Nationalekonomi för tolkar och översättare

Transkript

1 Nationalekonomi för tolkar och översättare 14 februari 2012 Grundläggande begrepp i makroekonomin Tillväxt, miljö och fördelning. Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen

2 Grundläggande begrepp Från mikroperspektivet till makroperspektivet Tidigare: Hushåll, företag, enskilda marknader Nu: Ekonomin i fågelperspektiv. Länder, världsdelar Vi talar om aggregerade mått summan av all produktion eller all efterfrågan i ett land.

3 Grundläggande begrepp Centrala mått: Bruttonationalprodukt (BNP) Arbetslöshet Inflation Ränta Växelkurs Budgetsaldo Statsskuld Bytesbalans Produktivitet

4 Grundläggande begrepp: BNP Bruttonationalprodukten (Gross domestic product, GDP): Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Kan beräknas på två sätt: - Från produktionssidan - Från användningssidan Summan ska i princip bli densamma.

5 Grundläggande begrepp: BNP BNP från produktionssidan kan beräknas som värdet av alla slutprodukter (final goods), eller som summan av det förädlingsvärde som tillförs i varje produktionsled. Insatsvaror (intermediate goods) får inte räknas flera gånger. Exempel: Om vi räknar Autolivs försäljning av airbags separat måste vi dra bort Volvos kostnader för airbags när vi räknar Volvos bidrag till BNP.

6 Grundläggande begrepp: BNP BNP (produktionssidan) 2010, mdr kr: Jordbruk, skogsbruk, fiske 51,9 Gruvnäring 29,5 Tillverkningsindustri 455,7 Energiförsörjning 116,5 Byggverksamhet 158,3 Privata tjänster 1447,8 Ideella organisationer 42,4 Offentlig sektor 1000,9 Summa 3305,0 Källa:SCB

7 Grundläggande begrepp: BNP BNP från användningssidan skiljer i stället mellan hur varorna och tjänsterna används: Privat konsumtion (C) Offentlig konsumtion (G) Investeringar (I) Export (X) Lagerinvesteringar

8 Grundläggande begrepp: BNP Privat konsumtion består av konsumtionsvaror, kapitalvaror och tjänster som hushållen köper. Offentlig konsumtion består av den offentliga sektorns utgifter för sin verksamhet, framför allt löner. Pensioner och andra transfereringar till hushållen ingår INTE i den offentliga konsumtionen.

9 Grundläggande begrepp: BNP Investeringar definieras som kostnader för anläggningar eller varaktiga varor som används i produktionen. Nya bostäder ingår också. Vi skiljer på nettooch bruttoinvesteringar. Lagerinvesteringar är en liten post som består av varor som ännu inte har sålts. Export är varor och tjänster som säljs till köpare utomlands. Vissa varor kan ingå i alla kategorier (dock inte samtidigt), beroende på hur de används. Exempel?

10 Grundläggande begrepp: BNP Importen inköp av utländska varor och tjänster tas i allmänhet med när man redovisar BNP från användningssidan. Export minus import kallas nettoexport. Vi kan också ställa upp försörjningsbalansen: BNP+import = konsumtion +investeringar+export+lager

11 Grundläggande begrepp: BNP Försörjningsbalans 2010, mdr kr BNP 3305,0 Import 1452,9 Summa tillgång 4757,9 Privat konsumtion 1604,9 Offentlig konsumtion 890,6 Bruttoinvesteringar 609,8 Lagerinvesteringar 20,2 Export 1652,7 Summa användning 4757,9 Källa:SCB

12 Grundläggande begrepp: BNP Utrikeshandeln visar ett överskott på 200 miljarder kr. Bytesbalansen är positiv. Handelsbalansen är varuexporten minus varuimporten. I bytesbalansen ingår också tjänstehandeln, avkastning på kapital och transfereringar (främst EU-avgift och bistånd).

13 Grundläggande begrepp: BNP Betalningsbalansen inkluderar också finansiella kapitalflöden krediter och finansiella investeringar. Definitionsmässigt noll. Varför? Överskott eller underskott i bytesbalansen motsvaras av lån till eller från utlandet. Vid överskott lånar vi ut pengar, vid underskott lånar vi.

14 Grundläggande begrepp: BNP Allt som inte konsumeras räknas som sparande. Sparande = BNP - konsumtion Vi utgår från försörjningsbalansen: BNP+import = konsumtion +investeringar+export+lager BNP konsumtion = investeringar + lager + export import Sparande = investeringar + lager + nettoexport

15 Grundläggande begrepp: BNP Närbesläktade begrepp: Nettonationalprodukten (NNP): BNP justerad för kapitalförslitning. Bruttonationalinkomsten (BNI): Summan av alla inkomster i ett land under ett år. BNP/capita: BNP per invånare. Produktivitet: Produktion per arbetande eller per arbetstimme.

