Handikappomsorg. Kvalitetsrapport/egenkontroll

Transkript

1 Handikappomsorg Kvalitetsrapport/egenkontroll Oktober 2014 Christina Forsberg Susanna Ahlin Åsa Holmqvist Camilla Kindahl Johanna Klapp Pernilla Lindeberg Eva Sjöstedt

2 2 Innehåll 1. Inledning Syfte Tillvägagångssätt och upplägg Intern kvalitetsrevision Granskning uppföljning av beslut Efterlevnad av basal hygienrutin Extern revision och tillsyn från tillsynsmyndigheter AMV inspektion personförflyttningar Brukarundersökningar, lokala Anhöriga och brukare korttidsvistelse LSS Boende gruppbostad LSS Daglig verksamhet LSS till gäster i DV s café Anhörigstöd Uppföljning av kvalitetsgarantier Fritid och kultur i bostad med särskild service Bostad med särskild service LSS Boendestöd SoL Daglig verksamhet LSS Personlig assistans LSS Nyckeltal Nationella nyckeltalsjämförelser Öppna jämförelser Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Lokala nyckeltal Nyckeltal i bokslut Ständiga förbättringar Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare Åsikt Kävlinge Avvikelser och rapporter från personal i organisationen Avvikelser Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Samverkan Kompetensförsörjning Sammanfattning... 18

3 3 1. Inledning Kävlinge kommuns systematiska kvalitetsarbete symboliseras av ett kvalitetshjul. De årliga kvalitetsrapporterna är en central del i denna systematik. 1.1 Syfte Handikappomsorgen har tagit fram den årliga kvalitetsrapporten. Syftet med skriften är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika kvalitetsmätningar som tas fram under ett år inom hemvården. Årets version omfattar tidsperioden Kvalitetsrapporternas tidsintervall omfattar perioden hösttermin-vårtermin. Anledningen till mätperioden med brutet kalenderår är att man ska kunna använda resultaten från kvalitetsrapporterna vid framtagande av mål i målstyrningen och omvänt. 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg En arbetsgrupp bestående av verksamhetschef för handikappomsorgen, MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), IT-samordnare, psykiatrihandläggare, de båda LSS-handläggarna samt kvalitetssamordnare har tillsammans valt ut områden för rapportens innehåll. Den interna kvalitetsrevisionen har under perioden fokuserat på granskningar av uppföljning av beslut, samt efterlevnad av basal hygienrutin. Den externa tillsynen innehåller i år en tillsyn från AMV (Arbetsmiljöverket). De lokala brukarundersökningarna har riktats till olika brukargrupper inom handikappomsorgens verksamhetsområde. Ett kapitel redogör för resultat från Nationella nyckeltalsjämförelser där man kan se jämförelser mellan Kävlinge och hela riket. Ett kapitel kallat ständiga förbättringar beskriver synpunkts- och klagomålshantering, samt personalens rapportering om avvikelser och eventuella missförhållanden.

