Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm/block RUTIN Kemikaliehantering

Transkript

1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm/block Innehållsansvarig: Johanna Knape, Miljöstrateg, Verksamhet Medicinsk fysik och teknik (johkn3) Godkänd av: Ann-Marie Wennberg Larkö, Sjukhusdirektör, Förvaltningschef Koncernledning (annwe31) Denna rutin gäller för: Sahlgrenska Universitetssjukhuset Revideringar i denna version Språklig omarbetning och uppdatering av innehållet. Information om undantag från krav på skriftlig riskbedömning. Syfte Att säkerställa en korrekt hantering, kontroll och förvaring av kemikalier och att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Arbetsbeskrivning Kemikalier kan antingen förekomma i ren form, som beståndsdel i en kemisk produkt eller som en ingrediens i en vara. (Som kemisk produkt räknas blandningar av kemikalier som t.ex. rengöringsmedel eller färg. En vara är mer sammansatt, t.ex. en dator eller möbel). Den dagliga hanteringen av kemikalier på SU omfattar framförallt kemikalier i ren form och kemiska produkter. Arbetet för att undvika oönskade kemikalier i varor ska ske i samband med upphandling och inköp. Användning Alla som använder kemikalier ska ha kunskap om hur kemikalierna ska hanteras. Information gällande säkerhet, skyddsutrustning och hantering av miljö- och hälsofarliga produkter ska finnas i arbetsbeskrivningar (metodbeskrivningar). Aktuella säkerhetsdatablad (SDB) ska finnas tillgängliga för samtliga medarbetare där produkterna används. Säkerhetsdatablad finns i kemikaliehanteringssystemet KLARA där samtliga medarbetare, utan att behöva logga in, kan söka efter SDB. De medarbetare som hanterar kemikalier, eller som arbetar i lokal där kemikalier finns, ska ha kunskap om hur man går tillväga vid en olycka eller nödsituation. Medarbetare ska underrätta chefen och miljöavdelningen vid misstanke om att en kemikalie eller kemisk produkt orsakat ohälsa eller olycksfall. Riskbedömning Samtliga kemikalier och kemiska produkter som är märkta med farosymbol/faropiktogram ska riskbedömas, även så kallade reagenskit. Riskbedömningarna ska göras på enhet/avdelningsnivå och första linjens chef ska godkänna riskbedömningarna. Om kemikalier hanteras lika, som till exempel på laboratorierna, kan riskbedömningarna göras för flera enheter gemensamt, och godkännas av en person med rätt kompetens, utsedd av verksamhetschefen. Riskbedömning av kemikalier ska göras innan man köper in och använder en kemikalie som inte tidigare har använts på avdelningen/enheten vid uppdatering och framtagande av ny metodbeskrivning vid inrapportering av besvär, ohälsa eller olycksfall som kan ha samband med kemiska ämnen Om redan riskbedömd kemikalie/kemisk produkt förändrats med avseende på innehåll eller klassning om verksamheten förändras på ett sätt som har betydelse för riskbedömningen, exempelvis flyttar till nya lokaler som skiljer sig från de gamla (förråd, nödutrustning) Riskbedömningen syftar till att identifiera risker, orsaker till dessa och ta fram åtgärder som eliminerar eller minskar riskerna, eller mildrar konsekvenserna av negativa händelser. Om en kemikalie som ska användas kontinuerligt är skadlig för miljön ska verksamheten försöka hitta en ersättningskemikalie med lägre miljöbelastning. Riskbedömning av samtliga kemiska riskkällor som finns inom verksam- Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 5)

