Nya reviderade föreskrifter om kvarts, förslag AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Övriga föreskrifter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya reviderade föreskrifter om kvarts, förslag 2014-09-18. AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Övriga föreskrifter"

Transkript

1 Jämförelsetabell: Bestämmelser i föreslagna nya kvartsföreskrifter jämfört med AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker och övriga tillämpliga föreskrifter inklusive AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. Varje paragraf jämförs med övergripande föreskrifter eller andra bestämmelser. Nya reviderade föreskrifter om kvarts, förslag Syfte 1 Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa när det finns risk att arbetstagare utsätts för kvartshaltigt damm i arbetet. Tillämpningsområde 2 Dessa föreskrifter gäller alla verksamheter där material som innehåller mer är tre volymprocent kvarts, med undantag för det som anges i andra. Inom jordbruksverksamhet gäller föreskrifterna endast för arbete som innebär hantering av jord- och sandförorenade jordbruksprodukter inomhus. Till vem riktar sig föreskrifterna 3 Arbetsgivaren ansvarar för att dessa föreskrifter följs. Med arbetsgivare likställs den som hyr in arbetskraft. Den som driver verksamhet utan anställd ska följa dessa föreskrifter enligt 3 kap. 5 andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160), men är inte skyldig att följa bestämmelserna i 7a, 20, 21, 24 samt i 26 om medicinska kontroller. Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att dessa föreskrifter även kan medföra skyldigheter för andra än arbetsgivare. AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker Syftet med dessa föreskrifter är att fastställa hur ohälsa och olycksfall orsakade av kemiska riskkällor i arbetet ska förebyggas (1 ) Föreskrifterna gäller alla verksamheter där kemiska riskkällor kan förekomma. Men i arbetsgivares hushåll får man göra undersökning och riskbedömning enligt 5 första stycket utan att tillämpa Detsamma gäller för allmänt tillgängliga kemiska produkter för disk och städning i samband med arbetstagarnas utnyttjande av pentryn, lunchrum eller liknande för eget bruk (1 ). Arbetsgivaren har ansvaret för att föreskrifterna följs. Andra än arbetsgivare är också skyldiga att följa arbetsmiljölagen (1977:1160) om ämne som kan föranleda ohälsa enligt 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen. Dessa personer omfattas av föreskriften med de begränsningar som framgår av tredje och fjärde styckena nedan. Arbetstagare är i dessa föreskrifter även den som likställs med arbetstagare enligt 1 kap. 3 arbetsmiljölagen. Den som driver verksamhet utan anställd enligt 3 kap. 5 andra stycket arbetsmiljölagen är inte skyldig att följa dessa föreskrifter i de avsnitt som gäller skyldigheter att ge arbetstagare information. Den som bara är arbetsgivare i egenskap av uthyrare av personal Övriga föreskrifter Dessa föreskrifter gäller för alla arbetsgivare. Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft. (1 ) i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 1

2 är bara skyldig att följa följande bestämmelser. 5 sista stycket om att se till att de uthyrda arbetstagarna inte påbörjar arbete innan uthyraren, genom kontroll av inhyrarens dokumentation enligt 13, kunnat förvissa sig om att undersökning och riskbedömning genomförts och nödvändiga riskbegränsande åtgärder vidtagits och 41 om registreringsskyldighet (2 ). 2

3 Definitioner 4 I föreskrifterna används följande ord och fraser med nedanstående betydelse. Exponering Hantering Kristobalit Kvarts Kvartshaltigt damm Kvartshaltigt material Mobil anläggning Att utsättas för kvartshaltigt damm genom inandning. Användning, bearbetning, brytning, omhändertagande, rivning och transport. Högtemperaturform av kvarts som bildas vid 1470 C. Ett mineral bestående av kristallin kiseldioxid eller kiseldioxid med delvis ordnad kristallstruktur. Damm som uppkommer vid hantering av kvartshaltigt material. Material som innehåller mer än tre viktprocent kvarts. Asfaltverk, betongstation, krossverk och sorteringsverk som är konstruerade så att de går att förflytta mellan olika arbetsställen. Respirabelt kristobalitdamm De inandningsbara luftburna dammpartiklarna av kristobalit som når längst ner i luftvägarna ända till alveolerna i lungorna. Respirabelt kvartsdamm De inandningsbara luftburna dammpartiklarna av kvarts Definitioner De beteckningar som används i dessa föreskrifter har samma bety-delse som i arbetsmiljölagen (1977:1160), arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden. Dessutom använder föreskrifterna följande beteckningar. Exponering Att utsättas för en kemisk riskkälla genom inandning, förtäring, samt kontakt med hud, slemhinnor eller ögon. Farlig kemisk produkt Kemisk produkt eller explosivt föremål, inklusive de som inte släpps ut på marknaden, som klassifice-ras som farligt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (CLPförordningen) eller Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter. AFS 2011:19 6 Hantering Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering och liknande för-faranden. Kemisk produkt Kemiskt ämne eller blandning av kemiska ämnen som tillverkats eller utvunnits och vars funktion främst bestäms av dess kemiska sammansättning. Kemisk riskkälla Ett kemiskt ämne eller flera kemiska ämnen till-sammans som, kan medföra ohälsa eller olycksfall genom sina hälsofarliga egenskaper, sina egenskaper när det beror på det sätt på vil-ket det används eller förekommer, sin temperatur, att minska halten syrgas i luften eller att öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion. Kemiskt ämne Ett kemiskt grundämne eller en kemisk förening. (4 ) 3

