Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

Transkript

1 Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

2 Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun Beställare: Härryda kommun Beställarens representant: André Berggren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Herman Heijmans Terese Salomonsson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc Herman Heijmans Norconsult AB

3 3 (31) Innehåll Sammanfattning Inledning Risker med transport av farligt gods Typer av farligt gods Konsekvenser av en olycka med farligt gods Platsen Området Beskrivning av området Persontäthet Kust till kustbanan Transporterade mängder farligt gods Transporterade mängder utifrån nationella medelvärden Sannolikhet för olyckor Cistern för gasol Riskbedömning i den fysiska planeringen Vad är risker Bedömningsgrunder för risker vid transport av farligt gods Kvantitativa kriterier för individrisk Kvantitativa kriterier för samhällsrisk Riskhantering Metodik vid riskhantering i den fysiska planeringen ALARP-området Resultat Risknivåer Kust till kustbanan Risker med gasolcisternen Diskussion och slutsatser Referenser n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

4 4 (31) Sammanfattning Härryda kommun planerar att ta fram en detaljplan för del av Mölnlycke 1:1, Mölnlycke fabriker där en förtätning planeras med bostäder och olika verksamheter. Längs området går Kust till kustbanan som är transportled för farligt gods. Länsstyrelsens riskpolicy kräver att riskfrågor beaktas vid detaljplanering inom 150 m från dessa transportleder. Minsta avståndet mellan verksamhetsområde och Kust till kustbanan är ca 10 m. Till närmaste bostadsbebyggelse i planområdet är det ca 60 m. I denna riskanalys har riskfrågor för hela det planerade området upp till 300 m från järnvägen tagits med. Utredningen visar att antalet transporter av farligt gods är lågt på banan och inte förväntas öka dramatiskt. Transporterade mängder är klart lägre än på alla andra järnvägar som utgår från Göteborg. Det finns dock oklarheter avseende vilka klasser av farligt gods som kan förväntas på järnvägen i framtiden. Beräkning av risknivåer för två olika fördelningar mellan farligt godsklasser har genomförts. Dels för den fördelning som är mest sannolik utifrån dagens fördelning och dels för en fördelning baserat på det som transporteras i snitt i Sverige. Beräknade risknivåer är acceptabla i båda dessa fall. En förutsättning för detta är att brandfarliga vätskor hindras från att spridas mot bebyggelsen. Det befintliga kantstödet längs banvallen bedöms vara tillräckligt för detta eftersom tågvagnar sällan hamnar längre än 1 m från rälsen vid urspårningarna och antalet transporter med mycket brandfarliga ämnen är relativt lågt. För att säkerställa risksituationen kring cisternen för brandfarlig gas (gasol) sydväst om fabriksbyggnaden skall utgångar från svårutrymda verksamheter (exempelvis samlingslokal, skola eller daghem) ligga på minst 100 m från gasolcisternen. Vid en avskiljning i minst brandklass EI60 kan detta avstånd minskas till 50 m Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc

5 5 (31) 1. Inledning Härryda kommun planerar att ta fram en detaljplan för del av Mölnlycke 1:1, Mölnlycke fabriker, se figur 1. Fabriksområdet planeras för en förtätning av ca 600 nya bostäder, nya kontor, hotell- och konferensverksamhet samt en ny sporthall. Mölnlycke fabriker Kust till kustbanan Figur 1. Området i Mölnlycke. Enligt Länsstyrelsens riskpolicy från 2006 (Lst 2006) skall riskfrågorna beaktas vid fysisk planering inom 150 m från en transportled för farligt gods. Planområdet ligger i direkt anslutning till Kust till kustbanan som är transportled för farligt gods. n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc Riskfrågorna behandlas i denna utredning som framtagits av Norconsult på uppdrag av Härryda kommun. Här behandlas vilka risknivåer som kan uppkomma inom planområdet med den planerade användningen. Riskerna jämförs med kriterier som anger vad som är acceptabla risknivåer och när skyddsåtgärder skall vidtas. Om åtgärder krävs redovisas detta i rapporten och principförslag på åtgärder ges. Dessa förslag bör i så fall arbetas in i detaljplanen Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

6 6 (31) 2. Risker med transport av farligt gods 2.1 Typer av farligt gods Enligt internationella bestämmelser (RID) delas farligt gods in i nio klasser, se nedanstående tabell 1. Tabell 1. Indelning av farligt gods. Klass Innehåll Exempel 1 Explosiva ämnen Massexplosiva varor (dvs. sprängämnen), fyrverkerier 2 Komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser Brandfarliga gaser (gasol), giftiga gaser (ammoniak, svaveldioxid) och andra trycksatta gaser (kvävgas, syrgas) 3 Brandfarliga vätskor Bensin, eldningsolja 4 Brandfarliga fasta ämnen Kalciumkarbid 5 Oxiderande ämnen Väteperoxid, ammoniumnitrat 6 Giftiga ämnen och smittfarliga ämnen Kvicksilverföreningar och cyanider, bakterier, levande virus och laboratorieprover 7 Radioaktiva ämnen Radioaktiva preparat för sjukhus 8 Frätande ämnen Olika syror, lut 9 Övriga farliga ämnen och föremål Asbest Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc

7 7 (31) 2.2 Konsekvenser av en olycka med farligt gods Nedan följer en allmän beskrivning av de olika sorters farligt gods som transporteras och potentiella följder av olyckor där farligt gods är inblandat. De förväntade följderna i form av dödsfall avser, om inget annat sägs, personer som vistas utomhus utan skydd. Konsekvenserna för aktuella klasser beskriv mera utförligt i bilagan. Klass 1. Explosiva ämnen En explosion av s.k. massexplosiva ämnen kan ge omkomna upp till ca 100 m från explosionen och byggnader kan raseras på flera hundra meters avstånd. Övriga explosiva ämnen kan, i huvudsak genom raserade byggnader, ge effekter på några tiotal meters avstånd. Klass 2: Brännbara eller giftiga gaser Utsläpp av brännbar gas i luft kan antändas direkt och orsaka en s.k. jetflamma. Om gasen inte antänds direkt bildas först ett brännbart gasmoln som sedan kan antändas relativt omgående eller driva iväg och antändas över bebyggelsen. Detta resulterar då i en flash brand (Flash Fire) eller gasmolnsexplosion (Vapor Cloud Explosion). I ytterst sällsynta komplicerade olyckor kan gastanken explodera och bilda ett eldklot, s.k. BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). Risken att omkomma av en jetflamma är vanligtvis liten på avstånd som överstiger 90 meter. Ett gasmoln som driver iväg med vinden kan hamna nära bebyggelsen och orsaka betydande skador vid antändning. En BLEVE kan ge upphov till omkomna på ett avstånd av 150 m. n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc Klass 3: Brandfarliga vätskor Om en tank med mycket brandfarlig vätska (exempelvis bensin) skadas rinner bensinen ut och en s.k. pölbrand kan uppstå. Eldningsolja är så svårantändlig att brandrisken är försumbar. Risken att omkomma är som regel liten på avstånd som överstiger några 10-tals meter. Om ett utsläpp av brandfarliga vätskor kan rinna ner mot bebyggelsen finns risk för att en brand uppstår i det bebyggda området. Risken är svårberäknad eftersom den är beroende på områdets topografi och bedöms därför separat i kapitel 5, Resultat. Klass 4: Brandfarliga ämnen såsom svavel, fosfor, karbid. Dessa ämnen är fasta och skadar endast i olycksplatsens direkta omgivning Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

