Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Montessoriskolan Växthuset och dess fritidsverksamhet. Läsåret 17/18

Transkript

1 Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Montessoriskolan Växthuset och dess fritidsverksamhet Läsåret 17/18 1

2 Inledning... 3 Vision och syfte... 3 Definitioner... 3 Utvärdering av förra årets plan... 3 Utvärdering av det främjande arbetet... 3 Utvärdering av det förebyggande arbetet... 4 Främjande arbete... 4 Mål: Att ha ett gott samarbete på skolan där eleverna är delaktiga Kartläggning... 5 Resultat av kartläggningen... 5 Förebyggande arbete... 5 Mål: Att ha en verksamhet där normer inte begränsar elevernas rättigheter och utveckling Mål: Att färre elever ska bli retade eller slagna Rutiner för akuta situationer... 6 Policy... 6 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling... 7 Kränkande behandling där personal är inblandad... 7 Konflikthantering... 7 Konsekvenstrappa... 7 Steg Steg Steg Steg Steg Rutiner för kränkande behandling... 8 Rutiner för kränkande behandling där personal är inblandad... 8 Kommunikation... 8 Bilaga 1. Växthusets årshjul för främjande arbete... 9 Bilaga 2. Underlag för utredning om kränkande behandling

3 Inledning Skolan och fritidsverksamheten ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling (6 kap i Skollagen 2010:800 samt Diskrimineringslagen). På Montessoriskolan Växthuset har vi valt att sammanföra dessa planer till en. Eftersom vi ser barnens dag som en helhet där både skola och fritidsverksamhet ingår gäller denna plan för såväl skola som fritidshem/fritidsklubb. Denna plan gäller från till och ansvarig för planen är likabehandlingsgruppen. Vision och syfte Montessoriskolan Växthuset en skola att växa och blomstra i! Alla elever ska vara trygga, utvecklas maximalt utifrån sina unika förutsättningar och få utbildning av högsta kvalité. Syftet med denna plan är att främja barnens lika rättigheter oavsett kön/genus, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. Den är även till för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Definitioner Diskrimineringsgrunder som nämns i denna plan är; kön/genus, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder. Diskriminering är när skolan/fritids på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra och detta beror på någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är uppträdanden som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Utvärdering av förra årets plan Personalen ska utvärdera denna plan genom en enkät i december och i juni. Förra årets plan har utvärderats genom enkäter och diskussioner i december 2016 respektive maj Utvärdering av det främjande arbetet Målen för det främjande arbetet har varit att ha en verksamhet som är fri från diskriminering samt att eleverna ska känna sig trygga i skolan. Det första målet skulle uppnås genom att ett flertal åtgärder kring de olika diskrimineringsgrunderna skulle genomföras. Dessa åtgärder har genomförts till största del. Personalen upplever dock att det varit så många åtgärder att det varit svårt att hålla reda på dem. Många av åtgärderna är en del av det vardagliga arbetet och sker automatiskt medan andra kan behöva mer förberedelse. I fokusgruppen i december gav de intervjuade barnen bilden av att Montessoriskolan Växthuset är fri från diskriminering inom de flesta områden men att det kan förekomma orättvisor som rör ålder samt kön. Vad gäller ålder diskuterade barnen att det händer att de yngre barnen inte får göra samma saker som de äldre. Vad gäller kön diskuterades det att flickor och pojkar ibland behandlas olika. 3

