt med trindyxor markerat (prickat område). Notera att de markerade strandlinjerna hör till ett äldre och ett yngre skede av mesolitikum. 4

80 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Bilaga 5. Knapen slipspårsanalyser Figur a b. Sammanställning av utnyttjande av olika kvartstyper i Knapen. I diagram a representerar y-axeln olika kvartstyper (numrerade från till 8), x-axeln visar antal som också kan läsas i den bifogade tabellen. Fogar man ihop kvartstyperna till möjlig gemensam härkomst (från samma åder/nodul) ser utnyttjandet ut som i figur b. I Knapenmaterialet är de två kvartsgrupperna ganska jämfördelade. De kvartstyper som ingår i grupp är, 3, 4, 5 och 6, grupp består av typerna, 7, och 8. Typer 9 5 presenterade i tabellen bilaga finns ej i Knapenmaterialet, men förekommer i andra material i närområdet (för beskrivning av kvartstypernas olika egenskaper se bilaga ). 57 Figur 3a c. Slitspåren består av plastiska deformationer och pärlformade repor som följer eggen. Dessa tre bilder är tagna på tre olika ställen med början på avspaltningssidan på högra eggen (a), hörnet mot distaleggen (b) och på samma egg och redskapets ryggsida (c). 59 Figur a b. Redskapet F9 (G60/F69), ett bipolärt avslagsfrag ment (A/B6) med den använda eggen markerad med svart linje. 59 Figur 4a b. Redskapet F (F30), plattformsavslag med den använda eggen markerad med svart linje. 60 Figur 5a b. Slitspåren består av repor sprickor olika krossade partier. En möjlig förekomst av rundade kiselpartiklar finns i en skyddad zon i bakkanten av en retusch. Båda bilderna är tagna med cirka en cm mellanrum på avspaltningssidan i kanten på den tunna distaleggen. 60 Figur 6a b. Redskapet F33 (G600/F60) med den använda eggen markerad med svart linje. 6 Figur 7a b. Slitspåren består av grova repor och rader av koncentriska sprickor, små och stora retuscher och olika krossade partier. Bild a är tagen på avspaltningssidan och bild b på ryggsidan av den trubbiga egg som uppstått genom brottet i avslaget. 6 Figur 8a b. Redskapet F56 (F5000) med den använda eggen utmärkt med svart linje. 6 Figur 9. Slitspåren består av rundade upphöjda partier med viss linjäritet som antyder skrapande rörelse. 6 Figur 0a b. Redskapet F90 (F3037) med den använda eggen utmärkt med svart linje. 64 Figur a b. Slitspåren består av framförallt grupper av linjära strukturer längs den distala eggen. 64 Figur a b. Redskapet F03 (F695) med den använda eggen utmärkt med svart linje. 65 Figur 3a b. Slitspåren består av linjära strukturer krossad egg och mikroretuscher. 65 Figur 5. Slitspåren består av kraftiga repor och/eller linjer av koncentriska sprickor och krossat hörn längst ute på spetsen. 66 Figur 4a b. Redskapet F5 (F305) med den använda spetsen utmärkt med svart linje. 66 Figur 6a c. Redskapet F6 (F3038) med den bearbetade eggen utmärkt med bruten svart linje. 67 Figur 7. Slitspåren består av skador i form av repor och retuscher med krossade kanter. 67 Bilaga 5. Stackbo slipspårsanalyser Figur a b. Sammanställning av utnyttjande av olika kvartstyper i Stackbo ställverk. I diagram a representerar y-axeln olika kvartstyper (numrerade från till 5), x-axeln visar antal som också kan läsas i den bifogade tabellen. Figur b visar fördelningen av använda och oanvända föremål när vi fogar ihop kvartstyperna till möjlig gemensam härkomst (från samma åder eller nodul). Stor övervikt för urval av de vita sorterna i materialet framgår av diagrammet. De kvartstyper som ingår i grupp är typ, 3, 0, 4 och 5. Kvartsgrupp består av typerna, 8, 9 och. Det finns inga föremål av kvartser av typ 4, 5, 6 och 7 i Stackbo ställverk (för beskrivning av kvarts typernas olika egenskaper se bilaga ). 70 Figur a b. Redskapet F7 (F470) med de använda eggarna markerade med svart linje. 7 Figur 3a b. Slitspåren består av en stor mängd repor som ligger i vinkel mot eggen där redskapet var använt till hyvling/ skrapning (fig 3a c) och följer eggen där redskapet var använt till sågning (figur 3d e). 7 Figur 3c e. Slitspåren består av en stor mängd repor som ligger i vinkel mot eggen där redskapet var använt till hyvling/ skrapning (fig 3a c) och följer eggen där redskapet var använt till sågning (figur 3d e). 73 Figur 5. Slitspåren består av grupper av tunnare repor som ligger i vinkel mot en tunn sidoegg. 74 Figur 4a b. Redskapet F8 (F386) med den eventuellt använda spetsen markerad. 74 Figur 6a b. Redskapet F3 (F468) med de använda eggarna markerade med svart linje. 75 Figur 7a b. Slitspår består av grupper av repor, nerslitna ytor och möjligen rester av material antingen från kontaktmaterial under användningen eller senare deposition. 75 Figur 7c e. Slitspår består av grupper av repor, nerslitna ytor och möjligen rester av material antingen från kontaktmaterial under användningen eller senare deposition. 76 Figur 9a c. Slitspår består av grupper av repor, rundade ytor och möjligen rester av material antingen från kontaktmaterial under användningen eller senare deposition. 77 Figur 8a b. Redskapet F3 (F468) med de använda eg garna markerade med svart linje. 77 Figur 9d g. Slitspår består av grupper av repor, rundade ytor och möjligen rester av material antingen från kontaktmaterial under användningen eller senare deposition. 78 Figur 0a b. Redskapet F47 (F405) med den använda eggen markerad. 80 Figur a b. Slitspåren består av grova och tunna ytliga repor i olika riktningar, sprickor och retuscher av olika storlek, kross och möjligen rester av antingen från kontaktmaterial från användningen eller senare deposition. 80 Figur a b. Redskapet F6 (F4753) med de använda eggarna markerade. 8 Figur 3a b. Slitspåren består av grova och tunna ytliga repor på hyveleggarna i vinklar mellan 70 0, sprickor, möjliga rester av antingen från kontaktmaterial från användningen eller senare deposition och framförallt krossad egg (a b och c hyveleggar, d sprättegen/hörnkniven). 8 Figur 3c d. Slitspåren består av grova och tunna ytliga repor på hyveleggarna i vinklar mellan 70 0, sprickor, möjliga

