ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Räddningsnämnden Plats och tid Beslutande Räddningstjänsten, Malung Kl Jan Jespersen (S), ordförande Göran Tenn (C) Henrik Oskarsson (S) Lars-Åke Nilsson (M), vice ordförande Övriga deltagande Clara Hoogland, sekreterare Per Hampus, räddningschef Mattias Johansson, sotarmästare, 5 Ulrika Stafås Utses att justera Göran Tenn Justeringens plats och tid Räddningstjänsten Underskrifter Sekreterare...Paragrafer 5-8 Clara Hoogland Ordförande... Jan Jespersen Justerande... Göran Tenn ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Räddningsnämnden Sammanträdesdatum Datum för Datum för anslags uppsättande anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Räddningstjänsten, Malung Underskrift... Clara Hoogland Utdragsbestyrkande

2 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Räddningsnämnden Sida Innehållsförteckning 5 Besök av kommunens sotarmästare Handlingsprogram för skydd mot olyckor i Malung-Sälens kommun Reservation av medel från 2012 till Meddelanden...6 Justerare Utdragsbestyrkande

3 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Räddningsnämnden Sida Dnr Besök av kommunens sotarmästare Beskrivning av ärendet Alla eldstäder i bostäder eller andra byggnader ska enligt lag sotas eller brandskyddskontrolleras. Ventilationskanaler i restauranger och storkök ska enligt lag rengöras. Mattias Johansson, Malung-Sälens sot. & vent, är ny sotarmästare i kommunen och utför sotning och brandskyddskontroll av eldstäder i byggnader och rengöring av ventilationskanaler. Antalet objekt i kommunen är ca , men ökar konstant eftersom fler anmäler innehav. Olika informationsinsats bidrar också till att efterfrågan på sotning ökar. Dagens sammanträde Mattias Johansson presenterar sig och det aktuella arbetet för nämnden. Delegationsordningen bör ses över snarast, så att sotarmästaren har en korrekt delegation från nämnden. Vid brandskyddskontroll kan släckutrustning och brandvarnare inventeras och meddelas räddningstjänsten. Justerare Utdragsbestyrkande

4 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Räddningsnämnden Sida Dnr Handlingsprogram för skydd mot olyckor i Malung-Sälens kommun Nämndens förslag till kommunfullmäktige Handlingsprogrammet antas enligt bilaga 1. Räddningsnämnden tillåts att utföra mindre justeringar i handlingsprogrammet. Beskrivning av ärendet Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor i Malung-Sälens kommun ska en gång per mandatperiod revideras och antas av kommunfullmäktige. Räddningschefen Per Hampus tog fram ett förslag till reviderat handlingsprogram samt en riskanalys, riskvärdering och riskreduktion för Ärendets behandling Räddningsnämnden beslutade den 23 januari 2013, 2, att sända förslaget på remiss till berörda: Länsstyrelsen, Torsby kommun, Älvdalen kommun, Mora kommun, Vansbro kommun, Hagfors kommun, Barn- och utbildningsnämnden, Vision, BRF, Kommunal. Yttranden har inkommit från Länsstyrelsen i Dalarna samt från brandkåren i Mora kommun. Förslaget har förhandlats enligt MBL 19 och 11 med de fackliga organisationerna. Förhandlingarna avslutades i enighet. Tjänsteutlåtande Räddningschef Per Hampus föreslår i tjänsteutlåtande daterat att handlingsprogrammet antas enligt bilaga 1. Dagens sammanträde Räddningschef Per Hampus redogör för ärendet. Ordförande finner att nämnden beslutar att bifalla förslaget till beslut. Beslutsunderlag Handlingsprogram för skydd mot olyckor, daterat Riskanalys, riskvärdering och riskreduktion för , daterat Skickas till För kännedom: Länsstyrelsen i Dalarnas län För åtgärd: Justerare Utdragsbestyrkande

5 Handlingsprogram för skydd mot olyckor i Malung-Sälens kommun Bilaga

6 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 RISKBILD... 4 INRIKTNING... 5 Strategi... 5 FÖREBYGGANDE VERKSAMHET... 6 MÅL... 6 TILLSYN... 7 UNDERLÄTTA FÖR DEN ENSKILDE... 7 Brandskyddsinformation... 7 Brandskyddsutbildning... 7 FYSISK PLANERING... 7 RENGÖRING OCH BRANDSKYDDSKONTROLL... 8 ANALYS OCH UPPFÖLJNING... 8 RÄDDNINGSTJÄNST... 9 EFFEKTIV INSATS... 9 GODTAGBAR TID ORGANISATION Räddningschef Räddningsledning Räddningsstyrkor Avtalade räddningsstyrkor Förmåga Styrkeuppbyggnad SAMVERKANSAVTAL OCH ÖVERENSKOMMELSER BRANDVATTENFÖRSÖRJNING ÅTGÄRDER EFTER RÄDDNINGSINSATS ALARMERING SAMBAND ORGANISATION UNDER HÖJD BEREDSKAP HÖJD BEREDSKAP I NUVARANDE OMVÄRLDSLÄGE I ETT FÖRÄNDRAT OMVÄRLDSLÄGE

7 Inledning Detta handlingsprogram utgör de handlingsprogram som föreskrivs i lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Programmet omfattar främst kommunens roll som myndighet (kap 3, 5, 6 och 8) men i viss mån även kommunens roll som enskild (kapitel 3). Närmare riktlinjer för kommunens roll som enskild finns i en av fullmäktige beslutad policy 1. Varje förvaltning/kommunalt bolag har ansvaret för skydd mot olyckor inom sitt verksamhetsområde. Inom alla kommunala verksamheter ska ett systematiskt brandskyddsarbete bedrivas. Alla anställda ska göras delaktiga i skyddsarbetet. Räddningstjänsten ska ha en ledande och samordnande roll avseende skyddet mot olyckor. Kommunen uppdrar åt räddningsnämnden att anta närmare riktlinjer för hur handlingsprogrammet ska tillämpas och att även kunna besluta om smärre justeringar i handlingsprogram. 1 Policy för intern brandskyddskontroll

8 Riskbild I likhet med andra kommuner finns även i Malung-Sälen risker som kan uppfattas osannolika i vår vardag. Kommunens planläggning ska utgå från att dessa händelser kan inträffa utan att kommunen för den skull ska vidta specifika åtgärder. Kända risker ska däremot i möjligaste mån minskas eller undanröjas. I en särskild riskanalys 2 har dessa kända risker identifierats och värderats. Riskanalysen finns på kommunens hemsida. Räddningsnämnden har därefter tagit ställning till hur riskerna ska reduceras. Riskanalysarbetet ligger till grund för detta handlingsprogram. De prioriterade riskerna som identifierats är: o Trafikolycka o Skidolycka o Skogsbrand o Brand i bostad o Drunkning o Brand i hotell o Brand i industri o Översvämning 2 Riskanalys, riskvärdering och riskreduktion

