Anteckningar från nätverket för äldreomsorgschefer samt hälso- och sjukvårdschefer i GR-kommunerna

Transkript

1 Anteckningar från nätverket för äldreomsorgschefer samt hälso- och sjukvårdschefer i GR-kommunerna Nätverket ska driva strategiska regionala utvecklingsfrågor som bidrar till bättre förutsättningar för att möta den demografiska förändringen med en åldrande befolkning samt för att utveckla framtidens äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Under vill nätverket prioritera följande frågor att kraftsamla sig kring:

2 Anteckningar Linda Macke Nätverk: Äldreomsorgschefer samt hälso- och sjukvårdschefer Närvarande: Sonny Dahl Fredrik Forsberg Helen Gillqvist Lotta Jonzén Maria Uhlmann Karin Magnusson Sandra Hulten Johansson Daniel Pus Annika Strandberg Noomi Holmberg Elisabeth Sjöberg Carina Fransson Tina Forsgren Susanne Albinsson Lilian Bohlin Mariette Petric Christina Wadell Camilla Andersson Yvonne Gunnarsson Nord Alingsås Alingsås Alingsås Lerum Kungälv Kungälv Härryda Härryda Stenungssund Tjörn Mölndal Mölndal Mölndal Lilla Edet Sara Nordenhielm Karin Westberg Linda Macke Johanna Gustafsson GR Välfärd GR Välfärd GR Välfärd praktikant GR 1. Inledning och återkoppling från förra mötet 2. Omvärldsbevakning Bemanning särskilt boende Pilotprojekt i s Stad om biståndsbedömning på särskilt boende med utgångspunkt i SKL:s rekommendation om För arbete med ökad kvalitet i särskilt 2(5)

3 boende. Christina Änglehed och Ingegerd Hägnsten SDF Askim-Frölunda- Högsbo berättar om det pågående arbetet. Se PDF-bilaga och bildspel. Bakgrunden är ett uppdrag till äldreomsorgens myndighetsenhet i SDF Askim- Frölunda-Högsbo att göra en studie med huvudsyfte att ta fram exempel på hur biståndsbedömning kan utföras i särskilt boende. Studien genomfördes på Granlidens och Uggledals äldreboenden med utgångspunkt i Kungsbackas äldreomsorgsmodell för inflyttning på särskilt boende. VaBeMa, ett verktyg för att mäta kringtid och tid för insatser, användes i studien. Metod: hembesök av biståndshandläggare på särskilt boende. Samtalet med den enskilde alternativt anhörig eller kontaktperson tog cirka en timme och utgick från IBIC och de elva livsområdena. Resultatet visade att de flesta boende på Granliden hade ett omsorgsbehov på 10 timmar per vecka och på demensenheten timmar per vecka. Kvinnorna hade större omsorgsbehov. På Ugglebo hade de flesta behov upp till tio timmar. Totalt timmar per person per månad för samtliga SOL-insatser. Reflektioner från hembesöken: All fast personal bemötte dem bra. Omgivningsfaktorer är viktiga och varierar (t.ex. om det är backigt så det blir svårt för anhöriga att köra med rullstol, eller det finns ingen affär i närheten som mål med promenaden). Flera uppgav att det tog för lång tid för personalen att svara på larm vilket kan påverka känslan av trygghet. Känslan av ensamhet finns även på säbo och påverkas av hur grannarna mår eller att boende avlider. Anhöriga önskar speciellt på demensenheter att personalen gör sina resurspass på sin avdelning. Positivt med facebookgrupper, speciellt på demensenheterna. De äldre uppskattade besöken från biståndshandläggare, några var frågande. Fortsatt arbete: uppföljningsunderlag lämnades utan tidsangivelse till den enskilde. Enhetschefen får underlaget med tidsangivelse som blir utgångspunkten för en ny genomförandeplan. Parallellt lägger personalen in behoven i VaBeMa (enda systemet som visar kringtid och tid på säbo, tar ockå hänsyn till hur säbo ser ut, dvs avstånd, logistik), ta fram bedömningsskala som hjälp för att räkna ut årsarbetartalet som utgår från den enskildes behov. AFH har inte haft behov av att öka bemanningen på säbo. Det har varit svårt för personalen att ställa om till ett nytt arbetssätt. Arbetssättet väcker frågor kring hur behöver vi jobba och vad är min roll. Personalen har haft två heldagar för detta. Det har blivit fokus på andra frågor än stress eller att man inte hinner med sina arbetsuppgifter i arbetsmiljöenkäten. AFH ska jobba vidare med alla enheter. Två nya biståndshandläggare anställs för resterande av de 650 som bor på säbo i stadsdelen. Prognoser för boenden inom funktionshinder- och äldreområdet På uppdrag av socialchefsnätverket genomför GR en kartläggning av arbetet med prognoser för boenden inom funktionshinder- och äldreområdet. Nyckelpersoner i respektive kommun kommer att intervjuas. Kartläggningen ska resultera i en skriftlig rapport som nätverket kommer att få ta del. Johanna Gustafsson, 3(5)

