Arbetsplatsens. kemikaliekontroll

Transkript

1 Arbetsplatsens Arbetsplatsens kemikaliekontroll kemikaliekontroll - att begränsa kemiska arbetsmiljörisker Tredje upplagan

2 Arbetsmiljöverket ger ut denna bok som hjälp och vägledning i syfte att åstadkomma en säkrare arbetsmiljö. Boken bygger på regler som gäller för kemiområdet. Vissa föreskrifter och allmänna råd återges i texten, men som helhet utgör boken inte föreskrifter eller allmänna råd. Arbetsmiljöverket Text: Marie Cardfelt, Central tillsyn, enheten för kemi och mikrobiologi Redaktör: Annika Hellberg Grafisk form, omslag och layout: Johanna Möller, Strax Design Omslagsfoto: Hans Wretling/Tiofoto Illustrationer: Johanna Möller Tryck: Danagårds Grafiska, Ödeshög Tredje upplagan, februari 2006 ISBN: ISBN: Fler exemplar av denna skrift beställs från: Arbetsmiljöverkets Publikationsservice, Box 1300, Solna. Tfn , fax E-post publikationsservice@av.se

3 Innehållsförteckning Förord Inledning Vad är ett farligt kemiskt ämne Kemiska produkter som används på arbetsplatsen 9 Produktval Riskbedömning Indelning av verksamheten 20 Arbetsgång vid riskbedömning 21 Dokumenterad riskbedömning och åtgärder 28 Tillstånd och andra särskilda krav Tillstånd från myndighet 31 Tillstånd inom verksamheten 34 Andra särskilda krav 35 Hygieniska gränsvärden och exponeringsmätningar 36 Planering av arbetet Inandning 39 Kontakt med ögon och hud 39 Förtäring 41 Brand-, explosions- och reaktionsrisker 42 Hanterings- och skyddsinstruktioner Arbetstagarens ansvar Rutiner Rutiner för nödlägen 49 Rutiner för kemikaliekontroll 50 3

4 Förvaring och förpackningar Förvaring 53 Förpackningar 54 Förväxlingsrisk 54 Information, märkning och skyltning Information 55 Märkning 57 Skyltning 59 Transporter Kontrollistor Flödesschema 63 Regler på kemiområdet Svensk författningssamling 64 Arbetsmiljöverkets författningssamling 65 Elsäkerhetsverkets författningssamling 68 Jordbruksverkets författningssamling 68 Kemikalieinspektionens författningssamling 69 Läkemedelsverkets författningssamling 69 Naturvårdsverkets författningssamling 70 Socialstyrelsens författningssamling 71 Statens Räddningsverks författningssamling 72 Klassificering och märkning vid utsläppande på marknaden Förslag till checklista för riskbedömning

5 Förord Att arbeta med farliga kemiska ämnen är alltid riskfyllt. För att åstadkomma en säker arbetsmiljö gäller det att planera sitt arbete väl. Det finns regler om hur arbete med kemiska arbetsmiljörisker ska uppmärksammas och begränsas. Som arbetsgivare har man ansvar för att ta del av och känna till all lagstiftning som ställer krav på den verksamhet man bedriver. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att hanteringen med farliga kemiska ämnen är säker. Denna skrift är framtagen för att ge arbetsgivare, arbetsledare, miljöhandläggare och skyddsombud med flera, kunskap om skyldigheterna vid användning av farliga kemiska ämnen. Den ger också kunskap om hur man kan planera sitt arbete. Arbetsmiljöverket i februari 2006 Kenth Pettersson generaldirektör 5

6 Inledning Arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och de föreskrifter som verksamheten berörs av ska finnas tillgängliga för arbetstagarna (5 arbetsmiljöförordningen). För de regler som berör den egna hanteringen måste man känna till kravens exakta lydelse. Man får då läsa de lagar eller tillämpningsföreskrifter som vi i den här skriften hänvisar till. Förutom det som tas upp i denna skrift finns föreskrifter som rör vissa typer av verksamhet, ämnen eller ämnesgrupper och speciallagstiftning för till exempel strålskydd, läkemedel, teknisk sprit, narkotika och livsmedel. En specificering av arbetsgivarens skyldighet att bedöma riskerna i arbetet och ordna en säker hantering i verksamheter där farliga kemiska ämnen förekommer, ges i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4). I marginalen hänvisar vi till i sammanhanget viktiga regler. De är knutna till just det stycke där de anges. Vi anger endast kortbeteckningen för myndigheternas föreskrifter. Det fullständiga namnet finns i listorna under kapitlet»regler på kemiområdet«på sidorna

7 Vad är ett farligt kemiskt ämne? Med farligt kemiskt ämne avses ett kemiskt ämne som kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall genom: - sina toxikologiska egenskaper, - sin temperatur, - sin radioaktivitet, - undanträngande av luftens syre eller - att det ökar risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion. 3 AFS 2000:4 Begreppet ohälsa innefattar tillstånd av såväl bestående som övergående natur. För vissa farliga kemiska ämnen visar sig symtomen på ohälsa först lång tid efter exponeringen. Exempel på övergående ohälsa är illamående och ögonirritation. Ohälsa av bestående natur kan vara allergi, cancer eller nervskador. I arbetsmiljölagen använder man ordet ämne i en annan betydelse än i miljöbalken och i Kemikalieinspektionens föreskrifter. I begreppet»ämne som kan föranleda ohälsa eller olycksfall«innefattar arbetsmiljölagen även sammansatta produkter och material som med ett visst användningssätt kan föranleda ohälsa och olycksfall. Observera att ett farligt kemiskt ämne kan utgöra ytskikt på ett material eller en anordning. Exempel på detta är bekämpningsmedel på behandlade trädplantor som kan medföra skada vid hantering av plantorna. Farliga kemiska 7

8 ämnen kan också finnas inuti material och medföra risk vid hantering och bearbetning. Till exempel träimpregneringsmedlet i impregnerat virke. Av material som inte i sig utgör farliga kemiska ämnen, kan det vid viss hantering bildas farliga kemiska ämnen. Exempel är när kvarts i dammande form uppkommer vid bearbetning av kvartshaltigt stenblock eller när en plast vid uppvärmning sönderdelas till hälsofarliga gaser. Med ämnen som kan medföra risk genom sina toxikologiska egenskaper avses till exempel sådana som är mycket giftiga, giftiga, hälsoskadliga, frätande, irriterande, allergiframkallande, cancerframkallande, reproduktionsstörande eller som kan framkalla skador på arvsmassan. Även ämnen som kan ge irritativt eksem efter långvarig hudkontakt avses. Höga halter av damm kan ha en toxikologisk effekt på luftvägarna utan att dammets sammansättning kan klassificeras som hälsofarlig. En i sig ofarlig gas kan, om den tillförs luften, ändra luftens sammansättning så att syrehalten blir så låg att inandningsluften blir kvävande. Luftens sammansättning kan också ändras genom att kemiska eller biologiska processer förbrukar syre. 8