9 Inriktning Kommunen ska fortlöpande minska kostnaderna för skador och olyckor på ett sätt som bidrar till en förbättrad samhällsekonomi och gör kommunen mer attraktiv. Detta ska särskilt gälla o Människor o Miljö o Oersättliga kulturmiljöer o Kommunens egendom o Företag som är viktiga för kommunens utveckling Strategi Den enskilde, vare sig det är fysisk eller juridisk person, har ett primärt ansvar för att skydda liv och egendom och att inte orsaka olyckor. I första hand är det den enskilde som skall vidta och bekosta åtgärder som syftar till att förhindra olyckor och begränsa konsekvenserna av de olyckor som trots allt inträffar. Kommunens strategi är o Att riskanalyser ska utgöra grunden för prioriteringar och inriktning på skyddet mot olyckor o Att den enskilde ska genom ökad riskmedvetenhet och kunskap själv i högre grad kan ta ansvar för sin egen säkerhet. o Att åtgärder och planläggning ska hantera olyckans tre skeden: före, under och efter olyckan o Att kommunen sin roll som samordnare ska få sina förvaltningar, kommunala bolag, enskilda, näringsliv, frivilligorganisationer, andra samhällsorgan och andra kommuner att verka i samma riktning vad gäller skyddet mot olyckor o Att ständiga förbättringar ska genomföras till gagn för den enskilde och för samhället. Detta förbättringsarbete ska genomföras på alla nivåer. Exempel på detta är olycksundersökningar, olycks- och skadestatistik, medborgarundersökningar, samverkande kollegiala nätverk mm. 5

10 Förebyggande verksamhet Målsättning Det är kommunens ambition att öka tryggheten vilket uttrycks i form av mål i tabellen nedan. Uppföljning ska göras i samband med respektive förvaltnings årsredovisning. Målen i tabell 1 beskriver de samhällseffekter av skyddsarbetet som kommunen förväntar sig. Nr Målsättning Kommentar Ansvarig nämnd 1 Risken att skadas i trafik ska minskas. Trafikolyckor ska under mandatperioden minskas så att antalet räddningsinsatser ligger på samma nivå som jämförda kommuner. 2 Ägarna till skidanläggningarna ska vara nöjda med det stöd de får av kommunen för att utveckla säkerheten kring den alpina skidåkningen 3 Kunskapen och förmågan hos allmänheten om brandförebyggande och olyckshanterande åtgärder ska öka 4 Vid en olycka - som föranleder räddningsinsats - ska en första skadebegränsande åtgärd av enskilda ske innan räddningsstyrkan har anlänt Antal Trafikolyckor ligger på ett snitt av 44 st/ år ( )vilket ligger ganska konstant år från år men det man kan märka är att antalet singelolyckor ökar markant. Enligt riskanalysen är antalet alpina skidolyckor ett av kommunens mest angelägna förbättringsområden Den enskildes förmåga är en effektiv åtgärd för att åstadkomma ett tryggare samhälle. Hur denna förmåga utvecklas är viktigt för kommunerna att följa. Det är inte endast räddningsstyrkan som gör skadeavhjälpande insatser. Kommunen vill öka säkerheten genom att målsätta hur snabbt en skadebegränsande insats ska göras av dem som råkar vara vid olycksplatsen. KS KS RN RN 6

11 5 Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor - som föranleder räddningsinsats - ska minska över tid 6 De samhällsekonomiska kostnaderna för bränder och trafikolyckor ska minska Tabell 1 Med hänsyn till nationella mål och kommunens inriktning är detta det yttersta och logiska resultatet Beräkningarna ska göras enligt MSB s modell för beräkningsmodell 3 RN RN Tillsyn Kommunens ansvar för den förebyggande verksamheten vilar främst på räddningsnämnden men även på kommunstyrelsen. Ansvarsfördelningen framgår av respektive nämnds reglemente. Räddningsnämndens planering av tillsynsverksamheten redovisas på kommunens hemsida. Kontakt och hjälp till andra kommuner fås av kommunens brandinspektör. Egen hjälp för frågor för tillsyn fås av MSB. Enligt LSO 2 kap 3 skall vissa ägare av byggnader eller andra anläggningar, se till att en skriftlig redogörelse över brandskyddet inlämnas till kommunen. Den skriftliga redogörelsen skall lämnas till räddningsnämnden med 4-års intervall. Underlätta för den enskilde Brandskyddsinformation Brandskyddsinformation ska ges som allmän rådgivning riktade till allmänhet och till särskilda målgrupper. Urvalet av målgrupper ska göras utifrån vad som framkommit av riskanalysen men också till de orter där räddningsstyrkorna har längst framkomsttid. Brandskyddsinformation ska också ske i samband med tillsyn. Brandskyddsutbildning Brandskyddsutbildning ska riktas till särskilda målgrupper enligt riskanalysen, men också brett till allmänhet som efterfrågar sådan. Förskolans och grundskolans elever utbildas i brandskydd och säkerhet tre gånger i olika ålderssteg. Fysisk planering Planärenden i kommunen ska granskas ur brandskyddssynpunkt. Vid byggsamråd ska personal med brandteknisk kompetens kunna medverka. Tillstånd för hantering av brandfarlig/explosiv vara ska handläggas enligt lagen (SFS 2010:1011) och förordningen om brandfarlig och explosiv vara enligt (SFS 2010:1075). Remisser från myndigheter och organisationer till räddningsnämnden ska vid behov granskas och besvaras ur brandskydds- och räddningstjänstsynpunkt. 3 MSB: Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor samt bränders samhällsekonomiska kostnader.. 7

12 Rengöring och brandskyddskontroll Ansvarig för att rengöring och brandskyddskontroll sker i kommunen är räddningsnämnden. Avtal om sotning finns med Malung-Sälen Sotning & Ventilation AB vars personal skall ha genomgått yrkesutbildning för skorstensfejare och skaffat sig tillräcklig erfarenhet genom yrkesverksamhet inom området. Rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder och rökkanaler utförs enligt kommunens beslutade frister och taxor. Information om dessa frister och taxor finns på kommunens hemsida. Malungs sotningsdistrikt ska föra kontrollbok över rengöring och brandskyddskontroll, som årligen rapporteras till räddningsnämnden. Räddningsnämnden ska kunna tillåta enskild fastighetsägare att efter ansökan utföra rengöring på egen fastighet under förutsättning att denne har nödvändig kunskap om rengöring och om brandskydd efter att utfärdaren har avsynat lämpligheten på plats, vilket innebär att kontroll görs på delegation till ansvarig på räddningstjänsten där kontroll av sotningsutrustning, uppstigning på tak, släckutrustning, förvaringskärl av aska och loggbok. Återkallande av delegation för egensotning kan komma att ske om ansvarig sotare vid brandskyddskontroll ser brister i sotning och kontrollbok.. Närmare information om ansökan finns på kommunens hemsida. Analys och uppföljning För att hela tiden förbättra brandsäkerheten ska kommunen systematiskt följa upp och analysera det förebyggande brandskyddet och räddningsinsatser i syfte att uppnå målen. Olycksundersökningar genomförs vid behov där en räddningsinsats har skett. Räddningschefen svarar för uppföljning inom räddningstjänstorganisationen. 8