4 4 I socialtjänstens kvalitetsledningssystem finns angivet hur man vid ledningens lokala genomgång på verksamhetsnivå går igenom, analyserar och skapar eventuella handlingsplaner och strategier på rapportens olika resultatområden. Detta har gjorts i september Analyser och strategier har därefter redovisats vid ledningens centrala genomgång. De upprättade handlingsplanerna finns i ett separat dokument. I detta dokument för handlingsplaner anges vem som är ansvarig, när åtgärden ska vara klar och till vem resultatet ska redovisas. Efter varje kapitel i denna kvalitetsrapport finns ett sammandrag av handlingsplanerna. 2. Intern kvalitetsrevision 2.1 Granskning uppföljning av beslut Detta kapitel är även Handikappomsorgens Interna kontroll-uppdrag En granskning sker för att säkerställa att uppföljningar på beslut enligt SoL (Socialtjänstlagen) och LSS (Lag om särskilt stöd till vissa funktionshindrade) görs i enlighet med lagstiftningens intentioner. LSS/SOL handläggare registrerar alla uppföljningar i dataprogramet ProCapita efter en upprättad rutin och har därefter utvunnit all statistik från detta dataprogram mätdatumet den 1:e oktober Andelen uppföljda beslut enligt LSS, för perioden, är 96% (141 av 146). Andelen uppföljda beslut enligt SoL, för perioden, är 100% (42 av 42). Resultatet får anses som mycket bra. att LSS-handläggare och psykiatrihandläggare fortsatt följer gällande rutin med målsättning att andelen uppföljda beslut ska vara 100% per 12-månaders-period. 2.2 Efterlevnad av basal hygienrutin Syftet med undersökningen är att granska efterlevnaden av rutinen för basal hygien hos medarbetare inom handikappsomsorgen samt att jämföra resultatet med undersökningen som utfördes Enkät till samtlig personal inom Handikappomsorgen. Enkäten innehöll 9 frågor till personal inom gruppbostad LSS och 8 frågor till personal inom ordinärt boende (personlig assistent, mobila teamet mm). Sammanfattningsvis visar undersökningen att 98,9 % av medarbetarna använder materialet basala hygienrutiner. Detta är en liten ökning sedan mätningen 2013.

5 5 De områden som har förbättrats är att personalen uppger att de har kortklippta omålade naglar, inga lösnaglar och bär inte klocka, armband eller ring samt att de kläder som medarbetarna använder när de arbetar uppfyller kraven på att det är kort ärm och att de går att tvätta i 60 grader. Det finns 3 områden som är identifierade med ett försämrat resultat sedan mätningen Områdena är handesinfektion, skyddshandskar och engångsplastförkläde. Enhetschefer ska tillse att personalen ökar användandet av handdesinfektion, skyddshandskar och engångsplastförkläde/skyddsrock Information ska ges av enhetschef om att det inte är tillåtet med målade naglar, lösnaglar, klocka, armband och ringar Information ska ges av enhetschef om vikten av att de kläder som används i det omvårdnadsnära arbetet ska tvättas i minst 60 grader och vara kortärmat Enhetschefer ska försäkra sig om att det finns möjlighet för personalen att sprita händerna mellan insatserna. 3. Extern revision och tillsyn från tillsynsmyndigheter 3.1 AMV inspektion personförflyttningar Ärendet är avslutat från AMV och redovisat i Socialnämnden. Påbörja och fortsätta arbetet med att använda checklista för riskbedömningar Nya utbildningstillfällen för samarbetslyft och lyftkörkort ligger ute på INKA Tillbud som diskuteras på APT ska dokumenteras i minnesanteckningar. Detta finns redan som en punkt på APT. 4. Brukarundersökningar, lokala 4.1 Anhöriga och brukare korttidsvistelse LSS Enkät till samtliga föräldrar/myndiga brukare som nyttjar korttidsvistelse i kommunens korttidsboende vid mätdatum av 16 möjliga respondenter har besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 31%. Den låga svarsfrekvensen, 31%, gör att det är svårt att göra några generella slutsatser av materialet. En anledning till den låga svarsfrekvensen skulle kunna vara att enkäten skickades ut nära sommarlov och semester. Det svar som ger 100% (5 av 5 svar)nöjdhet är på frågan om man får hjälp av personalen när man behöver. Resultatet på övriga frågor varierar mellan 40% och 80% i nöjdhet, men är som sagt för få i antal för att kunna generalisera.

