Minnesanteckningar nätverksträff

Transkript

1 Minnesanteckningar nätverksträff torsdagen 23 maj kl Närvarande: Helen Gillqvist Alingsås Fredrik Forsberg Alingsås Tina Forsgren Härryda Carina Fransson Härryda Lotta Jonzén Lerum Marie Blomqvist Lerum Mona Månsson Göteborg Stad, Centrum Daniel Pus Göteborg Stad, V.Hisingen Agneta Caderoth Åstedth Göteborg Stad Majorna-Linne Karin Magnusson Stadshuset Göteborg Susanne Albinsson Stenungsund Cecilia Malm Stenungsund Arto Niskala Öckerö Maria Ljung GR Anna Haglund GR Karin Westerberg GR Beredningsgrupp: Nätverkets beredningsgrupp bestående av Agneta Caderoth-Åstedt, Göteborg och Fredrik Forsberg, Alingsås tillsammans med Maria Ljung och Anna Haglund från GR utökas med Carina Fransson, Härryda. Beredningsgruppen hanterar dagordning och innehåll för såväl nätverksträff som tematräff hälso- och sjukvård. Tema Kompetensförsörjning Presentation av utredningen kring Servicevärdar / Maryam Wahlund, GR arbetsmarknad Uppdraget att utreda rollen servicevärd kom från socialcheferna i GR-kommunerna. 1 (7)

2 en till uppdraget var att det finns stora rekryteringsutmaningar utifrån demografin, fler äldre och fler barn fram till Personer i arbetsför ålder kommer att minska och det behövs mer arbetskraft framförallt inom det sociala området. Ca personer kommer att behöva rekryteras inom GR-kommunerna. SKL har tagit fram 9 fokusområden för att kunna möta rekryteringsbehoven; - Förläng arbetslivet - Använd kompetensen rätt - Bredda rekryteringen - Underlätta lönekarriär - Utnyttja tekniken - Skapa engagemang - Marknadsför jobben - Visa på karriärmöjligheter - Låt fler jobba mer Servicevärd en ny roll? Den finns inom andra områden och kräver ingen vård och omsorgsutbildning. En utredning kring Assisterande tjänster mynnade ut i tillsättandet av en arbetsgrupp som skulle se över möjlighet och hinder vilket sammanställts i rapporten Förslag på ny befattning Servicevärd. Serviceassistenter har funnits i Göteborg och man har kommit fram till att de man inte behöver ha gymnasieutbildning - det är för hög nivå för målgruppen. Det behövs inte någon vård- och omsorgsutbildning. Förslaget är att man istället ställer krav som lämplighet, kunskaper i svenska språket och att det finns handledning på arbetsplatsen. Diskussion om att det blir att gå tillbaka till det vi ville ifrån och att man tappar helhetsperspektiv kring den äldre personen. Rätten till heltid överenskommelse mellan SKL-Kommunal från Har ni tänkt på det i rapporten nej. Verkligheten måste vi förhålla oss till, hur man jobbar med team, det är långt kvar. Biträdesrollen är ju väldigt likt serviceassistent och därför har Gbg lagt den på is från årsskiftet En annan utmaning är husets utformning som kräver olika personalbemanning. Örebro har inför rollen och använder den på flera enheter inte bara på avdelningsnivå. När det gäller hemtjänsten, om fler ska göra besök blir det mer restid och den kostar. Det måste man ta med i beräkningarna. Man måste våga differentiera lönerna, måste göra usk-rollen mer attraktiv och till en spetskompetens. Detta kan vara ett sätt. Om man differentiera lönerna måste också uppdraget se olika ut. Vi måste våga tänka om och tänka nytt i den situation som vi snart är i. Arbetsgruppen kom också fram till att det bör vara en övergripande befattning så att det lika ut mellan kommunerna, det blir annars svårt att söka tjänster utanför egna kommunen. Regionen ligger långt framme att pröva och det finns på flera sjukhus. Nästa steg är att fortsätta diskussionen med socialchefernas temagrupp för att bestämma om och hur man ska vidare med uppdraget. Se även bilagor; Förslag på ny befattning Servicevärd, Rapport kartläggning om assisterande tjänster, Presentation servicevärd samt SKL s rekryteringsrapport 2 (7)