4 som når längst ner i luftvägarna ända till alveolerna i lungorna. Referensmätningar En serie exponeringsmätningar av halten respirabelt kvartsdamm utförda under en viss typ av arbete och under vissa dokumenterade förhållanden. Systematiskt arbetsmiljöarbete 5 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma vilka risker som kan förekomma i verk-samheten. Där finns också regler om att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga ohälsa. I 6 27 dessa föreskrifter specificeras hur arbetsgivaren ska göra för att att uppfylla kraven i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och minimera riskerna för exponering när det gäller arbete med kvarts-haltigt material. 8, 10 och 11 i i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 4

5 Planering, undersökning och riskbedömning 6 Arbetsgivaren ska planera och genomföra arbete där kvartshaltigt eller kristobalithaltigt damm kan uppkomma eller spridas, så att exponeringen blir så låg som möjligt under hela arbetsprocessen, dock alltid under det hygieniska gränsvärdet. Antalet personer som kan exponeras för kvartshaltigt damm ska begränsas så långt som möjligt.. Planering, undersökning och riskbedömning 7 Arbetsgivaren ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma risken för exponering för kvartshaltigt damm på arbetsstället innan ett arbete som innebär hantering av kvartshaltigt material påbörjas. Därefter ska arbetsgivaren göra en ny undersökning och riskbedömning när förhållandena på arbetsstället förändras på sådant sätt att det kan påverka exponeringen. Riskbedömning ska omfatta 1. vilka arbetsmoment som kan innebära risk för exponering för kvartshaltigt damm, 2. källor till uppkomst och spridning av det kvartshaltiga dammet, 3. driftsförhållanden och 4. bedömning av exponering. Oavsett resultatet av bedömningen enligt 8 gäller följande skyldigheter vid arbete där kemiska riskkällor förekommer om kostnaden för åtgärden står i rimlig proportion till minskningen av risken. 2. Exponeringen och antalet exponerade personer samt olycksrisken ska begränsas genom val av lämpliga arbetsmetoder, anpassning av lokaler, arbetsutrustning, plats och tidpunkt. (15 ). Arbetet ska ordnas, utföras, följas upp och åtgärdas så att inandningsluften blir så fri från luftföroreningar som är praktiskt möjligt med hänsyn till de resurser som krävs för att begränsa luftföroreningarna. Åtgärder ska omedelbart vidtas om inandningsluften inte bedöms vara godtagbar med hänsyn till gränsvärdena i bilaga 1, Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden. Sedan åtgärder vidtagits för att minska halten luftföroreningar i andningszonen ska en mätning av halten göras senast tre månader efter det att åtgärder enligt andra stycket vidtagits, om det inte är uppenbart onödigt. Överträdelse av bestämmelserna i tredje stycket kan medföra böter (23 ). Undersökning och riskbedömning Risken för att kemiska riskkällor kan orsaka ohälsa eller olycksfall i verksamheten ska undersökas och bedömas enligt 6-9 så ofta som förhållandena i verksamheten kräver. Dessutom ska sådan undersökning och riskbedömning alltid genomföras när verksamheten förändras tillfälligt eller permanent eller om det kan antas att resultatet av riskbedömningen kommer att påverkas med anledning av ny information (5 ). Arbete får inte påbörjas innan en undersökning och riskbedömning har genomförts och nödvändiga åtgärder vidtagits för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet (5 ). Luften ska undersökas och bedömas varje gång arbete ska påbörjas i en cistern, brunn, silo, ett lastutrymme eller liknande. Om det inte är uppenbart att luften är säker ska luftens innehåll av syrgas och hälsofarliga ämnen mätas och explosionsrisken bedömas genom att mäta Riskbedömning, åtgärder och uppföljning Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. 5

6 Arbetsgivaren ska ha tillgång till den kompetens som behövs föra att göra riskbedömningen. av halten brännbara gaser och ångor (5 ). För kemiska riskkällor som är upptagna i bilaga 1, Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden ska man vid bedömningen enligt 8 avgöra om halten av respektive ämne är godtagbar med hänsyn till gränsvärdet (9 ). Bedömningen och skälen för denna ska dokumenteras. Mätning av luftföroreningar i andningszonen ska utföras om det inte på annat sätt kan klargöras vilka åtgärder som krävs för att exponeringen ska vara godtagbar med hänsyn till gränsvärdet. Om mätning inte behöver utföras enligt undantagen i tredje stycket eller 50 andra stycket ska skälen för detta dokumenteras (9 ). Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. (8 ) i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 6