16 Grundläggande begrepp: BNP Internationella riktlinjer för hur nationalräkenskaper ska föras. EU:s riktlinjer från 1995, kallas ENS95. Flera svårigheter med att mäta BNP: - Värdet av hemarbete - Svartjobb - Värdet av tjänster - Gränsdragning kostnad/värde

17 Grundläggande begrepp: BNP BNP-måttet också ifrågasatt av andra skäl. Säger ingenting om användning, fördelning eller miljökostnader. Fördelar: - Ger en indikation på välståndet i ett land - Möjliggör jämförelser över tid - Möjliggör jämförelser mellan länder.

18 Grundläggande begrepp: BNP Några alternativa välståndsmått: Human development index (HDI): Sammanvägning av BNI/capita, medellivslängd och utbildning. Gender-related development index (GDI). Variant av HDI. Weighted index of social progress (WISP). Sammanvägning 40 variabler, från barnadödlighet till språksplittring. Lyckoindex (Bhutan) Grön BNP. Arbete pågår, mätproblem. Happy life expectancy

19 Grundläggande begrepp: BNP. BNI/capita (2010) HDI (2010) WISP (2000) GDI (2007) Happy life expectancy (1990-tal) 1 2 Liechtenstein Qatar Norge Australien Sverige & Danmark Australien Norge Nederländerna Sverige 3 Norge Nya Zeeland Norge Island Schweiz 4 Förenade arabemiraten USA Finland Kanada Australien 5 6 Kuwait Luxemburg Irland Liechtenstein Luxemburg, Tyskland & Österrike Sverige Frankrike Irland Danmark 7 Brunei Nederländerna Nederländerna Storbritannien 17. Sverige 9. Sverige

20 Grundläggande begrepp: Inflation Inflation innebär att den generella prisnivån stiger. Detta är liktydigt med att penningvärdet försämras. Man får mindre för pengarna än tidigare. Motsatsen kallas deflation. Det vanligaste inflationsmåttet i Sverige är förändringen av konsumentprisindex (KPI). Förändringen under ett år kallas inflationstakten. I december var KPI 314,78 (1980=100)

21 Grundläggande begrepp: Inflation KPI KPIF Källa: Konjunkturinstitutet

22 Grundläggande begrepp: Inflation Det finns också flera mått där man har rensat bort effekter av Riksbankens räntesättning (i vissa fall även av skatteförändringar). Syftet är att mäta den underliggande inflationen, som den skulle se ut om inte staten hade ingripit. KPIF i diagrammet står för KPI med fast boränta. Boräntorna, som styrs av Riksbankens räntesättning, påverkar alltså KPI men inte KPIF.

23 Grundläggande begrepp: Inflation KPI KPIF Källa: Konjunkturinstitutet

24 Grundläggande begrepp: Inflation Relativt låg inflation i Sverige de senaste 20 åren. Stora problem under stora delar av och 1980-talen. Periodvis runt 10 procent per år. Tillfällig deflation i samband med finanskrisen. Vi kommer att studera detta närmare längre fram.

25 Grundläggande begrepp: Inflation. Källa: Klas Jonung, Från guldmyntfot till inflationsmål

26 Grundläggande begrepp: Inflation Problem med inflation: - Skapar osäkerhet. Hög inflation varierar mer än låg inflation. - Konkurrenskraften kan drabbas (särskilt tydligt vid fast växelkurs). - Oplanerad omfördelning. - Missgynnar sparande, gynnar lånande. Problem med deflation: - Hämmar ekonomisk aktivitet. Varför köpa i dag om det blir billigare i morgon?

27 Grundläggande begrepp: Inflation Hög inflation kan bli självförstärkande. Om människor förväntar sig fortsatt hög inflation blir det attraktivt att skriva in kompensation för inflationen i olika avtal, t.ex. löneavtal. Därmed sprids inflationsimpulser automatiskt. Priser och löner kan driva på varandra i s.k. pris- och lönespiraler. Löntagarna begär kompensation för prishöjningarna och företagen höjer i sin tur priserna för att kompensera för löneökningarna.

28 Grundläggande begrepp: Inflation Inflationsimpulser kan komma från flera håll. Högre efterfrågan som driver upp prisnivån. Högre kostnader i produktionen, t.ex. till följd av löneökningar eller dyrare råvaror. Högre priser på importvaror. En ökning av penningmängden.

