IFO Kvalitetsrapport/egenkontroll Oktober Christin Johansson Johanna Månsdotter Liliana Pekalska Eva Sjöstedt

Transkript

1 IFO 2017 Kvalitetsrapport/egenkontroll Oktober 2017 Christin Johansson Johanna Månsdotter Liliana Pekalska Eva Sjöstedt

2 Innehåll 1. Inledning Syfte Tillvägagångssätt och upplägg Intern kvalitetsrevision Granskning av anmälningar som ej lett till utredning Granskning av sociala lägenheter Granskning av placeringsavtal Vuxen Intern kontroll INKA-att hitta rutiner gemensamt för socialtjänsten Extern revision Brukarundersökningar, lokala Mottagningen Familjerätt Öppenvård vuxen Ekonomiskt bistånd Budget- och skuldrådgivning Utredning Vuxen Brukarundersökningar, nationella Nyckeltal Nationella nyckeltalsjämförelser Öppna jämförelser myndighetsutövning KKiK Lokala nyckeltal Nyckeltal i bokslut Orsaker till ekonomiskt bistånd Överklaganden ekonomiskt bistånd Genomförandeplaner missbruk öppenvård Ej verkställda beslut Ständiga förbättringar Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare Åsikt Kävlinge Avvikelser och rapporter från personal i organisationen Avvikelser och riskanalyser Lex Sarah Samverkan Kompetensförsörjning Sammanfattning... 15

3 3 1. Inledning Kävlinge kommuns systematiska kvalitetsarbete symboliseras av ett kvalitetshjul. De årliga kvalitetsrapporterna är en central del i denna systematik. 1.1 Syfte Individ- och familjeomsorgen (IFO) har tagit fram den årliga kvalitetsrapporten. Syftet med skriften är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika kvalitetsmätningar som tas fram under ett år inom Individ- och familjeomsorgen. Årets version omfattar tidsperioden Kvalitetsrapporternas tidsintervall omfattar perioden hösttermin-vårtermin. Anledningen till mätperioden med brutet kalenderår är att man ska kunna använda resultaten från kvalitetsrapporterna vid framtagande av mål i målstyrningen och omvänt. 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg En arbetsgrupp bestående av IFO-chef, två enhetschefer, 1:e socialsekreterare, tillförordnad 1:e socialsekreterare samt kvalitetssamordnare har tillsammans valt ut områden för kvalitetsrapportens innehåll. Den interna kvalitetsrevisionen har under året fokuserat på granskning av anmälningar som ej lett till utredning granskning av sociala lägenheter granskning av placeringsavtal vuxen, samt utveckling av hittbarhet på intranätet, INKA. Den externa tillsynen innehåller i år rapporter efter tillsyn gjord av Arbetsmiljöverket avseende socialsekreterares arbetsmiljö. De lokala brukarundersökningarna har riktats till olika brukargrupper inom IFO s verksamhetsområde enligt beslutad frekvens. Ett kapitel redogör för resultat från Nationella nyckeltalsjämförelser där man kan se jämförelser mellan Kävlinge och hela riket.

4 4 Ett kapitel kallat ständiga förbättringar beskriver synpunkts- och klagomålshantering, samt personalens rapportering om avvikelser och eventuella missförhållanden. Kapitlet Samverkan redogör för samverkansparter och kapitlet Kompetensförsörjning sammanfattar åtgärder och status för året. I socialtjänstens kvalitetsledningssystem finns angivet hur man vid ledningens lokala genomgång på verksamhetsnivå går igenom, analyserar och skapar eventuella handlingsplaner och strategier på rapportens olika resultatområden. Detta har gjorts i september Analyser och strategier har därefter redovisats vid ledningens centrala genomgång. De upprättade handlingsplanerna finns i ett separat dokument. I detta separata dokument för handlingsplaner anges vem som är ansvarig, när åtgärden ska vara klar och till vem resultatet ska redovisas. Efter varje kapitel i denna kvalitetsrapport finns ett sammandrag av handlingsplanerna. 2. Intern kvalitetsrevision 2.1 Granskning av anmälningar som ej lett till utredning Syftet var att säkerställa att de anmälningar/ansökningar som inkommer till IFO och som inte blir föremål för utredning har blivit korrekt bedömda. Granskning av tio ärenden som valts ut slumpvis, med frågeställningar: Har skyddsbedömning gjorts inom 24 timmar? Har barnet kommit till tals? Om inte, finns skäl angivet? Finns det tidigare kännedom om ärendet? Har den enskildes specifika behov och situation belysts? Nio av tio ärenden bedömdes hålla god kvalitet i förhållande till lagstadgad tid, tydlighet i bedömning samt barnperspektivet. En förhandsbedömning var otydlig i frågan varför man inte tagit kontakt med barnet. I förhandsbedömningar ska skälen till varför barnet ej kommit till tals tydligt framgå. Ny tydlighet avseende detta har implementerats i organisationen. 2.2 Granskning av sociala lägenheter Syftet var att kartlägga antal sociala lägenheter som socialnämnden ansvarar för samt skäl till att hushållen inte kan få egna hyreskontrakt. Samtliga sociala lägenheter som var aktuella , har granskats. En genomgång har gjorts av överenskommelse med KKB avseende överlåtelse av hyresavtal.

