No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle
|
|
- Anton Bergman
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle Säkerhet på labbet Ansvar, mål och policy Rutiner, information och instruktioner Undersöka, riskbedöma, åtgärda Rapportera och utreda Krishantering och säkerhetspärm Blandat med demonstrationsexperiment Karin Axberg 1
2 Myndigheter med ansvar för miljöoch säkerhetsarbete Arbetsmiljöverket Kemikalieinspektionen Naturvårdverket Skolverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. Räddningsverket Sprängämnes inspektionen) Föreskrifter vid laborationsarbete Allmänna AFS 2008:15 Systematiskt arbetsmiljöarbete (2001:1, ändringar 2003:4) AFS 2014:40 Skyltar och signaler AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning (tillägg 2010:4) AFS 2005:1 Maskiner Övergripande AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker (tillägg, 2014:43) Specifika AFS1997:7 Användning av personlig skyddsutrustning (tillägg 2010:11 och 20014:18) AFS 2011:18 Hygieniska gränsvärden AFS2013:2 Förebyggande av alvarliga kemikalieolyckor (tillstånd tomtebloss) AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan, överkänslighet H339 Så arbetar du med kemikalier I skolan 2
3 Systematiskt arbetsmiljöarbete Rektor skall vidtaga åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall - skriftliga rutiner, årliga uppföljningar. skall se till att arbetstagarna är informerade om riskerna i arbetet och att de får skydds- och hanteringsinstruktioner skriftligt fördela miljöarbetet, ge befogenheter och resurser. Skriv en delegering av arbetsuppgifter skall ta hänsyn till minderåriga elevers speciella förutsättningar Arbetstagarnas (lärarnas)ansvar Elever i utbildning likställs med arbetstagare Skall känna till och följa givna föreskrifter samt använda skyddsutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller Skall iaktta försiktighet så att ohälsa och olycksfall förebyggs Skall anmäla till arbetsgivaren om arbetet innebär omedelbar fara Göra riskbedömningar Skall anmäla olyckor och nära-händelser Även elever bör delta i arbetsmiljöarbetet. Elevskyddsombud ska utses av eleverna. 3
4 Skyddsutrustning mm. Skyddsglasögon (olika sorter, spegel!) Labrock/förkläde Nöddusch Kontroll 1gg/halvår, utlösas krypande och stående Fast och mobil ögonspolningsanordning Kontroll 1 g/månad (genomspolning varje dag) ögonspolning vid tex. transport (bäst före datum) Dragskåp (labbet, preppen, salen, kontroll och dokumentation) Ventilerade kemikalieskåp (gifter, syror, baser, brandfarliga ämnen och gaser, övriga gaser, torra kemikalier), Värmehandskar (Gör en grytlapp av brandfilt ) Hårsnodd (även för ärmar) Första hjälpen-låda, instruktioner hur hantera skador Skyddsskärm för demonstrationer 4
5 Information Arbetsregler Prov i säkerhet Informera föräldrar om risker och rutiner kring en olycka. Utrymningsplan Information till nyanställda/vikarier Checklistor inför terminsstart/avslutning Rutiner: hur/var kalla på hjälp, rädda, larma, släck, brand/spill/första hjälpen, återkommande arbetsuppgifter, Riskbedömning av labbar och demon. Krispärm (senare) Exempel på Rutiner Skyddsinstruktioner, instruktioner till personal Olyckor och nödsituationer Lämpliga arbetsmetoder vid vissa återkommande rutinarbetsmoment Underhåll av utrustning (ventilation, brandutrustning, nöddusch, ögondusch, gasdistribution mm) Städning av lokaler. Produktval och inköpsrutiner Mottagande av farligt kemiska ämnen, förvaring och ompackning (märkning av labbuppsättningar) Avfallshantering Städning och uppsamling av utspillda ämnen 5
6 CLP= Classification, Labeling, Packing Start 1juni -09 Faroklasser 1. Fysikaliska Faror 2. Hälsofaror 3. Miljöfaror Definitioner enl CLP Faroklass = Typ av skada (Fysikalisk, hälso- miljöfara) Signalord = Varnar för potentiell fara a) fara = allvarlig fara b) varning = något mindre allvarlig fara Farokategori = Hur allvarlig faran är (1-7 eller A-F) Piktogram = Grafisk bild på faran Faroangivelse = Typ och grad av fara tex H220 (R-fras) Skyddsangivele = Skyddsåtgärd vid användning och avfall tex P 330 (S-fras) Skilj mellan ämne, legering, blandning, vara, förpackning 6