7 Dokumentation av undersökning och riskbedömning 8 Resultat av undersökning av arbetsförhållanden och riskbedömning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationen ska innehålla uppgifter 1. enligt 7 punkterna 1-4, 2. vilka personer som ska genomgå medicinska kontroller enligt 27, 3. vilka personer som deltagit i riskbedömningen och 4. datum och underskrift av den som är ansvarig för riskbedömningen. Dokumentationen ska vara tillgänglig på arbetsstället. Den arbetsgivare som inte kan uppvisa dokumentation enligt första stycket, ska betala sanktionsavgift, se 29. Lägsta avgiften är kronor och högsta avgiften är kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande: Avgift = kronor + (antalet sysselsatta-1) x 271 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal. Dokumentation av riskbedömningens resultat Resultatet av en riskbedömning och besluten om åtgärder enligt 8 sista stycket ska dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå 1. vilka delar av verksamheten som ingått i undersökningen och riskbedömningen, 2. i vilka situationer eller utrymmen en kemisk risk behöver undanröjas eller begränsas, 3. vilka skyddsåtgärder som ska vidtas när man utför olika typer av arbetsuppgifter och vilka skadebegränsande och avhjälpande åtgärder som ska vara förberedda, 4. vilka övriga åtgärder eller mer detaljerade undersökningar som är beslutade, vem som har ansvaret och när de ska vara klara, 5. vilka personer som deltagit i bedömningen, 6. tidpunkten för nästa planerade undersökning och riskbedömning, såvida det inte är en bedömning av ett tillfälligt arbete, 7. vilket datum dokumentet upprättats och 8. vem den fysiska person är som i egenskap av ansvarig godkänt undersökningen och riskbedömningen. Om bedömningen enligt 8 sista stycket är att det inte finns några situationer eller utrymmen där någon kemisk risk behöver undanröjas eller begränsas får dokumentationen enligt punkterna 2, 3 och 4 ersättas med en uppgift om detta (10 ). Skyldighet att informera om risker och hålla dokumentation tillgänglig Berörda arbetstagare ska informeras om vilka hälso- och olycksfallsrisker som är förbundna med de kemiska riskkällor som hanteras eller på annat sätt förekommer i verksamheten och om hur dessa risker ska förebyggas. Av informationen ska framgå vilka skyldigheter detta innebär för arbetstagarna, särskilt skyldigheten att underrätta arbetsgivaren vid misstanke om att en kemisk riskkälla orsakat ohälsa, olycksfall eller tillbud. Det ska säkerställas att arbetstagarna har förstått informationen (13 ). Information enligt första stycket avser huvudsakligen uppgifter ur följande dokument. 1. De förtecknade kemiska riskkällorna enligt 6. Riskbedömning, åtgärder och uppföljning Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. (8 ) i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 7

8 2. Säkerhetsdatablad, risk- och skyddsinformation om farliga kemiska produkter och andra dokument som kan krävas enligt Bedömningen av exponeringen vid inandning och mätrapporter som upprättats enligt 9 och Dokumentationen av undersökningens och riskbedömningens resultat samt beslutade åtgärder enligt 10 och Hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner när de ska vara skriftliga enligt 11, 36 eller Beredskapsplan för olyckor och nödsituationer enligt Föreskrifter om hygieniska gränsvärden samt andra föreskrifter som gäller för arbetet. 8. Villkorsdelen i tillstånd från Arbetsmiljöverket enligt 46 och 47. Dokumentationen ska vara tillgänglig för berörda arbetstagare och skriven på svenska eller på ett annat språk som hela personalen använder. Den dokumentation som upprättats i verksamheten ska vara överskådlig, lättläst och tydlig (13 ). 8

9 Åtgärder 9 Arbetsgivarens riskbedömning ska ligga till grund för valet av åtgärder som minskar risker för exponering. Åtgärderna ska leda till att exponeringen blir så låg som möjligt och att ingen på arbetsstället utsätts för halter av respirabelt kvartsdamm eller respirabelt kristobalitdamm över de hygieniska gränsvärdena. Åtgärder ska väljas i följande prioritetsordning: 1. Eliminera risken. 2. Begränsa risken. 3. Skydda arbetstagarna mot risken. Allmänna råd: 1. Risken kan elimineras genom att a) välja material (se 10 ), b) välja arbetsmetod (se 11 och 12 ). 2. Risken kan begränsas genom att a) välja lämplig arbetsutrustning (se 13 ), b) kapsla in eller avskärma den dammalstrande processen, c) använda processventilation vid dammkällan, d) vattenbegjuta materialet, e) utföra arbetet från hytt (se 14 ) och f) rengöra regelbundet (se 15 och 16 ). 3. När ovan nämnda åtgärder inte är genomförbara eller tillräckliga, kan man minimera riskerna för de enskilda arbetstagarna genom användning av personlig skyddsutrustning (se 17 och 18 om andningsskydd). Vid behov kan man genomföra flera åtgärder i kombination. Det är lämpligt att ta hänsyn till av branschen rekommenderade åtgärder vid bestämda driftsförhållanden eller arbetsmoment. Om bedömningen enligt 8 visar att det trots valen av kemisk produkt, arbetsmetod och arbetsutrustning enligt 15 fortfarande finns risker ska ytterligare åtgärder vidtas. Riskerna ska minskas till godtagbar nivå genom att man genomför en eller flera av följande typer av åtgärder i följande prioritetsordning. 1. Utföra arbetet eller processen i ett slutet system, använda fjärrstyrning eller andra tekniska åtgärder som medför att arbetstagarna inte utsätts för risken. 2. Använda processventilation eller andra tekniska skyddsåtgärder i anslutning till den kemiska riskkällan för att minska risken för arbetstagarna. 3. Förlägga arbetet till en särskild tid eller plats där endast personal som behövs för detta arbete är närvarande. 4. Använda personlig skyddsutrustning när åtgärder enligt ovan inte är tillräckliga eller går att använda (16 ). Åtgärder mot risker vid inandning Arbetet ska ordnas, utföras, följas upp och åtgärdas så att inandningsluften blir så fri från luftföroreningar som är praktiskt möjligt med hänsyn till de resurser som krävs för att begränsa luftföroreningarna. Åtgärder ska omedelbart vidtas om inandningsluften inte bedöms vara godtagbar med hänsyn till gränsvärdena i bilaga 1, Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden. Sedan åtgärder vidtagits för att minska halten luftföroreningar i andningszonen ska en mätning av halten göras senast tre månader efter det att åtgärder enligt andra stycket vidtagits, om det inte är uppenbart onödigt. (AFS 2014:5) (23 ) Riskbedömning, åtgärder och uppföljning Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren skall också vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs. Genomförda åtgärder skall kontrolleras. (10 ) i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Gemensamma skyddsåtgärder. Riskbedömning och val av utrustning Gemensamma skyddsåtgärder skall prioriteras framför individinriktade. Personlig skyddsutrustning skall användas när risken inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom 9

