Minnesanteckningar till NO-grupp Kungälv. Kungälv stadshus, lokal Fästningsholmen

Transkript

1 Sara Olander Datum Processledare Mobil: Ärende Tid Plats Minnesanteckningar till NO-grupp Kungälv , kl.08:30-12:00 Kungälv stadshus, lokal Fästningsholmen Inbjudna Agneta Hamilton Kustens vårdcentral Gunilla Lewin Kungälvs kommun Lena Samuelsson Teamledare Närhälsan Holmberg Kungälvs Kommun Eva von Hofsten Närhälsan Kjell Nilsson Centrumpraktiken - Najmy Olsson Kungälvs sjukhus Monica Fundin Kungälvs kommun Susanne Thuresson Kungälvs sjukhus Adjungerade: Johan Sjöholm Mikael Bengtsson Föregående minnesanteckningar Inga synpunkter på minnesanteckningarna framförs 1. Information Familjehuset Klippan Johan Sjöholm Johan återkopplar kring de sociala investeringarna och Familjehuset. Nu är en projektledare på plats, samt en socionom. Som tillsammans bildar ett team. Rutiner tas fram och ett orienterande arbetssätt pågår för att denna verksamhet ska växa fram. Agneta uppmanar till att vårdcentralerna hör av sig till Familjehuset, när det uppstår behov. En öppen linje finns mellan 08-16:30, där meddelande kan lämnas för att få kontakt. Hänvisning till rätt instans önskas, istället för att skicka remisser. Budskapet framförs att remissförfarande INTE råder och ska därför inte skickas. Det faktum att både kommunen och landstinget ingår i ärendena kräver att samtycke inhämtas, för att skapa ett enkelt flöde. Jurister har deltagit i arbetet med att upprätta samtyckesblanketter. Statistiken visar att arbetet flyter på, och att en genomströmning av ärenden skapar ett flöde.

2 2 forts Exempel på arbete som startats är grupper som upprättats t ex ångestskola. Styrgruppen för projektet består av Helene Berghog, Agneta Hamilton, Monica Fundin och Jonas Arngården. Eva från Närhälsan påtalar att det finns frågor om att omlistning till Kusten sker, och Agneta förnekar bestämt att det sker. Hon beskriver att de medicinska frågeställningar som uppkommer i kontakten med individer hänvisas alltid till listad vårdcentral. Johan beskriver att ytterligare ansökan kring utökat projektarbete med sociala investeringsmedel i Komarken skickas in i eftermiddag. Johan Sjöholm 2. Ny lag för utskrivning från slutenvården status i SIMBA Alla Information om första uppstartsmötet för SIMBAs arbetsgrupp. Kommunikationen och spridningen av info för alla berörda inom SIMBA är en utmaning och det är viktigt att medvetenheten finns hos de personer som ingår i arbetsgruppen, att sprida och kommunicera informationen brett, och inte bara tillbaka inom egen aktör. Den regionala implementeringsgruppen har första mötet 11 okt och från SIMBA representerar Susanne T och Eva von Hofsten. Där ska en implementeringsplan och kommunikationsplan för den länsgemensamma riktlinjen och överenskommelsen tas fram. Dialog förs kring de utmaningar som lagändringen medför samt vilka hinder som identifierats i dagsläget. 3. Revidering lokalt vårdprogram demenssjukdom och minnesproblematik beskriver att ett lokalt vårdprogram vid demenssjukdom och minnesproblematik upprättades för området Enligt dokumentet ska det uppdateras/revideras en gång per år. Beslut tas att Gunilla får uppdraget att samla ihop en grupp som kan arbeta med revidera samt sprida det nya dokumentet. Det är viktigt att i arbetet ha de nya nationella riktlinjerna vid demenssjukdom inom Vård och Omsorg som underlag. Namn för gruppmedlemmar förmedlas till alt Gunilla. Tidsplanen bestäms bli att arbetet sker under hösten och återkopplas i början av GR s kommunalförbund har bjudit in kommunerna (förtroendevalda och chefer) till heldags- seminarium för Nationella Riktlinjer för Vård och Omsorg den 7 februari.