2 heten är ett krav enligt arbetsmiljölagstiftningen. Riskbedömningen ska vara skriftlig. Avdelningar/enheter som enbart hanterar allmänt tillgängliga kemiska produkter för disk och städning i samband med arbetstagarnas utnyttjande av pentryn, lunchrum eller liknande för eget bruk ska riskbedöma sin hantering men är undantagna kravet på att riskbedömningen ska vara skriftlig. Blankett för riskbedömning av kemikalier och instruktion för hur den ska fyllas i finns på miljöportalen. På miljöportalen finns även halvifyllda riskbedömningsblanketter för många av de vanligaste produkterna inom SU. Om en hel metod ska riskbedömas kan riskbedömningsmodulen i kemikaliehanteringssystemet KLARA användas. Kemikalieförteckning Det är lagkrav på att verksamhetsutövare som hanterar kemikalier ska upprätta en kemikalieförteckning för de kemikalier och kemiska produkter som används och som kan innebära risker ur hälso- eller miljösynpunkt. När kemikalieombudet registrerat avdelningens kemikalier i kemikaliehanteringssystemet KLARA kan man ur systemet generera en godkänd kemikalieförteckning. Samtliga kemikalier märkta med faropiktogram/farosymbol och kemikalier märkta med faroangivelse H412 eller H413 eller riskfras R10, R52, R53 eller R52/53 som förvaras på avdelningen ska finnas registrerade i KLARA. Avdelningens kemikalieombud ska registrera dem enligt Lathund för kemikalierevidering i KLARA senast den sista oktober varje år. Verksamheter som hanterar kemiska produkter av sådant slag och i så liten mängd att ohälsa eller olycka inte rimligen kan uppkomma kan undantas kravet efter godkännande av miljökoordinator. Kemikaliekontroll Kunskapen om kemikaliers egenskaper förbättras ständigt. En kemikalie som tidigare ansågs ofarlig för såväl hälsa som miljö kan med tiden omvärderas och klassificeringen kan komma att ändras. För att säkerställa att vi inte använder otillåtna kemikalier och för att undersöka om vi kan minska vår användning av miljö- och hälsofarliga kemikalier ska en årlig kemikaliekontroll utföras på verksamhetsområdesnivå. Kemikaliekontrollen är en del i egenkontrollen vilken försäkrar att SU följer lagar och andra krav inom miljöområdet och är en del av SUs pågående arbete med substitution av miljö- och hälsofarliga kemikalier. Kontrollen ska genomföras i samband med kontroll av lagefterlevnad. Verksamhetschefen ansvarar för att det årligen görs en kontroll av om verksamhetsområdet har kemikalier som kräver tillstånd för att få hanteras (t.ex. enligt Arbetsmiljöverket eller REACH bilaga XIV) finns med på VGRs utfasningslista eller SU substitutionslista tillhör gruppen CMR-ämnen (cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande ämnen). Verksamhetschef inom laboratorieverksamhet ska dessutom kontrollera om verksamhetsområdet har kemikalier som finns med på SIN-listan. Som underlag för kemikaliekontrollen kan man få ut listor i KLARA över de av verksamhetsområdets kemikalier, rena ämnen och ingående ämnen i en kemisk produkt, som finns med i Arbetsmiljöverkets Grupp A eller B, REACH bilaga XIV, VGRs utfasningslista, SUs substitutionslista, CMR- respektive SIN-listan. Om kemikalier tillhörande grupperna ovan identifierats ska SU substitutionslista gås igenom för att se om man på verksamhetsområdet kan göra substitutioner till mindre miljö- och hälsofarliga kemikalier. För att få använda CMR-ämnen krävs en dokumenterad utredning som visar att det inte är tekniskt möjligt att ersätta produkten (AFS 2011:19 39 ). Blankett för utredning av CMR-produkter finns på miljöportalen. Om man vid kemikaliekontrollen identifierar olaglig användning av en kemikalie ska korrigerande åtgärder genomföras. Användning av tillståndspliktiga kemikalier utan tillstånd kan vara förknippad med sanktionsavgift. Korrigerande åtgärder ska vara genomförda senast tre månader efter att avvikelsen upptäcktes. Resultatet av kemikaliekontrollen ska dokumenteras och delges verksamhetschef och miljöombud. Substitution Ett av Västra Götalandsregionens miljömål är att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier genom ändrade metoder eller genom att byta ut miljö- och hälsofarliga Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 5)