4 Det andra målet skulle uppnås genom att genomföra aktiviteter utifrån Växthusets årshjul samt att arbete med gruppkänsla och vår värdegrund "Hjärta och Hjärna". Åtgärderna har genomförts i hög utsträckning. Målet skulle utvärderas genom vad eleverna uttryckt vid utvecklingssamtalen. Den allmänna bilden som pedagogerna fått vid utvecklingssamtalen var att de allra flesta barnen känner sig trygga i skolan men att det finns elever i behov av särskilt stöd som påverkat en del barns känsla av trygghet. Utvärdering av det förebyggande arbetet Det förebyggande arbetet hade som första mål att fler elever ska trivas bra i omklädningsrummen och duscharna vid idrotten. Trivselenkäterna visar dessvärre att färre elever trivs bra i omklädningsrummet i jämförelse med förra året. Åtgärderna har genomförts men först i slutet av vårterminen och alla är inte implementerade ännu. Eftersom skolan är igång med att åtgärda dessa saker väljer vi att inte ha med dessa i planen under nästa år utan att endast följa upp att de beslutade åtgärderna implementeras. Det andra målet var att fler elever ska trivas bra på toaletterna. Där har alla åtgärderna genomförts i rätt tid men trivselenkäterna visar att färre elever trivs bra på toaletterna i jämförelse med tidigare år och att det till största del beror på att det är blött på golvet och på toalettstolen och känns ofräscha. Vi kommer även i fortsättningen genomföra de åtgärder vi haft under året men utan att ta med det i planen för likabehandling eftersom det inte i huvudsak rör trygghet och likabehandling utan hamnar under området för arbetsmiljö och förvaltning. Det tredje målet var att eleverna kan hantera konflikter utan verbala trakasserier. I trivselenkäterna detta läsår finns endast en kommentar om att det förekommer retningar som berör diskrimineringsgrunderna. Detta år retas barnen genom att härmas, säga saker om utseende eller retas om ens föräldrar. Andelen elever som blivit retade under veckan som trivselenkäten utfördes har dessvärre ökat vilket därför är något vi behöver arbeta vidare med. Främjande arbete Det främjande arbetet ska vara en del av det kontinuerliga värdegrundsarbete och ska förankra respekten för alla människors lika värde samt hjälpa till att få en skolmiljö där alla känner sig trygga och utvecklas. Saker som skapar en trygg skola med få kränkningar är bland annat att eleverna är delaktiga i aktiviteter som syftar till att skapa en god atmosfär. Elevernas delaktighet ska vara en del av en medveten strategi och eleverna ska få ett visst ansvar för olika aktiviteter med stöd av vuxna. Stabilitet gällande rutiner, organisation och personalsammansättning samt att det råder en samarbetande kultur är också faktorer som skapar en trygg skola med få kränkningar. Det ska även finnas ordningsregler som tagits fram i samarbete mellan lärare och elever. 4

5 Mål: Att ha ett gott samarbete på skolan där eleverna är delaktiga. Utvärdering: genom diskussioner i samlingar i slutet av varje termin. Åtgärd Tid Ansvarig Utv. av åtg. Följa årshjulet där alla grupper har en aktivitet i syfte att öka "vi-känslan" i gruppen samt skapa en samhörighet på skolan. Skapa trygghet i klassen och fritidsgruppen genom att ha ett ökat fokus på att få ihop gruppen i början av terminen samt att arbeta med värdegrunden Hjärta och Hjärna. Ha elever som är delaktiga i utlånandet av leksaker från boden. Uppstart med introduktionsdag samt "körkort" för att få stå i boden. Ha rastaktiviteter under lunchrasterna där åldrarna kan leka tillsammans med hjälp av vuxna. Faddersystem där elever i år 5 tar hand om elever i förskoleklass. Personalen i grupperna Personalen i grupperna Personalen i grupperna All personal Personal i F samt år 5 Kartläggning Kartläggningen baseras på enkäter som eleverna fått svara på via dator där det funnits utrymma att lämna kommentarer till svaren. De yngre barnen har fått hjälp med att besvara enkäterna. Resultat av kartläggningen Nedan redovisas de resultat av enkätundersökningen som är mest relevanta. Eleverna har fått svara hur de trivs på olika platser i och kring skolan. Toaletterna samt omklädningsrum och duschar vid idrotten är de platser där eleverna trivs minst bra. Eftersom dessa området redan har handlingsplaner som skapades under förra kommer de inte att prioriteras i denna plan. Åtgärderna enligt handlingsplanerna kommer dock att följas upp under andra former. Kön/genus och ålder är de kategorier som flest upplever orättvisor kring. Enkäter och intervjuer visar att det förekommer att tjejer inte får vara med och spela fotboll samt att det är orättvist att de yngre barnen inte får göra allt. Vad gäller kränkningar kan en förbättring under året ses. I höstterminens enkät var det fler som svarade att det blivit retade eller slagna än vad det var under vårterminen. ser man en liten förbättring i vårterminens svar. Det var något färre som blivit retade eller Personalens analys av detta visar att slag kan komma i olika situationer; vid konflikter, när någon är arg och saknar strategier samt som en del av ett beteendemönster barnen emellan (och då utan att de är arga). Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet är till för att arbeta med problem som framkommit i kartläggningen samt ta bort risker för diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Utifrån den kartläggning som gjorts och diskussioner kring denna har personalgruppen valt att arbeta med områdena nedan. 5