8 8 (31) Klass 5: Oxiderande ämnen Olycka med endast dessa ämnen leder normalt ej till personskador, men om ämnena blandas med olja eller bensin kan det uppstå explosionsrisk och explosionerna kan var lika kraftiga som för ämnen i klass 1. Klass 6: Giftiga ämnen. Giftiga ämnen ger mestadels enbart effekter vid direktkontakt. Klass 7: Radioaktiva ämnen Dessa ämnen transporteras normalt endast i små mängder på väg och järnväg. Risken att omkomma är därför försumbar. Klass 8: Frätande ämnen såsom saltsyra, svavelsyra. Risk för skador är normalt störst inom ca 20 m eftersom skada uppkommer vid direkt exponering på personen. Klass 9: Övriga farliga ämnen och föremål Denna klass omfattar bl.a. miljöfarligt avfall dock inga ämnen som är brandfarliga eller explosiva Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc

9 9 (31) 3. Platsen 3.1 Området Beskrivning av området Planområdet utgörs av fastigheten Mölnlycke 1:1 i den östra delen av Mölnlycke. Fastigheten avgränsas av Kust till kustbanan i söder, Massetjärn i väster, Arketjärn i öster och Wendelsbergsparken i norr. Arealen på fastigheten är ca 16 ha. Marken inom planområdet sluttar åt väster mot Massetjärn. Kust till kustbanan ligger på bank ca 2 meter över den intilliggande delen av planområdet. Enligt Trafikverkets beslut rörande Götalandsbanans sträckning Mölnlycke- Bollebygd planeras ett stationsläge i Mölnlycke vilket förutsätter att fler spår byggs ut. Godstrafiken på den befintliga Kust- till kustbana kommer dock inte flyttas över till Götalandsbanan utan kommer finnas kvar på befintligt spår. Minsta avståndet mellan verksamhetsområde respektive bostadsbebyggelse i planområdet och Kust till kustbanan är ca 10 respektive 60 meter. Planområdets längd längs banan är ca 740 m och bredden är ca 270 m. Planen syftar till att möjliggöra bebyggelse med rad-, och flerbostadshus. Det planeras även för nya kontor, hotell samt en ny sporthall. I figur 2 nedan visas exploatörens skiss över tänkt utformning av området. n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc Figur 2. Exploatörens skiss över planområdets utformning Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

10 10 (31) Persontäthet Inom planområdet planeras för cirka 600 bostäder, bestående av en blandning av flerbostadshus, parhus och radhus. Enligt SCB bor det i genomsnitt ca 2,1 personer per lägenhet i Sverige (SCB 2010). Detta ger drygt 1300 boenden inom området. Av dessa bedöms hälften befinna i området under dagtid medan alla antas vara närvarande nattetid. I verksamheterna i fabriksbyggnaden kommer det att finnas cirka 200 personer i snitt under dagtid. I sporthallen kommer det att finnas ca 100 personer på vardager mellan kl 8 och kl 22. På helger antas det 200 personer i hallen mellan kl 8 och kl 20. Vi räknar även med att hallen blir fullsatt upp till 12 gånger om året och då rymmer 2000 personer under ca 3 timmar. Detta ger i snitt 124 personer dagtid och 33 nattetid. Dessutom planeras för diverse andra verksamheter som kontor och restaurang samt eventuell hotell på mer än 80 m avstånd från järnvägen bakom fabriksbyggnaden. Antalet personer som kommer att befinna sig där är i dagsläget svårbedömt men uppskattas till högst 200 personer på dagtid i restaurang och verksamheter och dessutom högst 100 personer i hotellet nattetid. En del bostäder och verksamheter ligger utanför den av Länsstyrelsen angivna riskbedömningsavstånd på 150 m (Länsstyrelsen 2006) men tas ändå med i analysen för fullständighetens skull. Sammantaget utgår vi från ca 1200 personer dagtid och ca 1300 nattetid inom området. Dagtid antas 7 % av närvarande personer vara utomhus och nattetid 1 %. 3.2 Kust till kustbanan Transporterade mängder farligt gods För att beräkna mängden farligt gods som kommer att transporteras på Kust till kustbanan förbi området utgår vi från den analys av transporterade mängder farligt gods på Kust till kustbanan förbi Kvarnbyterassen, Mölndal, (Hexionområdet) som genomfördes 2011 (Norconsult 2011 och 2012). Analysen utgår från två olika källor för trafikuppgifter. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har i en undersökning under september 2006 (SRV 2007) konstaterat att det transporteras högst 1100 vagnar med farligt gods längs Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc

11 11 (31) området. Trafikverket registrerar antalet vagnar med farligt gods på sträckan och kom för åren fram till ca 1000 transporter per år. Källorna är ganska samstämmiga och i denna utredning utgår vi från ca 1100 transporter för år Under perioden 2010 till 2030 kommer godstrafiken på sträckan att öka från 8 till 10 tåg per vardagsdygn enligt Trafikverkets basprognos för 2030 (Trafikverket 2014). Detta innebär att antalet transporter med farligt gods uppskattas till 10/8x1100 = 1375 vagnar per år. När det gäller vilka klasser av farligt gods som transporteras så redovisar MSB resultaten som ett mycket brett intervall. En jämförelse med uppgifter från Trafikverket för åren pekar på stora skillnader. Uppgifterna från Trafikverket får av konkurrensskäl inte publiceras men kan användas för analysen. Då MSB:s uppgifter endast rör en månad under år 2006 och är mycket ungefärliga kommer vi i fortsättningen att utgå från Trafikverkets fördelning. Intressenter som vill ha tillgång till uppgifterna hänvisas till Trafikverket. För att bedöma hur osäkerheten i ingångsvärdena för transporterna påverkar slutresultaten har ytterligare en beräkning av risknivåerna genomförts. Då med samma antal transporter men med den fördelning mellan klasserna som gäller för hela landet (TRAFA 2011). Resultaten redovisas i kapitel 6 Osäkerheter i beräkningarna. Denna metod tillämpades i samråd med länsstyrelsen - även i den utredning som genomfördes för Kvarnbyterrassen som refereras i början av avsnittet. n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc Tabell 2. MSB:s uppgifter för Kust till kustbanan och den nationella fördelningen av transporter av farligt gods Klass MSB TRAFA 1 Explosiva ämnen - 0,02 % 2 Brandfarliga och giftiga gaser 0-32 % 29 % 3 Brandfarliga vätskor 0-54 % 22 % 4 Brandfarliga fasta ämnen - 12 % 5 Oxiderande ämnen 0-14 % 19 % 6 Giftiga ämnen mm - 3 % 8 Frätande ämnen - 14 % 9 Övriga farliga ämnen - 1 % Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

12 12 (31) Antalet tågvagnar med farligt gods i de olika klasser som förväntas transporteras förbi området år 2030 utifrån Trafikverket mätning av trafiken kan tyvärr inte redovisas här, se ovan. Beräkning för mängden farligt gods år 2030 utifrån den nationella fördelningen och uppdelningen av de olika klasserna utifrån farlighet redovisas nedan. Samma metod har använts vid beräkning med Trafikverkets uppgifter. Beräkningsresultaten redovisas i Osäkerhetsanalysen i kapitel Transporterade mängder utifrån nationella medelvärden Utifrån tabell 2 ovan och totalt 1350 tågvagnar med farligt gods förbi Mölnlycke fabriker år 2030 fås den fördelning mellan klasser som redovisas i tabell 3 Tabell 3. Klass Den nationella fördelningen av transporter av farligt gods omräknat till antal transporter år 2030 förbi Mölnlycke fabriker Andel Antal tågvagnar år Explosiva ämnen 0,02 % 0 2 Brandfarliga och giftiga gaser 29 % Brandfarliga vätskor 22 % Brandfarliga fasta ämnen 12 % Oxiderande ämnen 19 % Giftiga ämnen mm 3 % 41 8 Frätande ämnen 14 % Övriga farliga ämnen 1 % 14 Klasserna ovan innehåller ämnen med varierande farlighetsgrad och för att kunna genomföra en riskberäkning måste ämnen delas upp på ett annat sätt. Ämnena i klass 2 och 5 har därför delats upp ytterligare enligt nedan. I klass 2 skiljer man mellan brandfarliga gaser (som gasol), giftiga gaser (klor, ammoniak m.fl.) och övriga mindre farliga gaser. MSB:s utredning (SRV 2007) redovisar även hur mycket som transporterades i klass 2.1 (brandfarliga gaser) och klass 2.3 (giftiga gaser) under september Då inga bättre uppgifter finns Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc

13 13 (31) tillgängliga används dessa uppgifter om innebär att ca 73 % av transporterna med klass 2 består av brandfarliga gaser och 24 % av giftiga gaser. För klass 5 antas konservativt att en tredjedel av ämnena i klassen kan leda till explosion. Detta ger följande antal transporter i de kategorier som främst bedöms innebära risker för planområdet, se tabell 4. Tabell 4. Farligt gods som medför betydande risker för planområdet Ämnesgrupp Antal vagnar år 2030 Klass 2.1, Brandfarliga gaser 290 Klass 2.3, Giftiga gaser 95 Klass 3, Mycket brandfarliga vätskor 220 Klass 5.1, Oxiderande ämnen med explosionsrisk Sannolikhet för olyckor Sannolikheten för olyckor för Kust till kustbanan har beräknats med Banverkets beräkningsmodell (Banverket 2001) till 4,0x10-8 per vagnkilometer. I beräkningarna har hänsyn tagits till en växel och en järnvägsövergång med ljussignaler i närområdet, se bilagan, figur Cistern för gasol Mölnlycke Healtcare har en cistern för gasol som rymmer 47 m 3 i närheten av fabriksbyggnaden, se figur3. Regelverk för hur riskerna i samband med detta skall hanteras finns i Sprängämnesinspektionens föreskrifter om cisterner, gasklockor. bergrum och rörledningar för brandfarlig gas (SÄIFS 2000:4). Sprängämnesinspektionen är numera en del av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. MSB. n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

14 14 (31) Figur 3. Gasoltanken sydväst om fabriksbyggnaden markeras med rött. Avståndet till tanken till byggnaden är minst 35 m, avståndet till Kust till kustbanan är minst 50 m. Avståndet från det inhägnade området kring cisternen till byggnaden är minst 25 m Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc

15 15 (31) 4. Riskbedömning i den fysiska planeringen 4.1 Vad är risker Risker beror på att händelser som har oönskade konsekvenser kan inträffa. Viktiga frågor är: Hur ofta kan dessa händelser inträffa? och Vad är följderna om den händelsen inträffar?. Man talar om sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser. Risk definieras därför oftast som sannolikheten för oönskade händelser multiplicerat med konsekvenserna av dessa händelser. Sannolikheten brukar uttryckas som antal gånger man förväntar att en händelse kommer att inträffa under ett år. Detta kan bli ett väldigt litet tal för händelser som inte förväntas inträffa så ofta. En sannolikhet på 0,001 per år innebär att olyckan förväntas ske en gång på 1000 år. Sannolikheten för olyckor med farligt gods är oftast mycket lägre, exempelvis 0, per år eller en gång på år (matematiskt kan detta uttryckas som 1x10-6 per år). En olyckshändelse kan få många olika konsekvenser: materiella skador, miljöskador, skadade personer och omkomna personer. Det är svårt att beräkna skador på miljön, hus och personer. I sådana fall måste man även medta hur svår skadan är. Det är enklare (rent utredningsmässigt) att räkna på antalet personer som omkommer. Därför uttrycks konsekvensen av en olyckshändelse med farligt gods oftast som antalet omkomna. En bakomliggande tanke är att antalet skadade och övriga skador är proportionerligt till antalet omkomna. Även när man sätter kriterier för risknivåer vid transport av farligt gods talar man mest om antalet omkomna. Risker finns överallt omkring oss. Några risker och deras sannolikheter anges i figur 4 nedan. n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

