Landstingsstyrelsens beslut

Transkript

1 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED RAR:s fortsatta inriktning och finansiering. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner föreliggande svar på remissen angående RAR:s fortsatta inriktning och finansiering Samverkan i Sörmland. Ärendebeskrivning Vid RAR:s medlems/ägarmöte tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag avseende RAR:s fortsatta inriktning och finansiering. Arbetsgruppen har tillsammans med Ingvar Nilsson, SEEAB, utarbetat ett förslag kallat Samverkan i Sörmland, vilket nu är ut på remiss. Samordningsförbundet RAR vill ha svar senast den 31 mars. Paragrafen förklarades omedelbart justerad Bilagor 1. Landstingsstyrelsens svar 2. Samverkan i Sörmland, sammanfattning 3. Missiv från RAR Protokollsutdrag dokument till RAR Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(3) Mars\ 53 Remiss RAR\ 53 RAR.doc Utskriftsdatum: :48 SID 1(1)

2 Landstingsstyrelsen Bilaga 1 LS 53/09 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Samordningsförbundet RAR Landstinget Sörmlands svar avseende RAR:s fortsatta inriktning och finansiering Landstinget instämmer i rapportens beskrivning av vikten av samverkan i Sörmland, i denna skrivelse med fokus på rehabsamverkan för beskrivna målgrupper. De olika samverkansaktörerna har som gemensamt att de arbetar med målgrupper som på olika sätt får stöd från samhället och som genom samverkan skulle kunna få en väg tillbaka till egen försörjning och där ingen enskild part/aktör på egen hand kan lösa uppgiften. Vi vet att: Efter ganska kort tid utanför arbetsmarknaden ökar riskerna för psykiska och sociala problem för denna grupp För att dessa personer ska kunna återgå till arbete krävs en utvecklad samverkan mellan flera olika aktörer Förutsättningarna för samverkan har förändrats de senaste åren, bl a genom förändrade regler och omorganisation av försäkringskassan och arbetsförmedlingen För att lyckas med samverkan och få samverkan mer effektiv måste metoder, rollfördelning, ledning och mandat för olika samverkansaktörer utvecklas och förtydligas Viktiga utgångspunkter inför beslut om RAR:s framtida uppdrag är bl.a. Behovet av rehabsamverkan i olika former är mycket stort Huvuddelen av alla resurser för rehabsamverkan finns idag i de olika linjeorganisationerna Kopplingen och samspelet mellan RAR och de fyra myndigheternas linjeorganisationer behöver utvecklas. Detta kräver tydlighet och avgränsning av RAR:s uppdrag och hur den strategiska dialogen mellan RAR och RSG ska utformas. Det kräver också ett förtydligande från respektive huvudman avseende RSG:s uppdrag. Vidare tydliggörande av ansvarsfördelning regionalt där länsgemensamma strategier för rehabsamverkan utvecklas och lokalt där allt konkret samverkansarbete sker RAR s roll bör vara att pröva, ta fram och i viss mån utveckla kunskapsbaserade och kostnadseffektiva metoder för rehabsamverkan och bidra till spridningen av dessa över länet för att därmed höja kostnadseffektiviteten i rehabsamverkan Detta resonemang leder till att arbetsuppgifter, kompetensprofil och uppdrag för RAR:s del förskjuts i riktning mot finansiering av ett fåtal projekt, uppföljning, lärande och spridande av kunskap om kunskapsbaserade och kostnadseffektiva metoder för rehabsamverkan Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(3) Mars\ 53 Remiss RAR\ 53, bil 1, remissvar RAR.doc Utskriftsdatum: SID 1(1) 16:33

3 Landstinget instämmer i framtaget förslag att: RAR ska vara en spjutspets- och kunskapsorganisation med tydligt definierade, avgränsade och prioriterade områden samt målgrupper. Med detta menas att RAR ska driva, pröva och utveckla effektiva modeller för rehabsamverkan, främst med inriktning på effekterna av samverkan mellan myndigheterna. utvärdera och skapa kunskap kring modeller som fungerar (är kunskapsbaserade) och är kostnadseffektiva utvärderingarna ska omfatta individeffekter, metodutvärdering samt ekonomiska effekter (det sociala investeringsperspektivet) sprida kunskap och skapa underlag för och delta i implementering av dessa modeller inom länet i sin helhet Sammanfattningsvis: Fortsatt utveckling av samspel mellan RAR, RSG och LSG är en förutsättning för väl fungerande samverkan och respektive organisation har här ansvar för sin medverkan Resurserna bör koncentreras till färre men mer kunskaps- och evidensbaserade projekt. Valet av projekt bör vila på att det finns ett gemensamt intresse från länet att öka kunskapen inom valt projekt även om projekten rent konkret genomförs via ett eller två LSG. Projekt som vänder sig till medborgare i mer än en kommun bör prioriteras, då man där kan pröva modeller med myndighetssamverkan i ett bredare perspektiv, flera kommuner, landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling Med fokus på RAR som en spjutspets- och kunskapsorganisation ökar tydligheten för de olika intressenterna med nyttan av det arbete som utförs. Vidare kommer RAR att ytterligare bidra till att man lokalt kan ta del av, nyttja och tillämpa de framgångsrika samverkansmetoder inom rehabilitering som prövats och utvärderats En viktig del i implementeringsarbetet från RAR:s sida bör vara processtöd för att öka effektiviteten i genomförandet av det lokala rehabiliteringssamverkansarbetet. Detta i sig innebär att processtöd kommer att vara en prioriterad del av RAR:s verksamhet Detta i sin tur påverkar kompetenskrav med behov av tydliggörande av kompetensprofiler och arbetsformer i RAR:s kansli, samt vilket stöd RAR:s kansli ska kunna erbjuda de olika projekten I missivet beskrivs att frågan om flexibel finansiering har förändrats varför vi inte kommenterat det i vårt svar. Däremot har frågan om långsiktig finansiering av lyckade projekt via RAR diskuterats. Landstinget ser inte att RAR ska finansiera verksamheter/projekt långsiktigt då det kräver en annan ekonomisk insats från förbundets medlemmar. Det stämmer ej heller överens med RAR:s framtida uppdrag med fokus på fåtal projekt, kunskap, kompetens och implementering. Det kan dock finnas exempel på undantag det idag pågående projektet Tidig rehabilitering i samverkan (Rehabskelettet) som delfinansieras via RAR och har RSG som styrgrupp. Här ingår samtliga samverkansaktörer/rar-parter i hela länet och utgör därmed en plattform för fortsatt utveckling av samverkan Jörgen Danielsson Ordförande Landstingsstyrelsen Lars Andåker Landstingsdirektör ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(3) Mars\ 53 Remiss RAR\ 53, bil 1, remissvar RAR.doc Utskriftsdatum: SID 2(2) 16:33

4 Samverkan i Sörmland Remissversion Ett vägval med konsekvenser 1/ (i.nilsson@seeab.se) 1. SAMMANFATTNING En arbetsgrupp, utsedd av Samordningsförbundet RAR:s ägarmöte har fått i uppdrag att se över, granska och komma med förslag kring RAR:s framtida roll och uppdrag. Detta är en rapport efter detta arbete. 1.1 Samverkan i Sörmland På samverkansarenan i Sörmland finns det idag flera olika aktörer och strukturer som arbetar utifrån ett samverkansperspektiv. Det är RAR, Regionala Samverkansgruppen (RSG), Lokala Samverkansgrupper (LSG), tvåpartssamverkan och olika former av vardagssamverkan. Dessa olika strukturer har som gemensamt att de arbetar mot målgrupper som på olika sätt får stöd från samhället och som genom samverkan skulle kunna få en väg tillbaka till egen försörjning och där ingen enskild part/aktör på egen hand skulle kunna lösa uppgiften. Det man dock kan notera är att det råder inte särskilt stor klarhet kring vilka roller de olika aktörerna i länet har i förhållande till varandra. Det är ingen särskilt dramatisk slutsats att tydligare samspel och att de olika aktörerna enades om bl.a. roller, mandat, uppdrag, ledning och gränser skulle öka effektiviteten i samverkan. 1.2 Behovet av samverkan Kring rehabsamverkan kan man säga några saker med relativt stor säkerhet

5 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 2 * sett över tid står allt fler människor utanför arbetsmarknaden och det finns en risk att denna grupp blir allt större även om det kan finnas faktorer t.ex. framtida arbetskraftsbrist, som kan motverka detta * efter ganska kort tid utanför arbetsmarknaden ökar riskerna för psykiska och sociala problem för denna grupp * för att dessa personer ska kunna återgå till arbete krävs en utvecklad samverkan mellan flera olika aktörer. Det är troligt att behovet av detta kommer att öka * förutsättningarna för samverkan har förändrats de senaste åren. Förändrade regler och omorganisation av försäkringskassan och arbetsförmedlingen har lett till besvikelse och irritation hos kommunerna * för att lyckas med samverkan och få samverkan mer effektiv måste metoder, rollfördelning, ledning och mandat för olika samverkansaktörer utvecklas och förtydligas * en avgörande fråga för Sörmland är i vilka former, med vilka resurser och med vilka uppdrag olika aktörer har en funktion på den gemensamma samverkansarenan 1.3 Utanförskapets omfattning ett stort eller litet problem Är då utanförskapet i Sörmland ett stort eller litet problem?. Låt oss utgå från figuren nedan. Vi ser då att i länet finns cirka personer i det som brukar kallas arbetsför ålder. Av dessa uppbär cirka eller 17.7% ersättning från något av de olika försörjningssystemen. Lite förenklat kan man säga att var sjätte person i arbetsför ålder i länet inte försörjer sig själv utan får ersättning från några av de olika försörjningssystem som finns. Av dessa är det cirka personer som uppbär ej tidsbestämd sjukersättning. Detta är alltså personer som i varje fall ur ett kortsiktigt tidsperspektiv inte står till arbetsmarknadens förfogande. Utanförskapet i Sörmland Personer Därav försörjda av offentliga system % Därav Påverkbart % Långtidsarbetslösa, ekonomiskt bistånd Sjukersättning, aktivitetsersättning, utförsäkrade (prognos) Gruppen med ej tidsbestämd sjukersättning borträknad, ca Därav Kommunal kostnad % Varav en del stamkunder och storkonsumenter

6 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 3 Detta utanförskap kan ha många olika källor. En central orsak för stora delar av RAR:s målgrupp är dock avsaknaden av arbete och att man av olika skäl inte har tillträde till arbetsmarknaden. De personer som hamnar i långvarigt utanförskap och som för att kunna återkomma till arbetslivet är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser har ofta en mycket sammansatt problematik. Bakom arbetslösheten kan döljas allt från läs- och skrivsvårigheter, psykisk ohälsa, missbruk eller språksvaghet. Det är ofta personer i ett sådant åldersintervall så att om inget görs återstår år av fortsatt samhällsförsörjning innan ålderspensionen tar över. Denna grupp omges ofta av en mängd intressenter med en uppsättning potentiella insatser, ungefär som i bilden nedan. SJUKSKÖTERSKA LÄKARE KURATOR PSYKOLOG SKÖTARE Psykiatrisk vård ARBETSTERAP PSYKOTERAPEUT SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM LÄKARE Beroendevård BOENDESTÖD Missbruksvård IFS Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk PO SOC BARN/UNGA Personer med diffus problematik RSMH BUP FÖRVALTARE GOD MAN HANDLÄGG FK SKULDSANERARE Försörjning SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE KRONFOGDE BOSTADSFÖRETAG BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT BOENDESTÖD POLIS Boende HEMTJÄNST SYOKONSULENT Sysselsättning PRAKTIK Utbildning SKÖT BOENDE BEHHEM HANDLED SYSS ARBETSVÄGLED LÄRARE Erfarenheten, och många studier, visar att de personer som ligger långt från arbetsmarknaden inte bara saknar arbete och förmåga att försörja sig själva. De har ofta behov av en komplex och sammansatt vård- och rehabilitering, ofta av både psykiatrisk och somatisk natur liksom sociala insatser. Man saknar stundtals utbildning, yrkeserfarenhet, kunskap om hur man agerar på en arbetsplats etc. Många saknar också fungerande och positiva sociala nätverk. Likaså uppstår svårigheter med kulturkrockar och bärare av olika kulturer som ska fogas in i och anpassas till yrkesliv och samhället i stort. Det går att identifiera några olika mekanismer bakom denna problematik. En första är att personerna som tillhör målgruppen har en sammansatt problematik som gör att ingen enskild aktör har ansvar för, eller ser helheten bakom, eventuellt manifesta problem. Detta leder till att insatserna till stöd för den enskilde inte samordnas utifrån ett sådant helhetsperspektiv. En annan mekanism är just det diffusa i problematiken. Eftersom den är diffus och svår eller mångtydig är det inte självklart vare sig vilken aktör som har kunskap om den eller vilken aktör som har ansvar för att hantera den. Många gånger saknar man både personal och metoder för att arbeta med personer med diffus och sammansatt problematik. 1.4 De ekonomiska effekterna Vi har i denna rapport gjort ett antal kalkyler kring utanförskapets prislapp. Låt oss sammanfatta det kalkylerna visat * utanförskapets kostnader är betydande, betydligt större än man vanligtvis föreställer sig. En rimlig tumregel kan vara ca Mkr per år för Sörmland eller knappt kronor per skattebetalare i arbetsför ålder