6 Mål: Att ha en verksamhet där normer inte begränsar elevernas rättigheter och utveckling. Motivering: I enkäter och intervjuer framkommer att elever upplever att det förekommer orättvisor gällande ålder samt kön/genus. Utvärdering av målet: genom enkät- samt intervjusvar. Åtgärd Tid Ansvarig Utv. av åtg. Kartlägga förekomsten av begränsande normer och diskriminering i verksamheten. Arbetslagen får undersöka verksamheten utifrån var sin diskrimineringsgrund. Steg 1: introduktionsmöte kring diskrimineringsgrunder samt formulering av hypotes Steg 2: arbetspass att diskutera samt förbereda en presentation Steg 3: presentera resultatet för övrig personal samt tillsammans formulera en handlingsplan. Introducera nyanställd personal gällande Hjärta och Hjärna. 2 möten under hösten samt 1 arbetspass under hösten Vid nyanställlni ngar Likabehandlingsgruppen Lisa S Mål: Att färre elever ska bli retade eller slagna. Motivering: I kartläggningen framkom att det förekommer att barn känner sig retade eller slagna. Utvärdering av målet: Genom elevernas trivselenkäter. Åtgärd Tid Ansvarig Utv. av åtg Utveckla ett system för att även ex knuffar och kommentarer dokumenteras för att kartlägga förekomsten. Sätta in åtgärder kring det barn som slåss (ex i form av plan B-samtal, föräldrakontakt eller extra anpassningar i miljön). Öka prosociala beteenden i grupperna genom att uppmärksamma positiva beteenden hos eleverna (ex genom 5-kronors övningen). Ht 2017 Lisa S och Anna Lisa S Klass-lärare Rutiner för akuta situationer Policy På Montessoriskolan Växthuset och dess fritidsverksamhet ska ingen bli utsatt för kränkande behandling, trakasserad eller diskriminerad. All personal har ett gemensamt ansvar för att ingen ska bli kränkt och vi vill lära barnen och eleverna att kunna hantera konflikter på ett bra sätt. Vi går efter handlingsplanen Trygghet och arbetsro som är Järfälla kommuns handlingsplan för god arbetsmiljö i förskola och skola samt våra egna rutiner. 6

7 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling På Montessoriskolan Växthuset och dess fritidsverksamhet är det hög personaltäthet. Det är schemalagd personal för rastvärdar samt på platser där det lätt kan uppstå konflikter. Vi tar snabbt tag i konflikter för att de ska lösas på en gång eftersom olösta konflikter annars kan vara grogrund för vidare kränkningar eller större konflikter. Elever och föräldrar ska i första hand vända sig till den personal som är ansvarig för den verksamhet som barnet eller eleven vistas i. Det går även bra att vända sig till rektor eller kurator. Kränkande behandling där personal är inblandad Om ett barn känner sig kränkt eller trakasserad av någon i personalen ska detta tas på stort allvar. Den i personalen som fått informationen ska tillsammans med barnet ha ett samtal med rektor. Det är rektor som har ansvar för att utreda, åtgärda och följa upp. Föräldrarna ska informeras så fort som möjligt. Konflikthantering Avvakta och ge barnen en chans att lösa konflikten själva. Avbryt fysiskt våld omedelbart. Vi mindre konflikter och oenigheter, låt barnen få berätta vad som hänt, en i taget. Barnen behöver inte enas om en gemensam version men de ska se att det finns olika versioner. Frågorna fokuserar på kartläggningen av situationen, hur de kunnat göra istället och hur de kan göra nästa gång. Den vuxnes aktivitetsgrad styrs av barnens förmåga att lösa konflikten. Den vuxne kan ge stöd i diskussionen och vid behov ge förslag om hur man ska göra i framtiden. Om barnen saknar förståelse för varandras upplevelse eller fortfarande är arga på varandra så bör en uppföljning ske dagen efter. Om du tror att barnet blev kränkt, rapportera till rektor. Rektor beslutar då om en utredning om kränkande behandling ska inledas. Om konflikten är av allvarligare art, maila till sociala utvecklingsteamet för dokumentation samt informera arbetslaget till eleven om vad som hänt. Konsekvenstrappa Steg 1 Ha ett plan B-samtal med barnet. Visa empati, definiera problemet, försök hitta en lösning baserad på barnets idéer. Om det är ett annat barn som blivit utsatt genom händelsen, prata med det barnet och ev dess föräldrar. Maila till sociala utvecklingsteamet för dokumentation. Steg 2 Tala med barnet och föräldrarna. Berätta var vi är och vart vi vill komma. Tillsammans med barnet talar vi om hur vi ska göra och vilka lösningar som kan göras för att detta inte ska uppstå igen. Återkoppla till föräldrarna efter en vecka om hur det har gått. Diskutera i arbetslaget om vilka anpassningar som kan göras i miljön, strukturer etc. Maila till sociala utvecklingsteamet för dokumentation. 7