16 16 (31) Figur 4. Exempel på vilka risknivåer som finns i samhället. De röda och orangea strecken är kriterier för bedömning av risknivåer och förklaras i avsnitt 4.2 Vid riskutredning för den fysiska planeringen skiljer man på individrisk och samhällsrisk. Individrisken är risken för en person att omkomma i en olycka när han/hon befinner sig på en specifik plats i närheten av en s.k. riskkälla. Man utgår från att personen befinner sig på denna plats under ett helt år. Risken uttrycks som risken att omkomma i en olycka under det året. Individrisken är ett mått på hur farligt det är på en viss plats och tar inte hänsyn till hur många människor som kommer att befinna sig på platsen. Individrisken är ett lämpligt mått vid riskbedömning för områden där det endast kommer att vistas ett fåtal människor. Samhällsrisken är ett mått på hur stora olyckor en riskkälla kan orsaka. Detta beror dels på riskskällans farlighet men även på hur många människor som brukar befinna sig i riskkällans omgivning. Detta mått är användbart om planeringen innebär att många människor kommer att befinna sig inom 150 m från en transportled för farligt gods. Samhällsrisk anges som sannolikheten för olyckor där minst ett visst antal personer omkommer Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc

17 17 (31) 4.2 Bedömningsgrunder för risker vid transport av farligt gods Kvantitativa kriterier för individrisk I många fall främst när det inte finns kommunala krav - tas kriterier för vad som kan bedömas vara en acceptabel risknivå från rapporten Värdering av risk som tagits fram på uppdrag av dåvarande Räddningsverket (Räddningsverket ingår numera i Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) (SRV 1997). I rapporten används en övre och en undre gräns, se figur 5. Om den övre gränsen överskrids bedöms risknivån som så hög att den inte kan tolereras. Övre gräns ALARPområde Undre gräns Figur 5 Risknivåer och gränserna mellan dem (Rtj Storgöteborg 2004). n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc För individrisken ligger den övre gränsen på 1x10-5 per år och den undre på 1x10-7 per år. Den undre gränsen ligger under risken att omkomma till följd av naturolyckor, vilket innebär att en sådan risknivå inte ger en signifikant påverkan på individens totala risknivå. Om risknivån ligger under denna gräns så anses den vara acceptabel och inga ytterligare åtgärder krävs. Den övre gränsen motsvarar högst en tiondel av den totala dödsfallsrisken för olika grupper i samhället. Om risknivån ligger över denna gräns så skall åtgärder vidtas och effekten av dessa åtgärder skall verifieras (Lst 2006) Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

18 18 (31) Om risknivån ligger mellan den undre och den övre gränsen, det s.k. ALARPområdet så skall alla rimliga åtgärder vidtas för att minska risknivån. Efter detta betraktas risknivån som tolerabel. Beräkningar av effekten av risknivåer krävs normalt inte Kvantitativa kriterier för samhällsrisk Även för samhällsrisk finns det kriterier i ovannämnda rapport. Kriterierna utgår från samhällsrisknivåer för ett område på båda sidor om en sträcka av 1 km längs transportleden för farligt gods, se figur 6. ALARPområde Figur 6. Riskkriterier för dubbelsidig bebyggelse längs 1 km transportled för farligt gods. Kriterier i figur 5 innebär till exempel att en olycka med högst en omkommen accepteras högst en gång på år (orangea linjen). Olyckor med en omkommen kan inte tolereras oftare än en gång per år (röda linjen). Olyckor med mer än 10 omkomna kan accepteras om de är så sällsynta som en gång på år. Om dessa olyckor förekommer oftare än en gång på år så kan detta inte tolereras. När risknivån ligger i det acceptabla området så krävs inga ytterligare åtgärder. Ligger risknivån i området med tolerabla risker (ALARP-område) så skall rimliga skyddsåtgärder vidtas Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc

19 19 (31) Kriterierna ovan gäller för 1 km område längs transportleden. Kriterier för det aktuella planområdet beräknas utifrån områdets längd längs transportleden och att planområdet endast ligger på ena sidan av leden. Omräknade kriterier visas i figur 7. Figur 7. Riskkriterier omräknade till ca 265 m enkelsidig bebyggelse. Kriterierna för 1 km transportled med dubbelsidigt bebyggelse anges med streckade linjer. 4.3 Riskhantering n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc Metodik vid riskhantering i den fysiska planeringen Krav på hantering av risker i den fysiska planeringen finns i plan- och bygglagen och miljöbalken. Hälsa och säkerhet skall beaktas så tidigt som möjligt i detaljplaneprocessen. Ofta startar detta arbete redan i programsamrådet för detaljplanen för att sedan bli mera detaljerat i plansamrådet. Riskfrågan bör då vara så pass utredd att den kan utgöra ett beslutsunderlag för att avgöra om risken anses tolerabel eller inte. Slutsatserna från riskbedömningen bör föras in i planhandlingarna. Om riskreducerande åtgärder krävs för att nå en tolerabel risknivå ska dessa om möjligt föras in som planbestämmelser på plankartan. Åtgärder som inte omfattas av detaljplanen bör befästas på annat sätt, till exempel genom avtal Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

20 20 (31) Riskhanteringsprocessen kan delas upp i tre delar; riskanalys, riskvärdering och riskreduktion/kontroll, se figur 8 (Lst 2006). I den första delen beräknas riskerna, i den andra delen bedöms de och åtgärder föreslås och i den tredje delen tas beslut om åtgärderna. Figur 8. Schema över riskhanteringsprocessen (Lst 2006) I denna rapport genomförs den första delen riskanalys samt ges input till den andra delen riskvärdering genom att riskerna jämförs med kriterier och förslag till åtgärder ges. Själva beslutet om hur riskerna skall värderas och den fortsatta hanteringen tas i kommunen med möjlighet för Länsstyrelsen att överpröva beslutet. Förslag till riskreducerande åtgärder ges redan vid risknivåerna inom ALARPområdet. Kravet på verifiering av dessa åtgärder aktualiseras normalt inte om risknivåerna underskrider gränsen för det tolerabla Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc

21 21 (31) ALARP-området ALARP-området är området i riskkriterierna där riskerna är lägre än det som inte kan tolereras men högre än det som kan accepteras utan vidare. ALARP betyder As Low As Reasonably Practicable. På svenska betyder detta att risknivån skall göras så lågt som är praktiskt möjligt när riskerna hamnar i detta område. Området spänner över en faktor 100 i risknivåer, de lägsta nivåerna inom området är hundra gånger lägre än de högsta nivåerna. Att området är så pass stort beror på den osäkerhet som alltid finns i riskberäkningarna. Ofta anses att osäkerheten i resultaten av en riskberäkning kan vara så högt som en faktor 10, beroende på alla okända faktorer som ingår. Att ha ett brett område där det finns krav på hänsynstagande av riskerna säkerställer att inga risknivåer över det tolerabla släpps igenom utan vidare. Kraven på skyddsåtgärder inom ALARP-området är att alla rimliga skyddsåtgärder, sett ur kostnadsperspektiv och praktiskt genomförbarhet, är vidtagna. n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

22 22 (31) 5. Resultat 5.1 Risknivåer Kust till kustbanan Resultaten av beräkning av samhällsrisk och individrisk för området visas i figur 9 och 10 nedan. Figur 9. Individrisk i området är acceptabel. Individrisken i planområdet ligger i det acceptabla området. För beräkning av samhällsrisken delades området upp i vå delar: själva fabriksbyggnad och övrig bebyggelse. Detta gjordes då dessa två delområden skiljer sig åt avseende avstånd till järnvägen och användningsområde. Fabriksbyggnaden ligger nära järnvägen och används mest under dagtid medan övriga området ligger på större avstånd och används såväl dagtid som nattetid. Resultaten av beräkningarna redovisas i figur Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc

23 23 (31) Figur 10. Samhällsrisken för området är acceptabel. Blå linje är risknivån för hela området, grön är själva fabriken, lila är övrig bebyggelse. Individ- och samhällsrisken beräknas vara acceptabla inom planområdet och ligger under den lägsta nivå som brukar tas med i riskbedömningar (gråmarkerat område). Att risknivån är så låg beror på att det ämne som transporteras främst på banan enligt Trafikverkets mätningar är oxiderande ämnen i klass 5.1. Dessa ämnen ger betydande olyckor endast om de vid en olycka blandas med bensin eller andra brandfarliga vätskor. De sistnämnda ämnerna transporteras däremot endast i ytterst begränsad omfattning på banan. En förutsättning för denna låga risknivå är att brandfarliga vätskor hindras från att rinna ner från järnvägen mot planområdet vid en olycka. Längs banvallen finns redan i dagsläget ett kantstöd som hindrar brandfarliga vätskor från att rinna ner mot området, se figur 11. För en diskussion avseende detta hänvisas till kapitel 7. n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

24 24 (31) Figur 11. Kust till kustbanan förbi Mölnlycke fabriker. 5.2 Risker med gasolcisternen Enligt föreskrifterna för cisterner med brandfarlig gas som utfärdats av MSB krävs avstånd enligt tabell 5 för att situationen skall anses vara betryggande utan särskild riskutredning (SÄIFS 2000:4). Tabell 5. Avstånd mellan cistern med brandfarlig gas och byggnad (efter SÄIFS 2000:4) Byggnad, antändbart material eller brandfarlig verksamhet Utanför anläggningen Inom anläggningen Utgång från svårutrymda lokaler Cistern m 3 25 m 12 m 100 m Tankfordons slanganslutningspunkt 25 m 12 m 100 m Avstånden i tabell 5 kan halveras vid avskiljning i brandklass EI 60 eller högre. Enligt figur 3 är minsta avståndet mellan någon del av gasolanläggningen och fabriksbyggnaden 25 m vilket innebär att säkerhetsavstånden i tabell 5 med säkerhet klaras. Svårutrymda lokaler är t.ex. samlingslokal, skola, sjukhus och daghem. Det skall säkerställas att avstånden mellan utgångar för dessa typer av verksamheter och Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc

25 25 (31) cisternen är minst 100 m. alternativt att det finns avskiljning med minst brandklass EI 60 mellan cisternen och utgången. Cisternen är placerat på ett avstånd av ca 50 m från järnvägen. Risken att ett urspårande tåg skulle kollidera med tanken bedöms vara obefintlig (Banverket 2001). n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

26 26 (31) 6. Osäkerheter i beräkningarna Beräkningen av risknivåer utifrån de av Trafikverket uppmätta mängder farligt gods förbi området visar på så låga risknivåer att ingen ytterligare osäkerhetsberäkning krävs för dessa resultat. Däremot finns det osäkerhet avseende vilken fördelning mellan olika klasser av farligt gods som kommer att gälla framöver. Därför har antalet transporter av farligt gods beräknats utifrån den nationella fördelningen mellan klasserna. Fördelningen redovisades i avsnitt Här presenteras resultaten av beräkning av individ och samhällsrisk utifrån dessa uppgifter, se figur 12 och 13. Figur 12. Resultaten av individriskberäkningar utifrån den nationella fördelningen mellan klasser av farligt gods Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc

27 27 (31) Figur 13. Resultaten av samhällsriskberäkningar utifrån den nationella fördelningen mellan klasser farligt gods. Blå linje är risken i hela området, grön linje gäller för fabriken, och lila linje övriga området. Även i osäkerhetsanalysen ligger riskerna inom det acceptabla området. Uppskattningen av antalet personer som befinner sig i verksamheterna bakom fabriksbyggnaden är något osäker men dessa verksamheter skyddas av fabriken, något som inte tagits med i beräkningarna. I verkligheten kommer antalet personer i dessa verksamheter som drabbas vid en farligt gods olycka sannolikt vara mindre än vad som beräknats. n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