10 allmänna tekniska skyddsåtgärder eller arbetsorganisatoriska åtgärder. 5 i AFS 2001:3 om användning av personlig skyddsutrustning 10

11 Begränsning av användning 10 Om hantering av kvartshaltigt material kan medföra risk för att arbetstagarna exponeras för kvartshaltigt damm, ska arbetsgivaren om möjligt byta ut det kvartshaltiga materialet mot ofarligt eller mindre farligt material. Begränsning av användning 1. Kemiska produkter och material ska väljas så att kemiska risker tillsammans med andra risker förbundna med arbetet sammantaget blir så små som möjligt vid hanteringen. (15 ) 11 Kvartshaltigt material får endast användas som blästermedel vid manuell blästring om det sker i ett slutet blästerskåp med utsug eller vid våtblästring där vatten sätts till blästermedlet. Begränsning av användning 12 Kristobalithaltigt filtermaterial får endast användas för att rena vatten om man vidtar åtgärder som effektivt hindrar att damm sprids när man doserar material. Begränsning av dammspridning Val av arbetsutrustning 13 Vid bearbetning av kvartshaltigt material ska arbetsgivaren i första hand välja sådan arbetsutrustning som medför att kvartshaltigt damm sprids så lite som möjligt. Begränsning av dammspridning Val av arbetsutrustning 14 Hytter ska vara utrustade med särskild tillförsel av luft samt ha en temperaturreglerande utrustning när de används vid arbete, där det finns risk för arbetstagare att exponeras över det hygieniska gränsvärdet. Tilluften ska vara så fri från föroreningar som möjligt. Dessutom ska den tillförda luftmängden kunna säkerställa ett övertryck så att damm inte tränger in i hytten. Åtgärder mot risker vid inandning Arbetet ska ordnas, utföras, följas upp och åtgärdas så att inandningsluften blir så fri från luftföroreningar som är praktiskt möjligt med hänsyn till de resurser som krävs för att begränsa luftföroreningarna. Åtgärder ska omedelbart vidtas om inandningsluften inte bedöms vara godtagbar med hänsyn till gränsvärdena i bilaga 1, Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden. Sedan åtgärder vidtagits för att minska halten luftföroreningar i andningszonen ska en mätning av halten göras senast tre månader efter det att åtgärder enligt andra stycket vidtagits, om det inte är uppenbart onödigt. (AFS 2014:5) (23 ) 11

12 Begränsning av dammspridning Rengöring 15 Arbetsställen där man hanterar kvartshaltigt material ska hållas rena från kvartshaltigt damm. Arbetsplatserna ska rengöras i den omfattning som föranleds av riskbedömningen och den aktuella nedsmutsningsgraden. Detta gäller även hytter som används direkt i verksamheten samt personalutrymmen och andra lokaler i omedelbar anslutning till verksamheten. Rutiner för regelbunden rengöring ska finnas för det aktuella arbetsstället. Begränsning av dammspridning Rengöring 16 Rengöring ska utföras så att damm inte virvlas upp eller sprids. Skydd av arbetstagare Andningsskydd 17 När resultatet av riskbedömningen enligt 7 visar att andningsskydd behövs, ska skyddet vara sådant som förhindrar inandning av kvartshaltigt damm. Skyddet ska vara anpassat till användaren. Andningsskydd Andningsskydd ska vara individuellt utprovat och ge fullgott skydd med hänsyn till luftens syrgashalt, förekomsten av hälsofarliga fasta partiklar eller vätskepartiklar, samt hälsofarliga gaser eller ångor (25 ). Arbetsgivaren skall, innan personlig skyddsutrustning väljs, analysera och bedöma riskerna vid arbetet och vilka egenskaper utrustningen skall ha för att skydda mot dessa. Därvid skall hänsyn tas även till risker som utrustningen i sig kan orsaka. Bedömningen skall revideras när någon förändring inträffat som har betydelse för bedömningen. 5 i AFS 2001:3 om användning av personlig skyddsutrustning Personlig skyddsutrustning får användas endast om den a) är ändamålsenlig i 12

13 förhållande till de risker den är avsedd för utan att den i sig leder till ökad risk, b) är anpassad till förhållandena på arbetsplatsen, c) är anpassad till aktuella arbetsställningar och arbetsrörelser, d) är anpassad till arbetstagarens hälsotillstånd samt e) passar bäraren efter nödvändig justering. 6 i AFS 2001:3 om användning av personlig skyddsutrustning 13