81 Figur- och tabellförteckning 3 rester av antingen från kontaktmaterial från användningen eller senare deposition och framförallt krossad egg (a b och c hyveleggar, d sprättegen/hörnkniven). 8 Figur 4a b. Redskapet F38 (A4098/F49) med den använda eggen markerad. 83 Figur 5a b. Slitspåren består av grova och tunna ytliga repor parallellt eller i låga vinklar mot sågeggen, sprickor, det finns också partier med skador från mjukare material (vilket kan tyda på att ben med rester av kött har bearbetats (figur 5a d). 83 Figur 5c d. Slitspåren består av grova och tunna ytliga repor parallellt eller i låga vinklar mot sågeggen, sprickor, det finns också partier med skador från mjukare material (vilket kan tyda på att ben med rester av kött har bearbetats. 84 Figur 6a b. Redskapet F40 (A4098/F47)med de två använda eggarna markerade. 85 Figur 7a b. Slitspåren består av repor av olika storlekar, plastiska deformationer, gropar, rader av koncentriska sprickor, kross och ursplittringar. 85 Figur 7c e. Slitspåren består av repor av olika storlekar, plastiska deformationer, gropar, rader av koncentriska sprickor, kross och ursplittringar. 86 Figur 9. Slitspåren består av repor av olika storlekar, plastiska deformationer, gropar, rader av koncentriska sprickor, kross och ursplittringar. 87 Figur 8a b. Redskapet F4 (F409)med den använda eggen markerad. 87 Figur 0a b. Redskapet F5 (F3574)med de använda eggarna markerade. 88 Figur a b. Slitspåren består av repor av olika storlekar och riktningar, möjligen plastiska deformationer, korta partier av kross på eggarna och enstaka gropar. 88 Figur a b. Redskapet F54 (F4)med de använda eggarna markerade. 89 Figur 3a b. Slitspåren består av repor av olika storlekar och riktningar, möjligen plastiska deformationer, korta partier av kross på eggarna och enstaka gropar. Jag har tolkat redskapet som ett multiverktyg. En del av skadorna kan hänga ihop med postdepositionella processer. 89 Figur 3c d. Slitspåren består av repor av olika storlekar och riktningar, möjligen plastiska deformationer, korta partier av kross på eggarna och enstaka gropar. Jag har tolkat redskapet som ett multiverktyg. En del av skadorna kan hänga ihop med postdepositionella processer. 90 Figur 4a b. Redskapet F54 (F4) med de använda eggarna markerade. 9 Figur 5a b. Slitspåren består av repor och tunna plastiska deformationer av olika storlekar och riktningar, korta partier av kross på eggarna och enstaka gropar. 9