7 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 4 * de årliga kostnaderna för utanförskap för de klienter som finns inom RAR:s intressesfär är betydande. På individnivå talar vi om storleksordningen kronor. * för den målgrupp RAR arbetar med under ett - två år, 500 personer, pratar vi om storleksordningen 250 Mkr i årliga kostnader för utanförskapet * samtliga RAR s ägare är berörda av detta det ömsesidiga beroendet * Kostnaderna för detta utanförskap förefaller öka mest för kommunerna till följd av nya spelregler för försäkringskassa och arbetsförmedling * på lång sikt är priset för utanförskapet på individnivå cirka Mkr. Variationen beror på orsakerna till utanförskapet * om man utgår från tämligen blygsamma framgångstal i det rehabarbete som bedrivs inom RAR uppgår de årliga socioekonomiska vinsterna till cirka 90 Mkr eller 6 gånger kostnaden för att driva RAR * ur ett tioårsperspektiv ett socialt investeringsperspektiv uppgår de möjliga vinsterna till 830 Mkr Sammanfattningsvis kan man säga några olika saker. Kostnaderna för utanförskapet är oerhört höga. i all synnerhet om man anlägger ett långsiktigt perspektiv. De möjliga vinsterna av en samverkande rehabiliteringsprocess är betydande och verksamheten är lönsam både ur ett kortsiktigt men i all synnerhet långsiktigt perspektiv även vid mycket blygsamma antaganden om framgång. Att reducera samverkansinsatserna i länet skulle vara en direkt olönsam affär för samtliga berörda parter. Vi talar om förluster på 10-tals miljoner kronor per år, hundratals miljoner på sikt. Dessa förluster skulle just nu sannolikt mest drabba försäkringskassan och kommunerna. På några års sikt finns det en risk att den stora förloraren till följd av reducerad samverkan skulle bli primärkommunen tillsammans med landstinget. 1.5 Några utmaningar i dagens samverkan Samverkan i Sörmland är välutvecklad inom ett stort antal områden. Det finns ett flertal nätverksbaserade lednings- och arbetsstrukturer kring samverkan och man har en lång tradition och goda erfarenheter av samverkan. Det finns dock ett antal utmaningar att ta tag i för att göra samverkan ännu mer resultat- och kostnadseffektiv * rollerna, arbetsfördelningen och uppdragen för de olika samverkansaktörerna, främst RAR, RSG & LSG, bör bli tydligare. Det finns en risk för dubbelarbete och att man missar viktiga samverkansområden * det finns ett glapp mellan det arbete som sker i de olika samverkansstrukturerna och det arbete som sker i de fyra berörda myndigheternas linjeorganisationer * därmed får framgångsrikt samverkansarbete inte riktigt det genomslag som vore önskvärt i linjeorganisationen. Det finns en potential att öka genomslag kring effektiva metoder i rehabiliteringssamverkansarbete liksom kunskap om de socioekonomiska effekterna av ett sådant arbete

8 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid Några utgångspunkter Inför RAR:s fortsatta arbete finns det ett antal viktiga utgångspunkter * behovet av rehabsamverkan i olika former är stort, mycket stort. För hela länet omfattar det många tusen människor * de potentiella ekonomiska vinsterna av framgångsrik rehabsamverkan är utomordentligt stora. På länsbasis handlar det om miljardbelopp på årsbasis. På kommunnivå handlar det om, beroende på kommunstorlek, allt från tiotals till hundratals miljoner kronor * för RAR:s potentiella uppdrag handlar de samhällsekonomiska vinsterna om i storleksordningen Mkr på årsbasis eller ackumulerat om 1-2 mdr kronor per årskull (personer som under ett år går genom rehabiliteringssamverkan i RAR:s regi) till följd av RAR:s arbete * huvuddelen av alla resurser (i form av pengar och personal) för rehabsamverkan finns idag i de olika linjeorganisationerna * om RAR i framtiden ska få ännu mer genomslag i sitt arbete krävs att kopplingen och samspelet mellan RAR och de fyra myndigheternas linjeorganisationer utvecklas och förtätas. Detta kräver tydlig avgränsning av RAR:s uppdrag och hur den strategiska dialogen mellan RAR och RSG ska utformas. Vidare tydliggörande av ansvarsfördelning dels regionalt där länsgemensamma strategier för rehabsamverkan utvecklas och dels lokalt där allt konkret samverkansarbete sker. * därmed bör RAR s roll vara att pröva, ta fram och i viss mån utveckla kunskapsbaserade och kostnadseffektiva metoder för rehabsamverkan och bidra till spridningen av dessa över länet för att därmed höja kostnadseffektiviteten i rehabsamverkan * för att detta ska bli möjligt måste ett samspel mellan RAR och linjeorganisationernas ledning utvecklas systematisk. Ett bra forum för ett sådant strategiskt ledningssamarbete vore RSG * en följd av detta resonemang är att arbetsuppgifter, kompetensprofil och uppdrag för RAR:s del förskjuts i riktning mot finansiering av ett fåtal projekt, uppföljning, lärande och spridande av kunskap om kunskapsbaserade och kostnadseffektiva metoder för rehabsamverkan 1.7 En idé i stort RAR kan vara en spjutspets och kunskapsorganisation för att främja rehabsamverkan mellan de olika aktörerna: kommunerna, landstinget, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Med detta menas att RAR inom tydligt definierade, avgränsade och prioriterade områden samt målgrupper ska * driva, pröva och utveckla effektiva modeller för rehabsamverkan * utvärdera och skapa kunskap kring modeller som fungerar (är kunskapsbaserade) och är kostnadseffektiva * utvärderingarna ska omfatta individeffekter, metodutvärdering samt ekonomiska effekter (det sociala investeringsperspektivet) * sprida kunskap och skapa underlag för implementering av dessa modeller inom länet i sin helhet

9 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid Samspel på den regionala och lokala arenan Detta skulle innebära att samspelet kring rehabsamverkan i länet skulle kunna se ut på följande vis. RSG, bemannad med personer från de berörda linjeorganisationernas högsta ledning, är den aktör som utifrån dialog med länets olika LSG skapar sig en bild kring vilka som är de gemensamma och övergripande behovsområdena och/eller målgrupperna som det är angeläget att strategiskt kraftsamla kring och prioritera då det gäller rehabsamverkan. Utgångspunkterna för RSG:s ställningstaganden är dels de behov man upplever och beskriver i LSG:na och dels den strategiska analys som sker i form av ett beredningsarbete i RSG. Detta leder till en strategisk dialog med RAR kring val av prioriterade målgrupper. Inom RAR arbetar man med utgångspunkten att man är en spjutspets- och kunskapsorganisation och omsätter detta i en verksamhetsplan som innehåller flera olika delar; medel för att finansiera konkreta projekt, medel för att utvärdera och samla kunskap om kostnadseffektiva rehabiliteringssamverkansmetoder för utvalda målgrupper och medel för att bidra till kunskapsspridning, processtöd och implementering av metoder. RAR, samspelar precis som idag, med lokala LSG som söker medel för rehabsamverkan inom prioriterade områden och genomför dem utifrån de lokala förutsättningar som finns. Genomförandet utvärderas i mer omfattande former än idag, ofta av externa utvärderare. Syftet med dessa utvärderingar är trefaldigt * vilka effekter ger de på deltagaren * vilka metoder är mest resultat- och kostnadseffektiva * vilka ekonomiska effekter/vinster, uppstår till följd av arbetet ett socioekonomiskt investeringsperspektiv Strat analys Prio/behov RSG Lärande & implementering Strat dialog RAR V-idé V-plan V-budget Behov Genomföra Tillämpa LSG Utvärdering Lärande kunskapsinsamling

10 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 7 Resultatet av projekten och de metodlärdomar som uppstår överförs i dialogform till RSG en fortsättning på den strategiska dialogen där man kan ta ställning till hur dessa erfarenheter ska kunna utnyttjas över hela länet alla behöver inte uppfinna hjulet - och det uppstår en sorts hävstångseffekt kring rehabsamverkan och dess ekonomiska effekter kan därmed flerdubblas. Låt oss illustrera modellen med ett exempel. RSG gör i samråd med LSG en analys av samverkansbehovet inom ett visst område. Man blir överens om och fattar beslut om vilka prioriteringar som bör göras för att nå bästa effekt. Därefter för RSG en strategisk dialog med RAR om på vilket sätt RAR genom lika insatser ska kunna stötta utvecklingen. I samspel med olika LSG beviljar RAR medel till olika projekt med syfte att pröva och utveckla arbetsmodeller. Då dessa modeller prövats och utvärderats bistår RAR med kunskapsspridning om dessa bl.a. via RSG till de olika delarna av länet. RAR:s roll kan också vara att tillsammans med RSG bidra till implementeringen av effektiva metoder. 1.9 Förslag Verksamhetsidé RAR är en spjutspets- och kunskapsorganisation vars uppgift är att i samspel med RSG & LSG pröva, tillämpa och utveckla samt skapa kunskap om effektiva metoder för rehabsamverkan samt analysera, utvärdera och skapa kunskap om dessa metoder som sprids och implementeras i länet Verksamhetsplan och budget Som en följd av detta kommer verksamhetsplanen att vid varje tidpunkt fokusera sitt arbete på ett begränsat antal målgrupper eller behovsområden. Detta antal kommer att vara färre än idag vilket kommer att leda till en tydligare prioritering och en tydligare kraftsamling av de begränsade resurser man förfogar över. Vilka dessa målgrupper och behovsområden är mejslas fram i en strategisk dialog med RSG som i sin tur för dialog med länets olika LSG och för med sig kunskap från respektive huvudman Resurserna kommer att koncentreras till färre men mer kunskaps- och evidensbaserade projekt. Mer resurser kommer att läggas på utvärdering, kunskapsspridning och implementeringsfrågor. Utvärderingar kommer att vara mer professionella än idag och ska utgöra underlag för beslutsfattande om möjliga implementeringsprocesser. En viktig del av detta implementeringsarbete kan vara processtöd för att öka effektiviteten i genomförandet av det lokala rehabiliteringssamverkansarbetet. Utvärderingar ska omfatta såväl resultat, metoder som ekonomiska effekter. Man kommer dels att tydligare för de olika intressenterna visa nyttan av det arbete som utförs och dels bidra till att man lokalt kan ta del av och utnyttja och tillämpa de framgångsrika rehabiliteringssamverkansmetoder som prövats och utvärderats. Detta i sin tur påverkar kompetenskrav med behov av tydliggörande av kompetensprofiler och arbetsformer i RAR:s kansli, samt vilket stöd RAR:s kansli ska kunna erbjuda de olika projekten.

11 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid Samspel med andra aktörer Generellt kommer detta att leda till ett tydligare och närmare samspel med övriga samverkansaktörer. Med RSG kommer den länsövergripande rollfördelningen och den strategiska samverkansdialogen att vara av avgörande betydelse. Dels för att hitta de områden där samverkansarbetet mellan RAR och RSG ska prioriteras och dels hur kunskap och kompetens om effektiva samverkansmetoder ska få genomslag. I samspelet med LSG kommer bilden av prioriterade områden att bli tydligare och stödet i implementeringsarbetet för de lokala samverkansprocesserna att utvecklas. Detta i sin tur skapar förutsättningar för mer resultat- och kostnadseffektiva rehabsamverkansprocesser i länets kommuner.

12 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 9 2. BAKGRUND Jag har fått i uppdrag av RAR (samverkansförbundet) Sörmland att som ett underlag för ett beslut om förbundets framtid ta fram en rapport som i scenarioform beskriver effekterna av olika framtider utifrån samverkansperspektivet. Rapporten ska belysa den samhällsarena på vilken samverkan kring arbetsrehabilitering i framtiden kan komma att ske. Framtidens samverkan ska skildras i form av olika scenarios där bland annat de socioekonomiska konsekvenserna av samverkan och utebliven samverkan ska lyftas fram. Eftersom såväl tidsramen som ambitionsnivån för detta arbete varit begränsat (totalt ca 10 dagars arbete) har jag valt en kortfattad och stundtals något överförenklad framställningsform. 3. DEN FRAMTID VI GÅR TILLMÖTES 3.1 Mönster i stort I Sörmland finns en stark strävan att minska gruppen av personer som av olika skäl försörjs av samhället. Men här, liksom i många andra län, går detta trögt trots att vi under flera år haft en stark högkonjunktur som nu dramatiskt och snabbt förbytts mot en lågkonjunktur. Det mer eller mindre permanenta utanförskapet 1 är betydande i samhället. I figuren nedan visas bilden för Sverige i stort.. Utanförskapet Antal, 1000-tal personer Källa: SCB och Arbetsmarknadsstyrelsen OBS: bruten skala aug-04 apr-06 Månad Hämtat: Antal 1 Med utanförskap menas här och framöver personer i arbetsför ålder som av olika skäl inte försörjer sig genom eget arbete eller studier utan försörjs genom samhällsinsatser i en eller annan form