9 Kemiska produkter som används på arbetsplatsen De hälso- eller brandfarliga kemiska produkter man köper in ska vara klassificerade och märkta av tillverkaren eller importören. Farosymboler på orangegul botten markerar att det är en hälsofarlig eller brandfarlig kemisk produkt, enligt Kemikalieinspektionens lagstiftning. Brandfarliga varor klass 2 och 3 enligt Räddningsverkets lagstiftning räknas också dit men saknar farosymbol. KIFS 2005:7 SRVFS 2005:10 ETYLBENZEN Hälsoskadlig FARLIGT VID INANDNING Mycket brandfarligt Undvik kontakt med huden och ögonen. Förvaras åtskilt från antändningskällor Rökning förbjuden. Töm ej i avloppet. Innehåller: etylbenzen EG-märkning, EG-nr Tillverkarens, importörens eller leverantörens namn, adress och telefonnummer Figur: Exempel på etikett för en hälso- och brandfarlig kemisk produkt i yrkesmässig hantering. 9

10 35-42 AFS 2000:4 För hälsofarliga eller brandfarliga kemiska produkter ska man på arbetsplatsen, förutom de allmänna kraven, också följa de särskilda föreskrifterna som innebär att: Det ska finnas en förteckning över dem. Man ska ha skriftlig risk- och skyddsinformation tillgänglig. Man ska hålla dem märkta enligt särskilda regler. Förteckning 38 AFS 2000:4 Arbetsgivaren måste se till att någon regelbundet inventerar vilka kemiska produkter som finns och utom i vissa undantagsfall gör en förteckning över de som är hälso- eller brandfarliga. I förteckningen ska produkternas namn anges i systematisk ordning och det ska finnas information om deras farlighet. Uppgifter från produktens märkning såsom farokod eller faroklass, eventuellt kompletterat med riskfraser (se»klassificering och märkning vid utsläppande på marknaden«sidan 74), kan användas för att ange farligheten. Förteckningen ska hållas aktuell och innehålla uppgift om datum för senaste ändringen. Förteckning kan föras på olika sätt till exempel som skrivna listor eller, om det inte är fler produkter än att det blir överskådligt, som en pärm med säkerhetsdatablad. Skriftlig risk- och skyddsinformation 4 kap. KIFS 1998:8 En leverantör av en hälsofarlig eller brandfarlig kemisk produkt är skyldig att lämna ett säkerhetsdatablad (varuinformationsblad) med information om produktens egenskaper från risk- och skyddssynpunkt till yrkesmässiga användare. 10

11 Säkerhetsdatabladen ska innehålla alla uppgifter som har betydelse för att förebygga skador under 16 obligatoriska rubriker, se figur nedan. Säkerhetsdatablad/Varuinformationsblad rubriker 1 Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget 2 Sammansättning/uppgifter om beståndsdelar 3 Farliga egenskaper 4 Första hjälpen 5 Brandbekämpningsåtgärder 6 Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp 7 Hantering och lagring 8 Begränsning av exponeringen/personligt skydd 9 Fysikaliska och kemiska egenskaper 10 Stabilitet och reaktivitet 11 Toxikologisk information 12 Ekologisk information 13 Avfallshantering 14 Transportinformation 15 Gällande föreskrifter 16 Annan information Figur: De huvudrubriker som ska finnas med på säkerhetsdatabladet. En hälsofarlig eller brandfarlig kemisk produkt får inte användas förrän den skriftliga risk- och skyddsinformation om 39 AFS 2000:4 11

12 produkten som behövs, finns tillgänglig för berörda arbetstagare. I de fall där leverantören inte är skyldig att lämna säkerhetsdatablad till exempel vid direktimport eller egen framställning får arbetsgivaren se till att nödvändig information utarbetas eller anskaffas. På laboratorium kan handböcker med risk- och skyddsinformation ge tillräcklig information för vissa användare. Märkning på arbetsplatsen av hälso- eller brandfarliga kemiska produkter 40 AFS 2000:4 Förpackningar med leverantörsmärkning enligt sidan 9 uppfyller kraven för märkning på arbetsplatsen. Nedan angivna delar av denna märkning måste enligt huvudregeln finnas på andra förpackningar och behållare, till exempel sådana som man själv fyllt med en farlig kemisk produkt: Produktens namn. KIFS 2005:7 De farosymboler och farobeteckningar som enligt gällande föreskrifter från Kemikalieinspektionen ska finnas i märkningen vid överlåtelse. Den eller de riskfraser i tabellen på sidan 15 som är tillämpliga. Märkningen på arbetsplatsen får dock begränsas till enbart produktens namn eller helt utelämnas om man vidtar andra åtgärder som säkerställer att detta inte innebär ökad risk för ohälsa eller olycksfall. 12

13 Farosymboler och farobeteckningar Mycket giftig eller Giftig Används för produkter som redan i små mängder kan orsaka förgiftningar eller ge allvarliga bestående skador eller leda till döden, cancer, fosterskador, skador på arvsmassan eller fortplantningsförmågan. Frätande Frätande produkter kan ge smärtsamma, svårläkta sår. Stänk i ögonen kan ge bestående skador på synen. Riskfrasen Starkt frätande sätts på frätande ämnen som ger en djup skada på kortare tid än tre minuter. Hälsoskadlig Hälsoskadliga produkter kan orsaka samma typer av förgiftningar och bestående skador som giftiga, men vid exponering för lite större mängder. Används även för produkter som kan ge allergi vid inandning. Irriterande Irriterande produkter kan orsaka symtom där medlet kommit i kontakt till exempel i luftvägar, på hud eller i ögon. Oftast märks effekten direkt i form av rodnad, sveda eller dylikt. Används bl.a. för produkter som kan ge allergi vid hudkontakt, ögonirritation eller allvarlig ögonskada. 13

14 Extremt brandfarlig eller Mycket brandfarlig Vätskor med denna symbol avger ångor som kan antändas eller explodera i blandning med luft. Även fasta ämnen och gaser kan ha symbolen. Där brandfarliga varor kan antändas får inte åtgärder som kan medföra öppen eld eller gnistor vidtas. Oxiderande Oxiderande produkter kan reagera häftigt/explosionsartat i kontakt med vissa andra ämnen. Explosivt Stötar, friktion eller värme kan få produkten att explodera. Miljöfarlig Symbolen ska anges på ämnen som kan skada miljön. Effekten kan vara omedelbar eller långsiktig. Läs varningstexten Måttligt hälsoskadlig Används fr.o.m. 30 juli 2002 endast på produkter som vid förtäring av relativt stor mängd kan ge skada eller leda till döden. Märkningen är frivillig. 14