5 5 Sociala lägenheter är avsedda för hushåll som inte har möjlighet att skaffa boende via den ordinarie bostadsmarknaden. Sociala lägenheter delas upp i: Bo-Mål lägenheter- den enskilde har själv stått i kö för att kunna erbjudas lägenhet av KKB men har inte kunnat få förstahandskontrakt. Jourlägenheter- beviljas i akuta fall eller när den enskilde inte är föremål för Bo-Mål lägenhet. IFO ansvarar för ett antal sociala lägenheter. IFO agerar både som hyresegäst och hyresvärd, en slags mellanhand och garanti åt KKB. Uppdraget för IFO är att hjälpa hushåll att få egna lägenhetskontrakt. Den ökade nyanskaffningen av lägenheter och det stigande antalet uteblivna övertag leder till en oroväckande ökning av antalet hanterade ärenden. Ett nära samarbete med KKB är en förutsättning för ett arbete i rätt riktning. En översyn av arbetssätt och rutiner för IFO och KKB är aktuell för att möjliggöra snabbast möjliga övertag. Processen för överlåtelse bör beskrivas mer detaljerat, hos båda parter, för att överlåtelser ska kunna ske smidigare och snabbare. Uppvisat skötsamhet upp till ett år bör vara ett riktmärke för övertag. Översyn av arbetssätt och rutiner samt genomgång av lagstiftning (IFO/ekonomiskt bistånd och KKB). 2.3 Granskning av placeringsavtal Vuxen Syftet var att granska om rutinen för placeringsavtal följs vid placering av vuxna på HVB (Hem för Vård eller Boende). Perioden har granskats avseende 10 slumpvis utvalda ärenden av totalt 25 placeringar som skett under denna tidsperiod. Avtalen granskades utifrån den befintliga rutinen. Placeringsavtal fanns i samtliga 10 granskade ärenden. I några ärenden fanns brister i avtalen. Efter granskningen har en ny rutin skapats för förvaring och hantering av placeringsavalen. Att se till att avtalen undertecknas innan placering samt att de inte brister i kontinuitet. 2.4 Intern kontroll INKA-att hitta rutiner gemensamt för socialtjänsten Syftet var att förbättra möjligheterna att hitta aktuella rutiner på intranätet, INKA för Socialtjänsten. Hittbarhet är verksamhetskritiskt för organisationer där intranätet spelar en viktig roll. Det som inte hittas kan inte användas. Problem kring hittbarhet har identifierats tillsammans med nyckelpersoner i verksamheterna. Tillsammans med centralt webb- och INKA-råd gjordes en handlingsplan där många förbättringar redan har genomförts. Många förbättringar har genomförts medan andra, som är identifierade, kvarstår som förslag till åtgärder.