13 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 10 Bortsett från de säsongsmässiga variationerna som i diagrammet ovan dyker upp som toppar varje år då en ny kull studenter lämnar gymnasiet, universitet och högskolor, tycks drygt en miljon människor eller 20% av befolkningen i arbetsför ålder befinna sig i någon form av utanförskap oavsett konjunkturläge. En stor del av denna grupp ryms också inom definitionen av det som kallas dold arbetslöshet. Gruppen av öppet och dolt arbetslösa i landet låg under år 2007 kring personer, ett år präglat av en tydlig och långvarig högkonjunktur. Dold arbetslöshet Öppen och dold arbetslöhet, 1000-tal aug-04 apr-06 Månad Källa: SCB, AMS och Försäkringskassan Hämtat: Total Öppen Dold 3.2 Trender och konjunkturer i stort Vi ser framför oss en bild då det gäller det framtida utanförskapet som utmärks av ett antal faktorer * ett mycket stort antal personer befinner sig i utanförskap. Vi talar om nivåer kring 20% av den arbetsföra befolkningen. Detta är mycket ojämnt fördelat mellan orter, kön, etniska grupper och personer med olika utbildningsbakgrund * detta utanförskap tycks öka rent strukturellt. För varje år som går och för varje lågkonjunktur tycks andelen kvar i utanförskap öka något. Det finns allt färre arbetsuppgifter kvar på arbetsmarknaden för lågutbildad arbetskraft. Arbetsgivarnas krav på arbetskraften och deras rädsla för att anställa fel personer med dyra kostnader som följd är en drivkraft bakom detta * Ohälsan och utanförskapet är ojämnt fördelat mellan etniska grupper samt geografiskt, utbildningsmässigt, socialt etc. Detta gäller i all synnerhet för gruppen unga där en stor andel inte lyckas slutföra sina gymnasiestudier och därefter har betydande problem att tränga in på arbetsmarknaden och i värsta fall hamnar i ett livslångt utanförskap. Den psykiska ohälsan bland unga ökar * många av de människor som befinner sig i utanförskap har en komplex, diffus och sammansatt problematik som dels leder till att det råder oklarhet över vilken eller vilka offentliga aktörer som har ansvaret och dels att hanteringen av denna problematik kräver långsiktig och strukturell samverkan mellan flera olika aktörer för att lyckas

14 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 11 * andelen personer som befinner sig i utanförskap just av diffusa skäl förefaller trendmässigt öka. Bland dessa diffusa symptom finns psykisk ohälsa, dolt missbruk, självskadebeteenden, livsleda, depressioner, måttliga neuropsykiatriska problem, övervikt, diffus ryggnackproblematik etc. * statens olika åtgärder för att renodla och avgränsa uppdragen för bl.a. arbetsförmedling och försäkringskassa leder till en omfördelning av ansvar och kostnader i riktning mot kommunerna * på kort och medellång sikt förstärks detta förlopp av den begynnande lågkonjunkturen och i förekommande fall av att fler och fler personer lämnar flyktingintroduktionsprogrammen utan att vara självförsörjande * på lång sikt tycks vi gå mot ett samhälle med betydande inslag av polarisering mellan olika regioner, olika sociala grupperingar, yngre i förhållande till äldre, etniska grupperingar, arbetslösa kontra arbetande etc. * vi får långsiktigt en etnisk mångfald som både utgör tillgång men som också kan vara socialt belastande på olika vis, i all synnerhet då olika etniska grupper bor koncentrerat i kombination med svårighet att tränga in på arbetsmarknaden 3.3 Samverkansfrågan Dessa trender i stort påverkar samverkansfrågan på flera olika sätt * statens agerande kring såväl arbetsmarknadspolitiken som socialförsäkringssystemen upplevs av lokala aktörer (kommun och landsting) som ensidigt och skapar både rent konkreta problem i det dagliga samverkansarbete men också en upplevelse av att sitta med Svarte Petter i knäet utan att kunna göra något åt det. * det förefaller rent konkret som om kommunerna är den aktör som rent finansiellt hårdast kommer att drabbas både av de lång- och kortsiktiga trenderna av utanförskapet samt de förändringar som sker från statens sida. Som en konsekvens därav kan man omvänt säga att kommunerna är den aktör som har mest att förlora på att inte samverka eftersom just den diffusa målgruppen ofta hamnar inom kommunernas ansvarsområden * å andra sidan visar studier att i ett något längre perspektiv är det försäkringskassan som på sikt kommer att överta försörjningsansvaret för stora grupper av de som inte kan försörja sig på egen hand * landstingets roll och effekter för landstinget kring samverkansfrågan är något mera diffus. Ur ett kortsiktigt perspektiv kan man konstatera att till sjukvården (kanske främst primärvård och öppenvårdspsykiatri) kommer i ökande utsträckning personer med diffusa och komplexa problem som inte med lätthet går att diagnostisera och som tenderar att bli storkonsumenter av sjukvård * det förefaller som om samverkansfrågan är ledningsmässigt svagt förankrad i alla berörda organisationer (många gånger mera pratsam än görsam ). Samverkansfrågan speglas inte som central vare sig då det gäller vem som driver frågorna, hur de uppträder i styrdokument eller då det gäller att avsätta budgetmedel till frågan

15 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid Det påverkbara... I detta mönster av framtida förlopp finns det faktorer som mer än andra är påverkabara för de lokala och regionala beslutsfattarna i länet Hur omfattande och intim samverkan kring rehabfrågor ska vara både inom ramen för ett samordningsförbund och på andra vis i form av ledningsorganisation och resurstilldelning Kunskap och synsätt kring samverkansfrågan i de olika linjeorganisationerna Hur man lokalt hittar metoder, synsätt och arbetsformer för att reducera den besvikelse som kan finnas kring statens agerande kring rehabfrågor och omvandla denna till starka lokala samverkansinitiativ Preventiva samt tidiga insatser för barn och unga, t.ex. inom skola och boendefrågor syftande till att förhindra marginaliseringen och utanförskap i vuxen ålder Metoder och omfattning av insatser i flyktingmottagningen i form av utbildning, arbetsträning m.m 3.5 Ju fler kockar desto bättre soppa... På samverkansarenan i Sörmland finns det idag flera olika aktörer och strukturer som arbetar utifrån ett samverkansperspektiv * RAR den länsbaserade samverkansmyndigheten som har en egen budget och som partsfinansieras av de fyra deltagande parterna * RSG en länsövergripande grupp av höga chefer med ledningsmandat att representera sina organisationer * LSG lokala samverkansgrupper med personer med chefs och ledningsmandat från fk, af, lt och respektive kommun * olika former av tvåpartssamverkan * övriga former av spontan eller lokal samverkan Dessa olika strukturer har som gemensamt att de arbetar mot målgrupper som genom samverkan skulle kunna få en väg tillbaka till egen försörjning och där ingen enskild part/aktör på egen hand skulle kunna lösa uppgiften. Målgrupperna för insatser befinner sig på varierande avstånd från arbetsmarknaden och i varierande behov av samverkan. Det man dock kan notera är att det inte råder särskilt stor klarhet kring vilka roller de olika aktörerna i länet har, likheter och skillnader i målgrupp, hur man ser på sitt samverkansuppdrag; är det strategiskt, eller operativt eller rör det rollfördelning. Det är ingen särskilt dramatisk slutsats att det vore en poäng att de olika aktörerna enades om dessa frågor för att på så sätt öka effektiviteten i samverkan genom att klara ut * roller, gränser och mandat * ledning

16 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 13 * uppdrag * målgrupp 3.6 Behovet av samverkan I denna miljö Det man med utgångspunkt i ovanstående kan dra som slutsatser är möjligtvis följande * fler och fler människor kommer i framtiden att befinna sig i olika former av utanförskap. Den möjliga framtida arbetskraftbristen kan på lång sikt (10 år eller mer) motverka detta * deras problembild kommer sannolikt att vara mer komplex och sammansatt än tidigare * en rehabilitering av dem kommer i högre omfattning än förr att kräva samverkan av flera olika aktörer för att lyckas. Behovet av samverkan kommer att vara större än någonsin * motkrafterna kring samverkan förefaller ha växt de senaste åren, inte minst till följd av kommunernas besvikelse och irritation på staten * för att lyckas med samverkan och få samverkan mer effektiv måste metoder, rollfördelning, ledning och mandat för olika samverkansaktörer utvecklas och förtydligas * den aktör som förefaller ha mest att förlora på utebliven eller reducerad samverkan är a) primärkommunen främst genom ökade kostnader för ekonomiskt bistånd b) på lång sikt försäkringskassan genom ökade kostnader för sjukersättning (stundtals sjukpenning) c) därefter landstingen genom ökade (onödiga) vårdkostnader d) arbetsförmedlingen genom att man inte kan uppfylla målen att uppnå förhöjd förvärvsfrekvens * en avgörande fråga för Sörmland är i vilka former, med vilka resurser och med vilka uppdrag olika aktörer har en funktion på den gemensamma samverkansarenan 4. UTANFÖRSKAPETS ANSIKTE 4.1 Utanförskapets omfattning ett stort eller litet problem Är då utanförskapet i Sörmland ett stort eller litet problem? Låt oss utgå från figuren nedan. Vi ser då att i länet finns cirka personer i det som brukar kallas arbetsför ålder. Av dessa uppbär cirka eller 17.7% ersättning från någon av de olika försörjningssystemen. Eskilstuna, Flen och Oxelösund är de tre kommuner som toppar ligan strax under 20%. Lite förenklat kan man säga att var sjätte person i arbetsför ålder i länet inte försörjer sig själv utan får ersättning från några av de olika försörjningssystem som finns. Av dessa är det cirka personer som uppbär ej tidsbestämd sjukersättning. Detta är alltså personer som i varje fall ur ett kortsiktigt tidsperspektiv inte är påverkbara.

17 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 14 Utanförskapet i Sörmland Personer Därav försörjda av offentliga system % Därav Påverkbart % Långtidsarbetslösa, ekonomiskt bistånd Sjukersättning, aktivitetsersättning, utförsäkrade (prognos) Gruppen med ej tidsbestämd sjukersättning borträknad, ca Därav Kommunal kostnad % Varav en stor del stamkunder och storkonsumenter Då återstår alltså cirka personer eller 9.2% av den arbetsföra befolkningen vars rehabilitering och försörjningsförmåga är påverkbar. Man skulle kunna kalla detta rehabiliteringspotentialen. En del av denna grupp befinner sig idag i ett utanförskap därför att olika aktörer inte har hittat arbetsmodeller eller samverkansformer med hjälp av vilka man skulle kunna rehabilitera tillbaka dessa personer till arbete. Är detta ett stort eller litet ekonomiskt problem? Låt oss genom ett enkelt räkneexempel ge en första antydning om svaret. Låt oss för exemplets skull, och för att inte riskera att överdriva effekterna anta att denna grupp (på grund av olika mer eller mindre permanenta arbetshinder) har en arbetsförmåga som i genomsnitt uppgår till 50% av full förmåga. Värdet av en årsarbetskraft brukar anges som lönekostnad plus lönekostnadspåslag vilket vid en månadslön på innebär att en årsarbetskraft är värd kronor. Vid 50% arbetsförmåga reduceras detta till kronor. För de berörda i länet innebär detta att produktionsvärden för cirka Mkr årligen går förlorade till följd av deras utanförskap. Om man utgår från ett något försiktigare antagande och tänker sig att målgruppen för rehabsamverkan uppgår till 5% eller personer för länet blir den potentiella rehabiliteringspotentialen Mkr per år. Man kan slutligen se att den enskilda aktör som får bära störst andel av detta är kommunerna som får ta ansvar för ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd för 5,3 % av den arbetsföra befolkningen eller personer. Från många studier vet vi att en stor andel av dessa är långtidsmottagare av ekonomiskt bistånd och i många fall dessutom har en sammansatt eller komplex problembild vilken kräver samverkan för att kunna åtgärdas. Av kommunerna är Eskilstuna den med allra högst andel personer med ekonomiskt bistånd; 7.4% eller drygt hushåll.

18 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid Behov och problem i utanförskap De personer som hamnar i långvarigt utanförskap och som för att kunna återkomma till arbetslivet är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser har ofta en mycket sammansatt problematik. Bakom arbetslösheten kan döljas allt från läs- och skrivsvårigheter, via psykisk ohälsa till missbruk eller språksvaghet. Saker är nästan aldrig vad de synes vara på ytan. Det är ofta personer i ett sådant åldersintervall så att om inget görs återstår år av fortsatt samhällsförsörjning innan ålderspensionen tar över. PSYKISK OHÄLSA DIFFUS PROBLEMATIK ARBETSLÖSHET VANLIGASTE ORSAKEN ÅR KVAR TILL PENSION VARJE PERSON KOSTAR /ÅR MISSBRUK MÅNGA STAMKUNDER SPRÅKSVAGA OLIKA FORMER AV REHABBEHOV STAMKUNDER MED SAMMANSATT & KOMPLEX PROBLEMATIK MED ÅRS FORTSATT FÖRSÖRJNINGSBEHOV Till detta kommer ett subtilt men omfattande problem. Vad händer med människor som långvarigt befunnit sig i klientrollen och under lång tid blivit försörjda av de offentliga systemen? Hur ser vad man skulle kunna kalla stamkundseffekten ut för dessa klienter? Man skulle kunna säga att de klienter som är stamkunder i dessa system i stor utsträckning förlorat sitt sociala kapital, dvs. förmågan att orientera sig i de offentliga systemen, se sig själva som aktivt väljande varelser med en förmåga att utvecklas, växa och ta ansvar för sitt eget liv. Man skulle kunna säga att de under en följd av år blivit tränade i inlärd anpassning. Denna grupp omges ofta av en mängd intressenter med en uppsättning potentiella insatser, ungefär som i bilden nedan.