15 Tabell I nedanstående tabell redovisas de riskfraser som ska finnas i märkningen på arbetsplatsen, som komplettering till den kemiska produktens namn och farosymbol med farobeteckning när de är tillämpliga. För övriga riskfraser på leverantörens etikett ger farobeteckningen, under symbolen, information om riskers art. 40 AFS 2000:4 Riskfras Alternativ lydelse R10 Brandfarligt Brandfarligt R35 Starkt frätande Starkt frätande R42 Kan ge allergi vid inandning Kan ge allergi R43 Kan ge allergi vid hudkontakt Kan ge allergi R45 Kan ge cancer Kan ge cancer R46 Kan ge ärftliga genetiska skador Kan skada arvsmassan R49 Kan ge cancer vid inandning Kan ge cancer R60 Kan ge nedsatt Reproduktionsstörande fortplantningsförmåga R61 Kan ge fosterskador Reproduktionsstörande R62 Möjlig risk för Reproduktionsstörande nedsatt fortplantningsförmåga R63 Möjlig risk för fosterskador Reproduktionsstörande R40* Misstänks kunna ge cancer Kan ge cancer * Från den 30 juli 2002 används R40 istället för R340 15

16 Produktval 5 AFS 2000:4 5 AFS 2005:17 Vid produktvalet ska man beakta samtliga risker för ohälsa och olycksfall som kan komma till uttryck vid hanteringen, det vill säga inte endast de kemiska riskerna. Utbyte av en produkt kan medföra att man använder en annan arbetsmetod. Därför är det viktigt att bedöma riskerna hos kombinationen metod produkt och väga in risker från till exempel belastningssynpunkt. På en tillfällig arbetsplats inomhus eller i ett slutet utrymme ska man använda produkter fria från organiska lösningsmedel eller vattenburna produkter, om det inte krävs andra produkter av tekniska eller kulturhistoriska skäl. Olycksfallsriskerna kan variera vid olika arbetsmetoder. De kan vara större om man väljer att maskinellt slipa en yta i stället för att använda ett kemiskt medel. Högtrycksrengöring är en metod som kan innebära olycksfallsrisker. Halkrisken kan också variera mellan olika ämnen och metoder. Risk för hörselskada är en annan viktig faktor som man bör väga in om valet står mellan metoder där bullernivån är olika. Givetvis finns även andra risker än arbetsmiljörisker att ta hänsyn till vid produktvalet, bland annat riskerna för den yttre miljön. Avfall som bildas och utsläpp kan påverka den yttre miljön. De ämnen som tillsatts en produkt kan innebära risker för den som använder produkten eller då produkten en gång blir avfall. En del särskilt farliga ämnen är föremål för begränsningar genom förbud eller avvecklingsplaner. Exempel på sådana 16

17 ämnen är asbest, metylenklorid, trikloretylen, tetrakloretylen, bly, kadmium och kvicksilver. Produktvalet innebär i princip att man gör riskbedömningar av de olika alternativen. Ofta kan valet mellan två kemiska ämnen förenklas genom att man identifierar vilka egenskaper som skiljer ämnena åt och sedan gör bedömningen utifrån dessa egenskaper. Kritisk egenskap Vid en riskbedömning som gjorts på ett systematiskt sätt framgår det ofta vilken egenskap hos det hanterade ämnet som är den kritiska, det vill säga har störst betydelse för produktvalet. Har man kunnat identifiera en sådan egenskap kan man sedan söka efter alternativ med mindre farlighet i detta avseende. 17

18 Riskbedömning 5 AFS 2000:4 8 AFS 2001:1 Ny verksamhet får inte påbörjas förrän en riskbedömning är utförd och nödvändiga åtgärder vidtagits. Arbetsgivaren ska också regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna i den befintliga verksamheten. Riskbedömningen ska utgöra underlag när man fattar beslut om: Val av produkt, arbetsmetod och arbetsutrustning. Vilka riskreducerande åtgärder som ska vidtas. Vilka hanterings- och skyddsinstruktioner som ska ges. Vilken beredskap och vilka rutiner för första hjälpen som behövs. 4, 6 AFS 2000:4 4 AFS 2000:4 7 AFS 2005:17 Resultatet av riskbedömningen och besluten om riskreducerande åtgärder ska dokumenteras på lämpligt sätt med hänsyn till hur allvarliga riskerna är. Riskbedömningen ska uppdateras vid förändring av verksamheten eller då ny information framkommer som påverkar riskbilden. Dokumentationen ska hållas aktuell, dateras och undertecknas av arbetsgivaren. Berörda arbetstagare ska hållas informerade om och ha tillgång till dokumentationen. Vid bedömning av de kemiska arbetsmiljöriskerna ska man identifiera de farliga kemiska ämnen som förekommer eller kan förväntas förekomma i verksamheten. Om ett eller flera farliga ämnen förekommer eller kan förväntas förekomma, ska riskerna bedömas för om dessa ämnen orsakar ohälsa eller olycksfall. Om det finns anledning att misstänka att verksamheten ger upphov till luftföroreningar ska exponeringens omfattning utredas. 18

19 Riskbedömningen ska beakta: 4 AFS 2000:4 De farliga egenskaperna hos de identifierade farliga kemiska ämnena var för sig och tillsammans. Den information om farliga egenskaper och nödvändiga åtgärder till skydd för hälsa och säkerhet som ska tillhandahållas av leverantören. Hanteringssätt, arbetsutrustning, mängd, tryck och temperatur, de förebyggande åtgärder som är vidtagna vid hanteringen samt övriga förutsättningar i den verksamhet där de farliga kemiska ämnena förekommer. Exponeringen för de farliga kemiska ämnena; dess art, nivå och varaktighet. Rapporter från verksamheten om besvär, ohälsa eller olycksfall som har satts i samband med förekommande kemiska ämnen. Slutsatser som kan dras av utförd hälsokontroll. Underlag från verksamheten som kan behövas är till exempel ritningar, register över skador och tillbud, tidigare framtagna instruktioner samt riskbedömningar. 19