3 kemikalier mot mindre farliga. Västra Götalandsregionen har tagit fram en utfasningslista, en förteckning över ämnen som ska avvecklas eller vars användning ska minskas. Den gäller hela regionen, men uppdateras för närvarande inte. För SUs verksamheter finns en substitutionslista som uppdateras regelbundet. Den innehåller exempel på miljö- och hälsofarliga ämnen som används inom SU och säkrare alternativ där dessa finns. Listan är ett hjälpmedel för verksamheterna att identifiera miljö- och hälsofarliga ämnen som därefter kan bytas mot mindre farliga ämnen. Möjliga substitutioner som verksamheten identifierar ska meddelas till miljöavdelningen som ansvarar för uppdatering av substitutionslistan och SUs övergripande arbete med substitution. Laboratorieverksamheterna inom SU ska dessutom arbeta med att minska användningen av ämnen som finns på SIN-listan (Substitute It Now!, en internationell substitutionslista framtagen av ChemSec). Instruktion för substitution av kemiska produkter finns på miljöportalen. Verksamhetschef ansvarar för att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier inom sitt verksamhetsområde. Inköp och beställning Inköp och beställning av kemikalier ska göras av person som fått behörighet till det. Inköp ska ske enligt avtal och de regler som gäller för inköp och upphandling. Vid produktval ska risker för hälsa och miljö som kan uppstå vid hanteringen beaktas, ämnen på VGRs utfasningslista ska undvikas. Före inköp av kemikalie ska det säkerställas att det är lagligt att använda kemikalien för ändamålet. Förvaring Alla kemikalier ska förvaras i lämpliga utrymmen med avseende på säkerhet (för information om säkerhetskrav se riskbedömning, säkerhetsdatablad samt Laglista miljö (lagbevakningstjänst). Beträffande brandfarlig vara, se rutin för förvaring av brandfarlig vara. Kemikalier ska förvaras så att spill eller läckage inte kan nå avloppet (i tättslutande backar, skåp med uppsamling eller rum utan golvbrunn). Alla kärl som används för förvaring av kemikalier ska vara märkta enligt gällande regelverk, med namn, faropiktogram och eventuell faro- och skyddsangivelse. Om etikett saknas eller har blivit oläslig skall en ny skrivas ut och fästas på kärlet. Detta kan göras via kemikaliehanteringssystemet KLARA. Säkerhetsdatablad (SDB) skall finnas tillgängliga på arbetsplatser där kemikalier förvaras. Spill/Utsläpp Verksamhet där det finns risk för spill eller läckage av miljö- eller hälsofarliga kemikalier ska ha en lokal rutin för vilka åtgärder som ska vidtas så att effekten av eventuellt utsläpp minimeras. Att utsläpp når avloppet ska förhindras. Saneringsanvisning finns i bilaga 1. Saneringsutrustning ska finnas på plats. Där det finns risk för kemikalieolycka ska tydliga instruktioner finnas anslagna som beskriver vilka åtgärder som ska vidtas vid olycka. Avfall Överblivna eller kasserade kemikalier ska behandlas och tas om hand som farligt avfall enligt SUs sorteringsguide för avfall. För mer detaljer kring hantering och sortering i olika avfallsfraktioner se sorteringsguiden samt kompendiet för smittförande avfall och läkemedelsavfall på miljöportalen. Ansvar Sjukhusdirektören har det övergripande ansvaret för att rutinen följs på sjukhuset. Verksamhetschef ansvarar för att kontrollera att inga otillåtna kemikalier används undersöka om substitution av miljö- och hälsofarliga kemikalier kan genomföras på verksamhetsområdet. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 5)

4 Första linjens chef ansvarar för att kemikalieombud utses kemikalierna förvaras och hanteras på korrekt sätt alla medarbetare som hanterar kemikalier har fått kunskap om hur kemikalierna ska hanteras aktuella säkerhetsdatablad finns tillgängliga där kemikalier förvaras och hanteras riskbedömning och inköp görs enligt rutin Inom gemensam administration ansvarar första linjens chef även för att inga otillåtna kemikalier används och för substitution av miljö- och hälsofarliga kemikalier. Uppföljning, utvärdering och revision Rutinen följs upp i samband med internrevision. Avvikelse från rutinen rapporteras i MedControl Pro som