No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle

Transkript

1 No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle Säkerhet på labbet Ansvar, mål och policy Rutiner, information och instruktioner Undersöka, riskbedöma, åtgärda Rapportera och utreda Krishantering och säkerhetspärm Blandat med demonstrationsexperiment Karin Axberg 1

2 Myndigheter med ansvar för miljöoch säkerhetsarbete Arbetsmiljöverket Kemikalieinspektionen Naturvårdverket Skolverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. Räddningsverket Sprängämnes inspektionen) Föreskrifter vid laborationsarbete Allmänna AFS 2008:15 Systematiskt arbetsmiljöarbete (2001:1, ändringar 2003:4) AFS 2014:40 Skyltar och signaler AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning (tillägg 2010:4) AFS 2005:1 Maskiner Övergripande AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker (tillägg, 2014:43) Specifika AFS1997:7 Användning av personlig skyddsutrustning (tillägg 2010:11 och 20014:18) AFS 2011:18 Hygieniska gränsvärden AFS2013:2 Förebyggande av alvarliga kemikalieolyckor (tillstånd tomtebloss) AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan, överkänslighet H339 Så arbetar du med kemikalier I skolan 2

3 Systematiskt arbetsmiljöarbete Rektor skall vidtaga åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall - skriftliga rutiner, årliga uppföljningar. skall se till att arbetstagarna är informerade om riskerna i arbetet och att de får skydds- och hanteringsinstruktioner skriftligt fördela miljöarbetet, ge befogenheter och resurser. Skriv en delegering av arbetsuppgifter skall ta hänsyn till minderåriga elevers speciella förutsättningar Arbetstagarnas (lärarnas)ansvar Elever i utbildning likställs med arbetstagare Skall känna till och följa givna föreskrifter samt använda skyddsutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller Skall iaktta försiktighet så att ohälsa och olycksfall förebyggs Skall anmäla till arbetsgivaren om arbetet innebär omedelbar fara Göra riskbedömningar Skall anmäla olyckor och nära-händelser Även elever bör delta i arbetsmiljöarbetet. Elevskyddsombud ska utses av eleverna. 3

4 Skyddsutrustning mm. Skyddsglasögon (olika sorter, spegel!) Labrock/förkläde Nöddusch Kontroll 1gg/halvår, utlösas krypande och stående Fast och mobil ögonspolningsanordning Kontroll 1 g/månad (genomspolning varje dag) ögonspolning vid tex. transport (bäst före datum) Dragskåp (labbet, preppen, salen, kontroll och dokumentation) Ventilerade kemikalieskåp (gifter, syror, baser, brandfarliga ämnen och gaser, övriga gaser, torra kemikalier), Värmehandskar (Gör en grytlapp av brandfilt ) Hårsnodd (även för ärmar) Första hjälpen-låda, instruktioner hur hantera skador Skyddsskärm för demonstrationer 4

5 Information Arbetsregler Prov i säkerhet Informera föräldrar om risker och rutiner kring en olycka. Utrymningsplan Information till nyanställda/vikarier Checklistor inför terminsstart/avslutning Rutiner: hur/var kalla på hjälp, rädda, larma, släck, brand/spill/första hjälpen, återkommande arbetsuppgifter, Riskbedömning av labbar och demon. Krispärm (senare) Exempel på Rutiner Skyddsinstruktioner, instruktioner till personal Olyckor och nödsituationer Lämpliga arbetsmetoder vid vissa återkommande rutinarbetsmoment Underhåll av utrustning (ventilation, brandutrustning, nöddusch, ögondusch, gasdistribution mm) Städning av lokaler. Produktval och inköpsrutiner Mottagande av farligt kemiska ämnen, förvaring och ompackning (märkning av labbuppsättningar) Avfallshantering Städning och uppsamling av utspillda ämnen 5

6 CLP= Classification, Labeling, Packing Start 1juni -09 Faroklasser 1. Fysikaliska Faror 2. Hälsofaror 3. Miljöfaror Definitioner enl CLP Faroklass = Typ av skada (Fysikalisk, hälso- miljöfara) Signalord = Varnar för potentiell fara a) fara = allvarlig fara b) varning = något mindre allvarlig fara Farokategori = Hur allvarlig faran är (1-7 eller A-F) Piktogram = Grafisk bild på faran Faroangivelse = Typ och grad av fara tex H220 (R-fras) Skyddsangivele = Skyddsåtgärd vid användning och avfall tex P 330 (S-fras) Skilj mellan ämne, legering, blandning, vara, förpackning 6