4 praktikant från förvaltningshögskolan på GR, genomför kartläggningen med handledning från Sara Nordenhielm. Pågår under hösten. På gång inom hälso- och sjukvård, Linda Macke Se bifogade bilder. Utveckling av den nära vården nationellt och regionalt Nationellt Samordnad utveckling för god och nära vård S 2017:01 Den särskilda utredaren Anna Nergårdh har i uppdrag att utifrån betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Förslag på målbild: att förflytta dagens sjukhustunga system till en ny första linjens hälso- och sjukvård med primärvårdens kompetenser som bas, men i samspel med sjukhusvård och kommunala insatser i ett nätverk som utgår från patientens behov. Delbetänkande två kommer i juni 2018 och där ingår bl.a. att belysa primärvårdens gränssnitt mot såväl egenvård som samverkan med kommunala aktörer, Primärvård NU mm. Slutbetänkandet kommer mars GR har till utredaren påtalat vikten av att titta på övervältringseffekter och konsekvenser för den kommunala hälso- och sjukvården som kan öka då mer vård flyttas närmre invånaren. Behövs skatteväxling? Utredaren tror att det kommer bli konsekvenser för kommunal hälso- och sjukvård och hoppas på ett tilläggsdirektiv gällande det. Kommunalförbunden i Västra Götaland bjuder in Anna Nergårdh och Emma Spak SKL i höst/vinter för presentation av delbetänkandet samt input från kommunerna gällande konsekvenser för kommunal hälso- och sjukvård. Regionalt Nära vård VGR har tagit fram en strategi och en handlingsplan för omställning av hälso- och sjukvården i VGR. Det handlar om att utveckla den nära vården, koncentrera vård för bättre kvalitet och tillgänglighet, utveckla digitala vårdformer och tjänster samt fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Operativa styrgruppen Nära vård är en del i omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Gruppen ska arbeta med att utveckla den nära vården. Det innefattar mobil hemsjukvårdsläkarfunktion, utveckling av annan mobil sjukvård, stärka första linjens vård vid psykisk ohälsa, utskrivning från slutenvård, utveckling av specialistsjukhus/närsjukvårdscentrum och kompetensförsörjning i primärvården. Kopplad till styrgruppen finns från augusti i år en kommungrupp. Representanter i den är från GR-området Kristina Nyckelgård s stad och Linda Macke GR. Förslag till överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen kring Munhälsa uppsökande och nödvändig tandvård. Genom gång av förslaget, se bildspel. 4(5)