20 Indelning av verksamheten Avgörande för hur man lyckas med riskbedömningsarbetet är om man har gjort en praktiskt fungerande indelning av verksamheten. Ofta är det bra att börja med översiktliga bedömningar för de olika avdelningarna där man identifierar de delar där mer detaljerade bedömningar behöver göras. I många fall kan det vara lämpligt att dela in verksamheten efter de aktiviteter som utförs och sedan bedöma varje aktivitet, där farliga kemiska ämnen förekommer, för sig. Som en aktivitet kan man då exempelvis betrakta avfettning av tillverkade detaljer och som en annan aktivitet målning av dem. I en verksamhet där de kemiska arbetsmiljöriskerna är få, små och lätta att bedöma kan inventering och riskvärdering i stället göras rum för rum vid den ordinarie skyddsronden och samtidigt dokumenteras på skyddsrondsprotokollet. Att gå igenom verksamheten rum för rum gör att man lättare uppmärksammar kringaktiviteter, som exempelvis kaffekokning. För arbetsuppgifter som man i förväg inte kan veta vilka risker de medför behöver bedömningen göras inför utförandet. Planeringen innebär då lämpligen att man skapar rutiner för dessa uppgifter som innebär att riskbedömningen görs av en kompetent person. 20

21 Arbetsgång vid riskbedömning Se även»förslag till checklista för riskbedömning«sidan 76. Vad ska ingå i riskbedömningen? För att kunna förutse riskerna och bedöma vilka som har betydelse för hälsa och säkerhet är det viktigt att vara väl insatt i hanteringen och ha tillräckliga kunskaper om de ämnen som förekommer. Många gånger är det lämpligt att ge en grupp, med de olika kompetenser som behövs, uppdraget att bedöma riskerna. Gruppen kan vara sammansatt av till exempel arbetsledare, arbetstagare, skyddsombud och metodutvecklare. I en grupp där ingen tidigare har bedömt risker på ett systematiskt sätt kan det behövas stöd av en konsult eller en expert, från exempelvis företagshälsovården. Föreståndare för brandfarlig och explosiv vara behöver normalt delta. Det är viktigt att det är tydligt för alla berörda vad riskbedömningen ska innefatta, om till exempel förvaring och transporter av ämnen ska ingå i bedömningen. Det är viktigt att göra klart för sig vad den hantering man bedömer, innebär. För en enkel hantering kan det räcka med att konstatera vilka ämnen som används och vad man gör med dem. I andra fall kan det vara nödvändigt att mer noggrant beskriva ingående ämnen, reaktioner, bildade ämnen, mängder, temperatur, tryck, metod, utrustning, media för värmning och kylning samt övriga relevanta förhållanden. En del av riskbedömningen innebär att ta reda på vilka ämnen som bildas på arbetsplatsen. Tänk igenom om till exempel heta ämnen, atmosfärer med låg syrehalt, explosionsfarliga dammkoncentrationer, avgaser, hälsofarligt damm eller rök kan förekomma. 21

22 Information om det farliga ämnet Säkerhetsdatablad (varuinformationsblad) är information från tillverkaren, importören eller andra som släpper ut en farlig kemisk produkt på marknaden om produktens egenskaper från risk- och skyddssynpunkt. Informationen ska göra det möjligt att vid yrkesmässig användning vidta nödvändiga åtgärder till skydd för hälsa och miljö samt för att åstadkomma säkerhet på arbetsplatsen. Arbetsgivaren avgör om de uppgifter som man har fått från leverantören är tillräckliga för den aktuella hanteringen. Det kan vara nödvändigt att inhämta kompletterande upplysningar eller göra egna undersökningar. Om man bedömer att exponeringen för ett ämne kan ha betydelse, förutsätter detta att man har god kännedom om risken med ämnet så att man kan undvika skadlig exponering. När hanteringen kan innebära att farliga kemiska ämnen avges från ett ytskikt eller material, till exempel vid upphettning eller slipning, bör man bedöma om ytskiktet eller materialet innehåller något ämne som gör att extra skyddsåtgärder är nödvändiga. Ofta är de skadliga effekterna från samtidig exponering för flera ämnen inte kända. Att alltid arbeta på ett sådant sätt att exponeringen minimeras, innebär att man har gjort vad man kan för att skydda sig mot okända samverkanseffekter. 22

23 Inneboende egenskaper Ett ämnes farliga egenskaper kan vid riskbedömningen delas in i: Hälsofarlighet vid inandning. Hälsofarlighet vid kontakt med hud och ögon. Hälsofarlighet vid förtäring. Brand- och explosionsfarlighet. Reaktiva egenskaper. Efter att ha läst igenom leverantörens säkerhetsdatablad bör man ha fått en sådan förståelse för ämnets inneboende egenskaper att man kan bedöma deras betydelse i den aktuella hanteringen. För att avgöra risken i hanteringen kan det vara viktigt att veta om skada uppstår genast eller först efter längre tid och om skadan är mer eller mindre allvarlig. 23

24 Exempel: Hantering av en frätande produkt Exponeringsväg/farlighet Inandning Hudkontakt Förtäring Brand Reaktioner Inneboende Ej flyktigt. Ger frätsår Större mängd Ej Kan bilda egenskaper Andnings- redan vid skadar mat- brandfarligt. giftig gas organen kortvarig strupen och i kontakt kan skadas av kontakt. ev. lungor. med vätskedroppar Spårmängder "Metall A". som inandas. är inte farliga. Risk i Nej. Vätske- Stänkrisk i Stänk mot Normalt hanteringen? droppar som moment 1 öppen mun används inte kan inandas och 4. ger viss "Metall A", bildas inte. förtäringsrisk. men vid spill kan det bli aktuellt. Behöver Ja. Åtgärdas genom Ja. risken åtgärderna mot åtgärdas? hudkontakt. Åtgärder vid Handskar Information hanteringen och visir ska om reaktionsanvändas. risken behöver ges. Åtgärder Tillgång till Lämplig utsom ögonspol- rustning för beredskap nings- och upptagning avsköljnings- av spill anordning. förbereds. Figur: Frågeställningar vid bedömning av hanteringen av ett farligt kemiskt ämne. Se även»förslag till checklista för riskbedömning«sidan 76. Exemplet försöker visa ett tillvägagångssätt för bedömning av användning av en fiktiv, frätande produkt och utgör alltså inte ett exempel på hur man dokumenterar bedömningen. Om hanteringen innebär kemiska processer eller att komplicerad teknisk apparatur används behöver ofta en särskild riskanalysmetod användas. 24