19 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 16 SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM Beroendevård Missbruksvård LÄKARE Psykiatrisk vård LÄKARE PSYKOLOG PSYKOTERAPEUT BOENDESTÖD IFS Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk PO SOC BARN/UNGA Personer med diffus problematik RSMH BUP GOD MAN HANDLÄGG FK Försörjning KRONFOGDE POLIS BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT FÖRVALTARE SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE BOSTADSFÖRETAG Boende HEMTJÄNST SYOKONSULENT BOENDESTÖD Sysselsättning PRAKTIK Utbildning SKULDSANERARE SKÖT BOENDE BEHHEM HANDLED SYSS ARBETSVÄGLED LÄRARE Erfarenheten, och många studier, visar att de personer som ligger långt från arbetsmarknaden inte bara saknar arbete och förmåga att försörja sig själva. De har ofta behov av en komplex och sammansatt vård- och rehabilitering, ofta av både psykiatrisk och somatisk natur. Man saknar stundtals utbildning, yrkeserfarenhet, kunskap om hur man agerar på en arbetsplats etc. Många saknar också fungerande och positiva sociala nätverk. Det går att identifiera några olika mekanismer bakom denna problematik. En första är att personerna som tillhör målgruppen har en sammansatt problematik som gör att ingen enskild aktör har ansvar för, eller ser helheten bakom, eventuellt manifesta problem. Detta leder till att insatserna kring den enskilde inte samordnas utifrån ett sådant helhetsperspektiv. En annan mekanism är just det diffusa i problematiken. Eftersom den är diffus och svår eller mångtydig är det inte självklart vare sig vilken aktör som har kunskap om den eller vilken aktör som har ansvar för att hantera den. Många gånger saknar man både personal och metoder för att arbeta med diffusa och sammansatta personer. En följd av dessa båda mekanismer är att dessa personer är mycket tids- och arbetskrävande, svåra att diagnostisera och upprätta en samlad handlingsplan för. Konsekvenserna av detta kan vara att de inte får behandling, får felaktig behandling, får en behandling som inte ger önskat resultat och i värsta fall motverkar det resultat man vill uppnå. De ramlar mellan stolarna. Många personer har under lång tid lärt sig leva med sin problematik i utkanten av välfärdssystemen. Man kan kanske tala om ett partiellt osynliggörande, eller möjligtvis otydliggörande, av gruppen och dess behovsbild. Ingen enskild aktör har totalansvar eller helhetssyn kring individen. Det är här samordningsförbundet kommer in i bilden. En aktör med ansvar för det komplexa, sammansatta och diffusa. 4.3 Patrik 40 år Låt oss för att bli mer konkreta visa vad detta kan betyda på individnivå för en av de klienter som kan vara typiska för samordningsförbundets insatser.

20 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid Förhistoria och nuläge Patrik är en 40 år gammal industriarbetare som sedan 3-4 år är långtidssjukskriven/arbetslös. Han lever sedan några år tillbaka med sambo och gemensamt barn i lägenhet. Patrik har två barn från ett tidigare äktenskap kring vilka han har underhållsskyldighet. Han är 181 cm lång och väger 121 kilo. Han har ryggvärk och ont i axlar, bröst och höfter. Han är överviktig. Bröstsmärtorna är av psykosomatik natur. Man har efter flera undersökningar konstaterat att han ej haft infarkt eller för närvarande har andra akuta hjärtproblem. Men han befinner sig i en riskzon och Patrik oroar sig mycket kring detta eftersom hans pappa avled efter en infarkt. Man har genomfört många olika undersökningar och utredningar av Patrik och hans besvär magnetröntgen, hjärtutredning, ryggutredning etc. Patrik blev av med sitt jobb i samband med en omorganisation. Innan dess hade han haft konflikter med såväl arbetskamrater som ledning. Patrik är en socialt lite kantig person. Han har av tidigare arbetskamrater beskrivits som en av de inte alltför ambitiösa och flitiga på jobbet. Förlusten av arbetet minns han, med bitterhet, som en kränkning. Patrik är mycket välförankrad i sin industriarbetaridentitet och kan inte tänka sig att prova andra yrken. Att sätta sig på skolbänken känns otänkbart. Han svartjobbar lite åt släkt och nära vänner och pysslar med det egna fritidshuset, då hans rygg medger det. Kombinationen av svartjobb, en låg hyra och sambons inkomst gör att paret, trots underhållsbidrag till de två barnen, har en acceptabel ekonomisk situation. Han känner inget ekonomiskt tvång att förändra sin situation. Han utreds gång på gång av arbetsförmedlingen och försäkringskassan, men det leder i stort sett ingenstans. Utredningarna fokuserar på det sjuka i honom och det konkreta i symptombilden. Ingen utredning går egentligen till botten med varför han, efter så lång tid, fortfarande står utanför arbetslivet. Hos de olika rehabaktörerna finns det en utbredd känsla av att han vill vara till lags. Men trots att han verkar ställa upp på de olika åtgärder som föreslås, verkar det inte vara helhjärtat. Han misslyckas lagom mycket (i huvudsak omedvetet) för att få ytterligare erbjudanden om rehabiliteringsinsatser och på så sätt kunna hålla sig flytande i systemet. Han har ett starkt undvikandebeteende inför konflikter och konfrontationer, inte minst i förhållande till barnen och den förra frun. I grunden har han ett dåligt självförtroende och är socialt kantig, vilket av många som beskrivs som att han är underlig, en kuf, lite avvikande. Hans skolunderbyggnad är svag. Han läser dåligt. Kanske är han (icke diagnostiserad) dyslektiker med en svag yttring av någon form av neuropsykiatrisk problematik Vad kommer att hända framöver? Vad kommer att hända med Patrik om inget extraordinärt görs? * han kommer alltmer att definiera sig som icke arbetsför och skapa sig en identitet som outsider. * arbetsförmedlingen kommer efter något år konstatera att han inte står till arbetsmarknadens förfogande. * hans sjukskrivning kommer efter många och dyra utredningar, kanske att via olika former av insatser på arbetsförmedlingen, övergå till att han erhåller försörjningsstöd från kommunen. * kontakterna med barnen och förra hustrun blir allt mer infekterade varför vårdnadsfrågan aktualiseras. Socialtjänsten blir involverad i detta.

21 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 18 * hans sociala utanförskap kommer att förstärkas och han kommer möjligtvis att gå in i en depression som inte hävs. Han remitteras till öppenvårdspsykiatrin. * hans drickande i kombination med spelmissbruk kommer att tillta. * som en följd av detta försämras hans psykiska och somatiska status. Han går upp i vikt. Han mår allt sämre. Det uppstår faktiska hjärtproblem, liksom drag av tungsinthet och vredesutbrott då han ärt berusad. Patrik kommer sannolikt aldrig, på egen hand, lyckas ta sig tillbaka till arbetslivet. Han har varken vilja eller motivation till detta. Han kommer att bli försörjd av samhället och kanske kan få ett förhållandevis drägligt liv, om sambon stannar kvar. Om hans sambo ger upp och lämnar honom är risken att utanförskapet förvärras dramatiskt. I grund och botten saknar inte Patrik arbetsförmåga. Det finns inga oöverstigliga barriärer för att han skulle kunna ta sig tillbaka till arbetslivet. 4.4 Utanförskapets prislapp på kort och lång sikt Låt oss översätta detta till ekonomiska konsekvenser på en annan konkret person i liknande situation. Amid är 45 år gammal och har uppburit ekonomiskt bistånd i flera år. Han kom som flykting till Katrineholm Han har en yrkesutbildning i botten, men som han inte använder sig av. Hans svenska är mycket bristfällig. Han har en del psykiska besvär (bl.a. posttraumatiskt stressyndrom) som en följd av de upplevelser han bär med sig. Men han är i övrigt tämligen arbetsför. Låt oss nu med hjälp av bilden nedan ställa två alternativ mot varandra. Att aktivt arbeta med hans rehabilitering och förmåga att arbeta och avstå från att göra det. ATT HA ETT SOCIALT INVESTERINGSPERSPEKTIV ELLER EJ KORTSIKTIGT SÄKRA KOSTNADER OCH INTÄKTER AV ETT REHABILITERANDE ARBETE LÅNGSIKTIGT OSÄKRA KOSTNADER OCH INTÄKTER AV ATT AVSTÅ FRÅN ETT REHABILITERANDE ARBETE I det fall man avstår från att göra något aktivt uppstår två stora kostnader. Dels det försörjningsstöd han erhåller om ca kronor per år. Till detta kommer kronor per år för olika andra (kommunala) insatser som har att göra med hans psykiska ohälsa. Totalt sett för 20-årsperioden fram till hans ålderspension talar vi om en kostnad på kronor (20*( ))

22 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 19 Alternativet till detta är en rehabiliteringsprocess t.ex. inom ramen för ett av RAR:s projekt som vi i detta fall antar kostar kronor per år under en tvåårsperiod 2. Totalt sett kronor. Vi antar vidare att denna leder till att hans arbetsförmåga långsiktigt uppgår till 50% och han under de kalkylerade 18 åren efter det att rehabprocessen genomförts kommer att arbeta heltid med 50% lönebidrag. Vidare antar vi att han till följd av detta inte längre erhåller ekonomiskt bistånd och att kostnaderna för hans psykiska ohälsa faller till hälften (empowermenteffekten och KASAM-effekten). Vi får då följande effekter Kostnader för rehabprocessen Minskade kostnader för försörjning 18* Minskade kostnader för psykisk ohälsa 18* Produktionsvärde 18* * Summa Till detta kommer skatteintäkter som för kommun och landsting uppgår till cirka kronor per år allt beroende på vilken inkomst Amid erhåller eller för hela perioden. Vi ser då att i bästa fall kan en rehabsatsning på på lång sikt skapa en socioekonomisk vinst på nästan 4 Mkr. På en enda individ. Den investering man gör på Amid om kronor ger en avkastning på cirka 26 gånger pengarna. Omvänt betyder det att man i rehabprocessen endast behöver lyckas med en klient på 25 eller till 4% för att den sociala investeringen i Amid och hans likar ska vara lönsam. Kostnaden för lönebidrag är ej beaktad ovan men kommer att redovisas i den slutliga versionen. 4.5 Utanförskapets kostnader för samordningsförbundets målgrupp Vid sidan av de försörjningskostnader (i detta räkneexempel illustrerat som ekonomiskt bistånd från kommunen) vi tagit med i räkneexemplet ovan tillkommer kostnader för andra offentliga aktörer. Utanförskapets människor är ofta storkonsumenter av primärvård, psykiatri och andra vårdinsatser. Liksom insatser av olika slag från arbetsförmedling, CSN och försäkringskassa. Isbergseffekterna är betydande 2 Kostnaderna per plats för Villa Bergsund i Oxelösund uppgår till kronor

23 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 20 ÖVRIGA SAMHÄLLET ÖVRIGA MYNDIGHETER ÖVRIGA VÄLFÄRDSMYNDIGHETER ÖVRIG KOMMUNAL VERKSAMHET ÖVRIG SOCIALTJÄNST ÖVR EKONOMISKT BISTÅND FAMILJ MISSBRUK SOCPSYK SKOLA FRITID SKATTE- INTÄKTER LTING FK AF POLIS CSN KVÅRD BOSTADS- BOLAG FÖRETAG ALLMÄNHET FAMILJ UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER Allt detta är effekter vi ingående studerat tillsammans med statskontoret i en utvärdering av samordningsförbund som berör just den diffusa målgrupp vi här är intresserade av att få tillbaka till arbete och egen försörjning. Vi fann då att för samordningsförbundens behovsgrupper var de osynliga kostnaderna två till tre gånger större än de synliga. Med andra ord så räcker det inte att studera effekterna av utebliven försörjning som ett meningsfullt mått på ekonomisk framgång i ett arbete som detta. Man måste ta ett bredare grepp. Låt oss illustrera på följande vis. Om en person inte längre behöver försörjningsstöd utan kan försörja sig själv uppgår besparingen inom ekonomiskt bistånd i många kommuner till cirka kronor per år. Den totala kostnadsminskningen såsom vi fann det i studien för statskontoret uppgår till mellan kronor per år, dvs mellan två och fyra gånger högre tal än biståndets synliga del med ett genomsnitt på kronor per år. Vi valde att studera fyra typkarriärer, två män och två kvinnor. Två yngre personer i åldersläget år och en äldre grupp år. Det är helt enkelt så att utanförskapet kostnadsnivå och kostnadsprofil skiljer sig rejält åt mellan män och kvinnor å den ena sidan och mellan yngre och äldre å den andra. I diagrammet och tabellen nedan ser vi de beräknade årliga, sammanlagda finansiella och reala kostnaderna för våra fyra personer i utanförskap. De äldre, Gudrun och Gunnar, ligger på en högre årskostnad än de yngre. Som synes är kombinationen av högre ersättning från försäkringskassan, kombinerad med högre kostnader i vården, den stora skillnaden mellan de äldre och de yngre. Gudrun har dessutom två barn som bidrar till hennes högre årskostnad.