14 Skydd av arbetstagare Andningsskydd 18 Det ska finnas dokumenterade rutiner för kontroll, underhåll och förvaring av andningsskydd. Arbetstagarna ska kunna förstå rutinerna och rutinerna ska finnas tillgängliga på arbetsstället. Dokumentation av åtgärder 19 Beslutade åtgärder för att minska risker för exponering ska dokumenteras skriftligt. Dokumentation av riskbedömningens resultat Resultatet av en riskbedömning och besluten om åtgärder enligt 8 sista stycket ska dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå 1. vilka delar av verksamheten som ingått i undersökningen och riskbedömningen, 2. i vilka situationer eller utrymmen en kemisk risk behöver undanröjas eller begränsas, 3. vilka skyddsåtgärder som ska vidtas när man utför olika typer av arbetsuppgifter och vilka skadebegränsande och avhjälpande åtgärder som ska vara förberedda, 4. vilka övriga åtgärder eller mer detaljerade undersökningar som är beslutade, vem som har ansvaret och när de ska vara klara, 5. vilka personer som deltagit i bedömningen, 6. tidpunkten för nästa planerade undersökning och riskbedömning, såvida det inte är en bedömning av ett tillfälligt arbete, 7. vilket datum dokumentet upprättats och 8. vem den fysiska person är som i egenskap av ansvarig godkänt undersökningen och riskbedömningen. Om bedömningen enligt 8 sista stycket är att det inte finns några situationer eller utrymmen där någon kemisk risk behöver undanröjas eller begränsas får dokumentationen enligt punkterna 2, 3 och 4 ersättas Underhåll och förvaring Arbetsgivaren skall se till att den personliga skyddsutrustningen underhålls, kontrolleras, repareras och förvaras så att dess skyddseffekt och hygieniska standard bibehålls. Utrustning som skadats eller av annan anledning kan antas ha otillräcklig skyddseffekt får inte användas. 12 i AFS 2001:3 om användning av personlig skyddsutrustning Arbetsmiljöplanen ska alltid innehålla vad som anges i A och B nedan. När de arbeten som anges i C nedan är aktuella ska dessutom en beskrivning av förebyggande åtgärder göras i enlighet med vad som anges i C. 12a i SFS 1999:3 om byggnads- och anläggningsarbete. Arbetsmiljöplanen ska alltså innehålla följande: A. De regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen. B. En beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras. C. När arbeten enligt 1 13 nedan är aktuella: En beskrivning av de särskilda 14

15 med en uppgift om detta. (10 ) åtgärder som ska vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön ska kunna uppfylla kraven i arbetsmiljölagen och dessa föreskrifter samt de andra föreskrifter som Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljöverket meddelat med stöd av arbetsmiljöförordningen och som är tillämpliga på arbetet. 3. Arbete med sådana kemiska eller biologiska ämnen som medför särskild fara för hälsa och säkerhet eller som enligt Arbetarskyddsstyrelsens eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter omfattas av krav på medicinsk kontroll. 13. Rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen. 12a i SFS 1999:3 om byggnads- och anläggningsarbete. 15

16 Uppföljning av åtgärder 20 Arbetsgivaren ska efter genomförda åtgärder enligt 19 följa upp dessa och bedöma om de har fått avsedd effekt. Detta ska ske minst en gång om året. Uppföljningen ska inkludera alla arbetstagare som kan påverkas av åtgärderna. Riskbedömning, åtgärder och uppföljning Genomförda åtgärder ska kontrolleras. 10 i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsgivaren skall varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om det inte fungerat bra skall det förbättras. Uppföljningen skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. 11 i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppföljning av åtgärder 21 Arbetsgivaren ska se till att funktion och prestanda hos anordningar, som används för att minska arbetstagarnas exponering för kvartshaltigt damm, kontrolleras med högst sex månaders mellanrum. Kontroll ska göras oftare om förhållandena på arbetsstället kräver det. Kontrollerna ska dokumenteras och dokumentationen ska finnas tillgänglig på arbetsstället. Den arbetsgivare som bryter mot kraven i första och tredje stycket ska betala en sanktionsavgift, se 28. Lägsta avgiften är kronor och högsta avgiften är kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande: Avgift = kronor + (antalet sysselsatta-1) x 271 Genomförda åtgärder ska kontrolleras. 10 i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 16

17 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal. 17

18 Hanterings- och skyddsinstruktioner 22 Det ska finnas dokumenterade hanterings- och skyddsinstruktioner för arbete som kan medföra exponering för kvartshaltigt damm. Arbetstagarna ska kunna förstå instruktionerna och de ska finnas tillgängliga på arbetsstället. Den arbetsgivare som bryter mot kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 29. Lägsta avgiften är kronor och högsta avgiften är kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande: Avgift = kronor + (antalet sysselsatta-1) x 271 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal. Kunskaper vid arbete med kvartshaltigt material 23 Arbetsgivaren ska se till att alla som leder eller arbetar med kvartshaltigt material har tillräckliga kunskaper om hälsorisker som är förknippade med hantering av kvartshaltigt material och om hur dessa risker ska förebyggas. Arbetsgivaren ska även se till att berörda arbetstagare känner till vilka skyldigheter detta innebär för dem själva enligt 3 kap. 4 arbetsmiljölagen. Mätningar Egna mätningar 24 Arbetsgivaren ska komplettera riskbedömningen enligt 7 med egen mätning av halten respirabelt kvartsdamm eller respirabelt kristobalitdamm, se 26. Mätningen behöver inte utföras om arbetsgivaren på annat sätt kan bedöma riskerna för exponering och klargöra vilka åtgärder som krävs. Hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner De hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner som behövs för den verksamhet som bedrivs på arbetsplatsen ska fastställas. De ska vara skriftliga när det inte rör sig om en enkel hantering där riskerna lätt kan överblickas (11 ). Skyldighet att informera om risker och hålla dokumentation tillgänglig Berörda arbetstagare ska informeras om vilka hälso- och olycksfallsrisker som är förbundna med de kemiska riskkällor som hanteras eller på annat sätt förekommer i verksamheten och om hur dessa risker ska förebyggas. Av informationen ska framgå vilka skyldigheter detta innebär för arbetstagarna, särskilt skyldigheten att underrätta arbetsgivaren vid misstanke om att en kemisk riskkälla orsakat ohälsa, olycksfall eller tillbud. Det ska säkerställas att arbetstagarna har förstått informationen. (13 ) Faktorer som ska bedömas för att avgöra om åtgärder krävs. Mätning av luftföroreningar i andningszonen ska utföras om det inte på annat sätt kan klargöras vilka åtgärder som krävs för att exponeringen ska vara godtagbar med hänsyn till gränsvärdet. Om mätning inte behöver utföras enligt undantagen i tredje stycket eller 50 andra stycket ska skälen för detta dokumenteras. (9 ) När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet. 7 i AFS 2001:1 systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. 7 i AFS 2001:1 systematiskt arbetsmiljöarbete. 18