6 6 Övriga metodologiska lärdomar är att vissa frågor är snarlika och att en större tydlighet bör visa att enkäten avser korttidsvistelse och inte fritids. Dessutom bör en sida läggas till i enkäten med möjlighet till fritextsvar. Man vill även överväga en elektronisk enkät. att omarbeta enkäten med de metodologiska lärdomar som gjorts. 4.2 Boende gruppbostad LSS En enklare enkät har med hjälp av LSS-handläggare fyllts i tillsammans med brukare. Ett erbjudande att delta i undersökningen har givits till de brukare som kan kommunicera verbalt eller med stöd av teckenkommunikation. De som till följd av sin funktionsnedsättning inte har kunnat föra sin talan adekvat, har inte varit aktuella för undersökningen. Enkäten innehöll 12 frågor samt en fritext-fråga. Totalt hade 53 brukare beslut om bostad med särskild service eller servicebostad enligt 9 9 LSS. 12 brukare har inte bedömts kunna delta på grund av sin funktionsnedsättning. Av 41 möjliga deltagare i undersökningen har 32 brukare deltagit. Svarsfrekvensen uppgår till 78 %. Resultatet är ganska bra, men vissa svar på frågorna avviker och är mindre positiva. Frågorna spänner över flera delområden som trivsel, bemötande från personalen, kännedom om kontaktpersonal, hjälpmöjligheter, mat, fritid mm. En analys har gjorts för svaren på varje fråga. ologiska lärdomar som gjorts är att intervjuarna upplever att respondenterna inte alltid förstår frågorna (trots årets förenkling). En idé är att ytterligare se över urvalet av brukare för att öka möjligheten för att respondent-gruppen förstår frågeställningarna. genomgång av brukarundersökningen på gruppbostädernas APT för att lyfta de resultat som framkommit att omarbeta enkäten med de metodologiska lärdomar som gjorts. 4.3 Daglig verksamhet LSS till gäster i DV s café Under perioden hade daglig verksamhet den digitala JA/NEJ- apparaten Tummen upp på daglig verksamhets caféet-gruppen. Fyra frågor ställdes via digital apparat till gästerna i caféet för att mäta gästernas nöjdhet med bemötande, utbud (2 frågor) och miljön i caféet. Resultatet är mycket bra. 100 gäster har tryckt på knapparna tummen upp eller tummen ner under mätperioden. 98 svar är tummen upp, 2 svar är tummen ner avseende bemötande. Den digitala apparaten tummen upp kommer att användas på fler enheter inom daglig verksamhet.

7 7 4.4 Anhörigstöd Enkät har skickats ut till 220 anhöriga till personer med LSS-insatser i juni Enkäten innehöll 5 övergripande frågor som undersökte vilken form av stöd man önskar som anhörig. På varje fråga fanns möjlighet till fritextsvar. Endast 26 av 220 möjliga respondenter har besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 11%. Den låga svarsfrekvensen, 11%, gör att det är svårt att göra några generella slutsatser av materialet, men fritextsvaren ger ändå många goda uppslag till utveckling av anhörigstödet som t ex innehåll i temakvällar och andra aktiviteter. Stödet till de anhöriga kommer att fortsatt utvecklas enligt framtagna önskemål från anhöriga. 5. Uppföljning av kvalitetsgarantier Inom handikappomsorgen har det under perioden gjorts ett mycket omfattande arbete med att ta fram metoder för hur uppföljningar ska ske, av att verksamheten utför/tillhandahåller det som garanteras i de fem befintliga kvalitetsgarantierna. De framtagna metoderna är ett mycket bra verktyg med instruktioner för att mäta om man uppnår kvalitetsgarantierna (i framtiden kundlöftena ). Gällande samtliga kvalitetsgarantier ska metoderna för uppföljning förankras hos de berörda i organisationen. Gällande samtliga kvalitetsgarantier ska uppföljningsmallen revideras så att den passar till de kommande kundlöftena.

8 8 5.1 Fritid och kultur i bostad med särskild service Kvalitetsgarantin i sammandrag innebär 1. Erbjudande om tre aktiviteter per vecka, varav en individuell aktivitet Uppföljning: 1. Årlig mätning genom granskning av befintlig statistik och dokumentation för samtliga boendeenheter. Uppföljning: 1. Uppföljning har skett månadsvis för varje brukare under perioden För samtliga är erbjudandet om aktiviteter enligt kvalitetsgarantin tillgodosett. Dock behöver ett förtydligande göras inför nästa mätning, så att man kan urskilja när brukare blivit erbjuden men tackat nej. Fortsatt arbeta för att fritidsaktiviteterna håller god kvalitet samt bra variation i utbudet. Fortsatt öka samverkan mellan enheterna gällande fritid och kultur. Fortsatt arbete i fritidsombudsträffarna. ologisk lärdom till nästa mätning att det är antalet erbjudna aktiviteter och inte antalet utförda aktiviteter som ska dokumenteras.