24 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 21 Kostnader efter aktör Kr/År Övriga Rättsväsendet Landsting Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling 0 Unni Gudrun Uffe Gunnar Karriär Vi ser också att de yngre betydligt mer än de äldre belastar kommunen i form av bl.a. ekonomiskt bistånd. Detta är bl.a. (men inte enbart) en följd att många av de unga människor som hamnar i utanförskap inte etablerat sig på arbetsmarknaden och därmed saknar sjukpenninggrundad inkomst. Samma siffror återkommer i tabellen nedan. Unni Gudrun Uffe Gunnar Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landsting Rättsväsendet Övriga Summa Medelvärde; kr/år Till detta bör fogas att det mönster som vi kan se idag inom ramen för förändringar i de statliga insatserna gör att det även för den äldre gruppen finns på bara några års sikt en rejält ökad sannolikhet för en övervältring av kostnader i riktning mot kommunen genom att de diffusa sjukdomstillstånden

25 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 22 särskilt ofta kan utgöra grund för tillfällig sjukersättning och inte kan utgöra grund för stadigvarande sjukersättning. Vi ser att de genomsnittliga klienterna från denna studie i genomsnitt skapar en årlig samhällskostnad som uppgår till kronor. Låt oss nu gå tillbaka till antalet personer i påverkbart utanförskap i Sörmland. Deras antal var i arbetsför ålder. Om de var och en kostar samhället kronor blir den totala notan för detta utanförskap i Sörmland i form av välfärdskostnader årligen Mkr. Om vi nöjer oss med att sätta en prislapp på den lägre nivån, dvs. 5% av den arbetsföra befolkningen eller personer blir denna; Mkr per år Men effekterna är mer omfattande än så. En stor vinst av att människor kommer i arbete är just att de arbetar och skapar produktionsvärden (det man ibland kallar BNP-bidrag). Och som en följd av detta bidrar till intäkter i våra välfärdssystem allt från arbetsgivaravgifter (socialförsäkringssystemet, dvs. det som ska bli den framtida pensionen) via kommunalskatt och landstingsskatt till ökade momsinbetalningar. Vi har tidigare tagit fram en överslagssiffra för produktionsförlusterna vid antagandet att denna målgrupp på sikt har en arbetsförmåga på 50%. Den var cirka Mkr per år. Lägger vi samman detta med välfärdskostnaderna erhåller vi Mkr per år som en sorts rimlig approximation av det på kort sikt påverkbara utanförskapets kostnader i Sörmland. Detta utgör också en sorts indirekt mått på den utmaning olika former av rehabsamverkan utgör. De totala kostnaderna för utanförskapet i länet uppgår sannolikt årligen till Mkr eller mer Detta innebär att var och en av de cirka personer i arbetsför ålder som inte befinner sig i utanförskap på sätt och vis belastas med en årlig kostnad på drygt kronor till följd av de välfärdskostnader och produktionsförluster det påverkbara utanförskapet skapar. Detta motsvarar mellan 15% och 20% av årsproduktionsvärdet hos en låglönearbetare i länet. Lite tillspetsat skulle man kunna säga att deras reallön skulle kunna ökas med kronor i månaden om vi genom samverkan lyckades i rehabarbetet med den här definierade påverkbara gruppen. Om vi medräknar kostnaderna för det total utanförskapet i den arbetsföra åldern motsvarar detta på årsbasis kanske kronor eller mer per arbetande sörmlandsbo. 4.6 Är ensam stark? Erfarenheten från många studier visar att de multifaktoríella klienterna, en mycket stor andel av de personer vi här pratar om, mycket dåligt passar i de behandlingsformer eller för de insatser som våra stuprörsorganisationer har att tillhandahålla. De tenderar att snurra runt i våra olika välfärdssystem under ofta ganska lång tid. För den enskilde innebär detta ett sorts socialpolitiskt gatlopp mellan olika aktörer som inte vill eller kan ta ansvar för den enskilde. Inte tillräckligt frisk för att stå till arbetsmarknaden förfogande, men inte tillräckligt sjuk för erhålla sjukpenning. För vissa målgrupper används termen mediciniskt färdigbehandlad 3 för att skjuta över kostnadsansvaret på någon annan. Dubbeldiagnostiker får ingen vård inom psykiatrin eftersom de har ett missbruk och de tas inte hand inom socialtjänsten eftersom de är för psykiskt sjuka. Missbrukare, för att ta ett mycket tydligt exempel, har nästan alltid en sammansatt problematik. Bakom missbruket kan finnas en psykisk problematik. Kriminalitet finns nästan alltid med i bilden. 3 Intressant är att just detta uttryck för inte mitt bord mentaliteten på kort tid flera gånger byt namn; utskrivningsklar, medicinskt färdigbehandlad, klinikfärdig

26 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 23 Man är skuldsatt, kan inte försörja sig, barnen är omhändertagna, man har förlorat sin bostad och man drabbas ofta av olika former av fysiska åkommor skador och olika former av mediciniska problem. Missbrukaren skickas runt till olika hållplatser i våra välfärdssystem. Men vem har totalansvar för helheten, och vem tar i praktiken ett sådant ansvar? polis det socialpolitiska gatloppet socialtjänst psykiatri primärvård försäkringskassa bostadsföretag arbetsförmedling Naturligtvis är detta både plågsamt för den enskilde och leder till ett onödigt resursslöseri för samhället. Det är inte ovanligt att samhällets olika instanser kan investera en eller flera miljoner kronor på en ung missbrukare på glid. Men eftersom insatserna så ofta sker utan koordination och samordning och med ett kortsiktigt perspektiv blir de i regel ineffektiva 4. Dessa personer har, precis som de personer som befinner sig i arbetslivet, ett antal ganska utstakade karriärvägar. I figuren nedan beskrivs de förenklat och en aning tillspetsat. 4 Ett särskilt tydligt uttryck för detta misslyckande är inom tvångsvården av unga (LVU) som i stor utsträckning leder till misslyckanden och återfall vilket lett till att huvudmannen Statens Institutionsstyrelse inlett ett vårdkedjeprojekt tillsammans med ett antal kommuner för att komma åt detta samverkansproblem; se vidare

27 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 24 SITUATION INDIVIDUELLA KONSEKVENSER VÄLFÄRDSPOLITISKA KONSEKVENSER MARGI- NALISERING UTANFÖRSKAP MISSBRUK KRIMI- NALITET PSYKISK SJUKDOM PSYKOSOC AF SYSSELSÄTTN FK SJUKSKRIVN KOMMUNER SOCBIDRAG ARBETSLÖS SJUKSKRIVEN LANDSTING HÄLSA MULTIFAKTORIELL PROBLEMATIK DIFFUS PROBLEMBILD Det avgörande med bilden är att den övergripande och långsiktiga konsekvensen, vid sidan av de ekonomiska effekter vi redan redovisat på individnivå är att samordningsförbundets samtliga fyra ägare förhindras eller försvåras i sin måluppfyllelse, oavsett om den handlar om att minska antalet långtidssjuka, höja förvärvsfrekvensen, minska ohälsa eller reducera kostnaderna för ekonomiskt bistånd, till följd av dessa mekanismer. 4.7 Avslutande reflektioner kring utanförskapets prislapp Då det gäller att välja inför framtiden kring samverkansfrågan handlar det inte i första hand om huruvida vi ska samverka eller ej där har vi strängt taget inga val. Det handlar snarare om hur vi ska samverka och i vilka former. Inför den fortsatta diskussionen kan det vara värt att göra avstamp i några olika påståenden och reflektioner Utanförskapets kostnader är betydande, betydligt större än man vanligtvis föreställer sig. En rimlig tumregel kan vara ca Mkr per år för Sörmland eller knappt kronor per skattebetalare i arbetsför ålder Många av de som befinner sig i långvarigt utanförskap har en multifaktoriell problematik som ingen enskild aktör kan hantera på ett effektivt vis på egen hand De råder ett betydande ömsesidigt beroende mellan samordningsförbundets fyra ägare kring rehabiliteringsfrågan för de cirka på kort sikt påverkbara klienter som potentiellt kan vara aktuella Det viktiga kring denna grupp är att ställa sig frågan; kring vilka av dessa kan, ska eller bör vi samverka och vilka av dessa kan varje aktörer hantera på egen hand Då vi samverkar kring dessa klienter; i vilka former och med vilka metoder bör en sådan samverkan ske Det är med utgångspunkt i dessa reflektioner vi nu går vidare

28 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid DE EKONOMISKA EFFEKTERNA AV SAMVERKAN 5.1 Något om att ställa alternativ mot varandra Om man ska jämföra effekterna av en rehabinsats med t.ex. alternativet att inte göra något eller att göra som vanligt (buisiness as usual scenariot) ställs man inför ett antal metodiska problem illustrerade i figuren nedan. Om man utifrån ett problem sätter in resurser, och genomför en insats t.ex. mot personer med långvarigt försörjningsstöd måste man på något rimligt sätt kunna styrka att det är just denna insats och inte en eller flera bakgrundsvariabler som lett till effekten. Det som brukar kallas kausalitetsproblemet. Det kan ju vara så att man börjat med en ny arbetsmetod inom socialtjänsten, att ett nytt företag startat på orten eller en högkonjunktur som gjort att personen återgått till arbetet. Det finns både inom RAR-verksamheten och generellt sett inom hela finsamområdet mycket få studier gjorda som kan ge svar på frågan om de renodlade effekterna av samordningsförbundens verksamhet. EKONOMISKA EFFEKTER AV FÖREBYGGANDE ARBETE OCH REHABINSATSER PROBLEM RESURS- INSATS ÅTGÄRDER INSATSER EFFEKTER EKO- NOMISKA KONSE- KVENSER Ett annat problem, illustrerade i figuren nedan är frågan om vad vi ska jämföra med. Ofta brukar man ställa två alternativ mot varandra då effekter ska utvärderas. I detta fall skulle man kunna tänka sig samverkan respektive icke samverkan som de två alternativen. Men detta vore inte alldeles korrekt i RAR:s fall. Eftersom det sannolikt handlar om att ställa effekterna av samverkan inom RAR mot effekterna av andra samverkansinsatser t.ex. inom ramen för LSG:s arbete. Även här saknas effektstudier av samverkan som gör det möjligt att göra sådana jämförelser

29 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 26 INKLUDERING NORMALITET DE SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTERNA AV PREVENTION/REHABILITERING Med Rehabinsatser Marginaliseringens utförsbacke KALKYL Fler problem Oftare problem Mer komplexa problem Allvarligare problem Utan Rehabinsatser tid Vi kommer därför i det följande att beskriva de tänkbara effekterna av samverkan inom RAR utifrån tre som vi uppfattar det hypotetiska men realistiska exempel. * framgångsrik rehab av en person med diffus men måttlig problemetik - individperspektivet * partiellt framgångsrik samverkan kring 60 personer med diffus problematik t.ex. i ett RARprojekt - kommunperspektivet * partiellt framgångsrik samverkan kring 500 personer med diffus problematik dvs. ungefär så många personer som ingår i RAR samverkans målgrupp under en tvåårsperiod länsperspektivet Det första fallet visar på de kort- och långsiktiga ekonomiska effekterna av att få tillbaka en enda person med diffus problematik till arbetslivet. I de två andra fallen utgår vi från RAR:s arbete på kommunnivå och länsnivå och räknar på de ekonomiska effekterna av ett tämligen mediokert utfall av detta arbete. Vi har valt denna pessimistiska ansats för att inte riskera att skönmåla eller överdriva de sannolika effekterna av RAR:s arbete 5.2 Priset för ett sololopp Låt oss börja med att illustrera vad kostnaderna är för människor som ingår i den breda gruppen av långtidsförsörjda. I en studie vi genomfört för socialstyrelsen, skolverket och folkhälsoinstitutet tittade vi på de årsvisa och livslånga effekterna av unga människors utanförskap. Ett utanförskap som inte är präglat av dramatik, grovt missbruk eller brottslighet utan ett liv där den enskilde mer eller mindre livslångt blir försörjd av de offentliga systemen. Ibland A-kassa, ibland sjukpenning, ibland sjukersättning och ibland försörjningsstöd. Ursprunget till utanförskapet har i kalkylen antagits vara någon form av diffust eller svårdiagnosticerat men mycket måttlig/ringa tillstånd av psykiskt, psykosocialt eller somatisk natur. Ett utanförskap där också såväl psykiska som somatiska pålagringar och symptom efter hand ger sig allt mer tillkänna i form av en översjuklighet och dyker upp som vårdkonsumtion av ena eller andra slaget.

30 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 27 Den årliga samhällskostnaden för denna typ av personer uppgår till cirka kr. Om detta utanförskap blir livslångt, dvs. varar fram till pensionsåldern blir prislappen cirka 7,5 MKr. Priset för en ung människas utanförskap i form av välfärdskostnader under 1, 5 och 45 år diskonterat med 4% ränta till följd av långvarig sjukskrivning 1 år 5 år 45 år Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa Tabellen ovan skiljer sig från cirkeldiagrammet på sidan 29 avseende kostnader för rättsväsende och övrigt vilket ska justeras. Detta är emellertid bara en del av sanningen. Till detta kommer även de produktionsförluster som uppstår till följd av detta utanförskap. I diagrammet nedan ser vi att då dessa medräknas blir prislappen för denna enkla form av livslångt utanförskap istället cirka 16 Mkr per person över de 45 åren. Ackumulerade förväntade kostnader Ackumulerade Kostnader Produktionsbortfall Kr År

31 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid Samverkans vinster - ett kommunalt exempel Låt oss från detta gå vidare med ett kommunalt räkneexempel baserat på det sifferunderlag vi tagit fram i vår studie för statskontoret kring samordningsförbunden. Vi tänker oss i det följande att man har ett samverkansprojekt på kommunal nivå. I projektet jobbar man med rehabilitering av en grupp om 60 personer. De har alla den diffusa problematik vi ovan pekat på och utgör en blandning av de fyra persontyper vi tidigare kallat Unni, Uffe, Gudrun och Gunnar. Projektet kostar 4 Mkr att driva på årsbasis vilket motsvarar en kostnad på cirka kronor för en årsplats. Vi antar (för att ligga lågt och inte överdriva effekterna av rehabsamverkan) att ca 25% av deltagarna till följd av projektet kan återgå till arbete i full omfattning, 25% till arbete till 50% och för ca 50% misslyckas projektet mer eller mindre och man blir kvar i sitt utanförskap Kortsiktiga effekter Vilka blir då de årliga effekterna av projektet? Svaret finner vi i tabellen nedan. Den första kolumnen visar de totala kostnaderna för utanförskap för hela gruppen. Den andra kolumnen visar effekterna av projektet utifrån de antaganden om framgång vi gjort ovan. Och den tredje dessa effekter per person. Potentiellt Viktat Per person Uteblivna reala kostnader Uteblivna finansiella kostnader Produktionsvärde Rehabiliteringskostnad Netto Vi ser då att den samlade effekten av projektet är en årlig samhällsvinst på cirka 7.7 Mkr eller ca kronor per deltagande person sedan kostnaderna för rehabprocessen dragits av från bruttointäkterna som uppgår till knappt 12 Mkr. Eftersom kostnaderna för att driva projektet uppgår till 4.2 Mkr ger projektet en årlig avkastning på ca 1.8 gånger insatt kapital eller 180%. Hur fördelar sig detta mellan olika aktörer? I diagrammet nedan har vi fördelat utanförskapets kostnader (utom produktionsvärdet) mellan de olika offentliga aktörerna. Vi har därmed fått en idé om hur värdet av en framgångsrik rehabilitering för denna grupp fördelas mellan olika offentliga aktörer.

