Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror

Transkript

1 Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror

2 Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker orsakas av farliga kemiska ämnen på din arbetsplats. Ämnena är ofta inköpta kemiska produkter, men farliga kemiska ämnen kan också finnas inuti eller utanpå andra varor eller material. De kan också bildas på arbetsplatsen, till exempel avgaser eller slipdamm. Ämnen är farliga om de: är hälsofarliga är brandfarliga är explosiva har skadlig temperatur tränger undan syret i luften kan orsaka farliga reaktioner. Du kan utsättas för risk vid: Inandning av luftförorening som ämnet bildat. Inandning av luft med för lite syre. Hudkontakt med ämnet vid direkt beröring eller oavsiktliga stänk (exempelvis brännskada, frätskada eller upptag genom huden). Förtäring av ämnet (kanske som förorening på dina fingrar). Brand eller explosion. Generella krav på att identifiera, bedöma, åtgärda och kontrollera kemiska arbetsmiljörisker fi nns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2000:4 och Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, AFS 2005:17. 2

3 Ha de kemiska riskerna under kontroll Att ha de kemiska riskerna under kontroll är en del av arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner som medför att reglerna om kemiska arbetsmiljö risker följs. Några viktiga punkter i reglerna En riskbedömning av hanteringen ska utgöra grunden för produktval, val av skyddsåtgärder och planering av olycksberedskapen. Hänsyn ska även tas till andra risker än kemiska. Riskbedömningen ska dokumenteras. Arbetet ska planeras och bedrivas så att exponeringen för farliga kemiska ämnen minimeras. Hygieniska gränsvärden anger högsta godtagbara halt i inandningsluften. Finns det misstanke om luftförorening ska exponeringen utredas. Arbetstagarna ska få instruktioner om hur de ska arbeta säkert. Vid särskilt farligt arbete i slutna utrymmen krävs skriftligt arbetstillstånd. Lösningsmedelsburna färger får normalt inte användas på tillfälliga arbetsplatser inomhus. Tillstånd från Arbetsmilljöverket i det distrikt ni tillhör, krävs för att få hantera vissa ämnen. Se bilaga 3, AFS 2005:17. Förteckning över hälso- eller brandfarliga kemiska produkter, märkning och varuinformationsblad ska finnas i de flesta fall. 3

4 Riskbedömning ska göras Vilka olycksriskerna är och vilken exponering man utsätts för bestäms av egenskaperna hos det farliga ämnet och hur hanteringen går till. Vid riskbedömningen ska man utgå från: De farliga egenskaperna hos ämnet. Information på säkerhetsdatabladet (varuinformationsbladet), den information om farliga egenskaper och skyddsåtgärder som leveran tören av en farlig kemisk produkt är skyldig att lämna. Hanteringssätt, arbetsutrustning, mängd farligt kemiskt ämne, skyddsåtgärder, temperatur och övriga förutsättningar i verksamheten som kan inverka. Den exponering som kan bedömas bli följden av hanteringen. Erfarenheter från ohälsa, olycksfall och tillbud i verksamheten. Med riskbedömningen som grund ska arbetsgivaren fatta beslut om: vilken produkt som ska väljas för hanteringen arbetsmetod arbetsutrustning plats för hanteringen vilka skyddsåtgärder som ska vidtas vilka instruktioner som ska ges till arbetstagarna vilken olycksberedskap och vilka rutiner för första hjälpen man ska ha. Dokumentation av riskbedömningen Resultatet av riskbedömningen och besluten om skyddsåtgärder ska skrivas ner eller dokumenteras på annat sätt. Berörda arbetstagare ska hållas infor - merade om och ha tillgång till dokumentationen. 4