6 6 De områden som har identifierats, där behov av förbättringar kvarstår är bl a: komplettering av metadata på sidor och filer med så kallade nyckelord uppdatering av rutinregister med påminnelsefunktion till utfärdare som ska revidera rutiner. 3. Extern revision Arbetsmiljöverket har haft tillsyn på socialsekreterarnas arbetsmiljö. Utifrån tillsynen fick Kävlinge kommun ett beslut om åtgärder på 14 punkter med föreläggande om vite. Kraven rörde såväl sociala och organisatoriska arbetsförhållande som den fysiska arbetsmiljön. Ett omfattande arbete med att förbättra arbetsmiljön har genomförts och kommer att fortsätta. 4. Brukarundersökningar, lokala Brukarundersökningar är ett sätt att följa upp verksamheten, de vanligaste metoderna är enkäter, intervjuer och fokusgrupper. IFO gör brukarundersökningar inom nio olika enheter med fastställd periodicitet. De flesta görs vartannat år för att inte trötta ut brukare. I årets rapport presenteras 6 brukarundersökningar. 4.1 Mottagningen Enkät under oktober-november 2016 till personer som hade personliga sammanträffande med handläggare på mottagningen. Enkäter erbjöds till föräldrar och vårdnadshavare samt barn från 12 år. Enkäten innehöll tre frågor gällande delaktighet, bemötande och information. Frågorna kunde besvaras på en skala 1-5 där 5 visar den högsta nöjdheten. 43 av 43 möjliga respondenter har besvarat enkäten, vilket ger en total svarsfrekvens på 100%. Därav var det 34 vuxna och 9 barn och unga besvarade enkäten. Svarsfrekvensen vid föregående undersökning var 87%, alltså en höjning. Medelvärden för svaren ligger för de vuxna mellan 4,6 och 4,7 och för barnen mellan 4,4 och 4,7, vilket får anses vara en mycket god nöjdhet. De vuxna är något mera nöjda med delaktigheten än barnen. Även om nöjdhetsgraden får anses vara hög kommer enheten att fortsätta jobba framför allt med att öka barnens upplevelse av delaktighet. 4.2 Familjerätt Enkät under maj månad 2017 till personer som hade personliga sammanträffanden med familjerättssekreterare. Undersökningen omfattar föräldrar/vårdnadshavare till barn. Enkäten innehöll tre frågor gällande tillgänglighet, bemötande och information. Denna undersökning har inte gjorts sedan 2013.

7 7 Frågorna kunde besvaras på en skala 1-5 där 5 visar den högsta nöjdheten. 35 av 40 möjliga respondenter har besvarat enkäten, vilken ger en svarsfrekvens på 88%. Vid förra mätningen var svarsfrekvensen 80%, alltså en höjning. Medelvärden för svaren ligger mellan 3,6 och 3,9. Resultatet får bedömas gott med tanke på arbetets art. Enheten arbetar ständigt med att öka brukarnas upplevelse nöjdhet gällande tillgänglighet, bemötande och information. 4.3 Öppenvård vuxen Enkät under maj-juni 2017 till personer som hade personliga sammanträffande med missbruksrådgivare (råd, stöd och behandling). Enkäten innehöll tre frågor gällande tillgänglighet, bemötande och information. Frågorna kunde besvaras på en skala 1-5 där 5 visar den högsta nöjdheten. 20 av 20 möjliga respondenter har besvarat enkäten, vilken ger en svarsfrekvens på 100%. Vid förra mätningen var svarsfrekvensen 91%, alltså en höjning. Medelvärden för svaren ligger mellan 4,6 och 4,95. Resultatet bedöms vara mycket gott. Enheten arbetar kontinuerligt med utveckling av områdena i enkäten. 4.4 Ekonomiskt bistånd Enkät under oktober månad 2016 till personer som hade personliga sammanträffande med handläggare på enheten för ekonomiskt bistånd. Enkäten innehöll tre frågor gällande tillgänglighet, bemötande och information. Frågorna kunde besvaras på en skala 1-5 där 5 visar den högsta nöjdheten. 35 av 38 möjliga respondenter har besvarat enkäten, vilken ger en svarsfrekvens på 92 %. Vid förra mätningen var svarsfrekvensen 95%, alltså en liten sänkning. Medelvärden för svaren ligger mellan 4,2 och 4,3. Resultatet bedöms vara gott. Den 1 november 2014 ändrades tiden för information, rådgivning och mottagning av nya ansökningar (slusstiden) från en timme per dag till 6 timmar för att ytterligare förbättra tillgängligheten. En socialsekreterare är dagligen tillgänglig mellan kl förutom onsdagar då tiden är Alla handläggare har en halv timmes telefontid varje dag. Den handläggare som för dagen ansvarar för den s.k. slussen ansvarar också samma dag för all jourverksamhet och handlägger alla akuta och oförutsedda händelser.