9 9 5.2 Bostad med särskild service LSS Kvalitetsgarantin i sammandrag innebär 1. Tillsvidareanställd personal med lämplig kompetens Uppföljning: 1. Årlig mätning och rapport av utbildningssamordnare. 2. Namngiven kontaktpersonal 2. Årlig mätning genom aktgranskning och rapport av Psykiatrihandläggare och LSShandläggarna. Uppföljning: 1. Se kapitel 9, Kompetensförsörjning. 2. Vid mätning i juni 2014 hade 83% av det gjorda urvalet en namngiven kontaktperson. 3. Ett värdigt bemötande 3. Mäts i brukarundersökning vartannat år. 4. Genomförandeplan 4. Årlig mätning som hämtas ur HO s enkätsvar till Socialstyrelsens Öppna jämförelser; Stöd till personer med funktionsnedsättning. 5. Personalstöd för att ta del av fritid och kultur. 6. Omvårdnad med individuellt stöd och delaktighet 5. Årlig mätning - se kapitel Fritid och kultur, samt brukarundersökning vartannat år. 6. Årlig mätning som hämtas ur delaktighetsplanerna. Start Brukarundersökning se kapitel Total population 54 personer. 100 % (54 personer) hade en aktuell genomförandeplan. 5. Brukarundersökning se kapitel Arbetet med delaktighetsplaner försenat pga mera omfattande arbete än beräknat. 7. Tillgång till habiliteringsteamet vid behov. 7. Alla har tillgång, mäts genom avvikelsesystemet Att fortsätta följa de tydliga instruktioner/riktlinjer som finns för genomförandeplaner En genomgång gällande namngiven kontaktperson ska göras för alla brukare med denna insats.

10 Boendestöd SoL Kvalitetsgarantin i sammandrag innebär 1. Tillsvidareanställd personal med lämplig kompetens Uppföljning: 1. Årlig mätning och rapport av utbildningssamordnare. 2. Namngiven kontaktpersonal 2. Årlig mätning genom aktgranskning och rapport av Psykiatrihandläggare och LSShandläggarna. 3. Ett värdigt bemötande 3. Mäts i brukarundersökning vartannat år, för denna insats gjord våren 2013 och nästa mätning våren Genomförandeplan 4. Tas fram ur verksamhetssystemet ProCapita. Uppföljning: 1. Se kapitel 9, Kompetensförsörjning. 2. Vid mätning i juni 2014 hade 100% av det gjorda urvalet en namngiven kontaktperson Total population 38 personer. 89% (34 personer) hade aktuell genomförandeplan. 5. Tillgång till team vid behov. 5. Alla har tillgång, mäts genom avvikelsesystemet Att fortsätta följa de tydliga instruktioner/riktlinjer som finns för genomförandeplaner.

