Annelie Westlund, Lerum har slutat. Partille och Lerum har för närvarande var sin vakans i nätverket.

Transkript

1 NÄRVARANDE Ulrika Johansson Ann-Sofie Borg Helen Gillqvist Fredrik Forsberg Daniel Pus Margareta Larsson Karin Magnusson Maria Uhlman Tina Forsgren Carina Fransson Pia Berglund Lotta Jonzén Yvonne Gunnarsson Nord Arto Niskala Ale Ale Alingsås Alingsås Härryda Härryda Kungsbacka Lerum Lilla Edet Öckerö Anna Haglund Theresa Larsen Maria Ljung Förändringar i nätverket Annelie Westlund, Lerum har slutat. Partille och Lerum har för närvarande var sin vakans i nätverket. Vilka frågor upptar er mest just nu? Samtliga kommuner är påverkade av nya SAMSA och utskrivningslagen. Omställningen tar mycket energi, den snabba handläggningen är svår för biståndshandläggarna, flödet går snabbare. Bristen på korttidsplatser ökar. Oro för ökande kostnader för betaldagar. Utöver detta varierar det lite mellan kommunerna; Ekonomin är bekymmersam liksom det oklara politiska läget. Problem finns att rekrytera chefer. Nybyggnationer av äldreboenden fördröjs av 1 (5)

2 olika skäl. I någon kommun står man med tomplatser på äldreboenden medans man i någon annan har stor brist på äldreboendeplatser. Digitalisering och utveckling av välfärdsteknik pågår men det tar tid och är svårt att få ihop med budgeten. Handlingsplan IBIC och arbetet med nytt planeringsoch uppföljningssystem (utförd tid) är också en viktig fråga just nu. Välfärdsteknik och innovation Rosanna Björklund, e-samordnare på /VästKom, informerar om det pågående arbetet med att samordna drift och förvaltning av välfärdsteknik. En förstudie har gjorts för att se hur vi i Västkoms upptagningsområde ska kunna samarbeta kring välfärdsteknik. Förstudien omfattade kommuners äldreomsorg, funktionshinder, individ- och familjeomsorg samt hälso- och sjukvård. Förstudien visade bl.a. att kommunerna behöver stöd vid implementering av välfärdsteknik. Resultatet blir ett framtagande av ett välfärdscentrum som kan stödja kommunerna med detta; SIV system och implementeringsstöd av välfärdsteknik. SIV ska kunna stödja med expertis kring välfärdsteknik, implementering, upphandling och avtal. Exempelvis kan man ha implementeringskit för införandet av en viss produkt, exempelvis trygghetskameror. Man ser över hur man i detta kan dra nytta av eller samverkan med andra aktörer såsom AllAgeHub, V s innovationsplattformar, Hjälpmedelscentralen och FVM (Framtidens vårdmiljö) och andra. Tidplanen är inte klar, men det är viktigt att ha en snabb process eftersom det byggs upp många strukturer just nu. Det blir svårare att hitta samverkansformer om kommunerna har egna varianter. Samverkan sker hela tiden med kommunerna via VästKoms strukturer. Nätverket beslutar att bjuda in Rosanna igen då arbetet kommit lite längre. Rosannas presentation bifogas. Förebyggande, hälsofrämjande samt hälso- och sjukvård Jeanette Andersson, processledare på VästKom, informerar om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Jeanette har ett uppdrag att samordna detta för 49 kommuner. Det finns också lokala processledare inom vårdsamverkan som ska stödja införandet mer lokalt. SIP ses över och planer finns på att ta fram tre indikatorer för när SIP ska initieras och vara ersättningsgrundande (för PV). Kommunforskning i Väst kommer att göra följeforskning på det förändrade arbetssättet vid inoch utskrivning och bl.a. titta på den enskildes upplevelse. Nätverket kommenterar att antalet SIP har ökat då primärvården tar fler initiativ till detta. Ibland upplevs SIP initieras då behovet mer är att ses som avstämningar. Nätverket lyfter även svårigheten att samverka med slutenvården och Jeanette uppmuntrar kommuner att gå samman i detta arbete då slutenvården har svårt att på ett bra sätt bemöta varje enskild kommun. En annan svårighet som kommunerna upplever är att hemgångsdatumet ändras ofta och sent. Detta tar stora resurser i anspråk hos kommunerna. 2 (5)

3 Vid frågor som rör den nya rutinen/samverkan vid in- och utskrivning har vi stöd av våra lokala processledare. Dessa är för vårdsamverkan i SAMLA: Lena Arvidsson. För Kommun och Sjukvård i samverkan i sområdet: Björn Gunnarsson. För SIMBA är det Annika Andersson. Jeanettes presentation bifogas. Personal och kompetensförsörjning Therese Lindén, planeringsledare för IBIC i s stad (tidigare SAS i Kungsbacka) berättar om hur IBIC används och kan användas. Den första vägledningen kring IBIC var svårtillgänglig. Senare versioner är bättre och ger ett tydligare stöd. Chefen är nyckeln och bärare av modellen. Ofta styr våra IT-system hur vi arbetar med IBIC när det borde vara tvärtom. Vi behöver hitta en samsyn kring hur vi ska arbeta med våra IT-leverantörer. Det har funnits och finns en tilltro i att IBIC ska lösa alla problem vilket ej stämmer. Det stora jobbet är att förändra värdegrunden. Även dokumentationsskyldigheten har förändrats och utökats de senaste åren. Therese påminner om att införandet av nya verksamhetssystem tar tid snarare år än tre. Det finns stora vinster med IBIC när det gäller att kunna göra uppföljningar via ICF-koder. Man kan t.ex. tydliggöra kostnader/vinster med en viss insats i förhållande till införandet av välfärdsteknik. SKL driver ett digitalt samarbetsrum för de som arbetar med att utveckla IBIC. Har idag 348 deltagare. Thereses presentation bifogas. Omvärldsbevakning Vårdanalys erbjuder en konferens kring personcentrerad vård, Omställning pågår (länk) den 14 november kl För den som vill delta men inte har möjlighet att åka till Stockholm erbjuder en webbsändning av konferensen på. Anmälan om deltagande via mail till Anna Haglund senast den 9 november. SKL har gått ut med information om att en förändring kommer ske kring förvaltning av kvalitetsregister bl.a. Palliativa registret och Senior Alert. Svar kring detta kommer i juni 2019, till dess blir det troligen en avgift till kommunerna för att förvalta registren. Rebecka Arman, forskare på Handelshögskolan, håller tillsammans med på med en studie kring den kommunala hälso- och sjukvården. Denna väntas vara klar i februari (5)

4 Jenny Rangmar, forskare på, gör en kartläggning kring behov och möjligheter till kvalitetsuppföljning av den sammanhållna vården av äldre som man har i SAMLA. Även denna studie väntas vara klar i februari (ovanstående punkter kring dessa intressanta uppdrag hanns ej med på nätverksträffen, men bevakar och återkommer med mer information) Förslaget till lunch-lunch den 7-8 februari mottas positivt och kommer att bestå av en tur till Stockholm med målet att göra ett studiebesök på Stureby vård- och omsorgsboende/verklighetslabb samt att besöka SKL. Förutom dessa studiebesök kommer vi att hinna mötas och utbyta erfarenheter med varandra i nätverket. Nätverkets medlemmar får gärna inkomma med önskemål kring innehåll vid SKL-besöket. Separat inbjudan med mer detaljer kommer. Övriga punkter Anna informerar om AllAgeHub. 400 personer var anmälda till Expo Välfärdsteknik som i år hölls i GoCo Valley lokaler i Mölndal. Alla kommuner fanns representerade som besökare. 18 företag presenterade sina produkter inom Välfärdsteknik. Den interaktiva miljön finns nu i Johanneberg och alla kommuner är välkomna. Det pågår också ett innovationsarbete i flera kommuner som stöds av Carolina Fornell i AllAgeHub. Vad har nätverkets medlemmar för erfarenheter av AllAgeHub och vad önskar man framöver? Man upplever som chef att man kan vara mer aktiv men att arbetet med att utveckla välfärdsteknik tar tid och energi. Man är beroende av energiska medarbetare. Chefer behöver inspirera. Man saknar en organisation i kommunerna som stödjer arbetet. Några kommuner jobbar intensivt med innovationsprojekt men man har kommit olika långt i olika kommuner. Man saknar wifi på många äldreboende vilket hindrar utvecklingen. Det är viktigt att politikerna är med och att man får resurser och tid att arbeta med frågan. Carolina Fornell ska bjudas in till kommande nätverksträff och berätta om de projekt som startats upp i kommunerna detta kan ge ytterligare inspiration och idéer. Fråga har ställts till nätverket kring deltagande i Palliativa nätverket och det föreslagna nätverket kring Systematisk uppföljning. Kommunerna har i vissa fall inte besvarat frågan och några kommuner önskar mer information för att ta ställning. Tillkommer även fråga kring fortsatt deltagande i Nätverket förebyggande och hälsofrämjande. Om nätverken ska kunna drivas 2019 behöver svar lämnas snarast. Se separat mail skickat Tema Hälso- och sjukvård har tagit fram ett förslag på upplägg för tematräffar utifrån nätverkets önskemål att hinna fördjupa samtalet i bl.a. hälso- och sjukvårdsfrågor. En första kommer träff att hållas på eftermiddagen den 7/12, efter ordinarie nätverksträff. Vid detta tillfälle kommer en av punkterna vara att bestämma om fortsättningen. En beredningsgrupp ska ta fram punkter. I skrivande stund har beredningsgrupp hållits och man fattade beslut om att 4 (5)

5 Tematräffen den 7/12 ska ha fokus på den nya processen för utskrivningsklara eftersom detta just nu är en stor fråga för alla kommuner. Träffen kommer därför inte att ha ett specifikt hälso- och sjukvårdsfokus utan hela kedjan med alla kommunala aktörer omfattas. Separat inbjudan kommer. Tider för februari studieresa till Stockholm 4 april kl maj kl sept kl okt kl dec kl 9-12 Vid protokollet: Theresa Larsen / Anna Haglund Utredare respektive Planeringsledare Äldreomsorg 5 (5)