5 Arbetsgång vid riskbedömning av en aktivitet Det är lämpligt att börja med översiktliga bedömningar för de olika avdelningarna som identifierar för vilka akti vi teter man behöver göra mer detaljerade bedömningar. I en verksamhet med små och få kemiska arbetsmiljörisker som är lätta att bedöma kan ofta inventering och riskvärdering göras rum för rum vid en skyddsrond och samtidigt dokumenteras i skyddsrondsprotokollet. Nedanstående arbetsgång kan passa i många andra fall. Det är lämpligt att man för varje punkt skriver ner det man kommit fram till som underlag för sin dokumentation. 1. Vad ingår i bedömningen? Ingår till exempel förberedelsearbetet? 2. Vad innebär aktiviteten? Vilka ämnen används och hur används de? Förhållanden under användningen? 3. Vilka farliga egen skaper har ämnena som hanteras? hälsofarlighet vid inandning hälsofarlighet vid hudkontakt hälsofarlighet vid förtäring brandfarlighet speciella risker som farliga reaktioner med andra ämnen. 4. Var och när i aktiviteten kan ämnena medföra risker? bildas ångor eller damm? förekommer hudkontakt? kan gnistor bildas? 5. Vad kan hända om något går fel, till exempel vid strömavbrott eller läckage? Man kan i första hand utgå från de egenskaper som kan medföra akuta risker, till exempel brandfarlighet, brännskada eller medvetslöshet. 6. Behövs skyddsåtgärder? (= Riskvärdering) är exponeringen minimerad tillräckligt i förhållande till hälsofaran? är risken för brand eller explosion förebyggd? vilka felhändelser behöver man gardera sig mot? 7. Ta beslut om arbetsmetod, utrustning, plats, skyddsåtgärder, instruktioner, beredskap och information. 8. Dokumentationen ska dateras och undertecknas av arbetsgivaren och ha uppgift om vilka som deltagit i bedömningen. 5

6 Välj produkt och arbetsmetod utifrån helhetsbilden Vid produktvalet ska man beakta samtliga risker för ohälsa och olycksfall som kan komma till uttryck vid hanteringen och inte endast de kemiska riskerna. På en tillfällig arbetsplats inomhus eller i ett slutet utrymme ska produkter fria från organiska lösningsmedel eller vattenburna produkter användas om inte andra produkter krävs av tekniska eller kultur historiska skäl. Olycksfallsriskerna i olika arbetsmetoder kan variera. De kan vara större om man väljer att maskinellt slipa en yta i stället för att använda ett kemiskt medel. Risk för hörselskada är en annan viktig faktor som man bör väga in om valet står mellan metoder där bullernivån är olika. Minska risken med val av metod och produkt I första hand ska man försöka reducera riskerna genom produktvalet och genom att välja en arbetsmetod som är säker i sig själv. Riskerna i en arbetsmetod kan också minskas genom att den utrustning man använder har en bra utformning, till exempel är gnistskyddad och inte ger möjlighet till stänk. Utrustningen måste också underhållas väl. Behöver man skyddsåtgärder för att minska risken till en godtagbar nivå ska man i första hand välja skyddsåtgärder vid riskkällan. Det kan exempelvis vara processventilation och stänkskydd. Går inte risken att reducera tillräckligt med dessa åtgärder är det nödvändigt att göra arbetet vid en tid eller plats där endast den personal som behövs är närvarande. Denna personal ska vara skyddad med personlig skydds utrustning som gör att de inte skadas. 6

7 Luftföroreningar ska utredas Hygieniska gränsvärden anger kraven Om en översiktlig riskbedömning visar att luftföroreningar kan förekomma ska förhållandena utredas närmare. Misstänker man att ett hygieniskt gränsvärde överskrids ska en exponeringsmätning göras. Luftföroreningar kan bildas: genom att flyktiga vätskor, till exempel lösningsmedel, avdunstar genom att damm virvlar upp vid pulverhantering vid bearbetning av ett material, till exempel slipning vid förbränning av ett ämne, till exempel avgaser från en motor genom att en kemisk eller biologisk process bildar ett gasformigt ämne vid sprutning som finfördelar en vätska i luften. Hygieniska gränsvärden, exponeringsmätning Hygieniska gränsvärden används vid bedömning av luftens kvalitet. Det finns gränsvärden för halten luftförorening för cirka 350 ämnen. Vid halter som är lägre än det hygieniska gränsvärdet avses en person vara skyddad mot skador även vid långvarig exponering. Den indivi duella känsligheten kan dock variera och såväl arbetstyngd som exponering för andra luft föroreningar kan inverka. Den som planerar och utför mätningen ska ha kunskaper för detta, som att välja lämplig metod och utrustning samt tidpunkter för mätningen och lämpliga personer att mäta på. Resultatet av mätningen ska doku menteras i en mätrapport där vissa fastställda uppgifter ska framgå. Berörda arbetstagare ska informeras om mätresultaten och ha tillgång till dokumentationen. 7