29 Grundläggande begrepp: Inflation Penningmängden kan definieras på olika sätt. M0 är det smalaste svenska måttet bara sedlar och mynt. M3 omfattar M0 plus bankinlåning från hushåll och företag samt allmänhetens innehav av bankcertifikat. Enligt kvantitetsteorin är inflationen en direkt funktion av penningmängden enligt formeln MV = PQ. Teorin är central för monetaristerna men ifrågasatt av keynesianer.

30 Grundläggande begrepp: Inflation Riksbankens styrning av penningmängden har en nyckelroll för inflationens utveckling. Tankeexperiment: Vad skulle hända om penningmängden fördubblas utan att mängden varor och tjänster förändras? Riksbanken kan själv skapa inflation genom att öka penningmängden kanske för att hjälpa regeringen att täcka underskott i statsbudgeten.

31 Grundläggande begrepp: Inflation Riksbankens kan också reagera på olika vis på inflationsimpulser från annat håll. En ackomoderande politik innebär att Riksbanken anpassar sig till förändringen och ökar penningmängden (eller ökar den mer än avsett). Resultatet blir högre inflationstakt. Riksbanken kan också avstå, vilket håller tillbaka inflationen ofta till priset av ökad arbetslöshet. Mer om detta längre fram!

32 Grundläggande begrepp: Arbetslöshet I förhållande till arbetsmarknaden kan befolkningen grovt indelas i fyra grupper: Sysselsatta Arbetslösa I arbetsför ålder men ej i arbetskraften Ej i arbetsför ålder

33 Grundläggande begrepp: Arbetslöshet Två statistikkällor: Ams och SCB. Deras arbetslöshetssiffror ser olika ut eftersom de mäter på olika sätt. Ams mäter antalet personer som är anmälda som arbetssökande på arbetsförmedlingarna. Dessutom detaljerad statistik över personer i olika arbetsmarknadspolitiska program. SCB gör en enkätundersökning med deltagare/månad, kallad AKU.

34 Grundläggande begrepp: Arbetslöshet Som personer i arbetsför ålder räknas numera alla från 15 till 74 år. Ny EU-anpassad definition från Tidigare har definitionerna eller varit vanliga. Sysselsättningsgrad: Andelen av alla i arbetsför ålder som är sysselsatta. I december 65,1 procent (+0,5 procentenheter jämfört med december 2010).

35 Grundläggande begrepp: Arbetslöshet Som arbetslös räknas den som saknar förvärvsarbete, söker arbete och kan börja arbeta så gott som genast. Viktig förändring sedan 2007: Numera räknas även heltidsstuderande som söker jobb som arbetslösa. Som sysselsatt räknas den som har arbetat minst en timme i veckan. Även personer som är anställda/företagare/ medhjälpande men frånvarande, samt deltagare i vissa Ams-program.

36 Grundläggande begrepp: Arbetslöshet Arbetskraften består av alla sysselsatta och alla arbetslösa. De som är i arbetsför ålder men står utanför arbetskraften är personer som - vill och kan arbeta men inte söker arbete (latent arbetssökande). - vill arbeta, men är förhindrade (t.ex. långtidssjuka) - inte vill arbeta. Studerande, hemarbetande, pensionärer m.fl.

37 Grundläggande begrepp: Arbetslöshet Arbetslösheten mäts oftast som ett relativt tal antalet arbetslösa i procent av hela arbetskraften. I december 7,1 procent, enligt SCB. Nedgång från 7,4 procent ett år tidigare. Måttet ofta kritiserat för att underskatta mängden arbetslösa. Räknar inte personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller latent arbetslösa.

38 Grundläggande begrepp: Arbetslöshet. SCB Ams Dec 2011, antal Förändring på ett år Dec 2011, antal Förändring på ett år Arbetslösa Varav heltidsstuderande i.u. i.u. I program med aktivitetsstöd i.u. i.u Subventionerade sysselsättningar i.u. i.u Sysselsatta I arbetskraften Ej i arbetskraften Varav latent arbetssökande Befolkning

39 Ekonomisk tillväxt Ekonomisk tillväxt innebär att BNP ökar. Tillväxten mäts oftast som den procentuella förändringen av BNP under tolv månader. Prisförändringar rensas bort, d.v.s. det som mäts är real BNP. Tredje kvartalet 2011 var Sveriges BNP 4,6 procent större än tolv månader tidigare. Ovanligt snabb tillväxttakt. Förklaringar?