25 Exempel: Hantering av ett brandfarligt lösningsmedel Exponeringsväg/farlighet Inandning Hudkontakt Förtäring Brand Reaktioner Inneboende Mkt lättflyktigt. Uttorkande Farligt vid Mycket Inga egenskaper Farligt att på huden vid förtäring av brandfarligt. farliga inandas. långvarig eller en märkbar reaktioner Kan ge akuta upprepad mängd. kan och kroniska kontakt. förutses. skador. Risk i Risk för halter Nej, endast Nej, ingen Ja, ångorna kan hanteringen? över hygieniska risk för stänk. förtäringsrisk. bilda explosiv gränsvärdet vid blandning med användningen. luft inne i och i Risk för mycket omedelbar närhet höga halter vid av utrustning A. spill. Vid spill även i hela lokalen. Behöver risken Ja Ja, nuvarande åtgärdas? klassningsplan måste omarbetas. Åtgärder vid Anpassad Elektrisk utrusthanteringen process- ning måste ha ventilation rätt utförande i behöver explosionshänseinstalleras på ende. Larm för utrustning A. överhettning av lager installeras. Åtgärder Skaffa Flyttning av som andningsskydd några sprinklerberedskap att användas huvuden. Övning vid eventuellt av rutiner för läckage/spill. nödsituationer. Figur: Exemplet försöker visa delar av planeringen inför användning av ett fiktivt lösningsmedel. På arbetsplatsen fanns redan mycket av det man behövde, t.ex. var lokalen utrustad med skumsprinkler och organisationen var anpassad för att hantera brandfarliga varor med de krav på olika interna rutiner, utbildning och kännedom om lagstiftningen på området som krävs. De åtgärder som redovisas är de som man insåg fattades vid riskbedömningen. Detta är alltså inget exempel på vilka åtgärder som ska vidtas i andra fall eller på hur man dokumenterar en riskbedömning. 25

26 Hanteringssätt i planerad hantering För att bedöma betydelsen av en farlig egenskap hos ett ämne behöver man veta vilken exponering som kan uppkomma vid den aktuella hanteringen. Man behöver också veta om det finns risk för antändning eller explosion av ämnen och om förutsättningarna för farliga reaktioner finns. Det är lämpligt att, för var och en av de farliga egenskaper det aktuella ämnet har, bedöma om hanteringen är sådan att farligheten medför en reell risk. 7 AFS 2005:17 13 AFS 2005:17 Inandning Ämnets egenskaper såsom flyktighet eller damningsbenägenhet, tillsammans med faktorer som till exempel hanterad mängd, temperatur, om hanteringen sker öppet, ventilation, avdunstningsyta och aerosolbildning, bestämmer hur hög halten av ämnet blir i inandningsluften. Om en översiktlig bedömning visar att luftföroreningar kan förekomma behöver förhållandena utredas närmare. Enklare stickprovsmätningar, till exempel med analysampull, kan ibland användas för att göra klart att exponeringen är låg. Visar utredningen att det finns anledning att misstänka att ett hygieniskt gränsvärde överskrids, ska en exponeringsmätning göras, se»hygieniska gränsvärden och exponeringsmätningar«sidan 36. Hudkontakt Beroende på hur snabbt hudkontakt med ämnet ger en påverkan, bedömer man om det finns risk för skadlig hudkontakt under olika arbetsmoment. Observera att effekten av ett ämne kan förstärkas om hanteringen innebär att ämnet värms upp. 26

27 Vid hantering av ämnen som redan efter exponering för små mängder kan ge problem, till exempel sådana som kan framkalla allergi, är det viktigt att tänka på att även förpackningens utsida kan vara förorenad med ämnet. Brandfarlighet Har det hanterade ämnet brandfarliga egenskaper är det viktigt att bedöma risken för antändning genom gnistbildning, öppen eld eller dylikt. Elektrostatisk uppladdning på grund av höga strömningshastigheter kan liksom mekanisk bearbetning medföra gnistbildning. 28 AFS 2000:4 SRVFS 2004:7 Reaktivitet Har ämnet reaktiva egenskaper är det givetvis synnerligen angeläget att kontrollera att det planerade hanteringssättet inte medför förhållanden som kan ge upphov till farliga reaktioner AFS 2000:4 Vad kan gå snett? Det är också viktigt att försöka förutse om olika händelser kan ge allvarliga konsekvenser. Det kan gälla felgrepp, läckage, spill, strömavbrott eller fel på utrustningens olika delar. Man kan då i första hand utgå från den eller de farliga egenskaper som kan medföra allvarliga skador vid enstaka exponering eller orsaka brand eller explosion. Det är viktigt att ta vara på de erfarenheter som man får genom de tillbud som inträffar (och som ska rapporteras till arbetsledningen, se»arbetstagarens ansvar«sidan 48). En systematisk och dokumenterad tillbudsrapportering gör detta möjligt. 27

28 Riskvärdering Efter att man identifierat ett antal risker och bedömt hur stor sannolikheten är att de leder till skada i den aktuella aktiviteten, gäller det att ta ställning till om skyddsåtgärder behöver vidtas för respektive risk. Eller om det valda förfarandet är så farligt att det hanterade ämnet eller arbetsmetoden behöver bytas. Exponeringen för luftföroreningar jämförs med det hygieniska gränsvärdet för ämnet i fråga. Dokumenterad riskbedömning och åtgärder Dokumentationen av riskbedömningen och över beslutade åtgärder innehåller i normalfallet: - en beskrivning av vad som riskbedömts, - vilka farliga kemiska ämnen som identifierats, - vilka inneboende farliga egenskaper dessa har, - vilken exponering som arbetstagarna kan utsättas för, - vilka risker i hanteringen egenskaperna medför i planerad hantering såväl som vid felhändelser och - vilka riskreducerande åtgärder man har beslutat om eller om man har beslutat att inga åtgärder behöver vidtas. Det underlag man har för riskbedömningen, till exempel säkerhetsdatablad och protokoll från exponeringsmätning, bör bifogas eller hänvisas till. Det är också lämpligt att bifoga de instruktioner man upprättat. 28

29 En utförlig dokumentation gör det lättare att uppdatera riskbedömningen. Det är inte alltid nödvändigt att identifiera ett farligt ämne med dess kemiska sammansättning. Det kan räcka med att man konstaterar att till exempel ett slipdamm bildas och att man behöver ett fungerande utsug för att undvika exponering. 29

30 Riskbedömning av: Deltagare i bedömningen: Följande moment ingår i bedömningen: Identifierade farliga kemiska ämnen och deras farliga egenskaper Ämne 1: Farliga egenskaper: Ämne 2: Farliga egenskaper: Exponering under olika moment Luftföroreningar Hudkontakt Risker i hanteringen beroende på ovanstående farliga egenskaper I planerad hantering Vid tänkbara felhändelser Åtgärder som beslutats Datum: Underskrift av arbetsgivare: Figur: Exempel på rubriker vid dokumentation av riskbedömning. 30