11 Daglig verksamhet LSS Kvalitetsgarantin i sammandrag innebär 1. Tillsvidareanställd personal med lämplig kompetens Uppföljning: 1. Årlig mätning och rapport av utbildningssamordnare. 2. Namngiven kontaktpersonal 2. Årlig mätning genom aktgranskning och rapport av Psykiatrihandläggare och LSShandläggarna. 3. Ett värdigt bemötande Mäts i brukarundersökning vartannat år, för denna insats gjord våren 2013 och nästa mätning våren Genomförandeplan 4. Årlig mätning som hämtas ur HO s enkätsvar till Socialstyrelsens Öppna jämförelser; Stöd till personer med funktionsnedsättning. 5. Stimulerande och utvecklande aktiviteter 6. Omvårdnad med individuellt stöd och delaktighet 5a) Årlig mätning av andel individuella scheman. 5b) Mäts också i brukarundersökning vartannat år, för denna insats gjord våren 2013 och nästa mätning våren Årlig mätning som hämtas ur delaktighetsplanerna. Mätdatum 1 juni. Uppföljning: 1. Se kapitel 9, Kompetensförsörjning. 2. Vid mätning i juni 2014 hade 75% av det gjorda urvalet en namngiven kontaktperson Total population 81 personer. 100 % (81 personer) hade en aktuell genomförandeplan. 5a) Total population 81 personer. 96% (78 personer) hade ett aktuellt individuellt schema. 4% (3 personer) hade istället en individuell planering. 5b) - 6. Arbetet med delaktighetsplaner försenat pga mera omfattande arbete än beräknat. 7. Utbetalning av habiliteringsersättning 8. Tillgång till habiliteringsteamet vid behov. 7. Utbetalning sker efter inrapportering. 8. Alla har tillgång, mäts genom avvikelsesystemet Att fortsätta följa de tydliga instruktioner/riktlinjer som finns för genomförandeplaner. En genomgång gällande namngiven kontaktperson ska göras för alla brukare med denna insats.

12 Personlig assistans LSS Kvalitetsgarantin i sammandrag innebär 1. Tillsvidareanställd personal med lämplig kompetens 2. Möjlighet att själv välja personal 3. Assistenter får löpande utbildning Uppföljning: 1. Årlig mätning och rapport av utbildningssamordnare. 2. Mäts i brukarundersökning vartannat år. 3. Mätning av antalet urbildningar som genomförts. Mätdatum 1 december. 4. Ett värdigt bemötande 4. Mäts i brukarundersökning vartannat år. 5. Genomförandeplan 5. För närvarande benämning arbetsplan. Fr o m våren 2014 kommer benämningen att vara genomförandeplan även för personlig assistans. Uppföljning: 1. Se kapitel 9, Kompetensförsörjning. 2. Pga direktiv att utreda att lägga ut personlig assistans på entreprenad, har man avvaktat att göra brukarundersökning. Kommer att genomföras våren Är genomfört. 2. Pga direktiv att utreda att lägga ut personlig assistans på entreprenad, har man avvaktat att göra brukarundersökning. Kommer att genomföras våren Total population 4 personer. 100 % (4 personer) hade en aktuell genomförandeplan. Byte från arbetsplaner till genomförandeplanerhar påbörjats, med målsättning att vara genomfört under Byte från arbetsplaner till genomförandeplanerhar påbörjats, med målsättning att vara genomfört under 2014

13 13 6. Nyckeltal 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser Öppna jämförelser Öppna jämförelser: Stöd till personer med funktionsnedsättning publicerades av Socialstyrelsen i maj Rapportens material bygger på fyra typer av enkäter till kommunerna, som besvarades i november 2013, med olika fokus: kommunenkät myndighetsperspektivet inom LSS-området enheter bostad med särskild service för vuxna enligt LSS (HO i Kävlinge 8 enheter) enheter daglig verksamhet enligt LSS (HO i Kävlinge 1 enhet) kommunenkät stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Resultaten för handikappomsorgen är överlag mycket bra, och visar på en hög kvalitet. Helhetssyn och samordning Under de senaste åren har ett omfattande arbete pågått med att vidareutveckla den interna och externa samverkan för socialtjänstens verksamheter. Detta för att alla brukare ska få bästa möjliga stöd. Inom området helhetssyn och samordning får handikappomsorgen i Kävlinge kommun mycket goda resultat. Tillgänglighet Uppsökande verksamheten till personer med psykisk funktionsnedsättning finns i 40 % av landets kommuner. Kävlinge kommun är en av dessa. Området för information om LSS i alternativa format samt riktad information om stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning kommer att fortsatt utvecklas under 2014, genom ett pågående arbete med kommunens hemsida och servicefunktioner. Trygghet och säkerhet Det finns välutvecklade system i kommunen för att följa upp insatser på individnivå. Resultaten när det gäller uppföljning är mycket goda i jämförelse med riket. Att insatserna följs upp är viktigt för att säkerställa att stödet ger önskad effekt samt utformas och anpassas efter individuella behov. Andelen uppföljningar per 12-månadersperiod för insatsen Boende enligt LSS har ökat till 90 % och för Daglig verksamhet till 91 %. Ett nytt mätområde är uppföljning av Ledsagning där resultatet för Kävlinge är 79 %. Målsättningen är givetvis 100%. Självbestämmande och integritet Det finns väl utvecklade metoder och system för regelbundna brukarundersökningar och brukarmedverkan. Likaså finns en välutvecklad verksamhet avseende boende och stöd i vardagen. Handikappomsorgen arbetar kontinuerligt med att fler brukare ska komma ut på den öppna arbetsmarknaden och har en anställd arbetskonsulent som utgår från den dagliga verksamheten inom LSS. Det finns även alternativ för en meningsfull sysselsättning riktat till målgruppen psykiskt funktionshindrade så kallad utflyttad sysselsättning (USS).