8 8 Enheten arbetar kontinuerligt med utveckling av områdena i enkäten Budget- och skuldrådgivning Enkät under juni månad 2017 till personer som hade personliga sammanträffande med handläggare på enheten för budget- och skuldrådgivning. Enkäten innehöll tre frågor gällande tillgänglighet, bemötande och information. Frågorna kunde besvaras på en skala 1-5 där 5 visar den högsta nöjdheten. 21 av 3218 möjliga respondenter har besvarat enkäten, vilken ger en svarsfrekvens på 100%. Vid förra mätningen var svarsfrekvensen också 100%. Medelvärden för svaren ligger mellan 4,4 och 4,8. Resultatet bedöms vara gott. Enheten arbetar kontinuerligt med utveckling av områdena i enkäten. 4.6 Utredning Vuxen Enkät under maj-juni månad 2017 till personer som hade haft personliga sammanträffanden med utredare på enheten för utredningar vuxen. Enheten handlägger utredningar vid alkohol- och drogberoende, våld mot vuxna i nära relationer samt andra sociala problem gällande vuxna. Utredningarna görs enligt SoL (Socialtjänstlagen) eller LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall). LVM är en tvångslagstiftning. Enkäten innehöll tre frågor gällande tillgänglighet, bemötande och information. Frågorna kunde besvaras på en skala 1-5, där 5 visar den högsta nöjdheten. 9 av 13 möjliga personer har besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 69%. Vid förra mätningen var svarsfrekvensen 80%, alltså en sänkning. Medelvärden för svaren ligger mellan 4,0 och 5,0 Resultatet bedöms vara gott med tanke på arbetets art och dess inslag av tvång. Enheten arbetar kontinuerligt med utveckling av områdena i enkäten. 5. Brukarundersökningar, nationella Individ- och familjeomsorgenhar inte deltagit i SKL s nationella brukarundersökning IFO 2015 eller 2016 de två första åren som undersökningen har funnits. Från och med hösten 2017 kommer IFO att delta, och resultaten redovisas i nästa Kvalitetsrapport som avser

9 9 6. Nyckeltal 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser Öppna jämförelser myndighetsutövning Under våren 2017 besvarades enkäter från Socialstyrelsen Öppna jämförelser myndighetsutövning. För IF0 s gällde det 1) del av gemensam enkät samt 2) enkät social barn- och ungdomsvård, 3) enkät ekonomiskt bistånd, 4) enkät missbruks- och beroendevård samt 5) enkät våld i nära relationer. Frågorna berör framförallt om det finns rutiner för olika frågor inom myndighetsutövningen. Samtliga resultat är värderade och analyserade. Efter bedömning är resultaten omhändertagna för utveckling och/eller överförda till indikatorer i målstyrningen KKiK Den senaste undersökningen publicerades i januari IFO redovisas i två olika KKiK-mått och enligt Kävlinge kommuns indelning i fyra färg-nivåer. Kommuner med bäst resultat Kommuner med näst bäst resultat Kommuner med näst sämst resultat Kommuner med sämst resultat Mått Resultat Färg 1. Handläggningstid ekonomiskt bistånd vid nybesök 2. Ej återaktualiserade ungdomar Mäter andel ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning (ju högre procenttal desto bättre). 24 dgr. Medel 17 dgr. Trend går ej att utläsa pga tidigare felaktig mätning. 67%. Medel 77% Trend Måttet Ej återaktualiserade ungdomar är dock en indikator som inte lämpar sig för jämförelser med andra kommuner, vilket har påpekats för SKL. Bristerna hos indikatorn består i att kommuner öppnar ärenden på olika toleransnivå, begreppet återaktualisering tolkas olika, mäter ej svårighetsgrad i ärenden, mäter ej intensitet i insatser. Måttet kan eventuellt användas för egen jämförelse bakåt i tiden. 1. Handläggningstid ekonomiskt bistånd Ett utvecklingsarbete pågår i relation till arbetsformer och organisation med stöd av bland andra Ernst & Young. Från och med övergår verksamheten till Bildningsnämnden. 2. Ej återaktualiserade ungdomar - Program för att förbättra resultat: motivationsarbete till ungdomar och deras föräldrar effektiva insatser på hemmaplan.

