IBIC i Särskilt boende - En studie om uppföljningar av äldres behov av hjälp på Granliden och Uggledals äldreboende

Transkript

1 2016 IBIC i Särskilt boende - En studie om uppföljningar av äldres behov av hjälp på Granliden och Uggledals äldreboende Ingegerd Hägnesten Christina Molander Göteborgs stad

2 INDIVIDENS BEHOV I CENTRUM- i Särskilt boende INLEDNING och BAKGRUND Det har under många år diskuterats hur man på ett rättsäkert sätt säkerställer att äldre personer som bor i särskilda boendeformer verkligen får sitt individuella behov av stöd och hjälp tillgodosett och att bemanningen anpassas efter de äldres behov istället för tvärtom. För närvarande utformas beslutet om äldreboende som ett insatsbeslut om särskilt boende, utan närmare specifikation om exakt vad den enskilde har rätt till för stöd i boendet. Det har diskuterats om att sätta krav på kommunerna kring att bedöma individers behov i särskilt boende men det finns ännu ingen lag eller föreskrift som tvingar kommuner till detta. Vissa kommuner har själv arbetat ut olika modeller för biståndsbedömning på äldreboende men i Göteborgs Stad har man ännu inte påbörjat obligatorisk biståndsbedömning i särskilt boende. Äldreomsorgens myndighetsenhet i Askim-Frölunda-Högsbo fick år 2015 uppdrag från Äldreomsorgens sektorchef att göra en studie i att bedöma individers behov av hjälp som idag bor i särskilt boende. Studien utfördes under år I stadsdelen finns 650 boendeplatser fördelade på nio särskilda boenden varav åtta särskilda boenden med enheter för personer med demenssjukdomar, en enhet med psykisk funktionsnedsättning och sju enheter med inriktning äldreboende. Regeringen beslutade om en förändring i socialtjänstförordningen. I förordningen förtydligades att den enskildes behov ska vara styrande och om det behövs ska personal finnas tillgänglig dygnet runt. I en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) ska det, utifrån den enskildes aktuella behov, finnas tillgång till personal dygnet runt, som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Den nya bestämmelsen började gälla Den nationella värdegrunden beskriver äldre personers rätt till att leva ett värdigt liv och att känna välbefinnande, vilket bland annat innebär rätt till självbestämmande, rätt till privatliv och känsla av trygghet. För att se människors behov utgår Socialstyrelsen från KASAM, känsla av sammanhang och ett salutogent, hälsofrämjande förhållningssätt. Meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet är ledorden för den enskildes uppfattning om vilka behov av hjälp individen har och som ska genomsyra verksamheten i Göteborgs Stads äldreomsorg. SYFTE Huvudsyftet med studien var att få exempel på hur biståndsbedömning kan utföras för att möta kommande krav om biståndsbedömning i särskilt boende. Ett annat syfte var att samla in synpunkter kring hur den enskilde upplever att bo i särskilt boende utifrån Socialstyrelsens modell, IBIC med 11 livsområden och via relaterade faktorer som personfaktorer, kroppsfunktioner, kroppsstrukturer, aktiviteter och delaktighet samt omgivningsfaktorer för att få en uppfattning om hur den enskilde upplever generella frågor om exempelvis trygghet, bemötande och maten i boendet. 2

3 Ett ytterligare syfte med studien var att få ett underlag för att kunna möta upp regler om krav på bemanning utifrån individens behov av hjälp samt att jämföra tid för hemtjänstinsatser utifrån Göteborgs Stads vägledning med mätinstrumentet VaBeMa. GENOMFÖRANDE Litteratursökning Gemensam föreläsning i staden i ÄBIC, Äldres behov i centrum, , via Socialstyrelsen VaBeMa-genomgång på Granliden. VaBeMa ett webbaserat vårdbehovsmätningsverktyg där man mäter hjälpbehovet utifrån individens genomförandeplan för att kunna bemanna boendena rätt. Kontakt med Äldreomsorgens Myndighetsenheter i Motala, Kristianstad, Kungsbacka och Sundsvall I början av året kontaktade en biståndshandläggare olika kommuner som påbörjat alternativt hade försök med att bedöma individers behov av hjälp på personer som bor i särskilt boende. Biståndshandläggare i Askim-Frölunda-Högsbo har använt sig av delar av Kungsbacka kommuns äldreomsorgsmodell. Detta innebär att när en person flyttar in till särskilt boende behöver den enskilde ha tillgång till personal dygnet runt, trygghetslarm, måltider enligt fastställd taxa, dagliga gemensamma aktiviteter och social samvaro i äldreboendet samt ledsagning till och från dessa och källsortering/sophantering. Biståndshandläggaren har utgått från ovanstående är en basnivå som ingår vid inflyttning till särskilt boende. METOD Biståndshandläggarna har besökt den enskilde i äldreboendet. Planerad tidsåtgång per besök uppskattas till cirka en timme. alternativt besök med den enskilde och anhörig alternativt i undantagsfall enbart med kontaktpersonal Kontaktpersonal deltar i de fall då den enskilde inte kan föra sin egen talan eller då önskemål finns från den enskilde. Biståndshandläggarna har även tagit del av genomförandeplaner för de individer som har en demenssjukdom. Biståndshandläggarna har i sina uppföljningar hos den enskilde individen utgått från Socialstyrelsens modell, individens behov i centrum, IBIC, och erbjudit ett fördjupat samtal för att gå igenom de 11 livsområdena och på så sätt kartlägga individens behov samt även utgått från Göteborgs Stads vägledning avseende tidsbedömning och från basnivån som beskrivs ovan vilken ligger till grund vid inflyttning till särskilt boende. URVAL 73 personer bor i Granlidens äldreboende fördelat på sex enheter, varav två enheter, 12 plus 13 lägenheter för demenssjuka personer och fyra enheter med 12 lägenheter i äldreboende varav två dubbletter för makar/partners. 3