31 Tillstånd och andra särskilda krav Tillstånd från myndighet Som underlag för tillståndsprövning krävs normalt en utredning av riskerna. Uppgifter om vilket underlag som krävs ges i respektive lagstiftning. Miljöfarlig verksamhet I förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, SFS 1998:899, står angivet vilken verksamhet som kräver tillstånd enligt miljöbalken. I tillståndsbeslutet ges villkoren för verksamheten, till exempel tillåtna utsläppsmängder och hur företaget ska förfara med sitt avfall och avloppsvatten. För anmälningspliktig eller annan verksamhet kan tillsynsmyndigheten meddela motsvarande som råd, förelägganden eller förbud. Brandfarliga och explosiva varor För yrkesmässig hantering av brandfarliga varor tillstånd från byggnadsnämnden. För tillverkning av explosiva varor tillstånd från Statens Räddningsverk. För övrig hantering av explosiva varor tillstånd från polismyndigheten. SFS 1988:1145 SFS 1988:1145 SFS 1988:

32 SFS 1988:1145 De som har tillstånd för hantering av brandfarliga eller explosiva varor ska utse föreståndare för hanteringen. Dessa ansvarar för att hanteringen bedrivs enligt gällande föreskrifter och villkor. Svetsning, öppen eld eller dylikt SFS 1988:1145 Åtgärder som kan antända brandfarliga eller explosiva varor (exempelvis svetsning) är förbjudna där brandfarliga eller explosiva varor hanteras på ett sådant sätt att de kan antändas. Tillståndsmyndigheterna ovan för brandfarliga respektive explosiva varor kan medge undantag från detta förbud. Räddningsnämnden kan medge undantag för enstaka tillfälle. Asbest KIFS 1998:8 AFS 2006:1 Asbest och asbesthaltigt material får, med några undantag, inte användas. Arbetsmiljöverket meddelar tillstånd för bearbetning och behandling av befintlig asbest och asbesthaltigt material samt för hantering vid rivning. Cancerframkallande, sensibiliserande eller reproduktionsstörande ämnen AFS 2005:17 För hantering av vissa cancerogena, sensibiliserande eller reproduktionsstörande ämnen som finns uppräknade i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar krävs tillstånd av Arbetsmiljöverket. 32

33 Bekämpningsmedel Särskilt tillstånd krävs för användning av bekämpningsmedel klass 1. Av medlets beteckning framgår vilken myndighet som ger tillståndet. Klass 1 ASS eller klass 1 AV, betecknar medel (biocidprodukter) som Arbetsmiljöverket ger tillstånd för. För närvarande hänförs vissa träskyddsmedel och bottenfärger för fartyg (antifouling) hit. Klass 1 L, betecknar medel (växtskyddsmedel) som Jordbruksverket är tillståndsgivande myndighet för (överlämnat till länsstyrelserna). De används inom lantbruk, skogsbruk, trädgårdar och växthus. Klass 1 SO, betecknar medel som Socialstyrelsen ger tillstånd för användning av. De används främst i byggnader. SFS 1998:947 SFS 2000:338 AFS 1998:6 SVJFS 2005:51 SOSFS 2005:5 För att få använda klass 2-medel med tilläggsbeteckning L finns krav på utbildning. SFS 1998: kap. KIFS 1998:8 Import och överlåtelse Yrkesmässig import av livsfarliga kemiska produkter, från länder som inte är medlemmar i EU, och yrkesmässig överlåtelse av livsfarliga eller mycket farliga kemiska produkter kräver tillstånd från länsstyrelsen. SFS 1998:941 8 kap. KIFS 1998:8 33

34 Tillstånd inom verksamheten Observera att tillstånd från myndighet kan krävas i vissa fall. Slutet utrymme 26 AFS 2000:4 I föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker finns krav på skriftligt arbetstillstånd för arbete i slutet utrymme där det finns brandfarlig vätska klass 1 eller 2, eller annat ämne som kan orsaka akut risk. Arbetstillstånd utfärdas av arbetsgivaren eller en av denne utsedd person. Ett arbetstillstånd ska innehålla de villkor och instruktioner som krävs för en säker hantering. Svetsning 6 AFS 1992:9 I föreskrifterna om smältsvetsning och termisk skärning finns bestämmelser om arbetstillstånd (svetstillstånd), om svetsning eller termisk skärning ska utföras där det finns särskild fara för brand eller explosion. Tillståndet utfärdas av arbetsgivaren eller av denne utsedd person. Skyddsföreskrifter som behövs ska bifogas tillståndet. Svetsaren ska bekräfta skriftligt att han tagit emot föreskrifterna. Motorbränslen 15 AFS 1992:18 Även i föreskrifterna om motorbränslen finns motsvarande bestämmelser om skriftligt arbetstillstånd. 34

35 Andra särskilda krav Även i andra fall ställs särskilda krav för att viss hantering ska få ske. Det finns krav på utbildning för den som ska hantera till exempel vissa härdplaster och asbest. Medicinska kontroller krävs för hantering av vissa farliga ämnen, till exempel asbest, bly, kadmium, kvarts, härdplaster och vissa syntestiska oorganiska fibrer. AFS 2005:18 AFS 2006:1 AFS 2005:6 Krav på register över arbetstagare exponerade för cancerframkallande ämnen finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, AFS 2005:17. 35

36 Hygieniska gränsvärden och exponeringsmätningar 9, 13, 19 AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden används vid bedömning av luftens kvalitet på arbetsplatser. För direkt jämförelse med ett hygieniskt gränsvärde behövs en exponeringsmätning. Den syftar till att klarlägga vilka halter av luftföroreningen en person i arbete andas in. Hygieniska gränsvärden kan också användas som underlag vid till exempel val av arbetsmetod och dimensionering av ventilationsanläggningar. Det finns fastställda hygieniska gränsvärden för cirka 350 ämnen. Vid halter som är lägre än det hygieniska gränsvärdet avses att en person ska vara skyddad mot skador även vid långvarig exponering. Det är dock ingen absolut gräns eftersom den individuella känsligheten kan variera och såväl arbetstyngd som exponering för andra luftföroreningar kan inverka. När det finns anledning att misstänka att ett hygieniskt gränsvärde överskrids, ska en exponeringsmätning göras för att ta reda på om så är fallet. Den som planerar och utför mätningen ska ha kunskaper för detta, som att välja lämplig metod och utrustning samt tidpunkt för mätningen och lämpliga personer att mäta på. Resultatet av mätningen ska dokumenteras i en mätrapport där vissa fastställda uppgifter ska framgå. Berörda arbetstagare ska informeras om mätresultaten och ha tillgång till dokumentationen. 36

37 Krav på årligen återkommande exponeringsmätningar som ska redovisas för Arbetsmiljöverket, finns för bly 1), kadmium 2), kvarts 3), styren 2), etylenoxid 2), propylenoxid 2) och vissa syntetiska oorganiska fibrer 4). 1) AFS 1992:17 2) AFS 2005:17 3) AFS 1992:16 4) AFS 2004:1 37

