Boplatser vid Eriksberg

Transkript

1 UV MITT, RAPPORT 2007:5 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 SAMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Boplatser vid Eriksberg Södermanland, Botkyrka socken, Eriksberg 2:1, RAÄ 93:1 och RAÄ 323:1 Katarina Appelgren

2

3 UV MITT, RAPPORT 2007:5 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 SAMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Boplatser vid Eriksberg Södermanland, Botkyrka socken, Eriksberg 2:1, RAÄ 93:1 och RAÄ 323:1 Dnr Katarina Appelgren

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt Instrumentvägen HÄGERSTEN Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Mitt, Rapport 2007:5 ISSN Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3 Fig. 1 och 2 är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket (dnr /559). Utskrift EO Grafiska, Stockholm 2007

5 Innehåll Inledning...4 Antikvarisk bakgrund...4 Redovisning av fältarbetet...4 Syfte...4 Metod...4 Utredning steg Utredning steg Förundersökning i avgränsande syfte...5 Sammanfattning...6 Referenser...6 Kartor...6 Administrativa uppgifter...7 Bilagor Schakt- och anläggningsbeskrivningar Fyndtabell...10 Figurer 1. Utrednings- och förundersökningsområdets läge markerat på utdrag ur Topografiska kartan. Skala 1: Utrednings- och förundersökningsområdet markerat på utdrag ur Ekonomiska kartan. Skala 1: Utdrag ur kommunens grundkarta med schakt och anläggningar markerade. Skala 1:

6 Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt har under hösten 2006 utfört en arkeologisk utredning och en avgränsande förundersökning av ett gravfält (RAÄ 93) och en skärvstenshög (RAÄ 323) vid Eriksberg i Botkyrka socken, Södermanland. Den i registret markerade avgränsningen av gravfältet kvarstår, medan skärvstenshögen är betydligt mindre än vad som tidigare antagits. Utredningen resulterade i att två tidigare okända boplatser kunde identifieras. Inledning Med anledning av ny detaljplan som ska möjliggöra en förtätning av ett arbetsområde söder om E4, har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt genomfört arkeologisk utredning och avgränsande förundersökning inom rubricerat område för att ge ett bättre planeringsunderslag för Botkyrka kommun (fig. 1 och 2). Fältarbetet genomfördes under november Uppdragsgivare var Botkyrka kommun, Tekniska förvaltningen i Tumba. Ansvarig för utredningen, steg 1 var Karin Beckman-Thoor och för utredningen steg 2 och förundersökning i avgränsande syfte Katarina Appelgren. I fältarbetet deltog också Pehr Lindholm och Helen Grenler, UV Mitt. I enlighet med Länsstyrelsens beslut har resultaten redovisats i en PM till Länsstyrelsen efter fältarbetets avslutande. Antikvarisk bakgrund Utredningsområdet var ca meter stort och låg strax söder om väg E4 invid ett större handelscentrum vid Alby. Huvuddelen av området bestod av öppen åkermark i svag sydsluttning, meter över havet. De sedan tidigare kända fornlämningarna låg på lövträdsklädda impediment. I undersökningsområdets östra del finns ett gravfält (RAÄ 93:1) och nära 110 meter väster därom finns en skärvstenshög (RAÄ 323:1). Enligt Fornminnesregistret omfattar gravfältet sju stensättningar som är 4 7 meter i diameter stora och 0,1 0,5 meter höga och skärvstenshögen är 6 12 meter stor och 1,2 meter hög. Vid schaktningsarbeten 1984 för fjärrvärmeledning mellan gravfältet och skärvstensröset påträffades en härd (RAÄ 323:2) som skadats av odling (Äijä 1984). Redovisning av fältarbetet Syfte Syftet med utredning steg 1 och 2 är att fastställa fornlämning. I det första steget genomförs besiktning i fält för att identifiera fornlämningar synliga ovan mark, som t.ex. gravar och möjliga lägen för förhistoriska boplatser. I det andra steget prövas dessa genom sökschaktsgrävning. Syftet med förundersökning i avgränsande syfte är att fastställa gränsen för fornlämningens utbredning. Detta moment berörde det tidigare kända gravfältet (RAÄ 93:1) och skärvstenshögen (RAÄ 323:1). 4 Boplatser vid Eriksberg Metod Vid utredningens första steg besiktigades området med de tidigare kända fornlämningarna RAÄ 93 och RAÄ 323 och möjliga boplatsområden noterades. Det kunde därvid konstateras att två möjliga boplatslägen fanns. Ett fanns mellan gravfältet och skärvstenshögen och ytterligare ett väster om skärvstenshögen. För att fastställa boplatslägenas status som fornlämning har ett antal schakt upptagits med grävmaskin. Samtliga schakt, fynd och anläggningar har mätts in med GPS. Inga anläggningar har undersökts men har bedömts som kulturlager, härdar och stolphål utifrån karaktär, fyllning och storlek i ytan. Samtliga schakt har lagts igen efter undersökning och dokumentation.