28 28 (31) 7. Diskussion och slutsatser Riskberäkningarna visar att risknivån inom området ligger under kriterierna för acceptabla risker. Även osäkerhetsanalysen med en annan fördelning mellan farligt godsklasser visar på låga risknivåer. Båda beräkningsomgångar visar på låga risknivåer. Orsaken till detta ligger i det begränsade antalet transporter med farligt gods som förväntas på Kust till kustbanan. För att illustrera detta visas resultaten av den undersökning av transporterade mängder som gjordes av MSB för 2006 i figur 14. Figur 14. På Kust till kustbanan mellan Göteborg och Borås transporteras farligt gods i begränsad omfattning jämfört med andra järnvägssträckor från och till Göteborg. En förutsättning för de låga risknivåerna är att brandfarliga vätskor hindras från att spridas mot bebyggelsen. Det befintliga kantstödet längs banvallen är uppbyggd för att fungera som en omledning av Mölndalsån, som går genom fabriksbyggnaden, vid höga flöden och är vätsketätt. Detta bedöms vara tillräckligt eftersom tågvagnarna sällan hamnar längre än 1 m från rälsen vid urspårningarna (Banverket Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc

29 29 (31) 2001) samt att antalet transporter med mycket brandfarliga ämnen är lågt jämfört med andra transportleder för farligt gods. Som exempel kan nämnas att det på riksväg 40 genom Mölnlycke transporteras minst 10 gånger så mycket brandfarliga vätskor som på Kust till kustbanan. För att hantera risker i samband med gasolcisternen skall utgångar från svårutrymda verksamheter (exempelvis samlingslokal, skola eller daghem) ligga på minst 100 m från gasolcisternen. Vid en avskiljning i minst brandklass EI60 kan detta avstånd minskas till 50 m. Sammantaget innebär detta att riskerna från transporter av farligt gods på Kust till kustbanan förbi Mölnlycke fabriker bedöms vara acceptabla med skyddsåtgärden enligt ovan. Norconsult AB Väg och Bana/Trafik Herman Heijmans herman.heijmans@norconsult.com n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun

30 30 (31) 8. Referenser Banverket 2001 Lst 2006 Norconsult 2011 Norconsult 2012 Rtj Storgöteborg 2004 SCB 2010 Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Banverket Miljösektionen Rapport 2001:5; Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, september 2006 PM uppdatering riskanalys för Hexionområdet, Mölndals kommun, Norconsult , Hexionområdet, Mölndal. Riskutredning avseende transport av farligt gods, Norconsult rev Riktlinjer för riskbedömningar, Räddningstjänst Storgöteborg 2004 Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2010, Statistisk Centralbyrå 2010 SRV1997 Värdering av risk; FoU rapport, Räddningsverket 1997 SRV 2007 Kartläggning av farligt godstransporter, september 2006 Statens Räddningsverk (numera MSB), 2007 SAIFS 2000:4 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas, 1 november 2000 TRAFA 2011 Bantrafik 2011, Sveriges officiella statistik, Trafikanalys Trafikverket 2013 ÖSA 2004 E-post från Alexander Hellervik, Trafikanalytiker Trafikverket Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen; Øresund Safety Advisers AB, Riskanalys transport av farligt gods Mölnlycke fabriker, Härryda kommun n:\103\20\ \0-mapp\09 arbetsmaterial\riskanalys mölnlycke fabriker.doc

31 1 (40) Bilaga Innehåll 1. Inledning Beräkningsmetod Inledning Sannolikhetsberäkning Konsekvenser Ingångsdata till scenarieberäkningar Scenarierna Scenarier med sprängämnen, klass Sannolikheter Konsekvenser Scenarier med brandfarliga gaser, klass Scenario Jetflamma Scenario Gasbrand vid momentant utsläpp, Gasbrand M Scenario Gasbrand vid kontinuerligt utsläpp, Gasbrand KT och KL Scenario Gasexplosion vid momentant utsläpp, Gasexplosion M Scenario Gasexplosion vid kontinuerlig utsläpp, Gasexplosion KT och KL Scenario BLEVE Scenarier med giftiga gaser, klass Scenario Gasmoln M Scenario Gasmoln K Scenarier med mycket brandfarliga vätskor, klass Scenarier Pölbrand S och M Scenarier med oxiderande ämnen, klass Scenario Explosion S och M Beräkningsresultat Referenser... 40

32 2 (40) 1. Inledning 1.1 Beräkningsmetod Inledning Riskberäkningsmetoden kan delas upp i fyra steg. 1. Beräkning av sannolikhet för olyckor med olika ämnen 2. Beräkning av sannolikhet av olika scenarier utifrån händelseträd 3. Beräkning av konsekvenserna av dessa scenarier avseende antalet omkomna utomhus och inomhus 4. Sammanräkning av resultaten som individrisk och samhällsrisk Alla beräkningar genomförs i excelblad. Dessa excelblad finns för insyn för myndigheterna och endast vissa utdrag publiceras här. Sannolikheter och effektområdens storlek har, för klass 2.1, klass 2.3 och klass 3 tagits från den nederländska beräkningsmetoden RBMII som är en av den nederländska staten godkänd metod för riskberäkning vid transport av farligt gods utifrån de modeller som presenteras i den s.k. Gula Boken: Methods for the calculation fo Physical Effect due to releases of hazardous materials (liquids and gases) (PGS2 2005) och Lila Boken: Guidelines för Quantitative Risk Assessment (PGS3 2005). En bra beskrivning av utgångspunkter och parameterar hittas i del 2 av PGS3 som behandlar riskanalys för transport av farligt gods. För klass 1.1 och klass 5.1 anges mera i detalj hur sannolikheterna och effektområdens storlek har beräknats Sannolikhetsberäkning Olycksrisken för tåg beräknas enligt den av Banverket (numera en del av Trafikverket) angivna metod (Banverket 2001). Antal transporter med olika klasser farligt gods ger sedan antalet olyckor med transporter av olika klasser farligt gods per kilometer. Beräkningsresultaten för dessa olyckor finns i figur 4. Att sannolikheten beräknas per kilometer beror på att sträckan som skall användas i sannolikhetsberäkningar varierar beroende på vilket scenario som är aktuellt. Antal transporter med olika klasser farligt gods ger sedan antalet olyckor med transporter av olika klasser farligt gods per kilometer. Beräkningsresultaten för dessa olyckor finns i figur 5. Att sannolikheten beräknas per kilometer beror på att

33 3 (40) vägsträckan som skall användas i sannolikhetsberäkningar varierar beroende på vilket scenario som är aktuellt För samhällsrisken förklaras detta i figur 1 till 3 nedan. Figur 1. Tre olika lägen för en olycka med farligt gods med effektområde mindre än det planerade området.. Tre lägen för olyckor visas. I läge 1 drabbas området av halva effekten, i läge 2 av hela effekten och läge 3 åter av halva effekten. Till vänster om läge 1 och till höger om läge 3 drabbas området av mindre än halva effekten. Detta förenklas till att området drabbas av hela effekten (som i olycksplats 2) för alla olyckslägen mellan 1 och 3. Olyckor utanför denna sträcka tas däremot inte med i beräkningen. Approximationen förtydligas i figur 2 nedan. Figur 2. planområdets utsträckning längs leden Förenkling av effekten av olyckor med farligt gods.