38 Planering av arbetet 30 AFS 2000:42 En risk man identifierat och bedömt som nödvändig att åtgärda är antingen knuten till den planerade hanteringen eller så uppstår risken om något fel görs eller då fel uppstår på utrustningen. Mot de risker som beror på fel av olika slag bör man arbeta på två sätt dels hindra att felen uppstår, dels begränsa effekterna av felet. Misstag kan ibland undvikas genom tekniska lösningar, till exempel genom att en ventil inte går att öppna under vissa skeden av en process. Det är viktigt att välja sådana material som inte påverkas av de ämnen och den miljö de utsätts för. Ofta är fast installerade rörledningar att föredra framför slangar. Cisterner och behållare som innehåller farliga kemiska ämnen kan behöva skydd mot påkörning om till exempel trucktrafik förekommer. Särskilda rutiner för kontroll och underhåll av tekniska anordningar kan vara nödvändiga. För processutrustningar kan kontroll och underhåll gälla bland annat kontroll av packningar, reglerdon och säkerhetsutrustning samt vid behov byte eller justering av dessa. Ventilationssystem måste underhållas och kontrolleras regelbundet. 38

39 Inandning Bedömer man att det finns risk för syrebrist, eller annan akut hälsorisk, i ett helt eller delvis slutet utrymme krävs skriftligt arbetstillstånd för att arbetstagare ska få arbeta i utrymmet. Kontrollmätning av syrehalten kan vara nödvändig. Man ska arbeta så att exponeringen för luftföroreningar blir så låg som det är praktiskt möjligt. Om man inte genom produktvalet helt lyckats undvika luftföroreningar ska man välja en sådan metod och utrustning som alstrar liten mängd luftförorening. I andra hand avskiljer man arbetet från arbetstagarna om det är möjligt. I tredje hand för man bort förorenad luft med processventilation, till exempel punktutsug. Andningsskydd ska användas om man inte kan uppnå tillräcklig säkerhet genom andra planeringsåtgärder. Utrustningen ska tillhandahållas av arbetsgivaren. Beredningsformen för ett ämne kan ha stor betydelse för risken vid hanteringen. Dammspridning från pulverformiga kemiska ämnen kan till exempel undvikas genom att man i stället väljer en produkt i form av pasta, pellets, granulat, uppslamning eller lösning. 26 AFS 2000:4 4 AFS 2005:17 6 AFS 2005:17 2 kap. 7 AML (SFS 1977:1160) Kontakt med ögon och hud Stänk i ögonen är den vanligaste kemikalieolyckan. De flesta ögonolycksfall kan undvikas om man använder ögonskydd. Överväg alltid behovet av ögonskydd inför användning av farliga kemiska ämnen. 39

40 15 AFS 2000:4 9 AFS 1999:7 16 AFS 2000:4 Att använda skyddshandskar, visir eller stänkskydd är exempel på åtgärder som kan reducera riskerna. Användning av olika hjälpmedel kan innebära att hanteringen blir säkrare. Vid överföring av ett ämne från en behållare till en annan kan det exempelvis vara lämpligt att använda pump, tippvagga eller dylikt. Det är viktigt att välja handskar, ärmskydd, stövlar, förkläden, dräkter med mera i material som är svårgenomträngligt för de aktuella farliga kemiska ämnena. En förutsättning för att handskar ska skydda bäraren är att de håller för det arbete man utför. En trasig handske eller en handske som är förorenad på insidan innebär ofta minst lika stor risk för hudskada som ingen handske alls. Där det finns risk för hudkontakt, stänk eller översköljning av ett ämne som kan orsaka skada vid kontakt med hud eller ögon ska det finnas en sådan anordning som kan skölja bort ämnet innan skadan blir allvarlig. Med anordning avses till exempel nöddusch, anordning för ögonspolning eller tvättställ. Vilka anordningar som behövs beror på ämnet och hanteringen. För sådana ämnen som kräver 15 minuters spoltid vid stänk i ögonen ska till exempel ögonspolningsanordningen ha tempererat vatten. Många ämnen kan skada huden på längre sikt eller medföra skada om de överförs till mun eller ögon. Den som hanterar eller på annat sätt kan komma i kontakt med ett farligt kemiskt ämne så att risk för ohälsa kan uppkomma, ska därför alltid iaktta god personlig hygien. Hud som förorenats av ett kemiskt ämne ska snarast rengöras om det finns risk för hudskada eller annan ohälsa. 40

41 Skyddskrämer kan inte ersätta skyddshandskar i ett arbete med ett ämne som orsakar skada vid hudkontakt. Däremot kan de underlätta rengöring av huden efter ett smutsigt arbete. Efter tvättning kan händerna behöva smörjas in med hudkräm. Arbetskläder och skyddskläder som kan orsaka ohälsa eller olycksfall därför att de förorenats med ett farligt kemiskt ämne ska snarast bytas. Spridning av farliga kemiska ämnen via kläder ska undvikas. Man bör därför ta av skyddskläder som använts vid hantering av farliga kemiska ämnen, vid rast eller övergång till annat arbete. 17 AFS 2000:4 Förtäring Givetvis är det olämpligt att ha arbetsmetoder där munnen kan komma i kontakt med farliga kemiska ämnen. God hygien och skyddsåtgärder mot stänk minskar också risken för oavsiktlig förtäring. Mat eller dryck får inte tillredas, förtäras eller förvaras, tobaksvaror får inte användas och kosmetika får inte appliceras där ett farligt kemiskt ämne förekommer, om detta kan medföra risk för ohälsa. Det är givetvis högst olämpligt att en förpackning som normalt används för förvaring av livsmedel, eller som liknar en sådan, används till förvaring av ett farligt kemiskt ämne. 18 AFS 2000:4 41

42 Brand-, explosions- och reaktionsrisker SRVFS 2004:7 28 AFS 2000:4 SÄIFS 1997:9 SFS 1988:1145 Om man inte genom sin planering kunnat utesluta att antändningsbara halter bildas i luften, ska man välja sådan utrustning att antändningskällor (till exempel gnistor eller heta ytor) inte förekommer där. I viss verksamhet kan ändå risken för explosion vara så stor att lokal och anordningar måste planeras så att en eventuell explosion ger minsta möjliga personskaderisk. Statisk uppladdning av en vätska kan uppkomma när den strömmar i en fri stråle, till exempel då en vätska hälls eller vid sprutmålning. Genom att undvika att hälla med fri stråle och genom att använda behållare av ledande material som har ledande förbindelse sinsemellan samt till jord minskar man risken för uppladdning. Regler med krav på potentialutjämning finns i Sprängämnesinspektionens föreskrifter om öppna cisterner och rörledningar m.m. för brandfarliga vätskor. Risken för att statisk elektricitet ska uppstå i kläder och skor, motverkas om kläder och skor är tillverkade av material med låg isoleringsförmåga till exempel bomull och läder. Halvledande skor och golvmaterial kan behövas där det är stor risk för explosiv atmosfär. I förordningen om brandfarliga och explosiva varor finns regler om förbud där brandfarliga eller explosiva varor hanteras att röka, medföra eller tända öppen eld eller vidta andra åtgärder som kan antända varorna. Dispens från det generella förbudet, för att till exempel svetsa i lokalen, kan under vissa förutsättningar fås från byggnadsnämnden eller räddningsnämnden i kommunen. 42