3 3 4. Generell läkemedelslistan inte signerad Kjell har ett dokument för underskrift och sprider det till vårdcentralerna. ber Gunilla att skriva på. 5. Administrering av läkemedel tidpunkt för intag av läkemedel i förhållande till livsrytm beskriver att deras IT-system för signering av läkemedelsöverlämning möjliggör analys av avvikelserapporter inom området läkemedelshantering. beskriver att avvikelser-rapporterna identifierat ett mönster som beskriver att tidpunkterna för administrering av läkemedel inte efterlevs. Analysen som gjorts är att ordinationernas klockslag inte alltid anpassas till patienternas livsrytm. ställer frågan om patientansvarig sjuksköterska inom hemsjukvården kan godkänna en flexibilitet vid administrering av läkemedel. Eva föreslår att det bör råda en enighet om viss flexibilitet. Vårdcentralerna beskriver att det finns se förbättringspotential hos doktorerna kring att anpassa tiderna för att uppnå en personcentrerad vård finns. Beslut tas att dialogen kring ökad kännedom och medvetenhet om tiderna för administrering och anpassning till livsrytmen tas upp på möten mellan hemsjukvården och distriktsläkarna. 6. Systematiskt kvalitetsarbete - önskan om svar på rapporterade avvikelser Uppmaning sker att återkoppling av inrapporterade avvikelser sker, för att kunna återkoppla vidtagna åtgärder tillbaka de som identifierat bristen och rapporterat avvikelsen. Åtgärderna och lärdomarna kring de brister som sker fortlöpande måste hanteras för att ge resultat i det systematiska kvalitetsarbetet. Den rutin för avvikelsehantering inom SIMBA som finns upprättad, upplevs krånglig och inte ändamålsenlig. Beslut tas att föra upp till samordningsgruppen att uppdra att revidera SIMBAs rutin. 7. Hur implementeras HSL-avtalet? inkl. tilläggs avtal psykiatrin Frågan ställs om hur avtalet ska implementeras inom Kungälvs NOområde? Hur görs det känt i verksamheterna och vilka behöver veta om avtalet? ställer frågan om hur avtalet sprids i verksamheterna och svaret blir att det inte görs.

4 4 Forts. Agneta önskar exempel på att avtalet inte följs. Vilken ambitionsnivå ska implementeringsarbetet ha? Ett frågetecken är om implementeringen inom SIMBA har uppdragits från samordningsgruppen? Den gemensamma värdegrunden som är grunden i avtalet bör spridas och efterlevas mellan berörda parter. De lokala planerna (NO-planer och psykiatri-planer) beskrivs också som exempel där avtalet måste vara känt, för att bidra till följsamhet. De utsedda grupperingarna som har till uppgift att följa upp planerna måste ha god kännedom om avtalet. Monica beskriver exemplet kring skrivningen om kostnadsfördelningen för HVB-placering bidrar till frågetecken. I uppdraget att leda och styra Närområdets samverkan så är avtalet en av grundpelarna, och måste vara väl känt för att inte bidra till avsteg och bristande kvalitet. Förslag framförs att avtalet hanteras i arbetet med revidera planerna inom psykiatri och Närområdet, med syfte att säkra kännedomen och kunskapen av avtalet. Efterfrågan är viktig för att avtal, planer och överenskommelser efterlevs och är kända i verksamheten. och Monica tar med sig frågan till Lena A, för att aktualisera frågan till Samordningsgruppen, om avtalets implementering och efterlevnad Monica/ 8. Checklista konstaterande av dödsfall- återkoppling Gunilla Ärendet bordläggs till nästa möte. 9. Hur samverkar vi? Diskussionspunkt Närområdesarbetet i praktiken vad är målet och hur når vi dit? Info om upplägg för Arbetsdagen 25 Oktober- NO-ordförande bjuds in till dialog under arbetsdagen. Dialogen ska syfta till att förutsättningarna för Närområdets samverkan och ordförandeskapets roll ska beskrivas och göras kända för samordningsgruppen. Kjell flaggar för att han haft ordförandeskapet i 2 år. Tidigare har det växlat mellan privat aktör, Närhälsan och kommun. Det skulle innebära att Eva blir ordförande från Gruppen är enig i att alla medlemmar måste ha ett engagemang och känna och ta ansvar för att den lokala samverkan skall ge resultat för patienterna.