40 Ekonomisk tillväxt. 980 Svensk BNP (kvartalsvärden) Miljarder kronor Procentuell förändring (höger) Källa: Konjunkturinstitutet

41 . Ekonomisk tillväxt Årlig tillväxt i valda länder Världen Euroområdet Japan USA Kina Indien Källa: Konjunkturinstitutet

42 Ekonomisk tillväxt Formel för BNP/capita: Y/C= Y/H * H/N * N/L * L/WAP * WAP/C Y =BNP H = Arbetade timmar N = Sysselsatta L = Arbetskraften WAP = Befolkningen i arbetsför ålder C = Folkmängden Produktiviteten mäts som Y/H eller Y/N

43 Ekonomisk tillväxt Källor till ekonomisk tillväxt Produktionsfaktorer: - Arbetskraft - Realkapital - Humankapital - Teknologi Yttre förutsättningar: - Geografi - Demografi - Institutioner

44 Ekonomisk tillväxt Svårt avgöra hur viktig var och en av faktorerna är. Stort och komplext forskningsområde. Vanlig teori att fattiga länder kan växa snabbare än rika upphinnarfaktorn. Tekniköverföring, starkare utväxling på investeringar i realkapital. Mycket fokus på institutioner på senare år. Lagstiftning, korruption, öppenhet för handel, finansiellt system men också traditioner och socialt kapital.

45 Ekonomisk tillväxt Incitamenten för företag och privatpersoner är en viktig fråga. Avkastningen på företagande måste vara tillräcklig för att locka entreprenörer och investerare. Företagsklimat: De yttre förutsättningarna för företagande. Å andra sidan behövs ett omvandlingstryck för att företagen ska tvingas förbättra verksamheten.

46 Tillväxt och miljö Är ständigt ökad BNP förenlig med bevarade miljövärden? Ja, enligt de flesta ekonomer. Om produktionen ökar med hjälp av bättre och resurssnålare teknik finns ingen direkt motsättning. Tre lösningar: 1) Regleringar 2) Lägg skatt/avgift på miljöskadlig verksamhet. 3) Låt priset på naturresurser stiga när de blir knappa.

47 Tillväxt och miljö Skatter och avgifter kan användas för att motverka utsläpp och andra externa effekter sådana som drabbar andra än köpare och säljare. Svårighet: Förutsätter att staterna kan bedöma skadeverkningarna korrekt och införa motåtgärder som i många fall är impopulära. Extra problematiskt när många länder är inblandade och fler än de egna invånarna är berörda.

48 Tillväxt och miljö P Önskvärd jämvikt Total kostnad Utbud med skatt pålagd Utbud P* Negativ extern effekt Efterfrågan q* Q

49 Tillväxt och miljö Den tredje lösningen utgår från att prismekanismen kommer att reglera marknaderna för naturresurser. När tillgången minskar stiger priset och gör det lönsamt att utveckla ny teknik och ta nya fyndigheter i bruk. Eklunds exempel: Kolet har inte tagit slut, trots varningar under 1900-talet. I dag: Peak oil, peak fosfor. Problem: Svårt beräkna reserverna. Risk för kortsiktig utplundring.

50 Tillväxt och fördelning Två typer av inkomstfördelning: - Funktionell inkomstfördelning (löner vs vinster). - Vertikal inkomstfördelning (spridningen mellan hushåll) Inkomstfördelningen avgörs på faktormarknaderna. Skilj mellan faktorinkomst och disponibel inkomst (det hushållen har kvar efter skatt och transfereringar). Disponibla inkomster jämnare fördelade.

51 Tillväxt och fördelning Vanligt mått på inkomstspridning: Ginikoefficienten. Visar hur stor del av inkomsterna som måste omfördelas för att inkomstfördelningen ska bli helt jämn. Några exempel ur Human development report 2007 (data från oika år): Japan 24,9 USA 40,8 Sverige 25,0 Kina 46,9 Tyskland 28,3 Brasilien 57,0 Storbritannien 36,0 Namibia 74,3

52 Tillväxt och fördelning Generellt ökad inkomstspridning i västvärlden sedan början av 1980-talet. Flera tänkbara förklaringar: - Utbildning viktigare i mogna högteknologiska ekonomier. - Globaliseringen har ökat konkurrensen och pressat ned lönerna för enklare arbetsuppgifter. - Avkastningen på kapital har ökat, vilket gynnar höginkomsttagare som generellt har mer finansiellt kapital.

53 . Tillväxt och fördelning Källa: SNS välfärdsrapport 2011

54 Framåtblick Nästa gång: - Konjunkturer och stabiliseringspolitik - En modell för makroanalys På torsdag (16/2) publicerar Riksbanken årets första penningpolitiska rapport. Vi analyserar den under det sista seminariet. Tenta från 2010 upplagd på kurssidan.