10 Lokala nyckeltal Nyckeltal i bokslut Bokslutsnyckeltalen kan läsas i Kävlinge kommuns samlade årsredovisning, och redovisas därför inte här Orsaker till ekonomiskt bistånd Statistik tas fram regelbundet avseende orsaker till ekonomiskt bistånd. Redovisningsmånader är mars, juni, september och december. Denna statistik kan läsas i månadsstatistiken som redovisas till Socialnämnden Överklaganden ekonomiskt bistånd Mätperioden är helår Antalet överklaganden ligger på samma nivå som året innan men bedöms vara relativt litet i förhållande till antalet beslut. 34 beslut överklagades av 23 personer, vilket är 1,1% av alla beslut. Ur laglighetssynpunkt bedöms resultatet vara mycket tillfredsställande. Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga Genomförandeplaner missbruk öppenvård Verksamheten har satt upp en egen målsättning att genomförandeplaner ska vara upprättade inom 3 veckor från att beslut om bistånd i form av missbruksrådgivning fattas. Samtidigt infördes en rutin för vad genomförandeplanen ska innehålla. Nyckeltalet mäter både tidsgräns och att innehåll i planerna är korrekt enligt rutin. Under första halvåret 2017 ansökte och beviljades 14 personer bistånd i form av stöd av missbruksrådgivare. 10 slumpvis utvalda ärenden har granskats. I 9 ärenden hölls tidsgränsen. I ett ärende drog man över med 7 dagar, vilket berodde på att den enskilde inte kommit på erbjudna tider. Samtliga genomförandeplaner var upprättade med korrekt innehåll enligt rutin. Resultatet bedöms vara gott. Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga Ej verkställda beslut Socialtjänsten rapporterar till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) de beslut som inte verkställts inom 3 månader (90 dagar). För IFO rapporterades inga beslut under kvartalen 3 och eller 1 och

11 11 7. Ständiga förbättringar Synpunkter på verksamheten kan vara både beröm och klagomål. Synpunkterna kan komma från brukare, deras anhöriga och andra medborgare genom t ex Åsikt Kävlinge. För att fånga upp avvikelser och missförhållanden i organisationen som upptäcks och rapporteras av personal i organisationen, finns rutiner för avvikelsehantering, Lex Sarah och Lex Maria. 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare Åsikt Kävlinge Åsikt Kävlinge är kommunens förvaltningsövergripande system för att hantera synpunkter från kommunens invånare. Analys och eventuella handlingsplaner görs i Socialtjänstens centrala ledningsgrupp och redovisas till Socialnämnden. 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen I Socialstyrelsens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 finns föreskrifter som handlar om utredning av avvikelser och om personalens rapporteringsskyldighet Avvikelser och riskanalyser Med avvikelse avses en icke förväntad händelse som medfört eller hade kunnat medföra skada för vårdtagare/brukare. En viktig del i rutinen för avvikelsehantering är systematiken för att analysera händelser och för att vidta förbättringsåtgärder. På arbetsplatsträffar på de olika enheterna ska avvikelser vara en stående punkt. Erfarenheterna av negativa händelser som inträffat eller riskerar att inträffa ska användas i det systematiska kvalitetsarbetet för att förbättra de olika verksamheterna. Arbetssätt och förhållningssätt ska vara inriktade på att: identifiera och förebygga risker som kan medföra skada för vårdtagare/brukare rapportera alla avvikelser, fel och brister avvikelser ska ses som en viktig del i en lärande organisation. I ett delvis nytt sätt att arbeta med avvikelser har införts att även en riskbedömning ska göras av varje avvikelse. En händelseanalys utförs, åtgärdsbeskrivning görs samt återkoppling av händelsen som rapporterats. Efter riskbedömningen finns angivna nivåer (högre grad av allvarlighet och sannolikhet för upprepande) för att veta om det även ska göras en riskanalys. Sammanfattning avvikelser och riskanalyser Föregående års siffra inom parentes. IFO har under mätperioden registrerat 32 (9) avvikelser. Glädjande är att satsningen på att öka antalet inrapporteringar verkar ha givit effekt. De flesta avvikelser gäller brister i handläggning och dokumentation. Förbättrande åtgärder under perioden Personal Konsulter har hyrts in för att förstärka under en tid med hög personalomsättning och stort inflöde av barnavårdsärenden.