34 4 (40) Om effektområdets längd utmed leden är större än planområdets längd utmed leden så är det effektområdets längd som är utgångspunkten. Detta visas i figur 3 som visar effektområdet för exempelvis ett gasmoln som blåses av vinden längs med vägen. Om olyckan sker mellan läge 1 och läge 2 så antas området drabbas av effekten. Avståndet är lika med effektområdets utsträckning längs leden. Figur 3. Två olika lägen (lila resp röda effektområdet) för en olycka med farligt gods (gas i detta fall) med effektområde större än det planerade området. Vid individriskberäkningar bestäms sannolikheten för olyckor alltid av effektområdenas utsträckning längs leden. Sannolikheten att en olycka leder till ett utsläpp av betydelse (>100 kg) för klass 2.1, 2.3, 3 och 5.1 har tagits från RBMII. Händelseträden för klass 1.1 och klass 5.1 förklaras i nästa kapitel vid aktuella scenarier Händelseträden för klass 2.1, 2.3 och 3 har tagits från RBMII. Programmet skiljer på sannolikheten för olika händelseförlopp beroende på om tågets hastighet är större eller mindre än 40 km/h. Därför presenteras två händelseträd för var och en av klasserna 2.1, 2.3 och 3. Även i händelseträden för klass 1.1 och 5.1 används uppgifter från RBMII så även där presenteras händelseträd för hastigheter större och mindre än 40 km/h.

35 5 (40) Konsekvenser Konsekvenserna beräknas med hjälp av effektområden för scenarier för ämnen i klass 2.2, 2.3 och 3. För ämnen i klass 1.1 och 5.1 används en något annorlunda metod som förklaras vid dessa scenarier. Effektområden har tagits från den nederländska metoden RBMII som är föreskriven metod i Nederländerna vid denna sorts beräkningar. Effektområden har förenklats till att vara rektangulära. Storleken på dessa effektområden är generellt något större än på de effektområden som används i RBMII vilket leder till mera konservativa beräkningar. I vissa fall finns det skäl att använda två effektområden i ett scenario. Detta är fallet då effekten av olyckan endast avklingar långsamt som exempelvis för olyckor med giftiga gaser i klass 2.3. För många scenarier avklingar effekten ganska snabbt från att alla omkommer till att nästan inga omkommer. I dessa fall används endast ett effektområde vars storlek har utökats för att även täcka de delar där endast en del av de närvarande omkommer. Vindens påverkan tas med för de effekter som beror på vindriktningen. Alla vindriktningar mot området samlas till en vindriktning lodrätt från leden mot området. Vindriktningar längs leden beaktas också då vissa scenarier ger plymer längs leden som påverkar närmast leden. Antalet omkomna i ett scenario beräknas utifrån ytan på området där scenariot påverkar, antal personer som befinner sig ute och inne inom detta område samt andelen av dessa som omkommer. 1.2 Ingångsdata till scenarieberäkningar Olycksrisken för tåg beräknas enligt den av Banverket (numera en del av Trafikverket) angivna metod (Banverket 2001). Resultaten av beräkningen av olycksrisk per kilometer och år för de olika klasser farligt gods framgår av figur 4 och 5. Transporter av gods på järnvägen sker i stor utsträckning på natten då det finns bättre utrymme på banan pga. färre persontransporter. Utifrån en tidigare undersökning av fördelningen av godstransporter på Västra Stambanan antas att 25 % av godset transporteras dagtid och 75 % nattetid. För beräkning av samhällsrisken har området indelat i två delområden: själva fabriksbyggnaden och övriga området. I figur 5a framgår beräkningarna av persontäthet för fabriksområdet. I figur 5b framgår beräkningarna för det övriga området.

36 6 (40) Ingångsdata 1(2) Riskanalys Härryda Mölnlycke fabriker Beräkning av olycksfrekvens enligt Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Banverket 2001:5 Ingångsdata Sträcka 1 km Färgernas betydelse: Fylls i Vagnaxel/vagn 2,75 Standard Tåglängd 200 m Beräknas Vagnlängd 20 m Antal vagnar/tåg 10 Antal tåg/dag 100 Antal tåg/år Antal tåg/v 702 Antal växlar 1 Plankorsn. bommar 0 Plankorsn. ljus 1 Plankorsn. Kryss 0 Vagnaxelkm/år 1,0E+06 Vagnkm 3,7E+05 Beräkning olycksrisken Intensitet Frekvens Orsak Parameter Spårklass A Spårkl. B o C Spårklass A Spårkl. B o C Rälsbrott Vagnaxelkm 5,0E-11 1,0E-10 5,0E-05 1,0E-04 Solkurva Spårkm 1,0E-05 2,0E-04 1,0E-05 2,0E-04 Spårlägesfel Vagnaxelkm 4,0E-10 4,0E-10 4,0E-04 4,0E-04 Växel sliten Antal tågpassager 5,0E-09 5,0E-09 1,8E-04 1,8E-04 Växel ur kontroll Antal tågpassager 7,0E-08 7,0E-08 2,6E-03 2,6E-03 Vagnfel Vagnaxelkm 3,1E-09 3,1E-09 3,1E-03 3,1E-03 Lastförskjutning Vagnaxelkm 4,0E-10 4,0E-10 4,0E-04 4,0E-04 Plankorsn. bommar Antal tågpassager 5,0E-08 5,0E-08 0,0E+00 0,0E+00 Plankorsn. ljus Antal tågpassager 1,5E-08 1,5E-08 5,5E-04 5,5E-04 Plankorsn. Kryss Antal tågpassager 2,0E-08 2,0E-08 2,0E-06 2,0E-06 Annan/okänd Tågkm 2,0E-07 2,0E-07 7,2E-03 7,2E-03 Summa Olyckor per år 1,4E-02 1,5E-02 Antal tågkm/år 3,7E+04 3,7E+04 Olyckor per tågkm, år 4,0E-07 4,0E-07 Antal vagnkm/år 3,7E+05 3,7E+05 Olyckor per vagnkm, år 4,0E-08 4,0E-08 Figur 4. Ingångsvärden för riskberäkningarna. För beräkning av samhällsrisken har området indelat i två delområden: själva fabriksbyggnaden och övriga området. I figur 5a framgår beräkningarna av persontäthet för fabriksområdet. I figur 5b framgår beräkningarna för det övriga området.