3 Presentation av ESF-ansökan språkkompetens / Ann-Cathrin Gilbertsson, regional processledare för vård- och omsorgscollege, GR utbildning Den demografiska utvecklingen i kombination med ett lågt söktryck på vård- och omsorgsutbildningarna gör att vi måste hitta nya lösningar samtidigt som vi måste ge rätt förutsättningar för befintliga och kommande medarbetare. Det är från vuxensidan som de nya anställda kommer och många med bristande språkkunskap. Svårigheter att kommunicera kan leda till frustration, missförstånd och bristande kvalitét. Anci ger en bild av hur det ser ut och ett historiskt perspektiv på hur det sett ut från ESF-rådet utlyser medel på 55 miljoner, som skulle kunna riktas mot en utveckling och kompetenshöjning i språkkompetens inom vård- och omsorg. Förslaget Genom att höja kompetensen i en hel personalgrupp kring språkkompetens ska befintlig och nya medarbetare ges bättre förutsättningar att kommunicera och därmed en högre kvalitét för brukarna. Förslaget är att utbildningsinsatserna ska komma ut till de anställda och involvera hela arbetsgruppen. En riktad insats till hela personalgruppen och enskilda individer kan läsa upp t.ex. läsa upp språkkunskap. Minst två kommuner måste vara intresserade för att det ska kunna genomföras. Medfinansiering om 33% krävs. Denna förväntas ges i tid (ej pengar). Diskussion i gruppen Gruppen bekräftar att den beskrivna bilden av språksvårigheter finns och är en utmaning. Den föreslagna lösningen verkar bra. Särskilt bra att man satsar på att förlägga utbildningsinsatsen hos verksamheterna. Frågor, intresseanmälan (ej bindande) eller inspel tas tacksamt emot av ann-cathrin.gilbertsson@goteborgsregionen.se, telefon: Senaste den 20 juni vill Anci ha in intresseanmälan. Se även bilagor; Presentation ESF språkombud, Intresseförfrågan om samverkan ESF-projekt Kompetensförsörjning och välfärdsteknik / Agneta Caderoth Åstedt och Fredrik Forsberg Agneta och Fredrik lyfter fram vikten av att implementera tekniken som finns i våra verksamheter för att klara utmaningarna i rekrytering och personalbrist i framtiden. Vi behöver tänka kompetenshushållning och effektivisering. Vad är mekanismerna som gör att vi inte gör? Att det inte går snabbare fram? Vilka är hindren? Diskussion kring trygghetskameror, larm och tillsyn. Teknik och juridiken sätter hinder. Olika verksamheter måste samarbeta. Många gånger kan exempelvis införandet av trygghetskamera vara en myndighetsfråga och inte en utförarfråga. Stenungsund har ändrat till att det alltid ligger på utföraren. 25% av brukarna i Stenungsund har tillsyn via kamera. I Mölndal har man infört begreppet digitalt först. Regeringen har tillsatt en utredare; Peter Larsson, som bl.a. ska se över vilka hinder som finns i kommunerna så att dessa om möjligt undanröjs. GR har planer på att bjuda in Peter Larsson någon gång i höst. 3 (7)