12 12 Förstärkning av personal har gjorts på barn och unga mottagningen (1 tjänst) och vuxen missbruk (1 tjänst). En konsult har hyrts in för att stötta upp arbetsledning under den tid som verksamheten stått utan verksamhetschef. Stöd av företagshälsovård till personal. Kompetens Samtliga nya socialsekreterare på barnutredning utbildas via KfSk (Kommunförbundet Skåne) i utredningsprocess, barnsamtal samt handläggning och dokumentation. Rutiner för journalutlämning har tagits fram. Verksamhet/organisation Arbeta med visuell styrning. En visuell styrtavla har implementerats i barnutredningsteamet för att hjälpa nya medarbetares förståelse för utredningsprocessens alla steg samt underlätta för chef och arbetsledare att ha en överblick. Även i syfte att förbättra samarbetet i gruppen. Genomläsning av samtliga barnavårdsutredningar samt godkännande av vårdplaner av 1:e socialsekreterare inför överlämning till öppenvårdsinsats. Införande av rutin gällande kortidsfrånvaro för att inte missa kollegors mail och posthantering. Planerade förbättringar under kommande period Personal Test med administrativt stöd på BUF, omvandla en socialsekreterartjänst till en administrativ tjänst under ett års tid i syfte att minska avvikelser vad gäller handläggning och dokumentation. Kompetens Kontinuerlig kompetenssatsning i form av fortbildning, föreläsningar, extern handledning samt intern metodutveckling. Alla utredande socialsekreterare på enheten för barn och unga utbildas i nya BBIC under hösten Samtliga nya socialsekreterare på barnutredning utbildas via KfSk i utredningsprocess, barnsamtal samt handläggning och dokumentation. Verksamhet/organisation Fortsatt arbete med processbeskrivningar/rutiner i syfte för att minska arbetsbelastningen samt trygga kvaliteten i verksamheten. Implementering av arbetstyngdsmätning i barnutredningsgruppen Lex Sarah I Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och i Lag(1993:387) om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser som anger att alla som är verksamma inom vård och omsorg har i uppgift att vaka över att enskilda får god omvårdnad/gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden samt att allvarliga missförhållanden rapporteras och anmäls. Om ett missförhållande är allvarligt eller om det finns risk för ett allvarligt missförhållande inom socialtjänsten och i verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska

13 13 verksamhetsansvarig anmäla detta till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). I SOSFS 2011:5 finns föreskrifter om hur bestämmelserna om Lex Sarah i SoL, LVU, LVM och LSS ska tillämpas. För Socialtjänsten finns en lokal rutin för Lex Sarah-rapportering. Lex Sarah-rapporter Under perioden har två Lex Sarah-rapporter inkommit. En händelse bedömdes som en risk för ett allvarlighet missförhållande, att den anmäldes till IVO. Den handlade om brist i bemötande. Utredningen har lämnats till socialnämnden. Den andra händelsen som inte ledde till rapport till IVO, har åtgärdats med information, översyn av rutiner och samtal samt redovisats som information till Socialnämnden. Information till all personal om lex Sarah utifrån aktuella föreskrifter inklusive lokala rutiner. 8. Samverkan IFO samverkar på många områden, både internt och externt. Här framhålls ett urval av områden. Individsamverkan Individsamverkan reglerar riktlinjen för ansvarsfördelningen mellan Socialtjänstens verksamheter; LSS och Socialpsykiatri, Hemvård samt Individ- och familjeomsorg, avseende handläggning och insatser för personer med olika typer funktionsnedsättningar. Detta med syfte att ge bästa möjliga stöd till den enskilde. Samarbetet sker på tre olika nivåer. Riktlinjen innehåller system för att identifiera och åtgärda eventuella brister i samverkan. I riktlinjen finns också en inbyggd rutin för årlig uppföljning och utvärdering av arbetet. PRIO (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) Under 2013 startade Socialtjänsten (Individ -och familjeomsorg, Hemvård samt LSS och Socialpsykiatri) arbetet med regeringens handlingsplan och uppnådde Socialstyrelsens första grundkrav och prestationsmålen för år 2013, samt blev tilldelade utvecklingsmedel. Socialtjänsten har även under 2014 och 2015 tilldelats utvecklingsmedel efter att ha uppnått Socialstyrelsens grundkrav och satt upp nya prestationskrav. Fortsatt arbete har pågått inom de tre verksamhetsområdena under dessa år, utifrån de prestationsmål (åtgärdsplaner) som redovisats till Socialstyrelsen. För 2016 har Socialtjänsten blivit tilldelat stimulansmedel och har påbörjat arbetet med att analysera och göra handlingsplan utifrån fem fokusområden enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Redovisning av användning/planerad användning av erhållna medel skall redovisas senast den 31 oktober i annat fall ska medlen återbetalas. IFO och Bildning En rutin/riktlinje för samverkan mellan skola/förskola och IFO har reviderats under året. Det sker ett kontinuerligt samarbete runt gruppen ensamkommande barn för att på bästa sätt tillgodose deras behov av utbildning och trygghet i vardagen. Vuxenenheten har ett nära samarbete med Lärcentrum i syfte att personer ska komma i sysselsättning.