13 Räddningstjänst Kommunen ska tillhandahålla beredskap för att kunna utföra räddningsinsatser i samband med bränder i bostäder, industrier, vårdanläggningar, hotell, samlingslokaler, lantbruk och terräng. Räddningsinsatser ska också kunna utföras vid olyckor som vägtrafikolyckor, flygolyckor, mindre kemikalieolyckor, drunkning, och övriga personolyckor som förstahjälpen larm, trygghetslarm och andra olyckor som kräver insatser där kommunen tecknat avtal. Vid räddningsinsatser av mer ovanlig karaktär kan stöd begäras från angränsande kommuner eller regionala resurser. Beredskapen är dimensionerad för att klara två samtidiga räddningsinsatser i kommunen. Vid flera samtidiga räddningsinsatser försämras såväl tidsaspekter som resurstillgång. INFORMATION Vid varje nytt antaget handlingsprogram informeras allmänheten i lokalt informationsutskick (Malungsbladet) om innebörden av vad ett handlingsprogram innehåller med information om kommunens förmåga och målsättning genom förebyggande verksamhet och vid händelser som kräver insatser där allmänhetens egna resurser inte räcker till. Effektiv insats Kommunens räddningschef ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad enligt detta handlingsprogram. Räddningsstyrkorna ska ha förmåga att hantera de bränder och olyckor som kan inträffa så att den enskilde kan få effektiv hjälp. Räddningsstyrkorna ska vara dimensionerade och utrustade för frekventa händelser inom sitt respektive insatsområde. Räddningsstyrkan i Malung ska ha förmåga att genomföra svåra insatser självständigt som t ex släckning inne i byggnad (rökdykning för livräddande insats). I Sälenområdet ska räddningsstyrkorna tillsammans ha förmåga att göra denna typ av svåra insatser. Räddningschefen ska fastställa en övergripande övningsplanering som beskriver omfattning och inriktning. Varje räddningsstyrka ska sammantaget ha förmåga att hantera de bränder och olyckor som beskrivs i tabell 4 nedan. Personal i räddningsstyrka ska ha lägst preparandutbildning 1 och 2 enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) kursplan eller motsvarande. Kommunens ambition är att inom en två års period skall alla nya brandmän gå fortutbildning brandman deltid. Insatspersonalen ska övas utifrån de uppgifter som insatsstyrkan ska kunna genomföra, vilket innebär godkänd läkarundersökning och rullbandstest. (se Arbetsmiljöverket föreskrift AFS 2007:7) Tillräckligt antal räddningsledare ska finnas som har genomgått räddningsledning kurs A 4 eller motsvarande. Räddningsstyrkornas samlade kompetens ska ge möjlighet att utföra effektiva och säkra räddningsinsatser För större och komplicerade objekt ska det finnas insatsplaner vilka regelbundet ska uppdateras. En insatsplan visar allmänt vilka åtgärder en räddningsstyrka ska vidta och vilka lokala förhållanden som påverkar räddningsinsatsen. 4 Kursen anordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Kurs A ger kunskap i rollen som räddningsledare för att kunna förbereda och leda arbetet i samband med de vanligaste räddningsinsatserna, samt inledningsskedet vid mer komplexa räddningsinsatser. 9

14 Samtliga räddningsinsatser ska undersökas utifrån orsak, förlopp samt insatsens genomförande. Räddningsstyrkorna ska utföra akut restvärdesräddning efter insats så att samhällets kostnader för egendom och miljö kan minskas. Räddningsstationerna i Malung, Transtrand och Sälen har egna reservkraftverk för sin elförsörjning. Reservkraftverket i Transtrand är mobilt för att kunna transporteras till Sälen-hallen vid behov. Trafikljusreglering för att säkra räddningsstyrkan utfartsbehov ska finnas på alla brandstationerna. Godtagbar tid Responstiden är den tid som det tar från det att SOS Alarm AB besvarat samtalet till dess att första brandbil är på olycksplatsen. Eller enklare uttryckt den tid som en nödställd väntar på första räddningsstyrka. Responstiden beskrivs med en kurva där man kan avläsa hur stor andel av befolkningen som kan förvänta sig att första räddningsstyrka anländer inom ett visst antal minuter. Kort responstiden och räddningsstyrkans slagkraft står i konflikt med varandra. Responstid kan förkortas med små räddningsenheter s.k. första insatsbil (FIB) som inte behöver passera brandstationen för att kunna göra insats. Mer slagkraftiga räddningsenheter som utgår från brandstationen har längre responstid. I denna målkonflikt väljer kommunen att ha två brandstationer i Sälenområdet som vardera är utrustade med FIB. Detta skapar en god yttäckning och kortare responstider. Responstiden i kommunen ska inte understiga nedanstående kurva. Tabell 2 Organisation Räddningschef Kommunens räddningschef har ett ansvar att verksamheten är ändamålsenligt organiserad och har ett övergripande ansvar för alla de räddningsinsatser som behöver göras i kommunen. Vid räddningschefens längre frånvaro träder räddningschef i beredskap (RCB) in i dennes ställe. 10