7 Utredning steg 1 Inför inventeringen i fält har det historiska kartmaterialet studerats. Av det framgår att det nu aktuella området ligger inom Kumla bys ägor och området kan följas i äldre kartmaterial. Geometrisk jordebok saknas över Kumla och den första kartläggningen är den geometriska avmätning över Kumla och Segersby som finns från 1709, Akt A9-16:1 (LMS). På kartan återfinns det nu aktuella området väster till sydväst om Kumla by. I början av 1700-talet utgjorde området åkermark och ett icke uppodlat höjdområde. Det område som motsvarar platsen för gravfältet, RAÄ 93 och skärvstenshögen, RAÄ 323 omnämns i kartans beskrivningar som Impediment. Nästa karta över området är konceptet till häradsekonomiska kartan från år (RAK) som visar exakt samma indelning i markslag. På den ekonomiska kartans blad från 1951 är det fortfarande samma bild som visas med ett impediment av obrukad mark mitt i åkermarken. Utredningen i fält visade att det väster om gravfältet finns tre odlingsrösen av sentida karaktär som inte bedömts som fornlämning. I detta område finns också ett möjligt boplatsläge, som sträcker sig västerut från gravfältet dels i den äldre åkermarken, dels över den flacka höjdrygg som präglar området och är bevuxet med lövskog och sly. Inom området finns också en skärvstenshög (RAÄ 323:1). Utredning steg 2 Vid utredningen av boplatsläget mellan gravfältet och skärvstenshögen, boplatsläge 1, togs sammanlagt tio schakt upp med grävmaskin. I fyra av dem fanns anläggningar av förhistorisk karaktär. Övriga schakt saknade helt både anläggningar och fynd. Undersökta, beskrivna schakt och anläggningar redovisas på fig. 3 och bilaga 1. Samtliga fynd (F2 F8) redovisas i bilaga 2. I området väster och norr om skärvstenshögen togs nio schakt upp med grävmaskin, varav det i fyra schakt fanns anläggningar och fynd av förhistorisk karaktär, boplatsläge 2. Anläggningarna bestod av kulturlager, härdar och stolphål och fynd gjordes av bränd lera, lerklining och keramik. I åkermarken längst i väster, invid utredningsområdets västra gräns, togs fem schakt upp med grävmaskin. Genom att åkermarken var blöt, försvårades möjligheten att här gräva sökschakt. De schakt som kunde tas upp låg i åkerns sydligaste del. Inte i något av dessa schakt fanns spår av anläggningar, däremot fanns eventuellt ett litet fragment av bränt ben (ej sparat). För att fastställa huruvida den högre liggande boplatsen fortsätter ända hit, bör dock ytterligare sökschakt tas upp. Sammanlagt påträffades tio anläggningar som preliminärt bedömts som en grop, tre härdar, två kulturlager och fyra stolphål. Förundersökning i avgränsande syfte För att fastställa gravfältets (RAÄ 93:1) utbredning grävdes fyra schakt öster, söder och väster om synliga gravar (se fig. 3). Inte i något av schakten påträffades något av antikvariskt intresse. Gravfältet kan därför sägas vara topografiskt avgränsat inom impedimentet och några gravar eller an- Boplatser vid Eriksberg 5