4 52 personer av de boende kommer från Askim-Frölunda-Högsbo, 12 personer kommer från Västra Göteborg, tre personer kommer från Centrum, en person från vardera stadsdelen Majorna-Linné, Östra Göteborg, Lundby, Västra Hisingen och en person kommer från Norrland. Bortfall en person i äldreboende. Under året har 28 personer avlidit och två personer har flyttat till annat särskilt boende. Biståndshandläggaren har gjort 72 uppföljningar och har utgått från den personens behov som bott i lägenheten vid besöket. Detta innebär att flera av personerna som följts upp nyligen flyttat in till Granlidens äldreboende. Det finns plats för 51 personer i Uggledals äldreboende fördelat på fyra enheter, varav två enheter 12 plus 12 lägenheter för demenssjuka personer och två enheter med 12 plus 12 lägenheter i äldreboende varav tre dubbletter för makar/partners. Vid början av studien bor 49 personer i boendet då det i två av dubbletterna bor en person. 36 personer av de boende kommer från Askim-Frölunda-Högsbo, sex personer kommer från Västra Göteborg, en person kommer från vardera stadsdelen Örgryte-Härlanda, Östra Göteborg, Lundby och Norra Hisingen samt en person från Kungsbacka, en person från Stockholm samt en person hemflyttad från Frankrike. Bortfall 21 personer, varav två personer vårdades i livets slutskede och sex personer avled under perioden. Biståndshandläggaren har gjort 28 uppföljningar. Uppföljningarna utfördes av en biståndshandläggare och från och med av två biståndshandläggare. RESULTAT För att kunna möta upp krav på adekvat bemanning utifrån behov hos den enskilde har individuella bedömningar genomförts, vilka kan jämföras med hembesök som utförs i ordinärt boende, för att utreda behov, göra bedömningar och besluta om hemtjänst. Det bör dock noteras att alla enskilda personer är beviljade särskilt boende med tillgång till personal, tillsyn, omsorg och vård dygnet runt och att behoven ständigt förändras. Studien bygger på en ögonblicksbild där information inhämtas under ett besök, en timma, vid ett tillfälle. Därför finns det risk för att resultatet snabbt blir inaktuellt. Det ställs därför krav på att genomförandeplanen ständigt hålls aktuell och uppdateras vid förändringar samt att ändringar även görs i systemet VaBeMa. Här nedan kommer resultat i stapeldiagram och cirkeldiagram från tidsberäkning på de båda boendena fördelat på särskilt boende med inriktning äldreboende kontra inriktning för personer med demenssjukdomar samt fördelning av behov av hjälp utifrån kön. 4

5 Granlidens äldreboende Demens Somatik bortfall 80-89,99 Tiden baseras på behov av hjälp per vecka inklusive tid för parallellgång Flertalet personer boende i äldreboendeenheter finns i intervallen upp till 10 timmars hjälpbehov per vecka och i intervallen timmars hjälpbehov per vecka. Flertalet personers hjälpbehov i enheter för demenssjuka personer finns i intervallen timmar per vecka samt i intervallen timmar per vecka Äldreboende Demens 5