5 Kommentar: på mötet väcktes frågan om att alla +85 skulle få nödvändig tandvård. Linda har kikat närmre på detta. Från den 1 januari 2017 är tandvård är avgiftsfri för den som är 85 år eller äldre, men det gäller inte alla som är 85 år eller äldre utan enbart för dem som behöver nödvändig tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, tandvård som led i en sjukdomsbehandling och tandvård när det finns ett stort behov av personlig omsorg. Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Processledare för arbetet är Maria Grip VGR och Linda Macke för VästKom. Under hösten kommer förankringsarbete gällande den ekonomiska modellen och arbete med plan för implementering vara i fokus. Processledarna kommer till SRO den 22/9 föreslå att införandet av överenskommelsen förskjuts till september Nyhetsbrev kommer inom kort. 3. Personal- och kompetensförsörjning Kort information om förslag i regeringens budgetproposition om statsbidrag som särskilt bidrar till att minska arbetslösheten inom skola, vård och omsorg. Totalt 42 miljoner för GR-kommunerna. Läs mer här. För att ta del av statsbidraget behöver krav kring ett visst antal extratjänster vara uppfyllda. Statsbidraget kommer kunna användas fritt av kommunerna. De kan till exempel gå till att anställa fler i skola, vård och omsorg, men också till ökade möjligheter till handledning vid nyanställningar eller insatser för att förbättra arbetsmiljön. Sara lyfter frågan om det kan finnas intresse för regional samordning. T.ex. kan medlen användas till gemensamma kompetensutvecklingsinsatser utifrån kommunernas behov. GR bevakar frågan och återkommer till nätverket. Fråga från VO-college om regionala dialoger för nationellt likvärdig YHutbildning inom äldreomsorgen. VO-college önskar ha regionala dialoger på 1,5h om vad som är viktigt innehåll. Beredningsgruppen föreslår istället att VO-college tar fram ett förslag som nätverket ska ta ställning till, vilket nätverket bifaller. 4. Förebyggande och hälsofrämjande arbete Ingen fråga att behandla denna gången. 5. Välfärdsteknik På gång inom AllAgeHub En ny interaktiv webbplats är på gång inom några veckor där man ska kunna boka besök i visningsmiljön och med en digital anslagstavla som möjliggör nätverkande. Under hösten anordnas två workshoppar kring kommunernas utmaningar och behov gällande välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer. Tanken är att nyckelpersoner på hemmaplan genomför ett förarbete. Resultaten från workshopparna blir utgångspunkten till arbetet i AllAgeHub framöver, så det finns stora möjligheter att påverka. 5(5)

6 Förstärkt bemanning i visningsmiljön och processledare för innovation är på plats. Theresa Larsson lämnar som projektledare fr.o.m. 1 okt och ny projektledare rekryteras just nu. 6. Innovation Mölndals stad berättar om sin satsning på ett hälsofrämjande ledarskap inom vårdoch omsorgsförvaltningen. David Mattson, hälsopedagog berättar om sitt uppdrag med fokus på att få ner sjukfrånvaron och öka frisknärvaron. Fokus i det hälsofrämjande arbetet är att arbeta mot hälsoinspiratörer, aktivitetskalender och det hälsofrämjande ledarskapet. Se bifogade bilder. Hälsoinspiratörerna får en tvådagarsutbildning, de har nätverksträffar varannan månad, totalt 16h/år. Utöver detta 2 h á 11 mån att fritt nyttja till vad som behövs göra i hälsoinspiratörsuppdraget. Mölndal har en aktivitetskalender för vård och omsorg och tekniska förvaltningen med föreläsningar, stavgångskurs, självförsvarskurs, grottkrypning, aw med stand up, höstvandring, lär känna ditt Mölndal och crawlkurs. Hälsofrämjande ledarskap kräver att man arbetar långsiktigt och systematiskt. Cheferna får en tredagarsutbildning i coachande salutogent ledarskap samt team och gruppcoaching. Cheferna går på två workshops per år för att hålla arbetet levande och utveckla det hälsofrämjande ledarskapet, erfarenhetsutbyte och inspiration. HälsoGReppet är medfinansiär till workshoparna. David ha fått bra respons från deltagande chefer. Det är för tidigt att se resultat, men tendensen är att sjukfrånvaron är på väg ner. David har även iakttagit arbetsgrupper och chefer i olika situationer och kunnat ge feedback till cheferna hur man agerar. Mölndal satsar också på att chefsförtäta för att få förutsättning att arbeta hälsofrämjande. 7. Övrigt Eventuellt flytta på mötet den 26 okt på grund av krock med Äldreomsorgsdagarna. Nätverket vill ha kvar datumet. GR önskar träffa ledningsgrupperna för vård- och omsorg ute i kommunerna för att fånga upp aktuella frågor. Hör av er till Sara Nordenhielm för att boka in lämpliga tider. Mötestider för nästa år, Sara skickar ut via Outlook. Vill nätverket ha lunch till lunch 2018? Det vill nätverket, kanske kombinera med studiebesök. Vid pennan Linda Macke 6(5)