8 dra förhistoriska anläggningar finns inte utanför själva gravområdet, det som tidigare markerats som RAÄ 93:1. För att fastställa skärvstenshögens (RAÄ 323:1) utbredning togs sammanlagt två schakt upp med maskin. Schakten visade att skärvstenhögen är betydligt mindre än vad som tidigare antagits men att den under senare tid har byggts på med odlingssten i den norra delen och därmed vuxit i omfång. Det egentliga skärvstensröset är cirka 4 meter i diameter. Sammanfattning Inom området har sammanlagt 31 schakt tagits upp med grävmaskin och lagts igen. Utredningen kunde fastställa förhistoriska boplatslämningar dels mellan gravfältet och skärvstenshögen, boplatsläge 1, och dels väster och norr om skärvstenshögen, boplatsläge 2. Boplatsläge 2 låg dels i plöjd åkermark, dels på ett lägre impediment, som åtminstone inte i modern tid har utsatts för plöjning. Detta innebär att bevaringsförhållandena kan vara bättre än i den nuvarande åkermarken. Förundersökningen i avgränsande syfte visade att gravfältet inte har en större utbredning än vad som tidigare antagits. För skärvstenshögen gäller att den är betydigt mindre än vad som tidigare antagits. Sammanfattningsvis kan det konstateras att fornlämningsbilden i området har fördjupats genom fastställande av ytterligare fornlämning i form av boplatsanläggningar. Frågan hur de ska relateras till gravfältet och skärvstenshögen kan dock inte i nuläget besvaras. Intressant är också dessa fornlämningars nära läge till kyrkan och Kumla bytomt. Trots att området är intensivt bebyggt finns här en möjlighet att studera både boplatser och gravar i ett område som längre fram i tid ger plats för en kyrka som också ger namn åt Botkyrka socken. Referens Äijä, K Eriksberg. Botkyrka sn, Södermanland. Otryckt rapport i ATA. Dnr 1794 D/1984. Riksantikvarieämbetet. Kartor Geometrisk avmätning över Kumla och Segersby. 1709, Akt A9-16:1 (LMS). Konceptet till häradsekonomiska kartan (RAK). 6 Boplatser vid Eriksberg

9 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Intrasisprojekt ID: M2006:044. Undersökningstid: 15 och november Projektgrupp: Katarina Appelgren, Karin Beckman-Thoor, Pehr Lindholm och Helen Grenler. Underkonsulter: Trimtec Stockholm. Finlandsgatan 58, Kista (GPS). Upplands Schakt Ekonomisk Förening, Timmermansgatan 18, Box 2111, Uppsala (grävmaskin). Exploateringsyta: m. Undersökt yta: 435 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10I 4d, edition 2, april Koordinatsystem: RT 90 2,5 GON V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6570,40 y1615,25. Höjdsystem: RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: Fynd med Fnr 2 8 är inlämnade för fyndfördelning till Statens historiska museum (SHM), Stockholm. Bilagor Bilaga 1. Schakt- och anläggningsbeskrivningar Schakt 200 Under 0,3 m tjockt ploglager bestod botten av ljus orörd lera. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 206 Under 0,3 m tjockt ploglager bestod botten av ljus orörd lera. I södra och västra delen fanns inslag av grus. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 210 Under 0,3 0,4 m tjockt ploglager bestod botten i norr av grusig morän med inslag av större 0,4 0,5 m stora stenar och i södra delen av ljus orörd lera. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 216 Under 0,3 m tjockt ploglager bestod botten av ljus lera med inslag av större 0,4 m stora stenar. Fynd av bränd lera (F2). Schakt 221 Under 0,4 m tjockt ploglager bestod botten av ljus lera. I schaktet fanns A225 en 0,7 m i diameter stor mörkfärgning med skörbränd sten i ytan och fynd av keramik (F1 och F3) och bränd lera (F4). Boplatser vid Eriksberg 7

10 Schakt 236 Under 0,4 m tjockt ploglager bestod botten av orörd ljus lera med inslag av 0,4 m stora stenar samt grusig morän i centrala delen. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 240 Under 0,5 m tjockt ploglager bestod botten västra delen av ljus orörd lera. I den östra delen fanns ett mörkfärgat kulturlager (A245) med inslag av kolstänk och någon skärvig sten. Fynd av keramik (F5) Schakt 249 Under 0,4 m tjockt ploglager bestod botten av orörd ljus lera och en 0,4 m stor sten. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 253 Under 0,2 m tjockt ploglager bestod botten av ljus lera. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 258 Under 0,1 0,2 m tjockt torvlager fanns rikligt med skärvig sten, från toppen av röset och ca 1 meter åt väster. Därefter bestod schaktet av 0,3 m tjockt ploglager och därunder ljus orörd lera. Schakt 263 Under 0,5 0,6 m tjockt ploglager bestod botten av ljus orörd lera. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 267 Under 0,3 0,4 m tjockt ploglager bestod botten av ljus orörd lera. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 271 Under 0,4 m tjockt ploglager bestod botten av ljus orörd lera. Schakt 275 Under 0,3 0,4 m tjockt ploglager bestod botten av ljus siltinblandad lera. I västra delen fanns en 0,9 m i diameter stor mörkfärgning (A279) med bränd lera i ytan och fynd av bränd lera (F6). Schakt 286 Under 0,4 0,5 m tjockt ploglager bestod botten av något siltinblandad lera. I västra delen fanns en 0,6 m i diameter stor mörkfärgning (A290) med sot- och kolstänk i ytan. Schakt 297 Under 0,2 meter tjockt torvlager bestod botten av grusblandad mörkfärgad till svart lera med kol och sot och rikligt med fynd av bränd lera. I schaktet fanns fyra anläggningar. A311 stolphål, vägg (?) var 0,3 m i diameter mörkfärgad, bränt med sot och kol i ytan. 8 Boplatser vid Eriksberg