37 7 (40) Ingångsdata 2(2) Riskanalys Härryda Mölnlycke fabriker Beräkning olycksrisken per klass, dag tid och nattetid antal antal vagnar vagnar totalt dagtid/år,år olycksrisk dagtid/km antal vagnar natt/år olycksrisk natt/km,år Klass 1, massexplosiv 0 0,0 0,0E+00 0,0 0,0E+00 Klass ,8 3,0E-08 2,3 8,9E-08 Klass ,0 0,0E+00 0,0 0,0E+00 Klass 3, bensin 83 20,8 8,2E-07 62,3 2,5E-06 Klass 5.1, explosionsrisk ,0 3,8E ,0 1,1E-05 Beräkning antal vagnar med mkt brandfarliga vätskor per godståg antal godståg 3650 andel m bensinvagnar 0,02 Områdesinfo Områdets storlek Inne Ute Planområdets avstånd leden m Planområdets bredd m Planområdets längd m Befolkningstäthet Dag Inne Ute Befolkning inne +ute 322 personer Andel inne/ute Befolkning 299,5 22,5 personer Befolkningstäthet 5,9E-03 2,0E-04 pers/m2 Natt Inne Ute Befolkning inne +ute 33 personer Andel inne/ute Befolkning 30,7 2,3 personer Befolkningstäthet 6,0E-04 2,1E-05 pers/m2 Dag Natt Antal personer första raden totalt Dag Inne Ute Andel i % 93% 7% Antal personer 1:a rad 149,7 11,3 Natt Inne Ute Andel i % 93% 7% Antal personer 1:a rad 0,0 0,0 Figur 5a. Ingångsvärden för fabriken i riskberäkningarna.

38 8 (40) Ingångsdata 2(2) Riskanalys Härryda Mölnlycke fabriker Beräkning olycksrisken per klass, dag tid och nattetid antal antal vagnar vagnar totalt dagtid/år,år olycksrisk dagtid/km antal vagnar natt/år olycksrisk natt/km,år Klass 1, massexplosiv 0 0,0 0,0E+00 0,0 0,0E+00 Klass ,8 3,0E-08 2,3 8,9E-08 Klass ,0 0,0E+00 0,0 0,0E+00 Klass 3, bensin 83 20,8 8,2E-07 62,3 2,5E-06 Klass 5.1, explosionsrisk ,0 3,8E ,0 1,1E-05 Beräkning antal vagnar med mkt brandfarliga vätskor per godståg antal godståg 3650 andel m bensinvagnar 0,02 Områdesinfo Områdets storlek Inne Ute Planområdets avstånd leden m Planområdets bredd m Planområdets längd m Befolkningstäthet Dag Inne Ute Befolkning inne +ute 850 personer Andel inne/ute Befolkning personer Befolkningstäthet 7,8E-03 2,7E-04 pers/m2 Natt Inne Ute Befolkning inne +ute 1300 personer Andel inne/ute Befolkning personer Befolkningstäthet 1,2E-02 4,1E-04 pers/m2 Dag Natt Antal personer första raden totalt Dag Inne Ute Andel i % 93% 7% Antal personer 1:a rad 244,1 18,4 Natt Inne Ute Andel i % 93% 7% Antal personer 1:a rad Figur 5b. Ingångsvärden för det övriga området i riskberäkningarna.

39 9 (40) I figur 6 visas vindrosen som används vid beräkningar av vissa scenarier med gasutsläpp. Beräkningen av andelen av tiden som vinden kan föra gasen mot området respektive längs vägen framgår. Vindros olycksplatsen Riskanalys Härryda Mölnlycke fabriker Vindros Mölnlycke N 7,7% 8% NO 11,4% 12% O 7,9% 8% SO 13,1% 14% S 16,8% 18% SV 14,5% 15% V 15,9% 17% NV 7,5% 8% Summa 95% 100% V Vindros Mölnlycke N 20% NV 15% NO 10% 5% 0% O SV SO Ledens orientering Området NO-SV Nordväst om spåret S Vindriktning mot området 40% Vindriktning längs leden 27% Bort från leden 33% 100% Figur 6. Vindros för Mölnlycke

40 10 (40) 2. Scenarierna Här ges en generell beskrivning av scenarierna som kan leda till betydande konsekvenser för området utifrån de klasser farligt gods som kan komma att transporteras, se rapporten Scenarier med sprängämnen, klass Sannolikheter Sannolikheten per vagnkilometer för en olycka med massexplosiva sprängämnen framgår av figur 5. Vid en olycka finns olika utfall som här förenklas till följande: ingen brand eller explosion, explosion på grund av den mekaniska påverkan vid olyckan, brand i fordon som inte leder till explosion, brand i fordon som leder till explosion. Sannolikhet för explosion på grund av den mekaniska påverkan vid olyckan Sprängämnen som transporteras antas vara av emulsionstyp som är den typen som huvudsakligen används inom gruvindustrin. Ett antal studier har rapporteras (ERM 2008, FOA 2000) som visar att den hastighet som krävs för att en stöt skall leda till explosion av sprängämnet är jämförbara med typiska hastigheter för kulor från skjutvapen (500 m/s dvs km/t). Vid förhöjda temperaturer sänks visserligen denna hastighet men ligger fortfarande vida över vad som förekommer vid en olycka. Tidigare studier har visat att den kritiska hastigheten för att en projektil skall leda till en explosion för ett emulsionssprängämne är några tiotals gånger större än för dynamit. En studie med fallvikter på nitroglycerinbaserade sprängämnen har visat att sannolikheten för antändning låg under 0,1 %. I studien simulerades den stöten som skulle orsakas av ett fall på 12 m. Sammantaget bedöms det att sannolikheten för detonation på grund av stöt vid en olycka med emulsionssprängämnen ligger under 0,1 %. Detta värde kommer att användas vid sannolikhetsberäkningarna. Sannolikhet för detonation på grund av brand Sannolikheten för brand beräknas enligt följande.