7 Krishantering för att vinna tid (AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd) Första hjälpen och krisstöd skall planeras -snabb medicinsk vård - psykiska och sociala omhändertagande - beredskap och rutiner ska finnas - anslag var utrustning för första hjälpen finns, - vilka personer som kan ge första hjälpen, - telefonnummer till utryckningsfordon, adress och färdbeskrivning Säkerhetsarbete är viktigt ur pedagogisk synvinkel. Starta ett säkerhetstänkande hos eleverna Hur görs och varför görs en riskbedömning? Hur dokumenteras den? 7

8 Falsk trygghet på labbet Kemivärlden nr Undersökning av 2400 forskare i världen Hälften har skadat sig på labbet En tredjedel har sett större olyckor Ändå anser 86% dock att arbetsplatsen är säker!! Äldre känner sig mer säkra än yngre. Utbildning i säkerhet 60% har fått träning på säkerhet 60% anser att utbildningen kan förbättras 67% ensamarbete minst en gång per vecka Endast 12% svarade att säkerhet går före allt annat Varför inte säkerhet Tid och krångel Vill inte. Brist på engagemang för säkerhetstänkande Brist på ledarskap Följer bara regler än att öka förståelsen Säkerhetsarbetet negativ inverkan på produktiviteten Det har alltid gått bra förr. 8

9 Riskbedömning och dokumentation Risk bedömning innebär svar på två huvudfrågor: Hur sannolikt är det att nåt går fel? Hur allvarligt är det om nåt går snett? Ta reda på ämnenas farlighet och identifiera de ingående och bildade ämnenas egenskaper Ta reda på riskerna vid arbetsmomenten och utrustning, exponering för elev och lärare, förberedelser, efterarbete. Riskreducerande åtgärder, om olyckan är framme, antidot, lämplig information. Riskbedömningen skall ta hänsyn till elevgrupp, lokaler, utrustning, lärarens erfarenhet och andra på riskerna inverkande omständigheter (personlig). AFS 2011:19 Undersökning och riskbedömning är ett måste Läraren ska göra en riskbedömning för att avgöra vilka åtgärder som behövs för att arbetet ska vara säkert. Hanterings- och skyddsinstruktioner Läraren ska upprätta hanterings- och skyddsinstruktioner och andra rutiner så att arbetet kan utföras säkert. Information ska lämnas och dokumentation finnas Eleverna ska få information om riskerna. Riskbedömningen ska finnas tillgängliga för eleverna.. 9

10 Om laborationen bedöms vara icke riskfylld. 1. Vilka delar/moment som har riskbedömts 2. Hur kemiska risker undanröjts/begränsats 3. Vilka skyddsåtgärder som finns 4. Vi har deltagit i bedömningen 5. När nästa riskbedömning ska göras (AFS 2011:19) Alla riskbedömningar ska skrivas under av arbetsgivare! Men rektor kan delegera uppgiften till kemilärare 10

11 Lär dig och dina kollegor. Vilka egenskaper kemiska ämnen har särskilt de farliga och hur de kan påverka hälsa och miljö Veta var men hittar information och farliga ämnen och hur de hanteras Kännedom om lagstiftning som berör kemiska ämnen Känna till grundläggande principer hur man jobbar förebyggande och skyddar sig mot kemiska hälsorisker Ge dig tid - Tänk efter före Gör upp säkerhetsföreskrifter tillsammans med elever Brännarkörkort & allmänt labsäkerhets-körkort Låt eleverna riskbedöma laborationer & diskutera dem Låt elever fundera på situationer i hemmet kemiska produkter. Riskbedöm ättiksyra, städskåpet, garaget Hur kan riskfyllda kemikalier göras mindre riskfyllda? Skyddsutrustningens betydelse? Antidot Låt elever fundera över farligt/ofarligt, giftigt/inte giftigt Påpeka betydelsen av att ALLTID läsa på etiketten innan man använder innehållet i en burk/flaska Varför städa och diska efter sig på labbet? Fotografera slafsig efterlämnad kemiutrustning Anmäl alla händelser och nära-händelser. Prata om risker 11

12 Hur vi påverkas av kemikalier Skärskador, brännskador (vanligast) Frätskador Exponeringsvägar - hudupptag - förtäring - inandning Akut förgiftning (kumulerad förgiftning) Synergieffekter Cancer Allergier Fosterskador och barnlöshet Förslag på förändringar. En ledningsfråga (rektor är oftast inte kemist!) Anmäl alla skador. Alla skador anmäls inte! Ta även in ergonomiska skador och allergier Det måste få kosta med säkerhet De som har råkat ut för en olycka vet hur man borde göra. Alla ska inte behöva göra den erfarenheten! 12

13 Börja tänka på dig själv!! Egen hälsa Eget engagemang Känna till risker för att kunna förebygga risker och ohälsa Systematiskt arbetsmiljöarbete Krispärm En väl fungerande organisation 13