4 Post och telestyrelsen har tagit fram en digitaliseringssnurra som stöd för kommunerna i att beräkna kostnader/vinster med införandet av några välfärdsteknikprodukter. Se länk; Digitaliseringssnurran Länk till den pågående utredningen om välfärdsteknik: Utredning om välfärdsteknik i äldreomsorgen Se även bilaga; Presentation GBG utredning om välfärdsteknik Tema Forskning och utveckling Återkoppling görs kring nätverkets framtagna FoU-behov från föregående möte se minnesanteckningar Presentation av erbjudande Flexitforskare välfärdsteknik / Margareta Forsberg, FoU-chef Riksbankens jubileumsfond utlyser i samarbete med GR/FoU i Väst medel för att knyta ihop forskning och praktik. Nuvarande utlysning har fokus på digitalisering (se bilaga) vilket stämmer väl överens med de behov och utmaningar som kommunerna står inför då det gäller att införa digital teknik/välfärdsteknik. Erbjudandet Forskaren kommer att vara anställd under tre år och fonden täcker 75% av kostnaderna. Motfinansiering behövs och beräknas (beroende på lön etc.) till ca kr och delas då på deltagande kommuner. Exempel på frågeställningar i utlysningen kan justeras/spetsas till. Utlysningen gick ut 3 maj. Deadline för forskare att söka är den 18 juni. Jubileumsfonden gör en första granskning och rangordning efter bedömning av vetenskaplig kvalitet. Därefter involveras FoU i fortsatt urvalsprocess i augusti. Här inbjuds representanter för kommunerna att delta. Forskningen beräknas starta första halvan Förslaget har också lyfts till styrgruppen för AllAgeHub, där det mottogs positivt, och kommer även att tas upp i socialchefsnätverket på GR. Detta är en chans för GR-kommunerna att få stöd av en forskare exempelvis i frågor som kan kopplas till digitalisering i samband med kompetensförsörjning, nära vård eller andra förändringar som pågår. Frågan ställs till nätverket om någon kan tänka sig att delta i den grupp som tittar igenom forskningsansökningarna. Svar kan lämnas till Margareta eller Anna efter mötet. Har man synpunkter, frågor eller är intresserad av att medverka, kontakta margareta.forsberg@goteborgsregionen.se eller anna.haglund@goteborgsregionen.se Se även bilagor; Presentation Flexitforskare och Utlysning Flexitforskare Förslag på framtida forskning / Lisbeth Lindahl, FoU i Väst Projekt DIABAHS (Dialog Bygg Hållbart för Seniorer) kommer att avslutas och redovisas med en rapport till hösten. Det som framkommit leder till nya frågeställningar som kan vara värdefulla att 4 (7)

5 undersöka. T.ex. så ser man en tendens till att de som flyttar till en senior- eller trygghetsbostad har minskat sitt behov av hemtjänst 6 mån efter inflyttning. Några har dessutom flyttat från korttidsplats. För att bekräfta tesen om att en flytt till en bättre lämpad bostad minskar behovet av äldreomsorg, behövs dock ett större material. För att säkerställa svaren (det finns felkällor med att fråga enskilda) vore det bättre att få information från biståndshandläggare/äldreomsorgen. En fråga som kom från äldrechefsgruppen är att de även vill undersöka om boende i en trygghetsbostad bidrar till minskad inflyttning till särskilt boende. Det är möjligt att kombinera olika frågeställningar i studien. Flytt till en mer hälsofrämjande miljö innebär potentiellt stora vinster för enskilda, närstående och kommunen och är ett sätt att möta framtidens utmaningar. Fråga till nätverket Finns det intresse att delta i en dylik studie? Första steget är att samla en mindre grupp med kommunrepresentanter i höst som formulerar frågor. Gärna många kommuner med. Frågan är om biståndshandläggarna skulle kunna mäta/ställa en fråga extra? Diskussion Intressant idé. Rent tekniskt bör detta kunna fungera för biståndshandläggarna, men det tar tid Finns det statliga stödet för trygghetsboende kvar - ja det finns. Definitionen på trygghetsboende: Det ska finnas en samlingslokal samt personal vissa timmar. Nu finns också möjligheten för kommunen att ha trygghetsboende som insats. Syftet med att införa detta alternativ från statens sida var ursprungligen att stödja mindre kommuner där det inte finns några byggherrar som skapar trygghetsbostäder. Vad innebär det för kostnader? FoU i väst kan söka forskningsmedel för att genomföra en studie om det finns ett intresse. Detta blir steg 2 efter årsskiftet. Deltagande? Det är inte krav på att man har seniorbostäder/trygghetsbostäder i kommunen, för egentligen kan man vidga frågan till att undersöka äldres flyttningar och samband med behovet av äldreomsorg. Lisbeth återkommer med frågan efter sommaren om deltagande i en liten planeringsgrupp som träffas vid ett möte (bör även inkludera biståndshandläggare). I den lilla grupp som träffas kan de medverkande vara med och formulera vilka frågor som ska undersökas. Exempelvis undersöka om de som bor på trygghetsboende i mindre utsträckning flyttar till särskilt boende. Se även bilaga: Presentation om framtida studie om effekter av äldres flyttningar Pilotprojekt KPB i Härryda / Carina Fransson, områdeschef hälso- och sjukvård och Lars-Göran Lindh, enhetschef hälso- och sjukvård / Härryda Härryda ville testa sin självbild och få siffror på verksamheten inom hälso- och sjukvård. Man hade en önskan att jämföra sig med andra, gärna kommuner som inte är de gamla vanliga. Ett annat syfte var också att lyfta fram den kommunala hälso- och sjukvården. Pilotprojektet 7 kommuner (vara en stadsdel) deltog. Totalt 5500 individer i alla kommuner studerades. 5 (7)

6 Använde sig av tidsschabloner (ej verklig tid) i mätningen. Gemensamma dagar och utrymme för diskussion. Vad fick vi veta? 5% av patienterna står för 20% av kostnaderna. 48% står för 80% av kostnaderna. Utmärkande för Härryda: Högre andel dyra patienter och en lägre andel billiga patienter. Vad berodde detta på? Troligen är det så att man i Härryda inte skriver in så lätt som i många andra kommuner. Intressant att reflektera kring. Andel delegerad tid skiljde sig mellan kommunerna. Vad beror detta på? Alingsås tittat på den totala tiden som delegeras ibland utförs uppgifter som man inte anger pga. att den tiden bakas in i många andra insatser. Schablonerna ser väldigt olika ut i de olika kommunerna behöver tänka in detta i bedömningen. De olika kommunerna hade olika rutiner och traditioner. Härryda hade 71% delegerad tid låg relativt högt. Ej dragit så stora slutsatser kring AT/FT så litet underlag i Härryda att det var svårt att dra slutsatser och tolka resultatet. Det var viktigt att alla kommuner mätte samma sak. Kan vi få svar på om vi är rätt bemannade? Detta var ett önskemål från kommunen. Härryda hamnade i mitten skönt, blev ingen stor fråga. Det fanns en oro innan att personalen skulle behöva fylla i siffror etc, men det upplevdes ändå positivt att äntligen få visa vad hsv är. Acceptans också då man visste att det var en begränsad tid. Man fick frågor att fundera på, kände stolthet, fick ett material att bygga vidare på Kul att jämföras med andra kommuner än de gamla vanliga. Det blir eventuellt en fortsättning med stöd av konsultföretaget Ensolution. Inget beslutat ännu. Se även bilaga; Presentation Pilotprojekt Härryda Övriga punkter Undersköterska - Skyddad titel Socialdepartementet har lagt ett förslag att rollen undersköterska blir en skyddad titel. Detta kommer i så fall att träda i kraft fr.o.m Remiss på förslaget kommer att skickas ut till kommunerna. Viktigt att svara på denna. Länk till Socialdpartementet om förslaget skyddad titel undersköterska Miljöprojekt resurssmart äldreboende / Elin Svensson, GR miljö och samhällsbyggnad 10 av GR kommunerna deltar i projektet. Nu finns det möjligheter att sprida och stötta. Intressant är resultatet: Hos 29 äldreboende 246 ton mindre avfall det har gett bättre arbetsmiljö, besparingar och bättre miljö. Det finns en stor potential att minska avfallet. Personalen är med och påverkare vad man kan ändra på för att minska avfallet. Det blir inte så mycket mer tidsåtgång. Elin ser gärna att fler äldreboenden deltar! Nästa startträff är den 28 augusti. Inbjudan till denna bifogas anteckningarna. Vid frågor, kontakta gärna elin.svensson@goteborgsregionen.se 6 (7)

7 Tematräff Hälso- och sjukvård l Det beslutas att minnesanteckningar ej förs av GR på dessa tematräffar. Detta eftersom träffarnas syfte är fördjupning och diskussion och att frågor av nätverkskaraktär ska lyftas in i nätverket. Var och en som deltar för egna anteckningar om så önskas. Nedan följer en lista på vilka punkter som togs upp: Fråga om utskrivningsklara Anette Johannesson, kommunens representant i Västkom berättar om sitt uppdrag In- och utskrivning Mobil hemsjukvård/närsjukvårdsteam Hälso- och sjukvårsavtalet Strukturen för samverkan gås igenom (läggs som bilaga) Diskussion om SIP 7 (7)