8 Hanterings- och skyddsinstruktioner För att planeringen av hanteringen och besluten om skyddsåtgärder ska ge en säker arbetsmiljö är det också viktigt att arbetet utförs som planerat. De arbetstagare som ska utföra arbetet ska få de instruktioner som behövs för detta. Det är viktigt att instruktionerna anpassas till individens behov och förut - sätt ningar. Skriftliga instruktioner kan behövas. Dessa bör man gå igenom muntligt. Det är viktigt att kontrollera att arbetstagarna har förstått instruktionerna och att de följer dem. Hantering och skyddsinstruktioner för underhåll av linje 12: 1. Kolla att ögonduschen fungerar. 2. Spärra omröraren mot oönskad start. Reglaget till rätt läge. 3. Tag på helmask. 4. Tryckutjämna. Ventil 3 öppnas. 5. Öppna reaktionskärlet. Upprättat av K. Andersson Chef kemisk prod. 8

9 Vissa riskbedömningar behöver göras i det dagliga arbetet Man behöver till exempel avgöra om utrustning som ska åtgärdas, saneras eller om det är säkert att gå in i en lokal där man har sprutat med ett farligt kemiskt ämne. Det är viktigt att man har rutiner på arbetsplatsen som innebär att såda na avgöranden görs av personer som har kompetens för detta. Man behöver tänka igenom vilka arbetsuppgifter som kan förekomma där bedömningar måste göras av viss personal och skapa rutiner för detta. Viktigt med rutiner För att tillse att arbetet sker med lämpliga arbetsmetoder, att utrustning underhålls och god ordning upprätthålls ska det finnas rutiner för detta. Att man har rutiner innebär att det är klart vem som ansvarar för olika arbetsuppgifter, vad uppgiften innefattar och när den ska göras. Rutinerna för kemikaliekontrollarbetet bör omfatta bland annat: Produktval och inköp. Riskbedömning och planering av ny eller ändrad hantering. Utfärdande av hanterings- och skyddsinstruktioner samt instruktion av arbetstagare. Mottagning av farliga kemiska ämnen, förvaring och omförpackning. Introduktion i nya arbetsuppgifter. Underhåll av utrustning och ventilation. Avfallshantering. Städning och uppsamling av utspillda ämnen. Rutiner för olyckstillbud I riskbedömningen ingår att man bedömer behovet av beredskapsåtgärder. Utgående från detta behov ska man ta fram rutiner för åtgärder som ska skydda arbetstagarna i samband med olika olyckstillbud. Den utrustning som behövs för brandsläckning och livräddning, samt personlig skyddsutrustning för skydd i nödsituationer behöver vara på plats och fungera. Det är också viktigt att ha rutiner för att upptäcka läckage och kontrollera ett larms funktion. 9

10 Skriftligt arbetstillstånd för arbete i slutna utrymmen Som ett slutet utrymme brukar man räkna ett utrymme där det vid dålig ventilation kan bildas en farlig atmosfär och där det är svårt att ta sig ut. Om det kan bli aktuellt med arbete i slutna utrymmen är det viktigt att ha rutiner som innebär att ingen går in i utrymmet innan risken bedömts av en som är kompetent för detta. Innan en arbetstagare börjar arbeta i ett slutet utrymme där det finns brandfarlig vätska klass 1 eller 2 eller något annat ämne som kan orsaka akuta risker ska arbetsgivaren utfärda ett skriftligt arbetstillstånd. Arbetstillståndet ska innehålla de villkor och instruktioner som behövs för att arbetet ska kunna ske säkert. Till exempel: Att mätning av syrehalten i utrymmet ska utföras före instigning eller att tryckluftsapparat ska användas. Hur brand- och explosionsrisk ska förebyggas. Hur du säkrar mot att farliga kemiska ämnen kommer in i utrymmet under arbetet eller mot att till exempel en omrörare sätts igång. 10

11 Information om risker och skydd är nödvändig Det är viktigt med noggrann information vid nyanställning, vid byte av arbetsuppgifter och då nya ämnen tas i bruk på arbetsstället. Informationen bör exempelvis ta upp: Risker och skydd i den egna arbetsuppgiften och vilka särskilda moment som kan innebära risker. Användning av personlig skyddsutrustning, var utrustningen finns, hur den sköts och utrustningens begränsningar. Förteckningen över förekommande hälso- eller brandfarliga kemiska produkter. Aktuella säkerhetsdatablad (varuinformationsblad) eller skyddsblad, märkning och skyltning. Innebörden av de olika märkningssymbolerna. Reglerna för märkning har ändrats och nya symboler införs successivt. Läs mer om klassificering av märkning på kemikalieinspektionens webbplats 11

12 Fler exemplar av denna trycksak beställs från Arbetsmiljöverkets publikationsservice Stockholm Telefon: Fax: E-post: Best nr ADI 296 Vår vision: Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Tryck: Danagårds Grafiska AB Augusti 2010