43 Regler om vilken elektrisk utrustning som ska väljas vid hantering av brandfarliga varor finns i Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Regler för när lokal, utrymme, del av utrymme eller dylikt ska klassas som explosionsfarligt område finns i Räddningsverkets föreskrifter om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete i explosionsfarlig miljö. På säkerhetsdatabladet ska det anges vilka förhållanden, andra ämnen och material som kan orsaka farliga reaktioner. ELSÄK-FS 1999:5 ELSÄK-FS 2004:1 SRVFS 2004:7 AFS 2003:3 4 kap. KIFS 1998:8 43

44 Hanterings- och skyddsinstruktioner 11 AFS 2000:4 De hanterings- och skyddsinstruktioner som behövs ska lämnas till arbetstagarna på ett sådant språk att de förstår dem. Instruktionerna ska vara anpassade till den aktuella hanteringen på arbetsplatsen. Vid behov ska instruktionerna vara skriftliga och finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Hanterings- och skyddsinstruktioner för underhåll av linje 12: 1. Kolla att ögonduschen fungerar. 2. Spärra omröraren mot oönskad start Reglaget till rött läge. 3. Tag på helmask. 4. Tryckutjämna. Ventil 3 öppnas. 5. Öppna reaktionskärlet Upprättat år-månad-dag av K. Andersson chef, kemisk produktion 44

45 Med hanterings- och skyddsinstruktioner avses: - instruktioner om hur ett visst arbete eller arbetsmoment ska utföras samt - vilka skyddsåtgärder, inklusive användning av personlig skyddsutrustning, som behövs i de olika arbetsmomenten. Hur detaljerade instruktionerna behöver vara och om de behöver vara skriftliga får avgöras från fall till fall. Innehållet i hanterings- och skyddsinstruktionerna behöver anpassas till arbetsuppgiftens svårighetsgrad och till individens behov och förutsättningar. Vid mer komplicerade och mer omfattande arbetsuppgifter, eller om riskerna är stora, behöver instruktionerna i regel vara skriftliga. Det räcker ofta med enbart muntliga instruktioner om det rör sig om en enkel hantering, där riskerna är lätta att överblicka. I de fall instruktionerna är skriftliga bör man gå igenom dem muntligt i samband med att de lämnas ut. I vissa fall behöver man i instruktionerna peka ut arbetsuppgifter där skriftligt arbetstillstånd krävs (se»tillstånd inom verksamheten«, sidan 34). Det är viktigt att de instruktioner som sedan ges i det skriftliga arbetstillståndet är direkt anpassade till den aktuella situationen och även tillgodoser behov av exempelvis skyddsvakt eftersom ensamarbete här inte är tillåtet. Det är arbetsgivaren som har ansvar för att arbetstagarna får de instruktioner som de behöver. I större verksamheter är denna arbetsuppgift normalt utlagd på arbetsledaren. Det är viktigt att den som utfärdar skriftliga instruktioner ser till att dessa är anpassade till aktuella förhållanden och att de lätt kan förstås av arbetstagarna. Det är också viktigt att man kontrollerar att instruktionerna följs. Många skador bland tillfälligt 45

46 anställda ofta ungdomar har sin grund i otillräckliga eller otydliga instruktioner. Det är viktigt att instruktionerna upprättas av någon som väl känner till förhållandena på arbetsplatsen och som själv har god erfarenhet av liknande arbeten. Bruksanvisningar eller förslag till hanterings- och skyddsinstruktioner som är framtagna av någon annan än arbetsgivaren, till exempel en leverantör av utrustning, ett branschorgan eller ett annat företag, kan användas som underlag för arbetsgivarens instruktioner. Exempel på vad som kan behöva ingå i instruktionerna: 1. Vilket arbete instruktionerna är avsedda för, utfärdare samt datum för utfärdandet. 2. Hur man förbereder arbetet, till exempel: Var arbetet ska utföras. Utsättning av varningsskyltning och avspärrningar. Kontroll av utrustning och apparatur. Framtagning av skyddsutrustning och saneringsmedel för spill. 3. Arbetsbeskrivning moment för moment med uppgift om till exempel: Vilka mängder av olika kemikalier som ska tillsättas, i vilken ordning samt vilken doseringsutrustning som man ska använda. Vilka åtgärder som ska vidtas för att minska förekommande risker, till exempel använda punktutsug, dragskåp. Vilken personlig skyddsutrustning som ska användas under de olika momenten. 46

47 4. Hur man gör efter avslutat arbete, till exempel: Hur avfall ska tas om hand. Sanering och städning. Rengöring av huden samt den använda personliga skyddsutrustningen. 5. Hur man ska göra om en olycka eller ett tillbud inträffar (exempelvis häftig reaktion, brand, spill eller utsläpp till luften), till exempel: Vilka åtgärder man bör göra själv. Om skyddsutrustning behöver användas. Hur man kallar på hjälp. Vilken första hjälp som kan behöva ges. Vilka som ska underrättas om händelsen. 47

48 Arbetstagarens ansvar 3 kap. 4 AML (SFS 1977:1160) 7 AFS 2000:4 4 AFS 2000:4 9 AFS 2001:1 En säker hantering förutsätter inte bara att arbetet planerats och ordnats på lämpligt sätt, utan också att det bedrivs enligt de instruktioner som ges. Arbetstagaren är enligt arbetsmiljölagen skyldig att följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetstagare ska snarast till arbetsledningen rapportera ohälsa eller olycksfall som kan sättas i samband med ett förekommande kemiskt ämne. Även tillbud ska rapporteras. Det är även viktigt att rapportera opasslighet, till exempel illamående, huvudvärk eller trötthet, som kan medföra koncentrationssvårigheter (och därigenom öka riskerna för olycksfall eller ohälsa). Rapporterna om ohälsa och olycksfall ska beaktas i riskbedömningen och kan medföra att riskbedömningen behöver uppdateras. Arbetsgivaren ska utreda orsakerna till ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som inträffat i arbetet för att kunna förebygga dem i fortsättningen. 48