32 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 29 1% 2% Årskostnader 10% 20% 26% 41% Arbets förmedling F örs äkrings kas s an K ommunen Lands ting R ätts väs endet Övriga Vi ser då att samtliga fyra parter i RAR har betydande vinster att hämta hem till följd av framgångsrik samverkan. Det är detta vi tidigare beskrivit som det ömsesidiga beroendet mellan de fyra aktörerna. Det blir också tydligt att i just detta fall med en diffus målgrupp är de stora vinnarna av ett framgångsrikt rehabarbete försäkringskassan och kommunen vilket bl.a. speglar dessa båda aktörers kostnader för försörjning i olika former. Här bör man ha i minnet att i takt med att ansvaret för den diffusa målgruppens försörjning just nu, bl.a. genom en följd av statliga beslut och den begynnande lågkonjunkturen förskjuts i riktning mot kommunerna genom att gruppen i allt mindre omfattning blir berättigade till tillfällig sjukersättning, ökar kommunernas andel av kostnadskakan ovan De långsiktiga effekterna Rehabprocessen utmärks av att en kortsiktig investeringskostnad uppstår. I detta fall 4.2 Mkr under ett år. Denna kortsiktiga sociala investering har en positiv spegling i form av långsiktiga intäkter för den del av målgruppen som återgår till arbete helt eller delvis. Vi kan se att redan efter två år uppgår de samlade intäkterna till drygt 23 Mkr eller en avkastning på mer än 500% på den ursprungliga rehabinvesteringen. Rehabiliteringskostnaderna uppträder alltså normalt endast under projektet första år, medan intäkterna vid framgång har ett längre perspektiv. I diagrammet nedan visas de ackumulerade effekterna av projektet över längre tid, även här utifrån de begränsade antaganden om framgång som vi gjort.

33 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid kronor Produktions värde Uteblivna finans iella kos tnader Uteblivna reala kos tnader ÅR Vi ser då att ur ett livslångt perspektiv generar det tänkta projekt en intäktsström som (diskonterat med 4% ränta) uppgår till ca 256 Mkr. Om vi tänker i det kortare tioårsperspektivet blir de ackumulerade effekterna 49 Mkr till följd av projektet. Om vi nu jämför detta med vad den ursprungliga rehabprocessen kostade (4.2 Mkr) ser vi att avkastningen ur ett livslångt perspektiv uppgår till 61 gånger insatsen eller 6.100% och motsvarande tal ur ett tioårsperspektiv 11.7 gånger insatsen eller 1.170% 5.4 De potentiella vinsterna för RAR:s område Låt oss nu i vårt tredje exempel titta på de möjliga effekterna för hela RAR-verksamheten. Detta är naturligtvis ännu vanskligare än de två tidigare kalkylerna, men detta ger oss trots allt en bild av storleksordningar vad gäller de möjliga effekterna av RAR. Vi har funnit att man inom RAR under en period om 2 år har cirka 500 klienter i olika former av rehabprojekt. Med utgångspunkt i RAR:s budget om 15 Mkr, ger detta en årskostnad på per klient. Naturligtvis tillkommer en mängd andra kostnader i de olika linjeorganisationernas arbete med dessa klienter, vilket vi här (något oegentligt) bortser från. Vad är då alternativet till att inte jobba samordnat med dessa klienter på ett samordnat vis och med de resurser som RAR tillför Rehabiliteringspotentialen för 500 personer I digrammet nedan har vi räknat fram de totala kostnaderna för utanförskap för de 500 personerna. Vi har fördelat dem på finansiella och reala kostnader samt produktionsvärden. Vi ser då att den

34 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 31 samanlagda rehabiliteringspotentialen för dessa 500 personer uppgår till knappt 265 Mkr per år. Så mycket pengar skulle samhället tjäna om samtliga 500 personer till 100% lämnade sitt utanförskap och återgick till arbete. I diagrammet nedan ser vi dessa effekter fördelade på finansiella kostnader, reala kostnader och produktionsförluster Potentiella årliga intäkter från och kostnader för rehaprojekt Kr/År Uteblivna reala kostnader Uteblivna finansiella kostnader Produktionsvärde Rehakostnad Typ De potentiella nettovinsterna av detta, vilket framgår av tabellen nedan uppgår till 235 Mkr/år eller drygt 16 gånger årskostnaderna för att driva RAR. Potentiellt Uteblivna reala kostnader Uteblivna finansiella kostnader Produktionsvärde Rehabiliteringskostnad Netto I dessa kalkyler finns givetvis inte medräknat de olika skatteeffekterna såsom bidrag till socialförsäkringssystemet, moms samt kommunal- och landstingsskatt och som utgör en följd av att de berörda återgår till arbete.

35 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid Effekterna av en måttlig framgång i samverkansarbetet Årsbasis Naturligtvis tror ingen att en framgångsrik samverkan (med eller utan RAR) skulle kunna leda till att 100% av dessa 500 personer återgick till arbete. Låt oss i stället utgå från samma försiktiga antaganden som tidigare med 25% tillbaka till fullt arbete, 25% med arbete till 50% och 50% kvar i ett fortsatt utanförskap. Vi ser då att det årliga socioekonomiska nettovärdet faller från den potentiella nivån på 245 Mkr till cirka 90 Mkr. Detta kan jämföras med de årliga kostnaderna för att driva RAR som uppgår till 15 Mkr. Vi får då ett mått på den möjliga årliga rehabavkastningen från RAR som utifrån dessa antaganden uppgår till 6 gånger pengarna eller 600% Intäkter och kostnader rehabprojekt Kr/År Rehakostnad Produktionsvärde Uteblivna finansiella kostnader Uteblivna reala kostnader Netto Potentiellt Antaganden om framgång Viktat Låt oss även här titta på ett mer långsiktigt perspektiv på effekterna av rehabiliteringssamverkan. Vi ser då att i ett tioårsperspektiv blir uppgår nettoeffekterna av detta för dessa 500 personer 830 Mkr. Ur ett livslångt perspektiv uppgår de till Mkr Detta innebär i termer av rehabiliteringsavkastning 55 respektive 142 gånger kostnaderna för att driva RAR under ett år

36 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid kronor Produktions värde Uteblivna finansiella kostnader Uteblivna reala kos tnader ÅR 5.5 Sammanfattning av kalkylerna Låt oss sammanfatta det kalkylerna ovan visat * de årliga kostnaderna för utanförskap för de klienter som finns inom RARs intressesfär är betydande. På individnivå talar vi om storleksordningen kronor. * för den målgrupp RAR arbetar med under ett år, c:a 500 personer, pratar vi om storleksordningen 250 Mkr * samtliga RAR s ägare är berörda av detta det ömsesidiga beroendet. Mest av alla försäkringskassa och kommun. * Kostnaderna för detta utanförskap förefaller öka mest för kommunerna till följd av nya spelregler för försäkringskassa och arbetsförmedling * på lång sikt är priset för utanförskapet på individnivå cirka Mkr. Variationen beror på orsakerna till utanförskapet * för RARs hela målgrupp uppgår priset för detta i ett tioårsperspektiv till 49 Mkr och urt ett livslångt perspektiv till 256 Mkr * om man utgår från tämligen blygsamma framgångstal i det rehabarbete som bedrivs inom RAR uppgår de årliga socioekonomiska vinsterna till cirka 90 Mkr eller 6 gånger kostnaden för att driva RAR * ur ett tioårsperspektiv ett social investeringsperspektiv uppgår de möjliga vinsterna till 830 Mkr Sammanfattningsvis kan man säga några olika saker. Kostnaderna för utanförskapet är oerhört höga. i all synnerhet om man anlägger ett långsiktigt perspektiv. Vinsterna av en samverkande

37 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 34 rehabiliteringsprocess är betydande och verksamheten är lönsam både ur ett kortsiktigt men i all synnerhet långsiktigt perspektiv även vid mycket blygsamma antaganden om framgång. Att reducera samverkansinsatserna i länet skulle vara en direkt olönsam affär för samtliga berörda parter. Vi talar om förluster på 10-tals miljoner kronor per år. Dessa förluster skulle just nu sannolikt mest drabba försäkringskassan och kommunerna. På några års sikt finns det en risk att den stora förloraren till följd av reducerad samverka skulle bli primärkommunen. 6. SAMVERKAN OCH FRAMGÅNG Men för att bena i detta måste man ha en någorlunda gemensam bild av vad v i här menar med begreppet samverkan och vad vi vill uppnå med olika samverkansprocesser, dvs. vad är framgång i samverkansarbetet Samverkan, samarbete eller samordning Samverkan kan ske på två nivåer; den organisatoriska och den personliga. Ibland uppstår det oklarheter kring begreppsbildning även här. Med samordning brukar man mena den del av samverkan som handlar om resurser, organisationsfrågor, budget och pengar, ledning, styrning och uppföljning m.m. Samarbete är samverkans mer konkreta sida det enskilda personer gör tillsammans i vardagen. Samarbete handlar mycket om relationer, kommunikation och samspel liksom metoder i arbetet kring den enskilde klienten. SAMVERKAN SAMSPEL SAMARBETE PERSONER RELATIONER METODER INTERAKTION SAMORDNING RESURSER ORGANISATION STYRNING LEDNING VÄRDEGRUND synsätt, människosyn, värderingar, etik etc i.nilsson@seeab.se Men poängen är att båda dessa aspekter av samverkan behövs och de båda sidorna interagerar med varandra. Utan samordning av resurser och styrning tenderar samverkan att bli likt uppflammande bloss av entusiasm som efter ett tag då eldsjälarna brunnit ut förkolnar och övergår till aska. Och samordning av resurser utan engagerade personer som samspelar blir det hela mest en byråkratiskt struktur utan innehåll. Det som förenar dessa båda perspektiv är att de måste bygga på en gemensam värdegrund kring frågor som synsätt, människosyn, rehabsyn, etik m.m.

38 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 35 Om man ser till hur samverkansarbetet i Sörmland idag är organiserat förefaller det som att via RSG sker en hel del insatser som skulle kunna karaktäriseras som både samordning och samverkan, mellan RSG och LSG likaså. Inom LSG sker konkret samarbete. RAR förefaller vara den aktör som, bl.a. till följd av att man är egen myndighet, med egen ledningsorganisation och budget, kan göra båda sakerna. Framförallt det senare förutsätter dock en god dialog med RSG. 6.2 Framgång av 1,2,3 graden för ett samverkansarbete Varje samverkansaktivitet bör leda till framgång. Detta bör åtminstone vara en lednings avsikt. Men detta väcker omedelbart frågan om vad som är framgång. Handlar det om att beta av ärenden i en rehabiliteringskö, att utveckla en ny metodik kring en viss målgrupp eller om att få kunskaper som kan leda till att man skapar förändringar i den egna linjeorganisationen? Det finns som jag kan se det inte något enkelt eller entydigt sätt att definiera framgång i samverkan. Vi hävdar att man i varje sammanhang måste välja det eller de perspektiv som man tycker är viktiga att värdera då man ska styra eller ta ställning till ett samverkansprojekt. Trots detta tycker vi oss kunna se hur man mycket grovt skulle kunna kategorisera begreppet framgång på tre olika nivåer och därutöver en nivå som omfattar skenbar framgång. Ungefär på det vis som skildras i figuren nedan; TRE NIVÅER AV FRAMGÅNG I SAMVERKAN Tredje graden Systemeffekter & Förändra organisationerna Andra graden Genomslag i linjeorganisation Utnyttjat m etoden Första graden Uppnått resultat och/eller utvecklat m etod Nedan gör vi ett försök att beskriva dessa nivåer mera i detalj och också utskilja vilka aktörer som kan tänkas ha ansvar för de olika nivåerna av framgång. Det kanske också bör sägas att det inte alltid är självklart att man bör eller kan sträva efter att nå längre än till nivå ett eller två. Ibland kan det vara helt tillräckligt att ha betat av en kö av rundgångsärenden utan att vare sig utvecklat en specifik metod eller att en sådan ska få genomslag i linjeorganisationen. Poängen är inte att alltid sträva efter det bästa möjliga eller högsta möjliga nivå. Poängen är att vara medveten om de krav och konsekvenser som respektive nivå är förknippad med. Detta är i högsta grad ett ledningsbeslut i samverkanssammanhang.