15 Räddningsledning Varje kommunal räddningsinsats ska ledas av en räddningsledare eller från räddningschef delegerad insatsledare. Högre brandbefäl ska ständigt finnas i beredskap. En för länet gemensam stabs- och ledningsresurser (s.k. Mobisol)finns stationerad i Rättvik. Räddningsstyrkor Räddningsstyrka Beredskapsform Numerär Anspänningstid 5 Räddningschef i Heltid 1 1,5 min 7 beredskap 6 Malung Deltid min Tyngsjö Brandvärn 30 8 Vintersäsong Transtrand Deltid 1+3 Godtagbar tid Sälen Deltid 1+4 Godtagbar tid Sommarsäsong Transtrand Deltid 1+3 Godtagbar tid Sälen Deltid 1+3 Godtagbar tid Tabell 3 Utöver dessa räddningsstyrkor finns släckutrustning på släpvagn i Granfjällsstöten för en första insats. I norra kommundelen ska den sammanlagda styrkan normalt vara fördelade enligt tabell 3. Beroende på risk- och personalsituationen kan fördelningen göras annorlunda. Godtagbar tid är från larm på FIB-enheten 90 sek. till upp till 10 minuter tills sista bil lämnar station, beroende på den trafiksituation som råder. Kommunens ambition är ändå att uppnå så kort responstid som möjligt. Vid mindre olyckor och sjukvårdslarm är utryckningsstyrkan 1 förman och 2 brandmän (1+2) ( Litet larm) Vid trygghetslarm åker 1 person från närmaste station. Räddningsvärn i Rörbäcksnäs är inte aktuellt förrän flygpplatsfrågan på Mobergskölen klarlagts. Avtalade räddningsstyrkor Höjdenhet Överenskommelser finns med privata entreprenörer om hjälp vid bränder där höjdfordon underlättar arbetet. Möjlighet finns även att få hjälp av andra kommuners höjdfordon, i första hand Moras brandkår. 5 Tiden från alarmering av personalen till dess räddningsstyrkans första fordon kan rycka ut. 6 Räddningschef i beredskap ska ha genomgått kurs i räddningsledning kurs B eller motsvarande utbildning vilka ger kunskaper i rollen som räddningsledare för att kunna förbereda och leda mer komplexa, större räddningsinsatser. 7 Räddningschef i beredskap( RCB)ska vara anträffbar på radio samt kunna inställa sig på lednings/olycksplats inom 90 minuter. Ledningsplats kan även vara på stationerna och i befälsbil 8080 vilket betyder att RCB kan även befinna sig i annan kommun. 8 Brandvärnet upprätthåller ingen beredskap, styrkans storlek och framkomsttid är inte förutbestämbar. 11

16 Kemskyddsdepåenhet Enligt avtal med räddningstjänsten Dala Mitt och Mora räddningstjänst finns tillgång till kemskyddsdepå. Vid mer omfattande kemikalieolycka kan den regionala kemresursen i Köping inkallas. Gasflaskebeskjutning Möjlighet att utföra beskjutning av gasflaskor för att få en kontrollerad explosion/brand finns vid polisen i Borlänge och Räddningstjänsten i Ludvika. Ledningsenhet Avtal finns med Rättviks räddningstjänst för att kunna utnyttja en särskild ledningsenhet. Förmåga tabell 4 Brandstation Malung Transtrand Sälen Kompetens och utrustning för att göra insatser vid Bränder, yttre och inre livräddning, yttre och inre släckning, släckning i byggnad upp till minst tre våningar, brandvattenförsörjning, släckning i det fria, trafikolyckor, losstagning, räddning i brunnar, ytvattenlivräddning, insatser i väglös terräng, livräddning vid kemikalieolycka, skadebegränsning vid mindre kemikalieolycka, släckning av brand i kemikalier, djurlivräddning, oljeskada i vatten, restvärdesräddning, D-HLR-sjukvård, trygghetslarm. Bränder, yttre livräddning, yttre och inre släckning, släckning i byggnad upp till minst tre våningar, inre livräddning i byggnad 9, brandvattenförsörjning, släckning i det fria, trafikolyckor, losstagning, räddning i brunnar, ytvattenlivräddning, insatser i väglös terräng, livräddning och skadebegränsning vid mindre kemikalieolycka. Släckning av mindre brand i kemikalier, djurlivräddning, oljeskada i vatten, restvärdesräddning, D-HLR-sjukvård, trygghetslarm. Bränder, yttre livräddning, yttre och inre släckning, släckning i byggnad upp till minst tre våningar, inre livräddning i byggnad 10, brandvattenförsörjning, släckning i det fria, trafikolyckor, losstagning, räddning i brunnar, ytvattenlivräddning, insatser i väglös terräng, livräddning och skadebegränsning vid mindre kemikalieolycka. Släckning av mindre brand i kemikalier, djurlivräddning, oljeskada i vatten, restvärdesräddning, D-HLR-sjukvård, trygg- 9 Endast när förstärkning har kommit från brandstation Sälen 10 Under sommarhalvåret endast när förstärkning har kommit från brandsta- tion Transtrand 12

17 Tyngsjö Tabell 4 hetslarm. Bränder, yttre livräddning, yttre släckning. Styrkeuppbyggnad I Transtrand och Sälen finns FIB 11 för att uppnå korta responstider. Erfarenheter från andra kommuner visar att minst 50 % av olyckorna kan hanteras enbart av FIB. Vid de flesta övriga olyckor räcker ofta insatsstyrkan från en brandstation. Vid olyckor med större omfattning eller då särskild utrustning krävs används styrkor från flera brandstationer. Samverkansavtal och överenskommelser För att åstadkomma en effektiv räddningstjänst behöver kommunen samverka med andra aktörer. Kommunen har bl.a. avtal med vissa räddningstjänstkommunerna i länet och i väster med grannland Norge. Samverkan gäller stöd vid räddningsinsatser och nätverkande för att planera och öva gemensamma insatser. Nedan anges exempel på de samverkansavtal som finns avseende räddningsinsatser. o Gränslös samverkan inom länet. o Gränslös samverkan med grannkommuner utanför länet. o Gränsöverskridande biståndsavtal med Trysils brann og redningsvesen. o Samarbetsavtal mellan Hedmarks politidistrikt och räddningstjänster i Värmland och Dalarna. o Avtal med landstinget Dalarna om IVPA (I väntan på ambulans). o Avtal med landstinget Dalarna om transport av skadad i terräng vilket normalt är landstingets uppgift. o Avtal med SOS-Alarm om utalarmering vid sjukvårdslarm Brandvattenförsörjning Kommunens brandpostsystem är uppbyggt som ett så kallat alternativt system. Det innebär att där det är mindre än meter till närmaste brandpost tillåts klenare ledningsdimensioner vilket kompenseras med tankbilskapacitet på minst 9 m 3. Alternativsystemet är tillräckligt för småhusområden och flerbostadshus med mindre än fyra våningar för att kunna ge samma effekt vad gäller släckvattenförsörjning som det konventionella brandvattenförsörjningssystemet. Prioriterade brandposter skall finnas vid större byggnader som hotell, industrier, vårdanläggningar, skolor, handelscentra etc. Dessa prioriterade brandposter skall tas fram i samråd mellan Kommunägda bolaget VAMAS och räddningstjänsten. Ägare till brandpostsystemen i kommunen har ansvaret över tillsynen av dessa. Ägare ansvarar för att räddningstjänsten får aktuella kartor över brandposternas läge. Åtgärder efter räddningsinsats RCB 13 ska initiera psykiska och sociala insatser vid behov(s.k. POSOM). RCB ska bevaka att effektiva åtgärder vidtas för att minska kostnaderna för följdskador och mot ersättning kunna bistå med restvärdesräddning. Räddningsledare eller RCB ska undersöka och dokumentera olyckans orsaker, förlopp och räddningsinsatsens genomförande för erfarenhetsåterföring och utveckling. 11 Första insatsbil 13