5 5 10. SIMBA-teamen nuläge för projektet (och i praktiken) i avsaknad av projektledare? Dålig kännedom om teamen gör sig påmind genom att många telefonsamtal med frågor som rör teamen inkommer till Sara och Mikael. Förslag läggs fram att hänvisning till respektive kommuns team finns på hemsidan. Gruppen är enig i att uppföljning och utvärdering och denna fråga bör diskuteras och uppdras från samordningsgruppen. Monica uttrycker att uppföljning är viktig för att leda och styra teamen, när det uppstår svåra ärenden eller över tid, för att arbetssättet ska fortsätta. Agneta uppmanar att hänvisa till Familjehuset Klippan och dess samordnare, om frågor uppstår. 11. Övriga frågor Bemanning på Jourcentralen Eva efterfrågar möjlighet till hjälp med att rekrytera medarbetare som kan hjälpa till vid personalbortfall. Kjell och Agneta uppmanar sin personal att det finns möjlighet att arbeta på jourcentralen. Agneta påtalar att situationen kan kräva en fördjupad diskussion kring avtalet för jourcentral. Direktinläggningar från primärvården Najmy uppmanar att göra rutinen för direktinläggning mer känd för doktorerna. Rutinen är riktad att speciellt tillämpas för de äldre sköra patienterna. I praktiken innebär rutinen att Dr Martin kontaktas dagtid för att möjliggöra en direktinläggning på vårdavdelning, istället för att vårdas på akutmottagningen (som innebär långa väntetider och risker för patientgruppen). Kriterier för vilka patienter och vårdförlopp finns beskrivet i rutinen. Förskrivning SÄRNÄR-produkter Ny ansvarsfördelning gäller sen 1 november och samverkan behöver ske mellan dietist, hemsjukvården och primärvården. Rutiner och checklistor finns för de förebyggande åtgärder som ska vidtas innan förskrivning av SÄRNÄR ska ske. delar med sig av dessa dokument.

6 6 forts. Aktuell avvikelse inom Närområdet: Bakgrund: Remiss från specialist från läns-sjukvården kommer till Agneta (och hemsjukvården) Primärvården bedömer ärendet som specialistvård påtalar att AVH måste ha behandlingsansvaret för svårt sjuka patienter som inte faller inom primärvårdens ansvarsområde. AVH hävdar att de enbart har konsultationsansvar. Denna ansvarsfördelning orsakar, vid komplicerade ärenden, brister i kvalitet för både patientens vård och den samverkan som krävs mellan inblandade vårdgivare. Aktuell åtgärd som utfördes var att samtal mellan PV och NSVT-doktor sker och en gemensam överenskommelse om vårdnivå och ansvarsfördelning görs. Identifierade brister: - AVH konsultativa roll skapar risk. Behandlingsansvaret måste finnas inom specialistsjukvården. - SU tillämpade inte rutin för utskrivning i SAMSA. Otydlig ansvarsfördelning för förskrivning av medicintekniska produkter vid dessa komplicerade ärenden. Vem står för förskrivningen av MTP-produkter när AVH inte är patientansvarig? - Hemsjukvården får inte föregår ärendet, utan tillämpa och efterleva rutinerna för inskrivning av ärenden inom hemsjukvården. - Otydlig uppföljning av länssjukvårdens ansvarsfördelning. Planerad åtgärd: Planerade åtgärder: - Ärendet diskuteras på SKOTA-möte - Fråga om ansvarsfördelningen AVH/NSVT/PV vid ärenden som kräver specialistnivå förs fram till samordningsgruppen. Syftet med att lyfta frågan är att föra dialog och säkerställa att samverkan kring komplicerade ärenden sker. - KS bli medveten om riskerna med att utskrivning från SU inte sker i SAMSA, enligt rutinen för utskrivning. Susanne tar med till KS. - Hemsjukvården skall utgå från de rutiner som gäller för att aktualisera ärenden inom hemsjukvården (Remiss från vårdcentralen eller begäran om läkemedelsövertag). säkerställer att rutinerna och ansvarsfördelningen är kända inom hemsjukvården samt återkopplar vilka åtgärder som vidtogs för att denna händelse inte skall upprepas. 12. Nästa möte 21 november på Centrumpraktiken. Vid minnesanteckningen Sara Olander Processledare