39 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid Framgång av första graden projektet lyckas Med framgång av första graden menar vi framgång sett endast utifrån det enskilda projektets perspektiv. Detta innebär att resultatet i projektet antingen kan vara att vissa definierade effekter uppstår hos de enskilda klienterna och/eller ingående myndigheterna och/eller att man lyckats med att utveckla och tillämpa en metod i sitt konkreta projektarbete. Framgång av första graden skulle man kunna säga är projektintrovert och fokuserar inte på de omgivande organisationerna Ofta definierar man framgång ur ett ganska kort tidsperspektiv (1-2 år, vilket ofta är projekttiden), ur en eller några få aktörers perspektiv. Man är i allt väsentligt koncentrerad på de direkta och omedelbara effekterna av samverkan. Man mäter det ofta i ganska få dimensioner (t.ex. klientens egna värderingar av projektet eller en enkel ekonomisk kalkyl) I den mån ledningsgrupper eller politiska styrelser och förvaltningsledningar intresserar sig för framgång av första graden har man ofta en fokusering på kostnadsminskningar och/eller direkt klientnytta. Ledningsinsatserna handlar ofta om att undanröja konkreta hinder för att projektet ska lyckas. Detta framgångsbegrepp kan vara meningsfullt om man med samverkan primärt och endast är intresserad av att lösa konkreta problem för en konkret och avgränsad målgrupp under en begränsad och avgränsad tidsrymd Framgång av andra graden organisationerna utnyttjar erfarenheterna Framgång av andra graden utgår från resonemangen ovan men tar dem ett steg vidare. Nu innebär framgång antingen att den metod man utvecklat i samverkansarbetet genom någon form av beslut och/eller åtgärd får genomslag i och/eller sprids de olika linjeorganisationerna. Men framgång kan också definieras som att den kunskap och de synsätt som utvecklats i samverkansarbetet genom olika former av spridningsmekanismer (s.k. muddling through ) har börjat genomsyra de olika linjeorganisationerna. Med automatik betyder detta att man är mindre fokuserad på de konkreta resultaten i projektet och mer på att utnyttja de potentiella effekter detta skulle kunna leda till i linjeorganisationerna. Detta leder med viss automatik till en längre tidshorisont (2-5 år) men också att fler framgångsdimensioner och mer indirekta effekter blir intressanta. Detta framgångsbegrepp är meningsfullt om man vill få linjeorganisationerna att långsiktigt exploatera de samverkansvinster projektarbetet pekat på. Denna typ av framgång förutsätter ett aktivt agerande och ett målmedvetet beteende hos samverkansarbetets ledning. Ledningsgrupper och styrgrupper ser här sin roll i implementeringsarbetet kring vad man utvecklat i samverkansprojektet. Ledningsarbetet handlar om att undanröja de hinder som står i vägen för en implementering av det resultat man kommit fram till. Ledningsarbetet handlar om att tilldela resurser för implementering samt att ta intiativ till och/eller driva de implementeringsprocesser som är nödvändiga för att effektiva metoder ska kunna spridas. Ett uppdrag som både har en pedagogisk och ledningsmässig natur. För att detta ska vara möjligt förutsätts också att man systematiskt följer upp och utvärderar metoder, arbetsprocesser och resultat i samverkansarbetet för att kunna ta ställning till vilka metoder som är värda att sprida kunskap om i länet. Framgång av andra graden innebär också att man påbörjar ett arbete med att ta hem alla de potentiella men ännu icke realiserade samverkansvinster som går att uppnå genom implementering och spridning.

40 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid Framgång av tredje graden organisationerna förändras Framgång av tredje graden går ett steg vidare. Det innebär att man använder de vinster och framgångar som skisserats ovan som ett underlag för att dra slutsatser om hur ledning, styrsystem, incitament, ledarskap, strukturer, organisationer etc. måste omstruktureras i de olika linjeorganisationerna för att kunna skapa möjliga samverkansvinster. Framgång av tredje graden har att göra med påverkan av hela vår välfärdssyn och har ett mycket långt tidsperspektiv (3-10 år). För att uppnå denna typ av effekter förutsätts en strategisk samverkansledning där de ingående organisationernas högste chefer medverkar personer som har mandat att genomföra den typ av strukturella förändringtar som behövs för att gynna samverkan. Framgång av tredje graden handlar om systempåverkan och systemförändring liksom grundläggande värderingar och synsätt. Ledningsarbetet handlar nu om att omskapa de system man själv kan omskapa och att påverka beslutsfattandet på högre nivå för att få dessa nivåer att ta för samverkan gynnsamma systembeslut Vem kan göra vad i Sörmland Då det gäller samverkansstrukturen i Sörmland går det att ganska tydligt se vad som skulle kunna vara en möjlig rollfördelning för de olika samverkansstrukturerna utifrån dessa tre olika framgångsmått. Den rimliga rollen för LSG förutom all annan vardagssamverkan mellan LSG:s parter vore att pröva, revidera, tillämpa och stundtals vidarutveckla konkreta metoder kring rehabilitering och omsätta dem på det lokala planet och därmed mycket konkret reducera utanförskapet framgång av första graden. En tänkbar roll för RAR vore att genom strategiska beslut och finansiering möjliggöra konkreta samverkansaktiviteter inom ramen för LSG, men framförallt arbeta med att följa upp, utvärdera och systematiskt skapa förutsättningar för lärande och implementering av sådana effektiva metoder och sprida dem mellan länets olika kommuner och till RSG framgång av andra graden Den rimliga rollen för RSG vore att dels stödja dessa två typer av processer genom oliika ledningsbelsut, men framförallt jobba med olika systemförändrande frågor kring hur man ska leda, arbeta och organisera arbetet i de berörda linjeorganisationerna för att effektivare kunna arbeta med de nästan personerna som befinner sig i ett utanförskap i länet framgång av tredje graden. 7. ETT AVGÖRANDE VÄGVAL 7.1 Tre vägar att röra sig framåt Hur ser då framtidens handlingsalterantiv ut då det gäller samverkan i Sörmland? Låt oss börja med att konstatera att alternativet icke samverkan knappast föreligger. Oavsett vilka former man väljer så kommer det i framtiden att finnas mängder med samverkansaktiviteter i Sörmland i RSG:s eller LSG:s regi eller helt spontant. Den stora frågan är vilken roll RAR ska, kan eller bör ha på samverkansarenan. Vi kan se tre olika alternativ för framtiden.

41 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 38 Som idag dvs. med inte helt klar och tydlig rollfördelning mellan olika samverkansaktörer och en oklarhet i RAR:s roll både vad avser uppdrag/mål (framgång av 1,2 eller 3 graden) och hur man ska hantera den konkreta innebörden av att vara en utvecklingsorganisation business as usual scenariot Avveckling av RAR och samverkan sker i framtiden i mera öppna nätverksbetonade former utifrån en frivillig basis och med RSG + LSG som motorer i denna process - avvecklingsscenariot En utveckling och förtydligande av RAR:s roll som utvecklingsorganisation där inslagen av utvärderande, implementerande och lärande natur blir betydligt mer frammejslade och också återspeglas i verksamhetsplan och budget - spjutspetsscenariot 7.2 Valparametrar Dessa tre vägval väcker ett antal intressanta frågor som kan utgöra grunden för hur man väljer väg inför framtiden * hur viktigt är det för effektiviteten i samverkan att ha en operativt arbetande och fast samverkansstruktur * är samverkansfrågan en stor eller liten fråga rent ekonomiskt? Berör den många organisationer många människor och mycket pengar eller är det en perifer beslutsfråga * hur viktigt är det att kunna arbeta långsiktigt och strategiskt kring dess frågor i förhållande till att arbeta med den på ad hoc basis * hur viktigt är det att en sådan struktur är en egen myndighet och förfogar över en egen budget kring vilken man har beslutsmandat och kan ta egna initiativ * hur viktigt är det för regionala och lokala aktörer att få systematisk tillgång till statliga samverkansmedel * vilka aktörer har att vinna på en mer strukturerad och permanent samverkan eller omvänt, mest att förlora på att inte medverka i denna typ av samverkan * om man ska ha en sådan strukturerad samverkan vilka är för- och nackdelarna med att arbeta kommunvis respektive länsövergripande * hur viktigt är det att det finns en strategisk ledning med resurser (budget) och beslutsmandat kring dessa frågor * vilken typ av framgång vill man uppnå i samverkan? Lösa konkreta problem, implementera effektiva metoder eller också att anpassa berörda organisationer så att samverkan kring dessa målgrupper underlättas * om ett syfte är att skapa lärande, utveckling och implementera nya arbetsmetoder hur bör det återspeglas i budget, styrning, kompetens och mandat i de samverkanstrukturer som finns?

42 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid DEN REGIONALA ARENAN FÖR SAMVERKAN 8.1 Några utmaningar i dagens samverkan Samverkan i Sörmland är välutvecklad inom ett stort antal områden. Det finns ett flertal nätverksbaserade lednings- och arbetsstrukturer kring samverkan och man har en lång tradition och goda erfarenheter av samverkan. Det finns dock ett antal utmaningar att ta tag i för göra samverkan ännu mer resultat- och kostnadseffektiv * rollerna, arbetsfördelningen och uppdragen för de olika samverkansaktörerna, främst RAR, RSG & LSG, bör bli tydligare. Det finns en risk för dubbelarbete och att man missar viktiga samverkansområden * det finns ett glapp mellan det arbete som sker i de olika samverkansstrukturerna och det arbete som sker i de fyra berörda myndigheternas linjeorganisationer * därmed får framgångsrikt samverkansarbete inte riktigt det genomslag som vore önskvärt i linjeorganisationen. Det finns en potential att öka genomslag kring effektiva metoder i rehabsamverkansarbete liksom kunskap om de socioekonomiska effekterna av ett sådant arbete 8.2 Några utgångspunkter Inför RAR:s fortsatta arbete finns det ett antal viktiga utgångspunkter * behovet av rehabsamverkan är stort, mycket stort. För hela länet omfattar det många tusen människor * de potentiella ekonomiska vinsterna av framgångsrik rehabsamverkan är utomordentligt stora. På länsbasis handlar det om miljardbelopp på årsbasis * för RAR:s potentiella uppdrag handlar de samhällsekonomiska vinsterna om i storleksordningen Mkr på årsbasis eller ackumulerat om 1-2 mdr kronor per årskull till följd av RAR:s arbete * huvuddelen av alla resurser (i form av pengar och personal) för rehabsamverkan finns idag i de olika linjeorganisationerna * om RAR i framtiden ska få ännu mer genomslag i sitt arbete krävs att kopplingen och samspelet mellan RAR och de fyra myndigheternas linjeorganisationer utvecklas och förtätas. Detta bör ske dels lokalt, där allt konkret rehabsamverkansarbete sker, och dels regionalt där länsgemensamma strategier för rehabsamverkan utvecklas * därmed bör RAR s roll vara att inte enbart inspirera, stödja och driva konkreta projekt för rehabsamverkan utan att pröva, ta fram och i viss mån utveckla evidens- och kunskapsbaserade metoder för rehabsamverkan och bidra till spridningen av dessa över länet för att därmed höja kostnadseffektiviteten i rehabsamverkan * för att detta ska bli möjligt måste ett samspel mellan RAR och linjeorganisationernas ledning utvecklas systematisk. Ett bra forum för ett sådant strategiskt ledningssamarbete vore RSG * därmed blir det också möjligt att för linjeorganisationernas beslutsfattare tydligare se den gemensamma men också myndighetsspecifika nyttan av RAR:s arbete

43 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 40 * en följd av detta resonemang är att arbetsuppgifter, kompetensprofil och uppdrag för RAR:s del förskjuts i riktning mot uppföljning, lärande och spridande av kunskap om kunskapsbaserade och kostnadseffektiva metoder för rehabsamverkan 8.3 Ett vägval Vi har ovan skissat på tre olika vägar för RAR:s framtid. Mot bakgrund av det utomordentligt stora behovet av strukturerade samverkansbaserade rehabinsatser för många tusen människor i länet och behovet av att ha en plattform för att hitta, pröva, utveckla samt sprida metoder kring effektiv samverkan förefaller avvecklingsalternativet inte rimligt. Mot bakgrund av de problem som idag finns kring kopplingen mellan RAR och de övriga samverkansstrukturerna i länet samt linjeorganisationerna och den rolloklarhet mellan olika aktörer som råder, förefaller inte heller business as usual scenariot vara särskilt klokt, Sålunda faller det sig som ganska självklart att RAR:s framtida roll skulle kunna vara att vara en spjutspetsorganisation kring att pröva, utveckla, tillämpa, samla kunskap samt sprida kunskap och möjliggöra implementering av rehabsamverkansmetoder i länet med syfte att öka genomslaget och kostnadseffektiviteten för denna typ av insatser till nytta både ur ett samhällsperspektiv och ur de enskilda individernas perspektiv. Med utgångspunkt i detta kan följande förslag för RAR:s framtid presenteras 8.4 En idé i stort RAR ska vara en spjutspets och kunskapsorganisation för rehabsamverkan i Sörmlands Län. Med detta menas att man inom tydligt definierade, avgränsade och prioriterade områden samt målgrupper ska * driva, pröva och utveckla effektiva modeller för rehabsamverkan * utvärdera och skapa kunskap kring modeller som fungerar (är kunskapsbaserade) och är kostnadseffektiva * utvärderingarna ska omfatta individeffekter, metodutvärdering samt ekonomiska effekter (det sociala investeringsperspektivet) * sprida kunskap och skapa underlag för implementering av dessa modeller inom länet i sin helhet * detta arbete ska ske i nära samarbeta med bl.a. RSG vars uppgift kan vara att i dialog med RAR dels definiera strategiska behovsgrupper, målgrupper och områden för rehabsamverkan och dels bidra till/leda implementering i länet av de modeller som prövats och utvärderats genom RAR:s olika insatser * arbetet ska också ske i nära samarbete med och med utgångspunkt i de lokala samverkansbehov som identifierats i LSG:s arbete 8.5 Samspel på den regionala arenan Detta skulle innebära att samspelet kring rehabsamverkan i länet skulle kunna se ut på följande vis. RSG, bemannad med personer från de berörda linjeorganisationernas högsta ledning, är den aktör som

44 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 41 utifrån dialog med länets olika LSG skapar sig en bild kring vilka som är de gemensamma och övergripande behovsområdena och/eller målgrupperna som det är angeläget att strategiskt kraftsamla kring och prioritera då det gäller rehabsamverkan. Utgångspunkterna för RSG:s ställningstaganden är dels de behov man upplever och beskriver i de olika kommunerna och dels den strategiska analys som sker i form av ett beredningsarbete i RSG. Detta leder till en strategisk dialog med RAR kring val av prioriterade målgrupper. Inom RAR arbetar man med utgångspunkten att man är en spjutspets- och kunskapsorganisation och omsätter detta i en verksamhetsplan som innehåller flera olika delar; medel för att finansiera konkreta projekt, medel för att utvärdera och samla kunskap om kostnadseffektiva rehabsamverkansmetoder för utvalda målgrupper och medel för att bidra till kunskapsspridning och implementering av sådana metoder. RAR, samspelar precis som idag, med lokala LSG som söker medel för rehabsamverkan inom prioriterade områden och genomför dem utifrån de lokala förutsättningar som finns. Genomförandet utvärderas i mer omfattande former än idag, ofta av externa utvärderare. Syftet med dessa utvärderingar är trefaldigt * vilka effekter ger de på klienten * vilka metoder är mest resultat- och kostnadseffektiva * vilka ekonomiska effekter/vinster, uppstår till följd av arbetet ett socioekonomiskt investeringsperspektiv Strat analys Prio/behov RSG Lärande & implementering Strat dialog RAR V-idé V-plan V-budget Behov Genomföra Tillämpa LSG Utvärdering Lärande kunskapsinsamling Resultatet av projekten och de metodlärdomar som uppstår överförs i dialogform till RSG en fortsättning på den strategiska dialogen där man kan ta ställning till hur dessa erfarenheter ska kunna utnyttjas över hela länet alla behöver inte uppfinna hjulet - och det uppstår en sorts hävstångseffekt kring rehabsamverkan och dess ekonomiska effekter kan därmed flerdubblas.