19 Referensmätningar 25 Referensmätningar får användas som underlag i riskbedömningen och för valet av åtgärder om 1. förhållandena är likvärdiga mellan det egna arbetsstället och den plats, där referensmätningar gjorts och 2. en tydlig dokumentation, som redovisar de likvärdiga förhållandena, finns tillgänglig på det arbetsställe där man hänvisar till mätresultatet från referensmätningar. Referensmätningar som används som underlag för riskbedömning får inte vara äldre än fem år. 26 En mätning enligt 24 och 25 ska utföras på det sätt som föreskrivs i 6 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:18) om hygieniska gränsvärden. 19

20 Medicinska kontroller 27 Arbetsgivare ska ordna med medicinska kontroller, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet, av arbetstagare som hanterar kvartshaltigt material där hanteringen medför exponering för kvartshaltigt damm mer än 20 timmar per vecka under en period längre än tre månader per år. Arbetstagare behöver inte genomgå medicinsk kontroll om arbetsgivaren i riskbedömningen visar att 1. endast små mängder kvartshaltigt material hanteras, 2. en arbetsmetod som medför låg exponering används eller 3. ett mätresultat från egen mätning eller referensmätning visar att halten respirabelt kvartsdamm eller respirabelt kristobalitdamm i luften understiger halva gränsvärdet. Bestämmelser om sanktionsavgifter för den som sysselsätter arbetstagare som inte bedöms som tjänstbara finns i 6 och 68 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet. Anmälan av mobila anläggningar 28 Arbetsgivaren som avser att påbörja drift vid mobil anläggning, där kvartshaltigt material hanteras, ska, innan anläggningen tas i bruk och därefter var tredje månad, skicka in en anmälan till Arbetmiljöverket. I anmälan ska anges: 1. Företagets namn och organisationsnummer samt uppgifter om kontaktperson. 2. Vilken typ av mobil anläggning som används/kommer att användas i verksamheten. 3. Typ av verksamhet. 4. Var anläggningen är förlagd. Anmälan ska lämnas in av den arbetsgivare vars 20

21 arbetstagare ska utföra arbetet. Den arbetsgivare som har påbörjat drift vid en mobil anläggning utan att anmäla enligt första och andra stycket, ska betala en sanktionsavgift om kronor, se 29. Bestämmelser om sanktionsavgifter 29 Fysiska och andra juridiska personer än svenska staten som överträder bestämmelserna i 21 första stycket, 23 första och tredje stycket, 24 första tycket och 27 första och andra stycket ska betala sanktionsavgift enligt 8 kap arbetsmiljölagen. 21

AFS 2015:2 Kvarts stendamm i arbetsmiljön

AFS 2015:2 Kvarts stendamm i arbetsmiljön Kvarts stendamm i arbetsmiljön Arbetsmiljöverkets författningssamling Kvarts stendamm i arbetsmiljön Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts stendamm i arbetsmiljön ISBN 978-91-7930-623-6

Läs mer

Kvarts stendamm i arbetsmiljön Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts - stendamm i arbetsmiljön

Kvarts stendamm i arbetsmiljön Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts - stendamm i arbetsmiljön Kvarts stendamm i arbetsmiljön Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts - stendamm i arbetsmiljön 1 AFS 201X:X Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts Innehåll...

Läs mer

Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker

Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2014:XX 2014:5 Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2011:19) om om kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

Kvarts Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts

Kvarts Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts Kvarts Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts AFS 2013:X Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kvarts Syfte... 4 Tillämpningsområde.. 4 Vem föreskrifterna riktar

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker orsakas av farliga kemiska ämnen på din arbetsplats. Ämnena är ofta inköpta kemiska produkter,

Läs mer

AFS 2011:19 I kraft 1 juli 2012

AFS 2011:19 I kraft 1 juli 2012 Nya föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker Marie Cardfelt, Arbetsmiljöverket AFS 2011:19 I kraft 1 juli 2012 Föreskrifterna upphäver: Kemiska arbetsmiljörisker Laboratoriearbete med kemikalier Motorbränslen

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön Information om kemireglerna På www.av.se finner du En presentation av kemiföreskrifterna. En Vägledning till reglerna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön I den här broschyren beskriver vi hur du som är ansvarig för arbetsmiljön ska göra för att förebygga kemiska risker. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket

Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket Regler som styr kemiområdet Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete ger de grundläggande kraven på arbetsmiljöarbetet. Kemiska

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning. Carola af Klinteberg

Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning. Carola af Klinteberg Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning Carola af Klinteberg Regler om brandfarlig vara - AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker 1. Undersök och identifiera kemiska riskkällor 2. Förteckna

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda t.o.m. den 25 mars 2014) 3 Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter Arbetsmiljö- lagen fastställer grundläggande regler Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rätt att ge ut föreskrifter 1 Lagens syfte Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt uppnå

Läs mer

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 Ansvar enligt Arbetsmiljölagen - Arbetsgivarens huvudansvar - Arbetstagarens ansvar - Rådighetsansvar och ansvar för inhyrda - Samordningsansvar

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som

Läs mer

Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen. Janez Marinko Arbetsmiljöverket

Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen. Janez Marinko Arbetsmiljöverket Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen Janez Marinko Arbetsmiljöverket www.av.se Radon risk för ohälsa? Innebär exponering för radon risk för ohälsa? JA! Var finns radon? ÖVERALLT! Hur vet

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2006:1) om om asbest

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2006:1) om om asbest AFS 2014:XX 2014:27 Xxxxx Asbest Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2006:1) om om asbest Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

SAM vid uthyrning av

SAM vid uthyrning av SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker ISBN 978-91-7930-560-4 ISSN 1650-3163 ARBETSMILJÖVERKET 112 79 Stockholm, Telefon: 010-730 90 00

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Xxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets

Xxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets AFS 2014:XX 2014:41 Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Arbetsmiljö. Anders Ingwald,

Arbetsmiljö. Anders Ingwald, Arbetsmiljö Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se Om.. vem som har arbetsmiljönsvaret för eleven? Huvudmannen för skolan ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta

Läs mer

Xxxxx Berg- och gruvarbete

Xxxxx Berg- och gruvarbete AFS 2014:XX 2014:10 Xxxxx Berg- och gruvarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2010:1) om om berg- och gruvarbete Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin

Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin Ann-Beth Antonsson, Bo Sahlberg IVL Svenska Miljöinstitutet 2019 Författare: Ann-Beth

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Xxxxx Användning av truckar

Xxxxx Användning av truckar AFS 2014:XX 2014:20 Xxxxx Användning av truckar Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2006:5) om om användning av truckar Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

Renare mark

Renare mark Renare mark 2012-05-08 Lars Blomgren Projektledare Hifab 010-476 60 91 Arbetsmiljö Vid utförande av efterbehandlingsåtgärder Målsättning/vision Samhällsbyggare Förändrar det hälso- och riskbedömningen

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga 1 c Datum Vår beteckning Sid REP 2013/ (5)

Sammanfattning. Bilaga 1 c Datum Vår beteckning Sid REP 2013/ (5) 2014-03-18 REP 2013/100373 1 (5) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Omprövning av föreskrifter - Parallelluppställning avseende Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2014:XX 2014:23 Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2008:934 Utkom från trycket den 2 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson

Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson Välkomna Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson 031-786 1136 0705-640457 annhild.larsson@gu.se Arbetsmiljö är lokaler, maskiner och utrustning farliga ämnen arbetets organisation arbetsuppgifternas

Läs mer

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE Ansvaret för elevernas arbetsmiljö 2 Informationen i den här broschyren gäller arbetsplatsförlagt lärande (apl) för elever inom lärlingsutbildning och skolförlagd yrkesutbildning

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Checklista. Skolans kemiundervisning

Checklista. Skolans kemiundervisning Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete

Läs mer

Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig!

Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig! Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig! Marie Lewné - cert. yrkeshygieniker Jonathan Lyström - ST-läkare arbets- & miljömedicin Karin Grahn - yrkeshygieniker Varför

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Revidering av föreskrifterna om asbest, AFS 1996:13

Revidering av föreskrifterna om asbest, AFS 1996:13 1(8) Gabriela Balodis, AV 2005-02-23 Revidering av föreskrifterna om asbest, AFS 1996:13 Förklaringar: överstruken text upphävd röd text i kursiv nytt text med gul bakgrund anpassning till Europaparlamentets

Läs mer

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Den 1 januari 2009 började ändringar i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (1999:3) att gälla. Tillsammans med ändringar i tredje kapitlet

Läs mer

Dokumentnamn och uppdateringsinfo

Dokumentnamn och uppdateringsinfo Arbetsmiljö allmänt SFS 1977:1160 Arbetsmiljölag (1977:1160) t.o.m. SFS 2010:1225 SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordning (1977:1166) t.o.m. SFS 2009:1164 AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt

Läs mer

Projektrapport Arbete med berg

Projektrapport Arbete med berg 2017-04-24 2014/119396 1 (6) Enheten för region nord Fredrik Hedlund, 010-730 91 60 Projektrapport Arbete med berg 1. Sammanfattning Huvudmålet med projektet var att förbereda och genomföra en tillsyn

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Xxxxx Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar

Xxxxx Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar AFS 2014:XX 2014:16 Xxxxx Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu

Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu EU-lagstiftning om hälsa och säkerhet (1) Huvudsaklig europeisk lagstiftning som stödjer arbetstagarskydd mot

Läs mer

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare AFS 2014:XX 2014:24 Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3)

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) Skadegruppens Temadag 8 november 2017 Björn Lindberg, Arbetsmiljöverket 1 Innehåll Övergripandande förändringar Genomgång

Läs mer

Remissvar. Förslag till föreskrifter och allmänna råd - Kemiska arbetsmiljörisker

Remissvar. Förslag till föreskrifter och allmänna råd - Kemiska arbetsmiljörisker Er beteckning RK 2014/101263 2014-09-09 Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Remissvar Teknikföretagen har getts möjlighet att lämna synpunkter på Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter och allmänna

Läs mer

Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet. Version: 1. Ansvarig: Björn Ahlnäs

Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet. Version: 1. Ansvarig: Björn Ahlnäs Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet Ansvarig: Björn Ahlnäs Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. Nyutgåva Björn Ahlnäs 2009-11-30

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm

Läs mer

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016 Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016 Dag 3, 160525 kl. 13:00 16:00 Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM i praktiken Arbetsmiljön inom Älvdalens kommun nu och i framtiden! Summering och utvärdering

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya och nygamla kemiregler Carola af Klinteberg 2015-06-01 1 Mitt uppdrag: Ändringar i föreskrifter från den 1 juni 2015 Förtydliga nya begrepp och lyfta fram

Läs mer

Xxxxx Smältning och gjutning av metall

Xxxxx Smältning och gjutning av metall AFS 2014:XX 2014:15 Xxxxx Smältning och gjutning av metall Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Checklista. Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne

Checklista. Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne Checklista Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne Detta är ett förslag till ett arbetssätt som kan passa för vissa hanteringar. Ibland kan man bedöma hela grupper av ämnen samtidigt. Om arbetet innebär

Läs mer

LAGSTIFTNING DESSA GÄLLER ALLTID

LAGSTIFTNING DESSA GÄLLER ALLTID LAGSTIFTNING UTGÖRS AV: Lagar Förordningar Föreskrifter TAS FRAM AV: Riksdagen Regeringen Myndigheter DESSA GÄLLER ALLTID Anna Berggren Mobil: 073-50 200 95 Kneippgatan 2 anna.berggren@nitoveskonsulterna.com

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1 Sid 1 av 14 Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska hjälpa företaget att arbeta förbyggande med arbetsmiljön. Detta ska göras genom att verksamheten ska undersökas, bedrivas och följas upp så att ohälsa

Läs mer

Xxxxx Stegar och arbetsbockar

Xxxxx Stegar och arbetsbockar AFS 2014:XX 2014:17 Xxxxx Stegar och arbetsbockar Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2004:3) om om stegar och arbetsbockar Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

SVENSKT NÄRINGSLIV. Vär referens/dnr: RK 2009/6943

SVENSKT NÄRINGSLIV. Vär referens/dnr: RK 2009/6943 SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmiljöverket Vär referens/dnr: 11269 Stockholm 182/2014 Bodil MellbIom Er referens/dnr: RK 2009/6943 201 4-12-18 Remissvar Förslag till ändrade föreskrifter om Kvarts-stendamm 1

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya sanktionsavgifter den 1 juli 2014 2014-03-16 1 Innehåll Bakgrund Straffsanktion/sanktionsavgift Kriterier Exempel på föreskrifter med sanktionsavgift Differentierad

Läs mer

Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden. Anneli Liljemark Liljemark Consulting

Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden. Anneli Liljemark Liljemark Consulting Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden Anneli Liljemark Liljemark Consulting Syfte Varför finns handboken? Informera om: Gällande regler Risker Hur riskerna kan förebyggas genom:

Läs mer

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen modell plan policy program regel rutin rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och riktlinje strategi taxa............................ Beslutat av: Barn- och utbildningsnämnden Beslutandedatum:

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga

Läs mer

ARBETSMILJÖLAGEN. Lag och föreskrifter. Arbetsmiljöverket 2013-12-17. Lilliehorn konsult AB. Lilliehorn konsult AB

ARBETSMILJÖLAGEN. Lag och föreskrifter. Arbetsmiljöverket 2013-12-17. Lilliehorn konsult AB. Lilliehorn konsult AB ARBETSMILJÖLAGEN 1 Lag och föreskrifter Grundläggande bestämmelser, finns i AML (Arbetsmiljölagen, 1997: 1160) Ramlag Mera detaljerade bestämmelser finns i de föreskrifter som AV (Arbetsmiljöverket) utfärdar

Läs mer

Arbetsmiljöplan. Version Datum Framtagen av Namn. Kopia till byggherren Datum Överlämnad av Mottagen av. Projektets namn : Märkning : Adress :

Arbetsmiljöplan. Version Datum Framtagen av Namn. Kopia till byggherren Datum Överlämnad av Mottagen av. Projektets namn : Märkning : Adress : Arbetsmiljöplan Version Datum Framtagen av Namn Kopia till byggherren Datum Överlämnad av Mottagen av Projektets namn : Märkning : Adress : Arbetsområde : Entreprenadtid : Start : Slut : Byggarbetets miljösamordnare

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Preliminär konsekvensanalys med anledning av revidering av Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:23) om arbetsmiljö på fartyg

Preliminär konsekvensanalys med anledning av revidering av Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:23) om arbetsmiljö på fartyg 1 (6) KONSEKVENSANALYS Fartygsoperativa enheten Handläggare, direkttelefon Dnr: 010202-06-16987 Bo Vallgren, 011-19 13 94 Mikael H Andersson 011-19 12 72 Preliminär konsekvensanalys med anledning av revidering

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning 1 Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning Janke Wikholm 2 Byggplatsdirektivet Utdrag ur inledningen av rådets direktiv 92/57 EEG På tillfälliga och rörliga

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Xxxxx Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar

Xxxxx Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar AFS 2014:XX 2014:21 Xxxxx Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

Ny regelstruktur för Arbetsmiljöverkets föreskrifter är det möjligt?

Ny regelstruktur för Arbetsmiljöverkets föreskrifter är det möjligt? 2017-11-01 2017/008730 1 Ny regelstruktur för Arbetsmiljöverkets föreskrifter är det möjligt? Bilagerapport 2 Visar hur dagens regler har sorterats enligt huvudrapportens förslag till Del 2 Postadress:

Läs mer