11 A317 stolphål, vägg (?) var 0,2 m i diameter, stenskott? Mörkfärgad grusblandad lera och bränd lera i ytan. A322 stolphål (?) 0,7 m i diameter, stenskott (?) mörkfärgad grusblandad lera. Fynd av bränd lera (F7). Schakt 329 Under 0,3 m tjock torv och mylla bestod botten av ljus orörd lera och i östra delen av grusig morän. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 333 Under 0,1 0,2 m tjock torv bestod botten av grusig morän och skogsbrand. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 337 Under 0,1 m tjock mylla fanns i södra delen berg i dagen och ljus orörd lera. Fynd av bryne (F8). Schakt 342 Under 0,3 0,4 m tjockt ploglager bestod botten av något siltblandad ljus lera. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 348 Under 0,5 0,6 m tjockt ploglager bestod botten av ljus siltblandad lera. I schaktet fanns två anläggningar. A352 var 0,7 m i diameter mörkfärgad siltblandad lera med sot- och kolstänk i ytan och någon skrapkantad sten. Härd? A360 var 1,20 0,9 m stor och bestod av mörkfärgad lerblandad silt med någon skärvsten och bränd lera. Kulturlager eller större grop? Schakt 367 Under 0,2 m tjockt torvlager bestod botten av grusig ock småstensbemängd morän med inslag enstaka 0,15 m stora stenar. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 371 Under 0,1 0,2 m tjock torv bestod botten av grusig morän med inslag av 0,5 m stora stenar. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 379 Under 0,1 0,2 m tjock torv bestod botten av grusig och småstensbemängd morän med inslag av enstaka 0,15 m stora stenar. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 383 Under 0,1 0,15 m tjock mylla bestod botten av grusig och småstensbemängd morän med inslag av enstaka 0,1 m stora stenar. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Boplatser vid Eriksberg 9

12 Schakt 388 Under 0,1 m tjockt torvlager bestod botten av grusig morän med inslag av 0,2 0,5 m stora stenar. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 392 Under 0,4 m tjockt ploglager bestod botten av lera. Möjligen fynd av ett bränt ben. Schakt 396 Under 0,5 m tjockt ploglager bestod botten av grusblandad lera och lera. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 400 Under 0,5 0,6 m tjockt ploglager bestod botten av orörd lera. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Schakt 404 Under 0,1 0,2 m tjockt torvlager bestod botten av grusig morän och en 0,4 m stor sten. I västra delen fanns modernt skräp nedgrävt. I östra delen bestod botten av orörd lera. Varken fynd eller anläggningar påträffades. Bilaga 2. Fyndtabell Fnr Sakord Material Antal fragment Vikt, g Fyndplats F2 Lerklining Bränd lera 1 1 Schakt 216 F3 Kärl Keramik 3 2 A225 F4 Lerklining Bränd lera 1 2 A225 F5 Kärl Keramik 1 2 Schakt 240 F6 Kärl Keramik 2 1 A279 F7 Lerklining Bränd lera 1 2 A322 F8 Bryne Sandsten Schakt Boplatser vid Eriksberg

13 Fig. 1. Utrednings- och förundersökningsområdets läge markerat på utdrag ur Topografiska kartans blad 10 I SV Stockholm. Skala 1: Fig. 2. Utrednings- och förundersökningsområdet markerat på utdrag ur Ekonomiska kartans blad 10I 4d Vårby. Skala 1: Boplatser vid Eriksberg 11

14 Fig. 3. Utdrag ur kommunens grundkarta med schakt och anläggningar markerade. Skala 1:1 500.