82 4 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Tabeller Tabell. Teknik brukad för dokumentationen vid utredningen-, förundersökningarna och undersökningarna längs kraftledningen Stackbo Hamra. 4 Tabell. Sammanfattning av utrednings-, för- och undersökningsområden. Här i lokalordning från söder till norr (se bilaga ). 5 Tabell 3. Provgropar som upptogs vid ställverksboplatsen. 3 Tabell 4. Schakt upptagna vid förundersökningen av ställverksboplatsen. 3 Tabell 5. Anläggningar som doku menterades vid ställverksboplatsen. 33 Tabell 6. Anläggningstyper vid ställverks boplatsen. 45 Tabell 7. De olika föremålstyper som förekommer på Stackbo. 57 Tabell 8. Berg arts artefakter fördelade på föremålstyp. 65 Tabell 9. Benmaterialet från ställverksboplatsen fördelade på art och anatomi. 68 Tabell. Det vedartsanalyserade materialet från ställverksboplatsen. 70 Tabell. 4 C-dateringar från Stackbo ställverk. 70 Tabell 0. Typer av avslag och fragment med slitspår. 70 Tabell 3. Det makrofossilanalyserade materialet från ställverksboplatsen. 7 Tabell 4. Förekomst av anläggningar och konstruktioner inom olika delområden vid ställverksboplatsen. Utkastlager () är de spår efter avfallshantering som fanns vid vissa av huskonstruktionerna. 76 Tabell 5. Förekomst av bearbetad sten och redskapsfunktion inom olika delområden vid ställverksboplatsen. 77 Tabell 6. Schakt som upptogs vid den mesolitiska boplatsen Valbo Tabell 7. Provgropar som upptogs vid den mesolitiska boplatsen Valbo Tabell 8. Anläggningar som dokumenterades vid den mesolitiska boplatsen Valbo Tabell 9. Anläggningstyper vid Knapen. 97 Tabell 0. De olika föremålstyper som förekommer på Knapen. 04 Tabell. Bergarts artefakter fördelade på föremålstyp. 0 Tabell. Typer av avslag och fragment med slitspår. Tabell 3. Det vedartsanalyserade materialet från Knapen. Tabell 4. Det makrofossilanalyserade materialet från Knapen. 3 Tabell 5. Förekomst av anläggningar och konstruk tioner inom olika delområden vid Knapen. Grop () är den värmegrop som fanns vid huskonstruktionen. 4 Tabell 6. Förekomst av bearbetningsteknik, bearbetad sten och redskapsfunktion inom olika delområden vid Knapen. Markeringen (x) i kategorin slipsten avser att visa förekomst av spår efter tillverkning av slipstenar och inte slipstenar. 7 Tabell 7. Benmaterial från ett urval undersökta mesolitiska boplatser i östra Sverige norr om Mälarhavet. 5

83

84 Aspekter på mesolitikum i södra Gästrikland Kraftledningen mellan Stackbo och Hamra löper genom ett varierat landskap. I södra delarna av Gästrikland berörs områden som ligger på nivåer mellan 50 och 80 meter över havet. Strandförskjutningen medför att nivån 60 meter över havet utgjorde skärgård ungefär 5000 BC och nivån 80 meter över havet utgjorde skärgård cirka 7000 BC. Landskapets dynamik i området gör att fornlämningsbilden främst präglas av boplatser från olika delar av mesolitikum och lämningar efter skogshantverk från historisk tid. De arkeologiska undersökningarna har givit intressanta inblickar i hur man under olika delar av stenåldern har utnyttjat landskapet. Vid Ställverksboplatsen undersöktes boplatslämningar från cirka 5000 BC och aktiviteter vid en sjö från ungefär 3800 BC. Vid Knapen undersöktes en säsongsmässigt brukad jaktstation från cirka 7000 BC. Vid både Ställverksboplatsen och Knapen karterades också lämningar från skogsbruk under historisk tid. Vid ställverksboplatsen rör det sig om en tjärdal och vid Knapen om fem kolbottnar efter resmilor. Undersökningarna utfördes under år 0 inför en planerad ombyggnad av en kraftledning genom södra Gästrikland. Denna rapport omfattar förundersökningarna och undersökningarna av boplatslämningarna vid Stackbo ställverk (Valbo 076) och Knapen (Valbo 077) samt en förundersökning av Valbo 04/043 och en fördjupad utredning av Hedesunda 35. Vid båda de sistnämnda platserna rör det sig om avgränsning av mesolitiska lämningar som kunde undvikas vid exploateringen.