45 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid Framgångsfaktorer För att detta ska lyckas förutsätts ett antal saker. Den första av dessa är att RAR i sitt arbete tydligt kan påvisa nytta för de berörda organisationernas både i rehabtermer och i form av ekonomisk nytta. Det måste löna sig att vara intressent i RAR. Ett andra villkor är att man hittar ett klokt samspel mellan RSG & LSG å ena sidan och RAR å den andra. Man måste alltså hitta ett sätt att få en hävstångseffekt mellan RAR:s tämligen få 15 Mkr och alla de hundratals miljoner för rehabarbete som finns i de fyra linjeorganisationerna. Detta förutsätter i sin tur en förskjutning av arbetssätt och kompetens inom RAR. Dessutom bygger det på en tydligare rollfördelning mellan RAR och RSG samt ett närmande mellan RAR:s och RSG:s arbete. 9. FÖRSLAG 9.1 Verksamhetsidé RAR är en spjutspets- och kunskapsorganisation vars uppgift är att i samspel med RSG & LSG pröva, tillämpa och utveckla samt skapa kunskap om effektiva metoder för rehabsamverkan. Dessa kunskapsbaserade metoder ska prövas, analyseras och utvärderas och man ska därefter bidra till att sprida kunskap om den samt underlätta /och/eller medverka i implementering av dem i länet i stort 9.2 Verksamhetsplan och budget Som en följd av detta kommer verksamhetsplanen att vid varje tidpunkt fokusera sitt arbete på ett begränsat antal målgrupper eller behovsområden. Detta antal kommer att vara färre än idag vilket kommer att leda till en tydligare prioritering och en tydligare kraftsamling av de begränsade resurser man förfogar över. Vilka dessa målgrupper och behovsområden är mejslas fram i en strategisk dialog med RSG vilket i sin tur baseras på de dialoger som sker med länets olika LSG Resurserna kommer att koncentreras till färre men mer kunskaps- och evidensbaserade projekt. Mer resurser kommer att läggas på utvärdering, kunskapsspridning och implementeringsfrågor. Utvärderingar kommer att vara mer omfattande än idag och ska utgöra underlag för beslutsfattande om möjliga implementeringsprocesser. En viktig del av detta implementeringsarbete kan vara processtöd för att öka effektiviteten i genomförandet av det lokala rehabsamverkansarbetet. Utväderingar ska omfatta såväl resultat, metod som ekonomiska effekter. Man kommer dels att tydligare för de olika intressenterna visa nyttan av det arbete som utförs och dels bidra till att man lokalt kan ta del och utnyttja och tillämpa de framgångsrika rehabiliteringssamverkansmetoder som prövats och utvärderats. Detta i sin tur påverkar kompetenskrav och arbetsformer i RAR:s kansli 9.3 Samspel med andra aktörer Generellt kommer detta att leda till ett tydligare och närmare samspel med övriga samverkansaktörer. Med RSG kommer den länsövergripande rollfördelningen och den strategiska samverkansdialogen att vara av avgörande betydelse för att både hitta de områden till vilka samverkansarbete ska prioriteras

46 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 43 och dels för att få ett ökat genomslag i linjeorganisationerna av effektiva rehabiliteringssamverkansmetoder i samspelet med LSG kommer bilden av prioriterade områden att bli tydligare och stödet i implementeringsarbetet och för de lokala samverkansprocesserna utvecklas. Detta i sin tur skapar förutsättningar för mer resultat- och kostnadseffektiva rehabiliteringssamverkansprocesser i länets kommuner.

47 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid REFERENSER Analys av samverkan, samhällsekonomi och rehabilitering Andras studier inom detta fält Samhall Resurs AB, Huldt J & Andersson K (2000) Sampop en samhällsekonomisk utvärdering av FRISAM-verksamhet i Växjö SIND (1982), Samhällsekonomiska kalkyler vid industrinedläggningar metoder och fallstudier, Statens Industriverk 1982:10 Socialstyrelsen (2002) Med arbete som insats klienteffekter och samhällsekonomisk lönsamhet i socialt arbete, Socialstyrelsen Socialstyrelsen, AMS, m.fl. (2000) Samhällsekonomiska effekter vid rehabilitering Vem vinner på rehabilitering i samverkan?, Samverkan inom rehabiliteringsområdet 2000:11, Stockholm Tänk långsiktigt, Socialstyrelsen, Skolverket & Folkhälsoinstitutet, 2004 Egna studier inom detta fält Lundmark & Nilsson (2000), Projekt 531 rehabiliteringssamverkan i norra Botkyrka. OFUS. Lundmark & Nilsson (2001), Ingen dans på rosor, utvärdering av Krut-projektet i Södertälje. OFUS. Lundmark & Nilsson (2001), Stacken en rehabiliteringssamverkan i Nynäshamn. OFUS. Lundmark & Nilsson (2002), Visst gör det ont, Utvärdering av Startpunkten i Örnsköldsvik. OFUS, Lundmark & Nilsson (2003), Rehabiliterande synsätt i samverkansarbetet. OFUS & KRUT. Lundmark & Nilsson (2003), Strategisk och operativ ledning av samverkan., Lundmark & Nilsson (2007), Mogna organisationer- mogna ledare, OFUS & KRUT. Lundmark, Nilsson & Wadeskog (1997), Sara Söderberg, en studie om samverkan och samhällsekonomi kring personer med ryggont. OFUS, Lundmark, Nilsson & Wadeskog (2000), Eva-Britt Larsson en person med psykosociala arbetshinder. OFUS. Lundmark, Nilsson & Wadeskog (2008), 1+1 = 3, en utvärdering av ITOK ur ett samverkansperspektiv och ett socioekonomiskt perspektiv, OFUS & /Beroendecentrum SLL Nilsson (1998), Vi byggde nätverk om psykiatrireformens genomförande i Södertälje. SEE, Nilsson (2000), Svempa Johansson, missbrukare eller företagare, en analys av de samhällsekonomiska konsekvenserna av arbetskooperativet Basta. OFUS,, Nilsson ( ), Strategier för samverkan. OFUS, samt Nacka och Örnsköldsviks kommuner. Nilsson (2005), Telge Rent, sjukfrånvaron och ledarskapet. OFUS,. Nilsson (2003 & 2006), Personligt ombud i Mellansverige ombudens arbete & råd inför framtiden. Länsstyrelsen i Västmanland. Nilsson (2006), Södermalms Beroende Team, rehabiliteringssamverkan kring missbrukare på Södermalm. OFUS.

48 Samverkan i Sörmland.- ett vägval sid 45 Nilsson (2008), Från passivt försörjd till aktivt arbetande ett SocioEkonomiskt perspektiv på försörjningsstödet i Södertälje Kommun. OFUS & Södertälje Kommun. Nilsson (2008), Den osynliga lönsamheten ett socioekonomiskt perspektiv på tullens brottsbekämpning. SEE. Nilsson, Svedin & Wadeskog, Rehabilitering av missbrukare en ekonomisk analys, 1986, SEE & Stockholms Stad Nilsson & Wadeskog (1979), Det blir för dyrt en studie av missbrukets samhällsekonomiska kostnader. SEE & Statens Ungdomsråd. Nilsson & Wadeskog (1996), Vårdkedjor, samverkan och ekonomi fallet stroke och äldre personer. SEE & Nacka Kommun. Nilsson & Wadeskog (1998), Vårdkedjor, psykiatrireformen och ekonomin fallet Södertälje. SEE & Södertälje Kommun. Nilsson & Wadeskog (1999), Rutger Engström missbrukare eller psykiskt sjuk. Socialstyrelsen & SEE. Nilsson & Wadeskog (1999), Ju fler kockar desto bättre soppa om att samverka kring psykiatrireformens klienter. Socialstyrelsen & SEE. Nilsson & Wadeskog (2003), Carina Persson, en studie av fetmans samhällsekonomiska konsekvenser. SEE & Landstinget i Dalarna. Nilsson & Wadeskog (2004), Ett socialt investeringsperspektiv. SEE & Socialstyrelsen. Nilsson & Wadeskog (2005), Resten av bilden SocioEkonomiska bokslut som en metod att värdera sociala företag. SEE. Nilsson & Wadeskog (2006), Det lönar sig ekonomisk utvärdering av personligt ombud för psykiskt funktionshindrade. Socialstyrelsen & SEE. Nilsson & Wadeskog (2006), Bättre träffbild ger högre effektivitet, ekonomisk utvärdering av POreformen i Västmanland. Länsstyrelsen i Västmanland & OFUS. Nilsson & Wadeskog (2006), Det sociala företaget och samhället SocioEkonomiska bokslut för Basta och VägenUt!, NUTEK & SEE. Nilsson & Wadeskog (2007), Billigare och bättre SocioEkonomiska bokslut för de sociala arbetskooperativen KOS & Briggen. SEE & Europeiska socialfonden. Nilsson & Wadeskog (2007), Skräddarsydd rehabilitering en lönsam historia. Utvärdering av rehabprojektet Gemet i Karlstad..SEE. Nilsson & Wadeskog (2008), Utvärdering av rehabprojektet Livlinan i Österåker. SEE. Nilsson & Wadeskog (2008), Utvärdering av Metadonprogrammet i Stockholm. SEE & MOB. Nilsson & Wadeskog (2008), Utvärdering av subutexbehandling i kombination med psykoterapi i Stockholm. SEE & MOB. Nilsson & Wadeskog (2008), Fyra räknesätt och ett bokslut, handbok i SocioEkonomiska bokslut. SEE & NUTEK. Nilsson & Wadeskog (2008),Det är bättre att stämma i bäcken än i ån ett socioekonomiskt perspektiv på prevention kring barn och unga. SEE & SKANDIA. Nilsson & Wadeskog (2008), Den osynliga och diffusa rehabiliteringspotentialen, översiktliga socioekonomiska kalkyler kring effekterna av framgångsrik rehabilitering inom ramen för samordningsförbund, SEE & Statskontoret

49 DATUM DIARIENR RAR:s medlemmar (styrelseordföranden samt direktör/chef eller motsvarande) Anmälda till medlemsmötet RAR:s fortsatta inriktning och finansiering Vid RAR:s medlems/ägarmöte i april 2008 tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag avseende RAR:s fortsatta inriktning och finansiering. Arbetsgruppen fick även i uppdrag att utforma förlag till hur RAR ska utse revisorer. Finansieringsfrågan initierades av socialdepartementet våren I Ds 2008:27 föreslogs att de fasta finansieringsandelarna skulle ersättas av möjligheten till en mer flexibel fördelning. Efter inkomna remissvar och i avvaktan på Statskontorets slutrapport avseende Finsam senarelades förslaget. För närvarande föreligger inte något behov av att diskutera flexibel finansiering eftersom den fasta finansieringen kvarstår. Arbetsgruppen har, med stöd av Ingvar Nilsson från SEEAB, utarbetat ett förslag till Samverkan i Sörmland, som bifogas. Rapportens första nio sidor, avsnitt 1, är en sammanfattning inklusive förslag. I de följande avsnitten finns mer utförliga förklaringar till ställningstaganden och förslag. Förslaget kommer att presenteras vid arbetsmedlemsmötet den 11 februari då det finns möjlighet till diskussion och frågor. Synpunkter på förslaget lämnas till Samordningsförbundet RAR senast 28 februari. Att: ann@rarsormland.se Ett slutligt förslag avseende Samverkan i Sörmland och Samordningsförbundets RAR:s inriktning kommer att presenteras för ställningstagande vid det ordinarie medlemsmötet i april Samordningsförbundet RAR i Sörmland Adéle Bergentoft Styrelseordförande Nyköping besök Östra Rundgatan 11 tel e-post ola@rarsormland.se ORG NR h:\samordningsförbundet rar\ägarmöten\ägararbetsgrupp\missiv-förslag_medlemsmöte doc Utskriftsdatum: :11 SID 1(1)