6 I könsfördelningen på alla enheterna tillsammans i boendet kan vi se att majoriteten av kvinnorna har ett hjälpbehov av timmar per vecka och att majoriteten av män finns i intervallen 1-10 timmar per vecka. Dessa siffror skiljer sig i enheter med inriktning demenssjukdom där det finns 25 lägenheter varav åtta innehas av män, vilkas behov är högre. Tre mäns behov finns i intervallen timmar per vecka och ytterligare tre män har behov av hjälp i intervallen timmar per vecka. En man har behov av hjälp timmar per vecka och ytterligare en man har behov av hjälp timmar per vecka. Tid för parallellgång är inräknad. Av de 17 kvinnor som bor i enhet med inriktning demenssjukdom finns 14 kvinnors hjälpbehov i intervallen timmar, en kvinna i intervallen timmar och en kvinna i intervallen timmar samt en kvinna i intervallen timmars hjälpbehov per vecka. Tid för parallellgång är inräknad. kvinnor män På Granliden bor under tiden för uppföljningarna totalt 53 kvinnor och 20 män, varav 36 kvinnor och 12 män med inriktning mot äldreboende och 17 kvinnor samt 8 män på enheter med inriktning för personer med demenssjukdom. 6

7 Uggledals äldreboende Demens Somatik 5 0 bortfall Tiden baseras på behov av hjälp per vecka inklusive tid för parallellgång Flertalet personer i äldreboendeenheter finns i intervallen upp till 10 timmars hjälpbehov per vecka och i intervallen timmars hjälpbehov per vecka. Flertalet personers hjälpbehov i enheter för demenssjuka personer finns i intervallen timmar per vecka samt lika andelar i intervallen upp till 20 timmar som timmar per vecka. Äldreboende Demens 7

8 I könsfördelningen kan vi se att majoriteten av kvinnorna har ett hjälpbehov av timmar per vecka och att majoriteten av män finns i intervallen 1-10 timmar per vecka. kvinnor män På Uggledals äldreboende bor under hösten 2016 totalt 34 kvinnor och 15 män, varav 13 kvinnor och 12 män med inriktning mot äldreboende och 21 kvinnor samt 3 män på enheter med inriktning för personer med demenssjukdom. REFLEKTIONER FRÅN HEMBESÖKEN Generellt upplever biståndshandläggarna att de boende/den enskilde personen uppskattar att bli lyssnad på och att en biståndshandläggare visar intresse för deras historia och tar sig tid att lyssna. Flera personer upplever att det tar lång tid innan personal kommer och svarar på larm, vilket påverkar den upplevda känslan av trygghet. Enligt personal har många boende använt larm för icke akuta åtgärder utan för handräckning som kan vänta några minuter och personal svarar alltid på larm och tvåvägskommunikation är möjlig. Några personer upplever en känsla av ensamhet eftersom de inte hittar någon att dela vardagen med. Flera individer störs av att personer i omgivningen mår dåligt, en del ropar, andra har svårt att kommunicera eftersom många individer hör och ser dåligt samt några uppger att de känner obehag av att personer avlider i deras närhet. Flera personer boende i Granlidens äldreboende har svårt att orka gå ut i omgivningarna då det är backigt. Mål med promenaderna saknas då ingen affär, kiosk eller café finns i närområdet. Någon upplever att det är tungt att köra sin närstående med rullstol på grund av omgivningsfaktorer. Runt Uggledals äldreboende är omgivningsfaktorerna annorlunda då marken omkring är plan och det är lätt att promenera i närområdet. Dock finns det inte någon kiosk eller affär i närområdet. 8

9 Alla upplever att de får bra bemötande från fast personal - sämre från sommarvikarier som av flera upplevdes vara ointresserade av sitt uppdrag och att de ofta höll på med sina mobiltelefoner samt att flera hade opassande klädsel. Några anhöriga har uttryckt önskemål om att personal ska tjänstgöra på sin avdelning och inte vandra runt i huset, vilket innebär att de boende på demensenheterna möter personal från andra avdelningar när de gör resurspass. Maten upplevdes oftast vara bra men enskilda personer på en avdelning klagar mycket, både på menyn och på tillagningen. Information om Intyg kring nödvändig tandvård saknas, uppger flera personer. Positivt med facebookgrupp som beskriver aktiviteter i vardagen och vid fest, upplever anhöriga till boende på Granliden, främst då barn men även make/maka. DISKUSSION OCH FORTSATT ARBETE Alla uppföljningsunderlagen lämnas till den enskilde personen alternativt till anhöriga eller god man utan tidsangivelse. Enhetschefen tar emot ett uppföljningsunderlag med tidsbedömning som sedan personalen utgår ifrån när de gör ny genomförandeplan. Parallellt lägger personal in behoven i en bedömningsskala-vabema-som är en hjälp i att räkna ut årsarbetartalet som baseras på den enskildes behov av hjälp. Om hjälpbehovet förändras är det lätt att via VaBeMa göra en omräkning. Det är också viktigt att genomförandeplanen uppdateras vid alla förändrade behov. 9