18 Alarmering Genom avtal med larmcentral ska inkomna larm förmedlas till respektive räddningsstyrka. Anordningar för utalarmering av räddningsstyrkorna via minst två av varandra oberoende larmvägar ska finnas. Kommunen ska ha rutiner för inkommande alarmering vid avbrott i teletrafiken. Upplysning om hur allmänheten ska varnas och informeras vid allvarlig olyckshändelse ska ske genom information till den enskilde. Informationen ska samordnas med andra kommunala förvaltningars information till hushållen i kommunen. Vid teleavbrott i det fasta telefonnätet kan ofta mobiltelefonnätet användas. Om ett omfattande avbrott i det fasta telenätet inträffar, gör jourhavande räddningschefen en avvägning om brandstationen på orten, eller annan central punkt ska bemannas. Det kan också betyda att brandfordon placeras ut på lämpliga platser, dit allmänheten kan bege sig och få hjälp med att kontakta 112. I samband med ett teleavbrott ska teleoperatören också meddela SOS-alarm, som informerar jourhavande räddningschef som även beslutar om meddelande skall gå ut via lokalradion om avbrottet. Om räddningstjänsten bemannar brandstationen på orten eller ställer ut fordon ges alltid information om detta via lokalradion. Vid entrén på brandstationerna i Malung, Transtrand och Sälen finns larmknapp på väggen, där man kan larma räddningstjänsten. VMA- viktigt meddelande till allmänheten Behörig att i kommunen begära ut viktigt informationsmeddelande till allmänheten är Räddningschef i beredskap genom beslut i kommunstyrelsen Samband Räddningstjänsten ska från fasta och mobila ledningsplatser ha möjlighet till radiosamband med egna, samverkande kommunala, landstingskommunala och statliga räddningsenheter. Kommunikationen går över Rakelnätet. 13 Räddningschef i Beredskap 14

19 15

20 Organisation under höjd beredskap Höjd beredskap i nuvarande omvärldsläge. Malung-Sälens kommun bedöms inte bli berört av ett väpnat angrepp i nuvarande omvärldsläge. Ett baskrav är dock att räddningstjänsten i Malung-Sälens kommun (tillsammans med tillgängliga resurser inom och utom kommunen) utifrån fredstida grupperingar skall ha en förmåga att kunna genomföra en räddningsinsats efter en bombexplosion i ett bostadshus 13 I ett förändrat omvärldsläge. Målet är att räddningstjänsten tillsammans med övriga tillgängliga resurser inom och utom kommunen, efter en period av resurskompletteringar, skall ha förmågan att kunna genomföra upprepade samtidiga räddningsinsatser vid två olika skadeplatser i kommunen. Kommunen håller på att se över en ny övergripande säkerhets organisation. 13 En s.k. typskada enligt Räddningsverkets handbok för materielhantering

21 Riskanalys, riskvärdering och riskreduktion Malung-Sälen

22 Innehållsförteckning BAKGRUND... 3 RISKANALYS... 3 BESKRIVNING AV KOMMUNEN... 3 TILLBAKABLICKANDE RISKANALYS... 4 Antal räddningsinsatser per tusen invånare... 4 Tid från larm till räddningsinsats påbörjas... 7 Trafikolyckor med farligt gods... 7 Tillsyn... 7 Insatsplanering... 8 RISKANALYS ENLIGT BERÄKNINGSMETOD... 8 Sannolikhet... 8 Konsekvens... 8 Sammanfattande bedömning... 9 Samordna skyddet mot olyckor... 9 RISKVÄRDERING RISKREDUKTION

23 Bakgrund I kommunens handlingsprogram för skydd mot olyckor finns en översiktlig beskrivning av kommunens riskbild I riskanalysen fokuseras på konsekvenser för liv, hälsa och egendom. Jämförelser har gjorts med andra kommuner. Eftersom riskerna i Malung-Sälen är säsongsbetonade och att det till ytan en stor kommun är det svårt att hitta jämförbara kommuner. Riskanalys Beskrivning av kommunen Södra kommundelen, Tyngsjö. Denna kommundel består av mindre byar med en befolkning med en hög medelålder. Antalet fast boende uppgår till mindre än 200. Stora skogsområden omsluter byarna. Yttermalung E16/Rv 66 med dess ibland intensiva trafik går rakt igenom östra delen av denna by bestående mestadels av villabebyggelse. Totalt fast boende personer uppgår till drygt 450. Västra sidan älven har villabebyggelse. I centrala Yttermalung finns en skola med 10-talet barn. Öje Förutom de fast boende på drygt 260 personer som bor i villor finns ett centrumhus inrymmande förskola, skola med ett fåtal barn, samt gymnastiksal, servering och matvarubutik. Ett vandrarhem finns placerat i byn. E45 passerar söder om byn. Malungs centrum med omkringliggande byar I detta område finns knappt 6000 fast boende. Dessa bor både i villor och flerbostadshus. I centralorten finns flertalet skolor med upp emot 1100 elever, flera äldreboenden och industrier. E45 och E16/Rv 66 korsar varandra öster om centrum. Efter E45 genom Malung och söderut, går många tyngre transporter med farligt gods. Malungsfors En by med drygt 650 fast boende. Byn har en skola med 110-tiotalet elever. Rv 66 går rakt genom byn. Ett antal mindre verkstäder och industrier finns. Lima och Limedsforsen Området består av ett antal mindre byar runt Västerdalsälven med knappt 1500 innevånare. Lima har en större skola med runt 210 elever, vårdcentral, ett äldreboende samt ett antal mindre anläggningar med hotelltillstånd. Rv 66 går genom byn. 3

24 Transtrand och Sälens by Drygt 1000 personer finns fast boende i området. Dessa bor både i villor och flerbostadshus. I området finns en större industrianläggning, fritidsanläggning samt skolor med drygt 220 elever, vårdcentral samt ett äldreboende placerat på västra sidan Västerdalälven. Det finns även ett antal mindre anläggningar med hotelltillstånd. Rörbäcksnäs Knappt 200 personer finns fast boende i området. I Rörbäcksnäs finns en mindre skola med 15-talet elever. Dessutom finns ett antal mindre anläggningar med hotelltillstånd. Transtrandsfjällen Knappt 200 personer finns fast boende i området. Transtrandsfjällen har en större mängd fritidshus spridda över området. Större fritidsanläggningar finns i Lindvallen, Högfjället, Tandådalen, Hundfjället samt Stöten området. Verksamheten under året är starkt säsongsbetonad. Under perioden decemberapril är persontätheten stor. Trafiken på Rv 66 är periodvis mycket intensiv. Perioden maj-november är området mera att beteckna som en mindre by med hög beläggning på vissa hotell. Sörsjöområdet Drygt 150 personer finns fast boende i området. Boendeformen är villor. Ett par mindre anläggningar med hotelltillstånd finns i området. Tillbakablickande riskanalys Antal räddningsinsatser per tusen invånare När man jämför antalet räddningsinsatser i Malung-Sälen med andra kommuner kan man konstatera att Malung-Sälen har en betydligt högre frekvens av vissa olyckor än de andra kommunerna oavsett vilken typ av kommun man jämför med. Dessa överrepresenterade olyckstyper är o Brand i byggnad o Trafikolycka 1.1 Omvärlds och nulägesanalys Kommunen är stor till ytan (43 kvadratmil). Tittar man på innevånarantalet, så är ca: skrivna i kommunen som är fördelade på många mindre byar. Detta gör att insatstiderna beroende på vart man bor i kommunen varierar mycket. Det kan röra sig om så stora skillnader som upp till 30 minuter innan första styrka anlänt på skadeplatsen men även mot Tyngsjö i ytterområde sydväst mot Värmland mer än 30 minuter. I kommunen finns tung industri, bland annat sågverk, plastindustri, även ett flertal publika lokaler finns runt om i kommunen. Kommunen är hårt trafikerad vintertid mot skidanläggningarna i Sälen. Eftersom Sälen hela tiden expanderar ökar trafiken varje år i omfattning. Kommunen kan därför även i framtiden räkna med att ligga högt i statistiken när det gäller trafikolyckor i förhållande till invånarantal. 4

25 I kommunen anordnas två stora evenemang, Vasaloppsveckan i norr och Dansbandsveckan i söder. Dessa arrangemang ökar förstås chansen för olyckor men kan ändå inte anses som högriskobjekt då det ryms inom de ramar räddningstjänsten förfogar över. För att få grepp om arrangörens säkerhetstänkande kräver kommunen att en beskrivning av säkerhetsarbetet upprättas vid större publika arrangemang och lämnas in till räddningstjänsten. Beskrivningen ska påvisa att arrangören har ett säkerhetstänkande samt handlingsberedskap för eventuella händelser. 2 Räddningstjänstens förebyggande verksamhet 2.1 Räddningstjänstens utryckningsstatistik 2009 Antal 2010 Antal 2011 Antal Brand i byggnad 33 Brand i byggnad 40 Brand i byggnad 35 Brand ej i byggnad 28 Brand ej i byggnad 28 Brand ej i byggnad 26 Trafikolycka 42 Trafikolycka 49 Trafikolycka 41 Automatlarm 85 Automatlarm 87 Automatlarm 79 IVPA 56 IVPA 42 IVPA 23 Övriga händelser 23 Övriga händelser 20 Övriga händelser 34 Totalt 269 Totalt 266 Totalt 238 De olyckstyper räddningstjänsten främst har beslutat rikta förebyggande åtgärder gentemot är brand i byggnad och automatlarm. För att få mätbarhet så utgår alla målbeskrivningar från den sammanställda statistikens medelvärde nedan: Antal Medelvärde per år Antal Brand i byggnad 108 Brand i byggnad 36 Brand ej i byggnad 82 Brand ej i byggnad 27 Trafikolycka 132 Trafikolycka 44 Automatlarm 251 Automatlarm 84 IVPA 121 IVPA 40 Övrigt 77 Övrigt 26 Totalt 773 Totalt Brand i byggnad Begreppet brand i byggnad innefattar alla bränder i fastigheter även soteld. Medeltalet tre år tillbaka är 36 och målet är satt till att minska dessa med 25 % till år För att nå fram till målet ska räddningstjänsten: Rollen som myndighetsutövare innebär att kommunen har uppdrag via lagstiftning (LSO-lagen om skydd mot olyckor) att fatta beslut som både kan vara gynnande och tvingande för den enskilde. I all myndighetsutövning krävs att den görs på rätt nivå och på ett för individen tryggt och rättssäkert sätt. Räddningstjänsten beslutar om tillstånd och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Erbjuda utbildningar i heta arbeten, brandutbildningar. Information i ämnet Systematiskt brandskyddsarbete. (SBA). 5

26 Projekt gällande brandskydd genomförs i räddningstjänstens regi enligt MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) och Brandskyddsföreningens rekommendationer. Informationskampanjer riktade mot allmänheten ex. öppet hus, lokalt annonsblad. o.d. Tillsyn mot de objekt som innefattas av detta enligt lag om SMO (Skydd Mot Olyckor 2003:778) Brandskyddskontroller mot fastigheter med egen förbränningsanläggning enligt lag om Skydd Mot Olyckor. (SFS 2003:778 3 kap 4 ). 2.3 Automatlarm Automatlarmens medelfrekvens tre år tillbaka är 84 utryckningar. Målet är att minska dessa med 25 % genom anläggningarnas/brukarnas eget SBA-arbete till år För att nå fram till målet ska räddningstjänsten: Teckna avtal med berörda innehavare av automatlarmsanläggningar. Regelbunden tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Information ang. SBA 2.4 Tillsyn enligt 5 kap LSO, lag om skydd mot olyckor För varje nytt kalenderår ska en tillsynsplan upprättas av räddningstjänsten. Tillsynsplanen ska ha sin utgångspunkt i inskickade skriftliga redogörelser, inträffade händelser både lokalt och nationellt samt av tillsynsförrättarna ansett behov. Tillsynsplanen ska även omfatta objekt som länsstyrelsen enligt LSO 2 kap 4 ansetts vara särskilt farliga anläggningar. Ambitionen från räddningstjänsten är att samtliga verksamheter som är skyldiga att lämna skriftlig redogörelse får minst 1 besök under en 2 års period. 2.5 Skriftlig redovisning av brandskydd Objekt som enligt SRVFS 2004:4 är skyldiga att lämna skriftlig redogörelse av brandskydd ska göra detta vid större förändring i byggnad, anläggning eller när verksamhet väsentligt förändras med avseende på uppgifterna i redogörelsen. Ny komplett redogörelse ska lämnas till kommunen minst vart fjärde år. Nya byggnader, anläggningar eller verksamheter som omfattas enligt SRVFS 2004:4 ska lämna skriftlig redogörelse så snart dessa tas i bruk. 2.7 Kompetens För att utföra tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva ämnen ska tillsyn förrättaren minst ha genomgått räddningsverkets kurs Tillsyn A, vid komplicerade objekt ska förrättaren även inneha Tillsyn B. 3 Extern utbildning Om vi i kommunen ska minska antalet bränder och olyckor så måste vi vara medvetna om de risker vi har runt omkring oss i vår vardag. Vi måste även veta hur vi bäst agerar när olyckan är framme för att i ett tidigt skede bryta olycksförloppet. 6

27 En av räddningstjänstens viktigaste uppgifter är att sprida information inom dessa områden och det sker främst genom utbildningar. 3.1 Brandkunskap Brandkunskaps är en utbildning som riktar sig till offentlig sektor, (kommun, skolor.) Utbildningen består av teori och praktik om vad som är bra att känna till och vad man praktiskt bör kunna utföra. Utbildningen för skolan genomförs i förskolan, årskurs 2 och årskurs 5 utifrån det materiel som Brandskyddsföreningen rekommenderar. 3.2 SBA Enligt lagen om skydd mot olyckor ställs krav på företag och organisationer att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Räddningstjänsten ger genom denna utbildning förutsättningarna för att få detta arbete att fungera. Kommunens interna SBA-arbete understöds av räddningstjänsten. 3.3 Brandfarliga heta arbeten Brandfarliga heta arbeten utbildningen enligt Brandskyddsföreningens normer, riktar sig till alla företag och personer som kommer i kontakt med brandfarliga heta arbeten. Tid från larm till räddningsinsats påbörjas Tiden från larm till dess att räddningsinsatsen påbörjas är en viktig aspekt. Varje minuts fördröjning medför en ökning av samhällskostnaderna med kr. Det finns flera olika sätt att påverka tiderna. o Antalet brandstationer o Räddningspersonal på heltid eller i beredskap o Larmbehandlingstider o Första insatsbilar (FIB) o Prioritering av förebyggande insatser Vid en jämförelse med andra kommuner tillhör Malung-Sälen en av de kommuner som har lång insatstid beroende på att kommunen är till ytan stor och att bebyggelse finns i många små byar. Trafikolyckor med farligt gods Malung-Sälen har fler trafikolyckor per invånare än jämförbara kommuner, detta också beroende på den täta trafiken under vinterhalvåret. I fråga om olyckor med farligt gods är antalet olyckor med farligt gods är sällsynta och inte av allvarlig karaktär. Tillsyn Antalet tillsyner görs enligt den norm som lagen kräver och nämdens tillsynsplan med upp till 80 tillsyner enligt LSO och upp till 25 tillsynsbesök enligt LBE. vilket kan anses som en lämplig nivå. 7

28 Insatsplanering På de mer komplicerade byggnaderna behöver kommunen göra insatsplaner för att underlätta en effektiv räddningsinsats. Riskanalys enligt beräkningsmetod Vid värdering av riskerna, d.v.s. bedömningen av sannolikheter och konsekvenser, har utgångspunkten varit de anvisningar som lämnats i Räddningsverkets Handbok för riskanalys. Sannolikhet Sannolikheten för en viss typ av skadehändelse anges för människors liv och hälsa samt egendom enligt följande: Sannolikhet Frekvens 1. Mycket osannolik Mindre än en gång per 1000 år 2. Osannolik En gång per år 3. Sällsynt En gång per år 4. Möjlig En gång per 1 10 år 5. Trolig Mer än en gång per år Konsekvens Konsekvenser för en viss typ av skadehändelse anges för människors liv och hälsa samt egendom enligt följande: Konsekvens Människors liv och hälsa Skadekostnad på egendom (MSEK) 1. Mycket begränsade Övergående lindriga besvär < 0,1 2. Begränsade Enstaka skadade, varaktiga obehag 0, Allvarliga Enstaka svårt skadade, svåra obehag Mycket allvarliga Enstaka dödsfall, flera svårt skadade Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade > 20 8

29 Sammanfattande bedömning Typ av Dimensionerande händelse händelse Sannolikhet Konsekvens Liv och hälsa Egendom Brand i allmän Brand i ett rum på hotell byggnad Brand i bostad Brand i villa eller lägenhet Brand i industri Brand i en brandcell i träindustri Brand i övrig Brand i fristående förråd byggnad Brand i ej byggnad Skogsbrand Trafikolycka Två personbilar krockar Utsläpp farligt ämne Olycka med tankbil innehållande brännbar vätska Drunkning Olycka med två personer i mindre båt Övrigt Översvämning Olycka som inte leder till räddningsinsats Människa skadas vid alpin skidåkning Samordna skyddet mot olyckor Räddningstjänstorganisationen har ansvar att förebygga bränder. Allt annat olycksförebyggande arbete är fördelat på flera andra aktörer. Kommunen har möjlighet att samordna allt förebyggande arbetet enligt lagen om skydd mot olyckor. Det kan handla om trafikolyckor, skoterolyckor eller olyckor i skidbackarna. Syftet med samordningen är att åstadkomma en samsyn i fråga om skydd mot olyckor och att undvika sektorskollisioner. Kommunen ska inte ta över ett ansvar som åligger någon annan myndighet eller något annat organ. Samordningsuppdraget bygger på att alla aktörerna tillsammans skapar ett bättre skydd än när varje aktör arbetar utifrån sitt perspektiv. Samordningen skapar en grupp av aktörer som jobbar mot samma övergripande mål. Trafiksäkerhet Kommunen har en trafiksäkerhetskommitté med representanter för Polis, Skola, Vägverket, Bussbolag, Bilskollärare och räddningstjänsten. Kommittén är rådgivande i trafiksäkerhetshöjande åtgärder och följer upp genomförandet av sina förslag. Skotersäkerhet Skotersäkerhet hanteras lokalt främst genom skoterklubbarna, Sälens fjällsäkerhetskommitté och skidanläggningarna. Säkerheten är svår att kontrollera och det uppstår lätt attityder som inte är säkerhetsfrämjande. Kommunen har inte samordnat skotersäkerhet på samma aktiva sätt som vägtrafiksäkerhet. 9