14 14 Kunskapsbaserad verksamhet Samtlig personal har individuella kompetensutvecklingsplaner för att hålla god kvalitet när det gäller att tillgodose brukarens olika behov. All baspersonal har adekvat grundutbildning och samtliga LSShandläggare har socionomexamen. Uppgifterna i publikationen från Socialstyrelsen grundar sig på en enkät till samtliga kommuner och till stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Läs mer om Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning på Socialstyrelsens webbplats. Fortsatt arbete för ökad tillgänglighet genom det nationella projektet PRIO, se även kapitel 8 Indikatorer framtagna till Målstyrningen 2015 för arbetsmarknadsrelaterade insatser för personer inom Daglig verksamhet Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2013 arbetade över 200 kommuner med verktyget. Resultaten tas framgenom att kommunerna själva redovisar sina resultat/sin statistik till undersökningens databas Kolada. Resultat Den senaste undersökningen publicerades i januari Handikappomsorgen redovisas i ett mått; Serviceutbud LSS-boende. Resultatet ligger bland de bästa ibland de deltagande kommunerna. Resultatet är ett sammanvägt resultat av 9 delfrågor till 9 boende-enheter där Handikappomsorgen har ett genomsnitt på 93% uppfyllt. Medel för riket är 89%. Inga ytterligare åtgärder bedöms vara nödvändiga. 6.2 Lokala nyckeltal Nyckeltal i bokslut Bokslutsnyckeltalen kan läsas i Kävlinge kommuns samlade årsredovisning, och redovisas därför inte här.

15 15 7. Ständiga förbättringar Synpunkter på verksamheten kan vara både beröm och klagomål. Synpunkterna kan komma från brukare, deras anhöriga och andra medborgare genom t ex Åsikt Kävlinge. För att fånga upp avvikelser och missförhållanden i organisationen som upptäcks och rapporteras av personal i organisationen, finns rutiner för avvikelsehantering, Lex Sarah och Lex Maria. 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare Åsikt Kävlinge Åsikt Kävlinge är kommunens förvaltningsövergripande system för att hantera synpunkter från kommunens invånare. Analys och eventuella handlingsplaner görs i Socialtjänstens centrala ledningsgrupp och redovisas till Socialnämnden. 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen I Socialstyrelsens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 finns föreskrifter som handlar om utredning av avvikelser och om personalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Med avvikelse avses en icke förväntad händelse som medfört eller hade kunnat medföra skada för vårdtagare/brukare. En viktig del i rutinen för avvikelsehantering är systematiken för att analysera händelser och för att vidta förbättringsåtgärder. Avvikelsegruppen som består av enhetschef för hemvård och handikappomsorg, MAS och ITsamordnare träffas regelbundet för uppföljning av registrerade avvikelser. De ger sedan en återkoppling till verksamheterna via ledningsgrupper och MAS-möten. På arbetsplatsträffar på de olika enheterna ska avvikelser vara en stående punkt. Erfarenheterna av negativa händelser som inträffat eller riskerar att inträffa ska användas i det systematiska kvalitetsarbetet för att förbättra de olika verksamheterna. Arbetssätt och förhållningssätt ska vara inriktade på att: o identifiera och förebygga risker som kan medföra skada för vårdtagare/brukarna o rapportera alla avvikelser, fel och brister o avvikelser ska ses som en viktig del i en lärande organisation Sammanfattning avvikelser Handikappomsorgen har under mätperioden registrerat 41 avvikelser. Antalet avvikelser per 12- månadersperisod under de senaste åren har legat mellan stycken. Liksom tidigare år utgör den största delen läkemedelshantering, men är samtidigt bara någon promille av det totala antalet överlämnade läkemedelsdoser per år. Förbättrande åtgärder under perioden Under perioden har ett förbättringsarbete gjorts med anledning av de avvikelser som rapporterats, för att förhindra upprepning av händelserna. Exempel på förbättrande åtgärder som vidtagits:

16 16 Avvikelser som en stående punkt på APT har utvärderats och fungerat bra Delegeringsrutinen är reviderad och förbättrad Signeringslistorna har förbättrats Teamet är inbokat på enheternas APT 1 ggr/månad för att bl a analysera avvikelser Särskild behjälplighet till brukare med stort behov, för överlämning vid taxifärd. Planerade förbättringar under kommande period Översyn och revidering av den gemensamma rutinen för Socialtjänstens avvikelsehantering pågår i syfte att vidareutveckla arbetet med ständiga förbättringar. Handikappomsorgen kommer tillsammans med Hemvården att undersöka marknadens digitala hjälpmedel för att förbättra området läkemedelsavvikelser. Nytt system för egenkontroll inom Socialtjänsten tas fram, bland annat med en uppföljningsmetod för att säkerställa att avvikelserutinen följs Lex Sarah I Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och i Lag(1993:387) om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser som anger att alla som är verksamma inom vård och omsorg har i uppgift att vaka över att enskilda får god omvårdnad/gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden samt att allvarliga missförhållanden rapporteras och anmäls. I SOSFS 2011:5 finns föreskrifter om hur bestämmelserna om Lex Sarah i SoL, LVU, LVM och LSS ska tillämpas. Sedan gäller reviderad rutin för Lex Sarah-rapportering. Lex Sarah-rapporter Under perioden har ingen Lex Sarah-rapport gjorts av personal inom handikappomsorgen. I varje individuell utredning tas fram eventuella behov av åtgärder på grund av händelsen Upprepad information och utbildning till all personal ska enligt föreskrifterna göras regelbundet. 7.3 Patientsäkerhetsberättelse Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) och föreskrift och allmänt råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9, ska vårdgivare upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast 1 mars för föregående kalenderår. MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska) är ansvarig för att ta fram patientsäkerhetsberättelsen. Den senast publicerade patientsäkerhetsberättelsen är publicerad i mars 2014 och avser Här återfinns avsnitt som berör t ex avvikelser, Patientnämnden, Lex Maria samt övrigt patientsäkerhetsarbete.