8 Steg 3 Tala med föräldrarna tillsammans med kurator. Kurator berättar var vi är och vart vi vill komma. Tillsammans med barnet talar vi om hur vi ska göra och vilka lösningar som kan göras så att detta inte ska hända igen. Maila till sociala utvecklingsteamet för dokumentation. Steg 4 Tala med föräldrarna tillsammans med kurator och rektor Rektor berättar var vi är och vart vi vill komma. Tillsammans med barnet talar vi om hur vi ska göra och vilka lösningar som kan göras så att detta inte ska hända igen. Maila till sociala utvecklingsteamet för dokumentation. Steg 5 Skolan tar in hjälp utifrån (ex Järfälla barn- och elevhälsa, stöd av psykolog till personalen etc) eller en orosanmälan till socialtjänsten upprättas. Rutiner för kränkande behandling Om det förekommit kränkande behandling agerar de vuxna utifrån gången ovan. Dessutom görs en utredning för att kartlägga vad som hänt. Detta genom att samla information från personal eller andra som kan veta mer. Föräldrarna till inblandade barn informeras om att en utredning startats. När kartläggningen av händelsen är klar diskuterar arbetslaget kartläggningen samt lösningen utifrån barnets idéer. Målet med denna diskussion är att komma fram till åtgärder (på individ-, grupp- eller organisationsnivå). Föräldrarna till inblandade barn informeras om hur utredningen fortlöper samt om vilka åtgärder som satts in. Personalen ska ha extra uppsikt över de inblandade barnen och ge dem stöd och uppmuntran. Åtgärderna ska utvärderas efter en vecka genom samtal med de inblandade barnen samt genom diskussion med personalen. Rutiner för kränkande behandling där personal är inblandad Om en elev känner sig kränkt eller trakasserad av någon i personalen ska detta tas på stort allvar. Den i personalen som fått information om detta ska överlämna ärendet till rektor. Rektor har ansvar för att utreda, åtgärda och följa upp. Föräldrarna ska informeras så fort som möjligt. Kommunikation För att denna plan ska fungera på bästa sätt är det viktigt att både barn, föräldrar och personal vet vad som står i den. planen samt en förenklad version kommer att läggas ut på hemsidan, finnas tillgänglig i skolans lokaler samt uppmärksammas i veckobrev. I barngrupperna ska planen tas upp i början av varje termin, utefter barngruppens ålder och mognad. Personalen pratar om planen under lärarträffar, fritidsträffar och personalmöten. 8

9 Bilaga 1. Växthusets årshjul för främjande arbete 9

10 Bilaga 2. Underlag för utredning om kränkande behandling A. Vid misstanke om kränkande behandling Den som misstänker kränkande behandling anmäler detta till rektor skyndsamt. B. Beslut om utredning Rektorn beslutar om en utredning ska startas eller inte, samt beslutar vem som ska utreda, lämpligen en i personalen kring det utsatta barnet eller någon ur det sociala utvecklingsteamet. Den information som beslutet grundas på ska dokumenteras. C. Informera vårdnadshavare Vårdnadshavarna till de elever som är inblandade informeras av utredaren. D. Samla fakta Den vuxne pratar med den elev som blivit utsatt och försöker att få svar på frågorna; När? Var? Hur? Vem? Samtalet dokumenteras. E. Samtal med den som kränker någon annan Den vuxne pratar med den som kränkt någon annan. Om det är lämpligt kan den vuxna fråga vad hon/han tror skulle behövas för att det inte ska hända igen. Samtalet dokumenteras. F. Diskussion i personalgruppen Utredaren, arbetslaget och representant från elevhälsan diskuterar den fakta som framkommit samt beslutar om vilka åtgärder som kan sättas in för att det inte ska hända igen. Åtgärderna dokumenteras och det beslutas om vem som ska informera vårdnadshavarna. G. Information till vårdnadshavarna om åtgärder Vårdnadshavarna informeras om vilka åtgärder som kommer att sättas in och hur uppföljningen kommer att se ut. H. Kontrollera Personalen ser till att ha mycket kontakt med den som har blivit utsatt för kränkande behandling samt den/de som utsatt den andra eleven. Ge dem stöd, råd hur de kan förbättra situationen och uppmuntran när de gör saker som är bra. I. Uppföljande samtal efter en vecka Den vuxne som hållit i utredningen pratar med den elev som blivit utsatt för att se om det blivit bättre. Dokumentera samt informera vårdnadshavarna om samtalet. Beroende på hur det har gått avgörs hur man går vidare. I1. Positivt gensvar: Prata med den som kränkt och berätta hur det har gått samt informera dess vårdnadshavare om detta. Dokumentera. I2. Negativt gensvar: Vid negativt gensvar genomförs så många av punkterna nedan som behövs. Dokumentation vid varje punkt som genomförs. - Täta samtal med den/de elever som kränkt samt information till vårdnadshavarna. - Ytterligare anpassningar i verksamheten. - Möte med vårdnadshavare till den som kränkt tillsammans med personal. - Organisatoriska åtgärder för att öka stödet till den som kränker samt till den som blivit kränkt. - Återkommande uppföljningssamtal tillsammans med representant från elevhälsan. - Ytterligare externa kontakter 10