30 Säkerhet i skidbacken Skidanläggningarna driver ett utvecklat säkerhetsarbete med stöd av Svenska liftanläggningars organisation (SLAO). Säkerhetsarbetet riktar sig till såväl skidanläggningarna som skidåkarna. Som medlem i SLAO ska anläggningarna uppfylla vissa krav på säkerhetsarbetet. På varje anläggning finns pistörer vars uppgift är att sköta säkerheten i skidbackarna samt att ta hand om skadade. På anläggningarna finns också läkare. Med så dominanta aktörer behöver kommunen knappast samordna säkerhetsarbetet i skidbackarna utan snarare undersöka vad kommunen kan bidra med för att minska antalet olyckor. Säkerhet i fritidshus Skidanläggningarna hyr ut eller förmedlar en del av fritidshusen på fjället. För att öka säkerheten kontrolleras bl a brandvarnare och brandsläckare i stugorna. Kommunen arbetar främst med samordningsverktyg för att minska antalet vägtrafikolyckor samt drunkning, men att skotersäkerhet och eventuellt också skidsäkerhet kan ökas genom förbättrad samordning. Riskvärdering Statistik och analys från MSB visar att fyra olyckstyper är överrepresenterade i Malung-Sälen. o Trafikolycka o Brand i allmän byggnad (hotell, pensionat, vårdinrättning) o Brand i bostad o Brand utomhus Det finns inget som antyder att brandens omfattning vid räddningsstyrkans ankomst skulle vara större i Malung-Sälen än i andra kommuner, man kan därför dra slutsatsen att det inte är insatstiden som medför att Malung-Sälen är överrepresenterade i fråga om bränder. Snarare behöver det brandförebyggande arbetet förbättras för att minska riskerna. Av alla olyckstyper genererar vägtrafikolyckor 2 de största samhällsekonomiska kostnaderna. Kommunen främsta verktyg för att hantera detta är att samordna alla aktörer som verkar inom trafiksäkerhet. Samma verktyg kan kommunen använda för att få ned antalet olyckor i skidbackarna och antalet skoterolyckor. Det finns även anledning att minska räddningsstyrkornas insatstid för att minska de samhällsekonomiska kostnaderna. Av de metoder som redovisats ovan torde kortare larmbehandlingstider, FIB och geografisk prioritering av förebyggande insatser vara mest kostnadseffektiva. 2 MSB rapporter: Bränders samhällsekonomiska kostnader respektive Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor 10

31 I den andra riskanalysen (beräkningsmetod) påvisas att det är åtta olyckstyper som innebär störst risker. Olyckorna har plottats i riskmatrisen nedan för att visa hur de bedöms. o Trafikolycka o Skidolycka o Brand i bostad o Skogsbrand o Drunkning o Brand i hotell o Brand i industri o Översvämning 5 Troligt 4 Möjligt Trafikolycka Skidolycka Brand i bostad Skogsbrand och drunkning Brand i hotell Brand i industri Översvämning Mycket högrisk Högrisk Medelhögrisk Lågrisk Mycket lågrisk 3 Sällsynt 2 Osannolik t e h lik o n a S 1 Mycket osannolik Konsekvenser 1 Mycket begränsade 2 Begränsade 3 Allvarliga 4 Mycket allvarliga 5 Katastrofala Större olyckor Vid olyckor där kommunens resurser inte är tillräckliga är samverkan med närliggande kommuner nödvändiga. Riskreduktion Oavsett vilken riskanalysmetod man använder blir riskvärderingen likartad. Riskvärderingen visar att det är för åtta olyckstyper som kommunen behöver prioritera i sitt skydd mot olyckor. Kommunen kan naturligtvis välja att acceptera nuvarande situation. De åtgärder som kommunen kan vidta framgår av tabell

32 Fastboende Turister Äg are/ nyttjare Förebygga Skadebegränsa Förhindra Skadebegränsa Ansvarsfördelning Egenkontroll Utrymning Brandsektionering Kommunens åtgärder Information, utbildning Information, utbildning Information Information Tillsyn Tillsyn Tillsyn Tillsyn Åtgärd nr Larm Sprinkler Skadebegränsa Tillsyn Tillsyn Information, utbildning, tillsyn Insatsplaner Kommunen Räddningstjänsten Insatstid (t ex FIB) Utrymning Räddning Släckning Rökdykning Kommunstyrelsen Samverkan Ingen åtgärd/risken accepteras Samordning Tabell 18 Utifrån vad som redovisats ovan har räddningsnämnden tagit ställnig till vilka risker som dominerar och hur dessa ska hanteras (tabell 19). Efter dessa politiska ställningstaganden beslutar räddningschefen om den organisationsstruktur som ligger i linje med den politiska viljan. Den organisationsstrukturen redovisas inte här. Typ av olycka Trafikolycka Personolycka i skidbackarna Brand i bostad Skogsbrand Drunkning Kommunens åtgärder Förbättrad information, utbildning till både fastboende och turister, förkorta insatstid med första insatsbil, samordna berörda aktörer bättre Samordna berörda aktörer genom att efterfråga vad kommunen kan bidra med. Förbättrad information, utbildning till både fastboende och turister, utvecklad tillsyn, förkorta insatstid med första insatsbil, granska även t ex brandvarnare och brandsläckare vid brandskyddskontroll och rengöring (sotning). Förbättrad information, utbildning till skogsägare och skogsentreprenörer, bättre släckutrustning Brand i hotell Utvecklad tillsyn samt förbättrad information och utbildning gentemot ägare och nyttjare, förbättrade insatsplaner Brand i industri Utvecklad tillsyn, förbättrade insatsplaner, förkorta insatstid med första insatsbil, förbättrade släckmetoder Översvämning 12

33 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Räddningsnämnden Sida Dnr Reservation av medel från 2012 till 2013 Nämndens beslut Öronmärkta medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som ej förbrukats under 2012 och avsedda att förbrukas under flera år reserveras i samband med kommunens bokslut. Beskrivning av ärendet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Under 2012 har medel beviljats för att bibehålla och öka kommunens krisberedskap. Dessa medel får användas under flera år. Belopp som flyttas över till 2013 är ,23 kr. Ärendets behandling Tjänsteutlåtande Ekonom Stefan Peterson föreslår i tjänsteutlåtande daterat att öronmärkta medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som ej förbrukats under 2012 och avsedda att förbrukas under flera år reserveras i samband med kommunens bokslut. Dagens sammanträde Räddningschef Per Hampus redogör för ärendet. Ordförande finner att nämnden beslutar att bifalla förslaget till beslut. Skickas till För kännedom: För åtgärd: Stefan Peterson Justerare Utdragsbestyrkande

34 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Räddningsnämnden Sida 8 Meddelanden Dnr Uppskattad nöjdhet med nämndadministrationen hos förtroendevalda och tjänstemän 2012 Dnr Årsuppföljning 2012 kommunernas uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor Dnr Bokslut och verksamhetsberättelse 2012 Kommunstyrelsen , 11 - Anvisningar för planerings- och uppföljningsprocesserna 2013 Kommunstyrelsens budgetutskott , 2 Redovisning avseende bokningsbara kommunbilar Justerare Utdragsbestyrkande