en miljöavvikelse. Miljöavdelningen sammanställer uppgifter om kemikalieförbrukning vilket årligen redovisas i miljörapporten. Rutinen uppdateras vid behov av miljöstrateg och beslutas av sjukhusdirektören. Relaterad information Blankett för riskbedömning av kemikalier enligt CLP Blankett för riskbedömning av kemikalier enligt KIFS Instruktion för riskbedömning av kemikalier Riskbedömningsmodul i KLARA Instruktion för substitution av kemiska produkter VGRs utfasningslista SU Substitutionslista SIN-listan AFS 2014:43 Kemiska arbetsmiljörisker Blankett för utredning av CMR-produkter Laglista miljö (lagbevakningstjänst) Lathund för kemikalierevidering i KLARA Rutin för förvaring av brandfarlig vara ISO standard 14001:2015; 8.1 Dokumentation KLARA kemikaliehanteringssystem Dokumenterade riskbedömningar Dokumentation från utförd kemikaliekontroll Dokumenterade utredningar av CMR-produkter Granskare/arbetsgrupp Klara Niklasson, Jenny Rosenthal och Viktor Fihlman, miljösamordnare Marianne Wallgren, miljökoordinator område 4 Anette Ericsson, miljökoordinator område 4 Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 4 (av 5)

5 Bilaga 1 Saneringsanvisning Att göra vid spill Sanering Ta det lugnt Utsätt dig inte för onödiga risker. Spärra av för obehöriga. Stäng dörrar och fönster, sätt ut vakter om möjligt. Stoppa rökning och andra tändkällor. Tänk på att ånga från många lösningsmedel kan rinna efter golvet och antändas flera meter från vätskan. Informera medarbetarna och tillkalla hjälp. Vid akuta utsläpp och miljöolyckor ska alltid räddningstjänst (112) kontaktas omedelbart. Kontakta därefter SUs miljöstrateg under kontorstid. Om händelsen skett utanför kontorstid, eller om miljöstrategen inte kan nås av andra skäl, ska SU-TiB (tjänsteman i beredskap) kontaktas. SUTiB har beredskap dygnet runt och nås via SUs växel ( ). Miljöstrateg eller SU-TiB ansvarar för att berörda myndigheter och andra kontaktas. Om du bedömer att du kan sanera själv se Sanering. Sanera inte själv, utan kontakta kemiskt kunnig person, räddningstjänsten eller saneringsföretag om: o spillets egenskaper är okända o det ångar, dammar eller luktar mycket starkt o spillet är stort (flera liter eller kilo) och du bedömer att det är riskfyllt att sanera själv. Saneringsutrustning ska finnas på arbetsplatser där kemikalier hanteras. Tänk på att kemiska andningsfilter har tidsbegränsad hållbarhet och måste bytas ut med vissa intervall. Sanera själv om du bedömer att det kan göras utan risk. Använd följande skyddsutrustning och hjälpmedel efter behov: Skyddshandskar Skyddsmask försedd med filter typ A för lösningsmedel, typ B för sura ämnen, typ K för ammoniak och aminer, dammfilter för fasta dammande ämnen Sopborste och skyffel Absorptionsmedel Vermikulit för brandfarliga vätskor (organiska) eller starka syror och baser Torkpapper, cellstoff eller likande för vattenlösningar Farligt avfall kartong - kartong med invändig plastpåse eller plasthink med tättslutande lock Flytande spill sugs upp i rikligt med absorptionsmedel. Tänk på att många vätskor, t.ex. oljor och andra viskösa ämnen, kan behöva lång tid för att absorberas helt. När allt sugits upp överförs det använda absorptionsmedlet till en farligt avfall kartong eller hink med tättslutande lock. Torka efter med hushållspapper och lägg även detta i kartongen/hinken. Använd gärna fuktat papper om ytan är torr. Rengör ytan. Lämna avfallet som farligt avfall och ange som innehåll: Spill av.uppsuget i absorptionsmedel Fast spill överförs till en farligt avfall kartong eller hink med tättslutande lock. Torka efter med fuktat hushållspapper och lägg även detta i kartongen/hinken. Rengör ytan. Lämna avfallet som farligt avfall, märk upp kärlet med vad det innehåller. Kontakta transport på respektive sjukhus för bortforsling av farligt avfall från avdelningen/enheten. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 5 (av 5)