Anteckningar från nätverket för äldreomsorgschefer samt hälso- och sjukvårdschefer i GR-kommunerna

Transkript

1 Anteckningar från nätverket för äldreomsorgschefer samt hälso- och sjukvårdschefer i GR-kommunerna Lunch till lunch, 8 9 feb 2018 Nätverket ska driva strategiska regionala utvecklingsfrågor som bidrar till bättre förutsättningar för att möta den demografiska förändringen med en åldrande befolkning samt för att utveckla framtidens äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Under vill nätverket prioritera följande frågor att kraftsamla sig kring:

2 Anteckningar Linda Macke Närvarande: Ann-Sofie Borg Annika Ljungh Helén Gillquist Sonny Dahl Fredrik Forsberg Noomi Holmberg Elisabeth Sjöberg Lotta Jonzén Annelie Westlund Mariette Petric Christina Wadell Camilla Andersson Annika Strandberg Agneta Caderoth Åstedt Daniel Puš Ann-Charlotte Nyrén Lilian Bohlin Arto Niskala Sara Nordenhielm Linda Macke Karin Westberg Ale Ale Alingsås Alingsås Alingsås Kungälv Kungälv Lerum Lerum Mölndal Mölndal Mölndal Göteborg Göteborg Göteborg Tjörn Tjörn Öckerö GR GR GR Torsdag 8 februari UPPFÖLJNING OCH FRAMTID Sara går igenom nätverkets arbete bland annat: - Stor förbättring av antalet närvarande personer och kommuner från 2014 till Genomgång av resultat från enkät om nätverket. Överlag positiv utveckling. Vill ha ännu mer omvärldsbevakning, inte så mycket hur gör vi idag, utan om vad som händer framåt. Det är vi som är nätverket, det får vi inte glömma. Se bilaga 1. 2(5)

3 - Nätverket vill att en särskild fråga om medverkan i nätverket under 2018 ska skickas ut. - Ny beredningsgrupp 2018: Annika Ljung, Daniel Pus. - Vad vi har ägnat oss åt i nätverket 2017: lite tunt under Välfärdsteknik och Hälsofrämjande. Desto mer punkter under Personalförsörjning, Innovation, Omvärldsbevakning, Omvärldsbevakning HoS. Diskussion i nätverket: Vad vill nätverket arbeta med kring Välfärdsteknik och Hälsofrämjande under 2018? Välfärdsteknik: - Hjälpas åt och dela med sig av det lilla i nätverket. Vad har brukarna nytta av? - Ta del av framtidsvisioner. Flera blev inspirerade av på Kista-välfärdsteknologimässan. Vad är kommande välfärdsteknologi? Exemplet med självkörande bilar som inte kommer vara valfritt i framtiden. Vi arbetar på gammalt sätt, men med ny teknik. Vi tror vi digitaliserar när vi digitaliserar en pappersprocess. Hur kan vi upphandla något som vi inte vet att vi behöver? Ta del av goda exempel, Helsingborg och Trelleborg. - Fler trygghetskameror för att det ska ge effekt. Lyckade exempel på att använda nattkameror, vad pratar vi om i volym för att få effekt? - Innovation vid upphandling inte tänka produkt utan process. Kan vi genom e-learning hitta en bas för många? - Kopplat till personalförsörjning, hur frigöra tid och göra rätt saker. Danmark börjar prata teknik som stödjer, inte digital teknik. Det finns ett digitalt utanförskap bland dem som inte är våra brukare idag. Hälsofrämjande: - Lära av varandra och ta del av hur man har organiserat sig, t.ex. gällande förebyggande verksamhet, uppsökande, träffpunkter, fixartjänster, voläntarverksamhet. - Att kunna leva självständigt. Kombinationen förebyggande och välfärdsteknik. - Äldres boende, bo kvar och vara oberoende längre. Civilsamhället, samarbete för att nå riskgrupper. Ensamma 3(5)

4 män, bostadsbolagen vet var de finns fånga psykisk ohälsa. - Få input från förebyggande-nätverket. - Vi delar förebygganduppdraget med primärvården, hur kan vi samarbeta på den arenan? HoS-frågorna - Vården flyttar hem, vad får det för konsekvenser? Kan vi skickliggöra våra personer på VästKom och GR. Det vi skrev ihop under remisskonferensen Samverkan vid utskrivning blev slagkraftigt. Viktig fråga. Hemtjänsten måste finns med i Anna Nergårdhs utredningsuppdrag. - Önskemål om förlängt möte eller särskilt möte med fokus på HoS-frågorna i vår. Övrigt: - LOV-vad händer när den kommer in? Hur löser vi framtiden? Vi kan utbyta funderingar på alternativt utförande. Bjuda in Göteborg för att berätta hur går det med LOV. TEMA PERSONAL- OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING På vilket sätt kan assisterande tjänster bidra till att möta utmaningen med personal- och kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen? På GR pågår en dialog mellan kommundirektörsnätverket och socialchefsnätverket kring personalförsörjningsfrågan, där bland annat regionalt samarbete kring så kallade assisterande tjänster inom vård och omsorg varit uppe för diskussion. Socialchefsnätverket kommer att ta upp frågan på nästa möte 2 mars för att se om och hur GR-kommunerna vill gå vidare med den frågan. Fråga från Sara. Det finns en pågående utredning kring kompetenskrav för undersköterskor som ska utmynna i en legitimation. VoO-college har fått en fråga om detta för att ge input i utredningen. Är det intressant att bjuda in Elisabeth Granberg? Nej, nätverket tycker det räcker att VoO-college har 4(5)

5 möjlighet att påverka. Man kan vända sig till Margaretha Allen på GR om man vill ge input kring detta. Assisterande tjänster som strategi för kompetensförsörjning? Gunilla Bergström Casinowsky FoU i Väst/Arbetsmarknad GR. Gunilla berättar om vad den stora utmaningen är när det gäller inkludering på arbetsmarknaden och vad som pågår när det gäller assisterande tjänster. Länk till rapporten. Se bilaga 2. Serviceassistenter i Göteborgs Stad, Tina Isaksson och Andreas Lökholm Tina och Andreas berättar om det stegvisa jobb och kunskapslyftet i Göteborg. 25 % av nyanlända kommer aldrig i arbete i Sverige. Vad ska man kunna för att få in en fot på arbetsmarknaden? Det första jobbet ska inte vara det sista. Det stegvisa jobbet och kunskapslyftet för äldreomsorg; steg 1 serviceassistent, steg 2 vårdbiträde, steg 3 undersköterska. Tar in serviceassistenter på SÄBO som tar en del av undersköterskornas arbete, tex frukostvärdinna, städ, tvätt sker. Detta görs inom befintlig budget. Se bilaga 3. Diskussion i nätverket: hur kan assisterande tjänster vara ett sätt att möta utmaningen med personal och kompetensförsörjningen i äldreomsorgen? - Vilka arbetsuppgifter har vi och vilken kompetens behövs? Man kan tänka på många olika sätt för att göra yrket attraktivt. - Har vi råd? Har vi råd att inte? Vi behöver komma dit så vi kan lösa glappet. Se hela huset, planera för helheten. Hitta nya lösningar för att klara rekryteringen, det kommer kräva kostnadsökningar. Svårt på små enheter, kanske måste vara stordrift. 5(5)

6 - Måste ta vara på de som går på utbildningarna nu, men det kommer att kosta. Omsorgshandledare behövs för att utöka kvaliteten. - Vilka delar av uppdraget kan man lyfta ut? Man ska jobba där man behövs. - Utnyttja marknaden mer. Är morgondagens pensionärer mer kapabla, kan de köpa mer RUT-tjänster? Fredag 8 februari ORDINARIE NÄTVERKSMÖTE ESF-utlysning. Europeiska Socialfonden (ESF) utlysning kring Stärkt digital kompetens för vård- och omsorgssektorn stängde 8 januari. Efter dialog med flera chefsnätverk konstaterades att det fanns intresse för att gå vidare med en GR-gemensam ansökan. De mest framträdande inspelen från kommunerna handlar om kompetensutveckling för baspersonal (med förebild i Göteborgs modell med IT-ambassadörer) inom ÄO och FH, ledarskap i en digitaliserad verksamhet (inklusive nyttorealisering) med en stark koppling till AllAgeHub. En väl grundad process och förankring var dock inte möjlig innan 8 januari. Vi har dock fått indikationer på att ESFrådet kan komma att lysa ut ytterligare medel på området i april. GR påbörjar nu ett arbete för en eventuell GRgemensam ansökan och kommunerna kommer att bjudas in till workshops under våren för idégenerering och förankring (via bl.a. chefsnätverken). Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. Linda Macke informerar om det senaste i processen. Se bilaga 4. Den strategiska beredningsgruppen har förstärkts med partsrepresentanter från kommun och sjukhus inför två heldagar kring ekonomisk modell och förtydligande av riktlinje. Gruppen kom fram till att enkelhet och flexibilitet var de två viktigaste faktorerna för en ekonomisk modell. Två alternativ framkom som de två bästa; Skånemodellen samt en modifierad VG-modell. 6(5)

7 Individberäkning var inte ett alternativ. VästKom och Koncernkontoret VGR har kommit överens om att Skånemodellen ska föreslås som ekonomisk modell i Västra Götaland. Återkommer med tidsplan för beslutsprocessen eftersom den troligen måste förskjutas någon månad för att kunna förankra en ny ekonomisk modell. Seminarium för GR:s chefsnätverk. Myndigheten för vårdanalys presenterar rapporterna: Från mål till medel och En mer patientcentrerad vård den 24 maj, kl Se bilaga 5. Lagrådsremiss om förenklat beslutsfattande om hemtjänst för äldre samt om förutsättningar för vissa särskilda boendeformer för äldre. Hanns ej med. Tas upp på nästa träff. Analysseminarium kring systematisk uppföljning av sammanhållen vård och omsorg mellan kommun och primärvård hur kan vi förstå och tolka data gemensamt? FoU i Väst/GR och VGR anordnar gemensamt. Datum: 8.30 maj, kl med gemensam lunch. Inbjudan kommer inom kort. GR-gemensamt arbete kring schabloner i hemtjänst. Förslag till upplägg och prisuppgift är framtaget. Svar senast 2 mars till Sara.Nordenhielm@grkom.se om ni önskar medverka. Se bilaga 6. PÅ GÅNG PÅ SKL Helena Henningsson SKL är med via Skype och ger nätverket en omvärldsbevakning på äldreomsorgs- och hälso- och sjukvårdsområdet. Se bilaga 7. Omvärldsbevakning Megatrenders betydelse: globaliseringen, urbaniseringen, migrationen och demografin påverkar även äldreomsorgen. Digitaliseringen medför både möjligheter och risker, det kräver nya arbetssätt och investeringar. De största utmaningarna är finansiering, kompetensförsörjning och digitaliseringen. SKL 7(5)

8 arbetar med alla tre frågorna, Helena menar att SKL kan paketera sitt stöd bättre för att hjälpa kommunerna mer. Aktuella frågor/händelser som påverkar just nu: Aktuella utredningar: Översyn av socialtjänstlagen, kommunutredningen, tillitsdelegationens slutrapport, ny utredning regleringen av titeln undersköterska, utredningen God och nära vård. Regionaliseringen och utveckling av regionala stöd och samverkanstrukturer: Påverkan och inflytande för det kommunala uppdraget och stöd till socialtjänstens olika verksamheter. Diskussion pågår. Val 2018: vilka blir de hetaste frågorna? Utredningen Framtidens socialtjänst, S2017:03 Margareta Winberg är särskild utredare, ska lämna slutbetänkande senast 1 december Inga konkreta förslag har ännu kommit från utredningen. Förslag om förenklad biståndsbedömning och ny särskild boendeform DS2017:12: Lagrådsremiss i december, förslag from 1/ DS2017:68 kompletterande förslag mellanboende för äldre personer med hemtjänst som inte är trygga: Remissrunda avslutat, förslag from 2 april Proposition kommer efter valet. Annat som påverkar: Ny föreskrift från arbetsmiljöverket om arbetskläder i omsorgen, ikraftträdande under Underlag för Nationell demensstrategi, bereds nu av Socialdepartementet. 8(5)

9 Nya rekommendationer från Livsmedelsverket om mat för äldre, publiceras våren Bemanningsmiljarderna, 2018 sista året. Omställning från sjukhusbaserad vård till en vård och omsorg som är proaktiv och nära. Den kommunala hälso- och sjukvården fortsätter att växa, patientsäkerheten. From 1/ utökas insamling av data. Antal personer som får kommunal hälso- och sjukvård ökar sedan lång tid. Projekt: Sätt ljus på natten, avslutas 31/ kommuner har antagit rekommendationen. Flera kommuner i VG har inte antagit rekommendationen. Viktigt att så många kommuner antar rekommendationen och jobbar med frågan. Detta för att vi inte ska få en bemanningsföreskrift i framtiden. SKL vill ha diskussion kring hur vi gör bättre sociala insatser för äldre med psykisk ohälsa, missbruk, våld, demens, ensamhet nätverket samverkar gärna med SKL i den frågan. Nära vård SKL arbetar mycket med frågan. SKL behöver ge stöd i denna frågan, Emma Spak är samordnare. Medskick till SKL att de behöver ha personer med kommunal kompetens i skuggkansliet, med erfarenhet från hela landet. Digital mötesplats för chefer i äldreomsorgen. Maila Helena Henningsson om ni vill ha inloggningsuppgifter. TEMA VÄLFÄRDSTEKNIK OCH INNOVATION AllAgeHub: nuläget och workshop. Anna Mannheim Laurin ny projektledare och Ulrika Björner koordinator från AllAgeHub AllAgeHub har en etableringsfas under Under etableringsfasen ska AAH: utveckla, testa och utvärdera 9(5)

10 verksamhet. AAH har ett projektteam, ombud som finns i kommunerna, en ägarstyrgrupp, en bedömningskommitté och en utvecklingsgrupp med representanter från parterna. AAH har en interaktiv miljö där det finns möjlighet att prova produkter och tjänster samt diskutera implementering och etiska frågeställningar. Tar emot bokade gruppbesök med max 15 personer (går via ombuden). Det finns även en robot som man styr via ipad som går runt i miljön, så man behöver inte åka till AAH. Forskning: AAH kan sprida forskningsresultat, vara en plattform för att länka samman akademi och kommuner, vara part i forskningsansökningar, förmedla kontakter och ämnen för examensarbeten. Lärande: Lärmiljö med tex kurser, seminarier, konferenser, webbutbildningar och nätverk. Utmaningsdriven innovation: det behövs nya sätt att tänka och en djupare förståelse för vad som skapar värde. Fokus på att lösa rätt problem. En innovation behöver inte vara något som är nytt för hela världen, utan kan vara något vi har redan nu som används på ett nytt sätt. Det kan vara ett arbetssätt eller en metod. AAH roll i innovationsprocessen är att facilitera samverkan, kvalitetssäkra, sprida och kommunicera. Respektive kommun ska delta i genomförandet av minst ett idéutvecklingsprojekt under utifrån de utmaningar som är framtagna gemensamt. Det kan vara ett helt nytt projekt eller något pågående. Kommunerna kan arbeta tillsammans med andra kommuner. I mars drar ideutvecklingsprojekt igång. AAH vill gärna komma ut i kommunerna för att stötta kommunerna att komma igång med projekten. Ombuden har fått i uppgift att samordna kommunbesöken. Expo välfärd kommer vara i okt En tanke är att utveckla konceptet till mobila visningar ute i kommunerna för att möjliggöra för fler. 10(5)

11 Diskussion i nätverket: Implementeringen är det svåraste för kommunerna. Kunderna kommer springa ifrån oss i teknikanvändningen. AAH skulle kunna stötta i detta. Med GPSlarm kommer att vi tar ansvar för övervakningen, man ha en plan för hur man gör för att ta hand om larmen. Äldres tillgång till teknik är också ett problem, när de får testa vill de inte lämna tillbaka plattan. Vi får inte glömma det som finns mainstream, varför ska gå in och köpa detta när det redan finns facebook och instagram? Biståndshandläggarna borde ha ett underlag vad man kan erbjuda, de är första steget in till brukarna. WS: vad ser du för möjligheter med ideutvecklingsprojekten utifrån din verksamhet och hur vill du bidra för att realisera dessa möjligheter? Syftet och varför ska vi digitalisera, det är det som är svaret på alla frågor. Vi börjar se en baksida av digitaliseringen, det kostar, det blir dyrare. Vid nyproduktion behöver vi tänka innovation, att bredband ingår. Tänk teknik inte bara digital teknik. Hur hänger tekniklösningarna ihop med ekonomin. Hur räknar vi hem? Vi behöver hitta lösningar som ger effekt för de större volymerna. Hjälp med personnära insatser. De är kostsamma och det handlar om integritet, vi nyttjar inte detta så mycket. Varför låter vi hemtjänstpersonalen dammsuga när det finns annan teknik? Hjälp oss att tänka ett steg längre. Vad är omodernt redan? Köpa processer och utgå ifrån utmaningarna. Implementering och finansieringsmodeller. Ta dela av andras erfarenheter. Vad är aktuellt just nu? Mobilt arbetssätt, digitala kameror. Vi behöver kunna beskriva syfte och varför vi har tex kameror. Visualisera det vi är ute efter. Vissa saker ska inte vara valbara, vi jobbar på ett visst sätt. Titta över handläggarnas roll, hur ser utbudet ut? 11(5)

12 Hur kan vi hjälpa dagens åringar till att inte bli morgondagens kunder? Hur hålla dem friska? Rapport från Vårdanalys Ideutvecklingen, samlad arena för många projekt som underlättar spridningen. Vi dras gärna in i långa demokratiska kommunala processer. Vi behöver lansera det som inte finns idag också! Behöver stöd i att hitta smartare metoder för att arbeta mer kostnadseffektivt, nyttoeffekter-nyttorealisering. Stöd att bli mer stringenta att hänvisa till en viss teknik. Hjälp med att utvärdera dokumentation i mobilen. Måste också ha en realistisk bild av nyttan, det blir ett par år med ökad kostnad. Myndigheten för delaktighet har en välfärdsteknologisnurra där man kan lägga in och räkna ut vad man kan hämta in pengar på. Vid pennan, Linda Macke och Sara Nordenhielm 12(5)