14 14 Nätverk Genom regelbundna träffar med andra kommuner samverkar IFO på både enhetschefs- och verksamhetschefsnivå. Detta har bland annat resulterat i ett fortgående samarbete kring gemensamma utbildningsinsatser för samtlig personal. På socialsekreterarenivå träffar man regelbundet och systematiskt andra kommuner inom verksamhetens olika specialområden för samverkan och erfarenhetsutbyte. Annan extern samverkan Ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblem. Även en lokal överenskommelse är framtagen. Kävlinge kommun, representerat av bland annat IFO, ingår i FINSAM tillsammans med Lomma kommun. FINSAM är ett samordningsförbund inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne och kommunerna. IFO ingår i samverkansavtal med Lunds kommun, bland annat runt Barnahus, Kriscentrum och social jour. IFO samverkar med BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin) genom ett samverkansavtal. Genom IFO är Kävlinge kommun representerade i styrgrupp och arbetsgrupper tillsammans med kranskommuner och Region Skåne i syfte att starta en Maria-mottagning för mellersta Skåne. 9. Kompetensförsörjning Utbildningssamordnare har tagit fram en rapport gällande kompetensförsörjning avseende socialtjänstens verksamheter. De områden som berörs är utbildningsplaner, kompetens, introduktion, samt elever/studenter. Den personal som arbetar efter Socialtjänstlagen ska enligt lagtext ha lämplig utbildning och erfarenhet för varje specifik uppgift samt inneha rätt kompetens. Det finns även nationella krav gällande kompetens för utredare inom barn- och ungdomsvården och dessa stämmer väl överens med IFO s kravprofil, att man ska ha socionomexamen. På flera av dessa områden har utvecklande insatser gjorts som gäller alla socialtjänstens verksamheter, enligt fastställda utbildningsplaner. IFO s personal fick en tvådagars utbildning i bedömningsverktyget FREDA som gäller våld från närstående. En handbok har utarbetats som stöd i arbetet om våld i nära relationer. Andra utbildningsinsatser har varit i dokumentationssystemet Procapita, avvikelser och om Lex Sarah. Enheten för barn och unga fick via stimulansmedel en ökad möjlighet att genomföra olika utbildningar, bland annat om barnsamtal och repulse. När det gäller utbildningskrav inom IFO har 45 av 47 befintliga socialsekreterare en socionomexamen (96%) Förra året fanns 34 socialsekreterare. Den personal som saknar socionomexamen arbetar inte inom myndighetsutövning barn där det finns ett formellt krav på socionomutbildning. Enhetschefernas formella kompetens inom IFO är fullt uppnådd med 100% högskoleutbildning.

15 15 Fortsatt bevakning kring möjligheterna att utveckla och använda olika webbutbildningar. 10. Sammanfattning Individ- och familjeomsorgen presenterar här sin kvalitetsrapport. Resultaten har analyserats på ett systematiskt sätt genom Ledningens lokala genomgång, och man har tagit fram ett antal handlingsplaner. Sammantaget visar årets kvalitetsrapport på ett gott arbete för att nå bästa möjliga resultat i stödet till de enskilda samt en stor brukarnöjdhet i en utförd undersökning gällande tillgänglighet, bemötande och information. De analyser som har gjorts av materialet samt eventuella handlingsplaner, framgår under respektive kapitel. I förra årets rapport noterades: års rapport är ovanligt tunn, vad avser omfattningen av kapitel 2 och kapitel 4. I kapitel 7.2 ses ett minskat antal avvikelser vilket bör uppmärksammas i verksamheten, för att säkra egenkontrollen inom detta område. Olika anledningar till detta hade identifierats. Den sammanfattande bedömningen är att verksamheten behöver utveckla delar av sin egenkotroll, framför allt gällande intern kvalitetsrevison, brukarundersökningar och avvikelsehantering, för att leva upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet. Kvalitetssamordnarens bedömning är att IFO under har arbetat intensivt med de frågor som behövde utvecklas. Den sammanfattande bedömningen är att verksamheten lever upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet.

16 Eva Sjöstedt Socialnämnden Kävlinge kommun, Kullagatan 2, Kävlinge