17 17 8. Samverkan Handikappomsorgen samverkar på många områden både internt och externt. Här framhålls ett urval av områden. Individsamverkan Individsamverkan reglerar i en riktlinje ansvarsfördelningen mellan Socialtjänstens verksamheter Handikappomsorgen, Hemvården och Individ- och familjeomsorgen avseende handläggning och insatser för personer med olika typer funktionsnedsättningar, för att ge bästa möjliga stöd till den enskilde. Samarbetet sker på tre olika nivåer. Riktlinjen innehåller system för att identifiera och åtgärda eventuella brister i samverkan. I riktlinjen finns också en inbyggd rutin för årlig uppföljning och utvärdering av arbetet. I årets rapport daterad beskrivs att samarbetet har fungerat mycket bra och inga avvikelser i samverkan har inrapporterats till samverkansgruppen. Plan för kunskapsöverföring och kompetensutveckling har tagits fram. Återkommande information om riktlinjen till handläggare kommer att ges. Informationsmaterial broschyr Stödinsatser för personer med psykiska funktionshinder är under framtagande. PRIO (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) Under 2013 startade Socialtjänsten (Individ -och familjeomsorgen, Hemvården och Handikappomsorgen) arbetet med regeringens handlingsplan och uppnådde Socialstyrelsens första grundkrav och prestationsmålen för år 2013, och blev också tilldelade utvecklingsmedel. För att Kävlinge kommun ska kunna ansöka om ytterligare PRIO-medel måste grundkrav och nya prestationsmål uppnås enligt Socialstyrelsens 2014 års överenskommelse. Under våren 2014 har ett fortsatt arbete pågått utifrån de prestationsmål (åtgärdsplaner) som redovisades till Socialstyrelsen. Kävlinge kommuns åtgärdsplaner med hänvisning till regeringens handlingsplan för PRIO , kommer att redovisas till Socialstyrelsen i november månad Kommunala handikapprådet (KHK) Det kommunala handikapprådet är ett organ för samråd mellan företrädare för handikapporganisationerna, kommunstyrelse och nämnder. Handikapprådet sammanträder fyra gånger årligen och ordförande är socialnämndens ordförande. Handikapprådet är en referensgrupp i frågor som berör personer med funktionsnedsättning. Information från kommunen ges angående planer för förändringar av samhällsinsatser, samt utformning av organisationen. Därvid inhämtas synpunkter från rådet. Handikapporganisationerna har möjlighet att lyfta frågor till diskussion i rådet. Rådet har också möjlighet att framföra synpunkter på den kommunala verksamhetens utformning och föreslå i frågor som har aktualitet för personer med funktionsnedsättning.

18 18 9. Kompetensförsörjning Utbildningssamordnare har tagit fram en rapport gällande kompetensförsörjning avseende de tre verksamheterna; kostenheten, hemvården och handikappomsorgen. De områden som berörs är utbildningsplaner, kompetens, introduktion, samt elever/studenter. Den personal som arbetar efter Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska enligt lagtext ha lämplig utbildning och erfarenhet för varje specifik uppgift samt inneha rätt kompetens. Det finns även Allmänna råd för handikappomsorgen gällande kompetens och dessa stämmer väl överens med våra kravprofiler. På flera av dessa områden har utvecklande insatser gjorts som gäller alla tre verksamheterna, enligt fastställda utbildningsplaner. Fr o m nästa år kommer även den så kallade kompletterande utbildningen med i planen för handikappomsorgen, dvs utbildningar som ska ges inom 2 år från anställning. När det gäller området formell utbildning gjordes en mätning i juni 2013 som visade att handikappomsorgen hade 91% personal med adekvat utbildning. Detta är ett bra resultat, även om resultatet har sjunkit något sedan förra året. Detta beror på att det nu även finns ett Allmänt råd gällande personliga assistenter. Om personliga assistenter inte räknas in blir resultatet 96%. Ta fram individuella utbildningsplaner för personliga assistenter Införa den kompletterande utbildningen inom handikappomsorgen Se över sommarintroduktionens innehåll och upplägg Se över hur vi kan öka antalet svarande feriearbetare efter vecka 44 i utvärderingsenkät. Studera olika modeller för implementering av ny kunskap. 10. Sammanfattning Handikappomsorgen presenterar här sin kvalitetsrapport. Resultaten har analyserats på ett systematiskt sätt genom Ledningens lokala genomgång, och man har tagit fram ett antal handlingsplaner. Sammantaget visar årets kvalitetsrapport på ett gott arbete för att ge bästa möjliga stöd och omsorg till brukare och anhöriga. Ett prioriterat arbete för nästa år är att fortsätta att utveckla metoder för brukarundersökningar och brukarmedverkan som är bättre anpassade för att möta Handikappomsorgens målgrupp. De analyser som har gjorts av materialet, och eventuella handlingsplaner, framgår under respektive kapitel.

19

20 Eva Sjöstedt Socialnämnden Kävlinge kommun, Kullagatan 2, Kävlinge