7 Krishantering för att vinna tid (AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd) Första hjälpen och krisstöd skall planeras -snabb medicinsk vård - psykiska och sociala omhändertagande - beredskap och rutiner ska finnas - anslag var utrustning för första hjälpen finns, - vilka personer som kan ge första hjälpen, - telefonnummer till utryckningsfordon, adress och färdbeskrivning Säkerhetsarbete är viktigt ur pedagogisk synvinkel. Starta ett säkerhetstänkande hos eleverna Hur görs och varför görs en riskbedömning? Hur dokumenteras den? 7
8 Falsk trygghet på labbet Kemivärlden nr Undersökning av 2400 forskare i världen Hälften har skadat sig på labbet En tredjedel har sett större olyckor Ändå anser 86% dock att arbetsplatsen är säker!! Äldre känner sig mer säkra än yngre. Utbildning i säkerhet 60% har fått träning på säkerhet 60% anser att utbildningen kan förbättras 67% ensamarbete minst en gång per vecka Endast 12% svarade att säkerhet går före allt annat Varför inte säkerhet Tid och krångel Vill inte. Brist på engagemang för säkerhetstänkande Brist på ledarskap Följer bara regler än att öka förståelsen Säkerhetsarbetet negativ inverkan på produktiviteten Det har alltid gått bra förr. 8
9 Riskbedömning och dokumentation Risk bedömning innebär svar på två huvudfrågor: Hur sannolikt är det att nåt går fel? Hur allvarligt är det om nåt går snett? Ta reda på ämnenas farlighet och identifiera de ingående och bildade ämnenas egenskaper Ta reda på riskerna vid arbetsmomenten och utrustning, exponering för elev och lärare, förberedelser, efterarbete. Riskreducerande åtgärder, om olyckan är framme, antidot, lämplig information. Riskbedömningen skall ta hänsyn till elevgrupp, lokaler, utrustning, lärarens erfarenhet och andra på riskerna inverkande omständigheter (personlig). AFS 2011:19 Undersökning och riskbedömning är ett måste Läraren ska göra en riskbedömning för att avgöra vilka åtgärder som behövs för att arbetet ska vara säkert. Hanterings- och skyddsinstruktioner Läraren ska upprätta hanterings- och skyddsinstruktioner och andra rutiner så att arbetet kan utföras säkert. Information ska lämnas och dokumentation finnas Eleverna ska få information om riskerna. Riskbedömningen ska finnas tillgängliga för eleverna.. 9
10 Om laborationen bedöms vara icke riskfylld. 1. Vilka delar/moment som har riskbedömts 2. Hur kemiska risker undanröjts/begränsats 3. Vilka skyddsåtgärder som finns 4. Vi har deltagit i bedömningen 5. När nästa riskbedömning ska göras (AFS 2011:19) Alla riskbedömningar ska skrivas under av arbetsgivare! Men rektor kan delegera uppgiften till kemilärare 10
11 Lär dig och dina kollegor. Vilka egenskaper kemiska ämnen har särskilt de farliga och hur de kan påverka hälsa och miljö Veta var men hittar information och farliga ämnen och hur de hanteras Kännedom om lagstiftning som berör kemiska ämnen Känna till grundläggande principer hur man jobbar förebyggande och skyddar sig mot kemiska hälsorisker Ge dig tid - Tänk efter före Gör upp säkerhetsföreskrifter tillsammans med elever Brännarkörkort & allmänt labsäkerhets-körkort Låt eleverna riskbedöma laborationer & diskutera dem Låt elever fundera på situationer i hemmet kemiska produkter. Riskbedöm ättiksyra, städskåpet, garaget Hur kan riskfyllda kemikalier göras mindre riskfyllda? Skyddsutrustningens betydelse? Antidot Låt elever fundera över farligt/ofarligt, giftigt/inte giftigt Påpeka betydelsen av att ALLTID läsa på etiketten innan man använder innehållet i en burk/flaska Varför städa och diska efter sig på labbet? Fotografera slafsig efterlämnad kemiutrustning Anmäl alla händelser och nära-händelser. Prata om risker 11
12 Hur vi påverkas av kemikalier Skärskador, brännskador (vanligast) Frätskador Exponeringsvägar - hudupptag - förtäring - inandning Akut förgiftning (kumulerad förgiftning) Synergieffekter Cancer Allergier Fosterskador och barnlöshet Förslag på förändringar. En ledningsfråga (rektor är oftast inte kemist!) Anmäl alla skador. Alla skador anmäls inte! Ta även in ergonomiska skador och allergier Det måste få kosta med säkerhet De som har råkat ut för en olycka vet hur man borde göra. Alla ska inte behöva göra den erfarenheten! 12
13 Börja tänka på dig själv!! Egen hälsa Eget engagemang Känna till risker för att kunna förebygga risker och ohälsa Systematiskt arbetsmiljöarbete Krispärm En väl fungerande organisation 13
Checklista. Skolans kemiundervisning
Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete
Kemiska arbetsmiljörisker
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika
Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror
Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker orsakas av farliga kemiska ämnen på din arbetsplats. Ämnena är ofta inköpta kemiska produkter,
Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken
Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning. Carola af Klinteberg
Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning Carola af Klinteberg Regler om brandfarlig vara - AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker 1. Undersök och identifiera kemiska riskkällor 2. Förteckna
Riktlinjer för märkning av kemiska produkter
UFV 2008/759 Riktlinjer för märkning av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29, reviderad 2015-12-21 Innehållsförteckning Märkning av kemiska produkter 3
I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas
2000 1800 2000 ml 1600 1400 1200 1000 800 I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas Broschyren bygger på reglerna AFS 1997:10, Laboratoriearbete med kemikalier. Frätande/Starkt frätande Explosivt Giftigt/Mycket
Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.
Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya och nygamla kemiregler Carola af Klinteberg 2015-06-01 1 Mitt uppdrag: Ändringar i föreskrifter från den 1 juni 2015 Förtydliga nya begrepp och lyfta fram
Grunden för säker utrymning
Utrymning Grunden för säker utrymning Utformning och storlek på utrymningsvägar Tidig upptäckt av fara t.ex. genom larm som varnar Kunskaper om risker och hur man beter sig Brand och gas kan orsaka svåra
Kemiska risker i arbetsmiljön
Kemiska risker i arbetsmiljön I den här broschyren beskriver vi hur du som är ansvarig för arbetsmiljön ska göra för att förebygga kemiska risker. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
Dokumentnamn och uppdateringsinfo
Arbetsmiljö allmänt SFS 1977:1160 Arbetsmiljölag (1977:1160) t.o.m. SFS 2010:1225 SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordning (1977:1166) t.o.m. SFS 2009:1164 AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt
Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här
Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar
Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter
UFV 2008/758 Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29, reviderad 2015-12-21 Innehållsförteckning Förvaring av kemiska produkter
Härdplast- Cyanoakrylat
Härdplast- Cyanoakrylat Hur påverkas vi av kemikalier? 2 Olika upptagningsvägar 3 Diffus exponering av ämnen du möter i din vardag Olika ämnen tas upp på olika ställen i luftvägarna. 4 Fosterskador Några
2015-12-03. Härdplast- Cyanoakrylat. Hur påverkas vi av kemikalier? Olika upptagningsvägar HÄRDPLASTER CYANOAKRYLAT
Härdplast- Cyanoakrylat Hur påverkas vi av kemikalier? 2 Olika upptagningsvägar 3 1 Diffus exponering av ämnen du möter i din vardag Olika ämnen tas upp på olika ställen i luftvägarna. 4 Fosterskador Några
Laborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20
Laborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20 Grundregler Använd alltid skyddsklädsel, labbrock samt skyddsglasögon. Man får inte äta eller dricka på lab. Man får inga omständigheter smaka på kemikalierna.
Se till att du vet var och vilka riskerna är!
Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning
Guide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Resultatet av inspektionen
2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen
Riktlinjer för märkning av kemiska produkter
UFV 2008/759 Riktlinjer för märkning av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29 Innehållsförteckning Märkning av kemiska produkter 3 Ansvar 3 Allmänna anvisningar
Kemiska risker i arbetsmiljön
Kemiska risker i arbetsmiljön Information om kemireglerna På www.av.se finner du En presentation av kemiföreskrifterna. En Vägledning till reglerna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet
Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet 1 Vad är en farlig kemisk produkt? Definition: en produkt som klassificeras som farlig enligt KIFS 2005:7 eller CLP. Dvs en produkt som genom
CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS
CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?
Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla
Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här
Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar
Riskbedömning inför ändringar i verksamheten
Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare
Riskbedömning inför ändringar i verksamheten
Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare
Guide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön
Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde
Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö
Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö 2014-08-28 Innehåll: Innehåll:...2 Till all personal och studerande på Tandvårdshögskolan...3 1
AFS 2011:19 I kraft 1 juli 2012
Nya föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker Marie Cardfelt, Arbetsmiljöverket AFS 2011:19 I kraft 1 juli 2012 Föreskrifterna upphäver: Kemiska arbetsmiljörisker Laboratoriearbete med kemikalier Motorbränslen
Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:
Checklista Datum: 2013-08-20 Skolan 2013-2016, skolhuvudmän Denna checklista fokuserar på skolhuvudmannens systematiska arbetsmiljöarbete och lyfter frågor kring arbetsbelastning samt våld och hot. Datum:
Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02
0 Register Arbetsmiljöhandbok 205-04-02 () Flik Innehåll 0 Register 02 Inledning 03 Arbetsmiljöpolicy 04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet 05 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter 05. Blankett för fördelning
Checklista för arbetsmiljön inom lantbruket
Dokumentnamn Checklista för arbetsmiljön inom lantbruket Företag/Gård Datum Deltagare Så här använder du checklistan Checklistan består av denna allmänna del som består av två avsnitt: 1. Arbetsledning
Företagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information
Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras
ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig
ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin
Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom
Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna
Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker
AFS 2014:XX 2014:5 Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2011:19) om om kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets
Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna
Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön
Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009
Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm
CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER
CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir
SÄKERHETSDATABLAD. Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET
1(6) SÄKERHETSDATABLAD Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning : G2310, G2316 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar
Xxxxx Minderårigas arbetsmiljö
AFS 2014:XX 2014:42 Xxxxx Minderårigas arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2012:3) om om minderårigas arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling
Dnr 2044/2010-204 2010-02-24. Arbetsmiljönämnden
2010-02-24 Dnr 2044/2010-204 Arbetsmiljönämnden Delegering av arbetsmiljöuppgifter. PM Ersätter 5678/01-013 Anvisningar för arbetsmiljöarbetet vid institutionen. Arbetsmiljönämnden fastställde detta dokument
Märkning av kemikalier
Märkning av kemikalier KIFS faromärkning Såhär såg faromärkningen ut fram till 2010 Regelverket fanns i Kemikalieinspektionens författningssamling KIFS 2005:7 Varför har vi bytt märkningssystem? Samma
UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete
DIARIENUMMER UN 2016.057 R I KTLINJER UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagna av utbildningsnämnden 15 2017 Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Innehåll 1. Övergripande
ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN
RÖDABERGSSKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN Arbetsmiljöplanen bygger på Arbetsmiljöverkets regler (föreskrifter och allmänna råd)om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Svar på inspektionsmeddelande
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket
Systematiskt Arbetsmiljöarbete
2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Introduktion i laboratoriesäkerhet och kemiska arbetsmiljörisker
Introduktion i laboratoriesäkerhet och kemiska arbetsmiljörisker Föreläsare: Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset och akademin vid Göteborgs universitet Föreläsningens innehåll Vad
Säkerhetsföreläsning KEMA00 KEMA01
Arbetsmiljölagen Säkerhetsföreläsning KEMA00 KEMA01 Arbetsmiljön ska vara tillfredställande med hänsyn till arbetets natur (2 kap.) arbetsgivare och arbetstagare samverka om de åtgärder som behöver vidtas
Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,
CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER
CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan
SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING/ UPPGIFTER OM BESTÅNDSDELAR
SÄKERHETSDATABLAD 0008402 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET Produktnamn: 0008402 Varierande tilläggsbeteckningar förekommer. Produktbeskrivning: Ovulkat gummimaterial. Användningsområde:
Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter
Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer.
Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic
Smidesgruppen 14 december 2016 Arbetsmiljö Kresimir Iveskic Varför ett arbetsmiljöarbete? Omsorg Arbetsmiljö som produktionsfaktor Marknads- och intressentkrav Rekrytering Lagar, regler och avtal 2 Lagar
Checklista. Skolor. Mer information finns på: www.av.se/teman/skolan/
Checklista Skolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en (grund)skola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information
TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld
TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska
Delegering av arbetsmiljö 2016
Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna
Kemikalier och miljö. Line Nilsson Miljöskyddsinspektör
Kemikalier och miljö Line Nilsson Miljöskyddsinspektör Vad är en kemisk produkt? Ett kemiskt ämne eller En blandning av flera kemiska ämnen Kan vara märkt med farosymbol och/eller riskfraser, men inte
CHECKLISTA FÖR SKOGSBRUK Maskinell avverkning och terrängtransport
CHECKLISTA FÖR SKOGSBRUK Maskinell avverkning och terrängtransport SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Checklistan är uppdelad i tre delar, delarna kan användas var och en för sig: 1. Arbetsledning frågor om
Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö
Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö 2016-11-25 Innehåll: Innehåll:... 2 Till all personal och studerande på Tandvårdshögskolan... 3
CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER
CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Chefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra en systematisk
SÄKERHETSDATABLAD. Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET
1(7) SÄKERHETSDATABLAD Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning (S6982): G2112 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar
Säkerhetsföreläsning KEMA02 KEMA03
Säkerhetsföreläsning KEMA02 KEMA03 Lagar och bestämmelser Arbetsmiljölagen (1977:1160) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker AFS 2011:19 http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2011_19.aspx
CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM
CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD
CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD och liknande verksamheter inom hälso- och sjukvård ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan,
Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs
Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda En snabbkurs Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö: Fysisk Kemi Organisation Teknik Administration Ekonomi Arbetstid Social arbetsmiljö Social arbetsmiljö kan omfatta:
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö
arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren
ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö
ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE Ansvaret för elevernas arbetsmiljö 2 Informationen i den här broschyren gäller arbetsplatsförlagt lärande (apl) för elever inom lärlingsutbildning och skolförlagd yrkesutbildning
Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök
Sida 1( 7) Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök Utförd 2014-08-26 Av Anna Darabi på Rausinglab. Andrad senast 2014-10-31 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun
Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,
1. Tvålframställning Kemikalie/formel:
1. Tvålframställning Kemikalie/formel: A: NaOH Natriumhydroxid B: Cocosfett C: Gasol A B C D Aggregationstillstånd flytande fast gas koncentration/mängd Farosymbol/-klass Informationskälla 2M Frätande
HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04
HANDLINGSPLAN VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 1 Innehåll MÅL... 3 AKUT OMHÄNDERTAGANDE... 3 OMHÄNDERTAGANDE
Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter
UFV 2008/758 Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29 Innehållsförteckning Förvaring av kemiska produkter 3 Ansvar 3 Allmänna anvisningar
CHECKLISTA ARBETSMILJÖ HEMTJÄNST
CHECKLISTA ARBETSMILJÖ HEMTJÄNST Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda vid
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad
Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö
Skapa en bra arbetsmiljö vid omvårdnadsarbete i boendemiljö Den här broschyren riktar sig till dig som leder verksamheter där arbete med människor utförs i boendemiljö. Det kan vara till exempel hemtjänst,
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN
CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte
Arbetsmiljö. Anders Ingwald,
Arbetsmiljö Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se Om.. vem som har arbetsmiljönsvaret för eleven? Huvudmannen för skolan ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta
Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel
Sida 1( 5) Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel Utförd 2014-09-15 Av Charlotte Welinder på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-19 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel
Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7
Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta
rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen
modell plan policy program regel rutin rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och riktlinje strategi taxa............................ Beslutat av: Barn- och utbildningsnämnden Beslutandedatum:
Checklista för egenkontroll av brandskydd laboratorier (Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud)
Checklista för egenkontroll av brandskydd laboratorier (Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud) Datum:8/1 2013 Institution/avdelning:Partikelfysik Underskrift
Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter
1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter
Checklista. Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne
Checklista Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne Detta är ett förslag till ett arbetssätt som kan passa för vissa hanteringar. Ibland kan man bedöma hela grupper av ämnen samtidigt. Om arbetet innebär
SÄKERHETSDATABLAD. Wizz Rengoringsmedel for Badrum
Revisionsdatum: SÄKERHETSDATABLAD AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1. Produktbeteckning Produktnamn Produktnummer BLE043 1.2. Relevanta identifierade användningar av ämnet
Renare mark
Renare mark 2012-05-08 Lars Blomgren Projektledare Hifab 010-476 60 91 Arbetsmiljö Vid utförande av efterbehandlingsåtgärder Målsättning/vision Samhällsbyggare Förändrar det hälso- och riskbedömningen
Uppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Våld och hot inom vården
Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer