Planbeskrivning Detaljplan för Rådstugan 1 i stadsdelen Gamla Stan, S-Dp

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET SAMRÅDSHANDLING PLANAVDELNINGEN Ann-Sofi Rundquist Tfn (26) Planbeskrivning Detaljplan för Rådstugan 1 i stadsdelen Gamla Stan, S-Dp Ortofoto med planområdet markerat Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (26) Sammanfattning Planens syfte och huvuddrag Börshuset är en av den svenska byggnadshistorian främsta märkesbyggnader. Byggnaden utgör en väsentlig del av del av Stockholms mest centrala historiska miljöer. Det kulturhistoriska värdet ligger på flera plan och innefattar samhällshistoriska-, stadsbyggnadshistoriska-, byggnadstekniska-, arkitekturhistoriska- och arkitektoniska värden. Detaljplanens huvudsyfte är att möjliggöra ett bevarande av byggnadens kulturhistoriska värden och att utveckla dessa, både interiört och exteriört. Avsikten är att detaljplanen ska ge ett starkt och detaljerat skydd som bekräftar fastighetens kulturhistoriska bevarande. Skyddet ska motsvara eller ha samsyn med en byggnadsminnesförklaring Detaljplanen syftar även till att möjligöra en bredare och hållbar användning av byggnaden som överensstämmer med dess kulturhistoriska värden. Verksamheten och tekniska system ska anpassas efter byggnadens förutsättningar. Vidare är detaljplanens syfte att byggnaden ska vårdas och underhållas så att det kulturhistoriska värdet inte minskar och möjliggöra en utveckling av det kulturhistoriska värdet. Planen syfte är även att bekräfta elnätstationen som ligger placerad underbyggd under Stortorget Miljöbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL eller MB att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Däremot går förslaget längre avseende skyddsnivån än de riktlinjer som byggnadsnämnden och kommunfullmäktige beslutat om vad gäller skyddsnivån för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse för Gamla Stan respektive Stockholms innerstad samt skyddsnivån i gällande stadsplan för Gamla Stan Pl 7800 samt tilläggsplanen Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen Tidplan Samråd november-december 2014 Granskning 1 kvartalet 2015 Antagande 1 kvartalet 2015

3 SID 3 (26) Innehåll Planbeskrivning Detaljplan för Rådstugan 1 i stadsdelen Gamla Stan, S- Dp Sammanfattning... 2 Planens syfte och huvuddrag... 2 Miljöbedömning... 2 Tidplan... 2 Inledning... 4 Handlingar... 4 Planens syfte och huvuddrag... 4 Plandata... 5 Tidigare ställningstaganden... 5 Kulturhistoriskt skydd... 6 Förutsättningar... 7 Börshuset, historik... 7 Kulturhistoriskt värdefull miljö... 8 Angöring och tillgänglighet Teknisk försörjning Störningar och risker Planförslag Underhållsåtgärder Rådstugan Redovisning av ursprunglig planlösning och exempel på kulturhistoriskt värdefulla byggnadsdelar Behovsbedömning Kulturhistoriskt värdefull miljö Ekonomiska konsekvenser Tidplan Genomförande Organisatoriska frågor Verkan på befintliga detaljplaner Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsindelningsbestämmelser Ekonomiska frågor Genomförandetid... 26

4 SID 4 (26) Inledning Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Utredningar Utredningar som ligger till grund för planarbetet är Kulturhistoriskt underlag och skyddsbestämmelser för Rådstugan 1 (Kersti Lilja, Stadsmuseet, 2014) Vårdprogram för Börshuset (Fastighetskontoret, 2012) Byggnadshistorisk inventering av Rådstugan 1, Börshuset (Stadsmuseet 2012) Övrigt underlag Äldre ritningar och grafiska tryck (Stadsmuseet) Fotografier (Ingrid Johansson, Stadsmuseet) Medverkande Planen är framtagen av Ann-Sofi Rundquist(Stadsbyggnadskontoret) i samverkan med Pontus Werlinder, Marita Lorentzon och Hans Stjernborg (Fastighetskontoret), Kersti Lilja och Ann-Charlotte Backlund (Stadsmuseet) samt Ida Holsner och Rickard Börlin (Stadsbyggnadskontoret). Planens syfte och huvuddrag Detaljplanens huvudsyfte är att möjliggöra ett bevarande av byggnadens kulturhistoriska värden och att utveckla dessa, både interiört och exteriört. Avsikten är att detaljplanen ska ge ett starkt och detaljerat skydd som bekräftar fastighetens kulturhistoriska bevarande. Skyddet liknar den skyddsnivå för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som kan komma ifråga vid en prövning beträffande byggnadsminnesförklaring enligt kulturminneslagens bestämmelser. Detaljplanen syftar även till att möjligöra en bredare och hållbar användning av byggnaden som överensstämmer med dess kulturhistoriska värden. Verksamheten och tekniska system ska anpassas efter byggnadens förutsättningar. Vidare är detaljplanens syfte att byggnaden ska vårdas och underhållas så att det kulturhistoriska värdet inte minskar och möjliggör en utveckling av det kulturhistoriska värdet. Planen syfte är även att bekräfta elnätstationen som ligger placerad underbyggd under Stortorget.

5 SID 5 (26) Plandata Läge, markägoförhållanden Planområdet omfattar fastigheten Rådstugan 1 (Börshuset) samt mindre del av Gamla Stan 1:30 i stadsdelen Gamla Stan (elnätsstationen och trappan till huvudentrén). Fastigheterna ägs av Stockholms stad. Tomtarean till Rådstugan 1 är omkring 1736 kvm. Byggnaden består av två våningar med entrésolplan, källare med entrésolplan samt vind. Det innebär 7 våningsplan. Bygganden förvaltas av Fastighetskontoret, Stockholm. Karta. Planområdet markerat med streckad gul linje. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Aktuell planeringsinriktning gällande Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm, avsnitt 2.9 En stad rik på upplevelser och kulturhistoriska värden, är att öka kunskapen om stadens kulturhistoria, beakta de kulturhistoriska värdena i planeringen, bevara och utveckla de kulturhistoriska värdena och att de särskilt värdefulla byggnaderna och miljöerna ska prioriteras. Gällande detaljplaner PL 7800 fastställd 1980, bestämmelsen A, allmänt ändamål och K, kulturreservat. TDp , minskad bygglovsplikt för skyltar. Stockholms stads riktlinjer - för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Byggnadsnämndens antagna riktlinjer Gamla Stan bevarande och upprustning råd och riktlinjer (2:a reviderade upplagan från år 1978) och kommunfullmäktiges reviderade riktlinjer för planläggning av kulturhistoriskt

6 SID 6 (26) värdefull bebyggelse, anpassade till ÄPBL ( , dnr ); för Stockholms innerstad. Stadsmuseets klassificering Byggnaden är blåmarkerad på Stadsmuseets klassificeringskarta. Det innebär att den bedöms vara synnerligen kultur- och historiskt värdefull och motsvarar fodringar för byggnadsminne enligt kulturminneslagen. Utdrag ur Stadsmuseets klassificeringskarta. Rådstugan 1 är blåklassad och markerat med röd linje. Kulturhistoriskt skydd Riksintresse enligt Miljöbalken Hela Stockholms innerstad utgör, i egenskap av landets politiska och administrativa centrum sedan medeltiden, ett samlat riksintresse för kulturmiljövården enligt kapitel 3 i Miljöbalken (1998:808). Inom detta stora riksintresse finns utpekade värdekärnor. Hela Gamla stan utgör en sådan värdekärna. Att ett område är av riksintresse innebär att det anses ha ett så stort kulturhistoriskt värde att det är av vikt för hela nationen. I det kommunala arbetet med samhällsplanering skall därför dessa värden prioriteras. En kulturmiljö som är utpekad som riksintresse ska enligt Miljöbalken (1998:808) 3 kapitlet 6 så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada den. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för riksintressen. Fornlämning enligt Kulturmiljölagen (KML) Hela Gamla stan är registrerat som fornlämning, fornlämningsområde 103, i fornminnesregistret (förs av RAÄ) och omfattas av Kulturmiljölagen (SFS 1988:950) 2. Kap. Inom området finns kulturlager från medeltiden fram till i dag. Rådstugan 1 ligger inom detta fornlämningsområde. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för fornlämningar. Ingrepp i mark kräver schaktningstillstånd från Länsstyrelsen. Påträffas fornlämningar skall arbetet avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas.

7 SID 7 (26) Plan-och bygglagen Gällande detaljplan, stadsplan Pl 7800 med tilläggsplan , anger att fastigheten ligger inom ett reservat för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. I Gamla stan får inga åtgärder vidtas som minskar bebyggelsens eller markens kulturhistoriska värde. Befintliga byggnader får utnyttjas endast för ändamål som är förenliga med byggnadens bevarande. Några särskilda skydds- eller varsamhetsbestämmelser i övrigt finns dock inte för Börshuset i gällande detaljplan. Fastigheten ska enligt planen användas för allmänt ändamål. Befintliga bostäder får endast användas för bostadsändamål. Enligt 8 kap13, 14 PBL får en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte förvanskas och byggnadsverket ska underhållas så att de särskilda värdena bevaras. För all bebyggelse gäller enligt 8 kap.17 PBL att ändring av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar tillvara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Härutöver har kulturhistoriska bebyggelseområden ett generellt skydd genom 2 kap. 6 PBL. Byggnadsminne Frågan om byggnadsminne är väckt för Rådstugan 1 enligt 3 kap KML. Diarienummer , Frågan har ärendemening Väckt fråga om byggnadsminnesförklaring av fastigheten Rådstugan 1, Börshuset, Gamla stan i Stockholm. Ärendet är under beredning Börshuset vid Stortorget efter en tuschlavyr av Erik Palmstedt. Foto SSMD001952L Förutsättningar Börshuset, historik Rådstugan 1, Börshuset, utgörs av ett eget kvarter och ligger i fonden på Stortorget i Gamla Stan. Byggnaden markerar Stockholms medeltida centrum i närheten av kungliga slottet och Storkyrkan och har stort upplevelsevärde.

8 SID 8 (26) Stortorget har sedan senmedeltiden varit stadens mest betydande plats för försäljning av varor. Det tidigare rådhuset låg sedan 1200-talet vid Stortorgets norra sida. Behovet att lösa frågan om en särskild byggnad för handel och ett nytt rådhus påbörjades på 1600-talet. Flera arkitekter ritade olika förslag. Valet av arkitekt föll till slut på arkitekten och byggledare Erik Palmstedt. Byggnationen påbörjades år Börshuset har både rokokons rundade former och klassismens formspråk. Materialen valdes med tanke både på ekonomi och hållfasthet. Nya metoder och byggnadsmaterial prövades i byggnationen. Byggnadens höjd och placering studerades särskilt i förhållande till platsens form och storlek. Rum och salar försågs med inredningar, dekor och snickerier. Fest- och börssalarna fick påkostade inredningsdetaljer som förgyllningar, speglar samt uttrycksfulla kolonner och pilastrar. Först 1776 togs byggnaden i bruk. När byggnaden var färdig inrymde den lokaler för börshandeln, olika försäkringskontor, stadsfullmäktige, bemedlingskommissionen, borgerskapets äldste och i östra delen restaurangen Börskällaren. Högst upp fanns redan då två bostadslägenheter. Börshuset är i huvudsak intakt från byggnadstiden med ett fåtal nytillskott och ändringar. När stadsfullmäktige flyttade till stadshuset på 1920-talet flyttade Svenska Akademien och Nobelbiblioteket in. När börsen lämnade byggnaden i början av 2000-talet flyttade Nobelmuseet in. Kulturhistoriskt värdefull miljö En snidad port mot Källargränd är, liksom de uppställda och dekorerade portarna mot Stortorget, välbevarade från byggnadens uppförande. Med sina snidade druvklasar markerar den ingången till krogen Börskällaren, borta sedan länge Bebyggelse Gamla Stan utgör ett historiskt miljö av oersättligt värde, sett både ur ett svenskt och internationellt perspektiv. Byggnadernas mångfald vad gäller funktion och arkitektonisk rikedom speglar också Stockholm som bostadsort, handelsstad, administrativt centrum och huvudstad. Börshuset är en av den svenska byggnadshistoriens främsta märkesbyggnader. Byggnaden utgör en väsentlig del av del av Stockholms mest centrala historiska miljöer. Det kulturhistoriska värdet ligger på flera plan och innefattar samhällshistoriska, stadsbyggnadshistoriska, byggnads- och arkitekturhistoriska och arkitektoniska värden Ur ett samhällshistoriskt perspektiv har byggnaden ett värde som representant för börshandeln som bedrevs här under i mer än 200 år. I förhållande till sina

9 grannar Storkyrkan och slottet, som illustrerar den kyrkliga respektive den statliga makten, företräder Börshuset den ekonomiska. Byggnaden uppfördes på initiativ av det alltmer framträdande borgerskapet med främsta syfte att främja köpmännens handel med varor. Byggnaden är också nära sammanknuten med Svenska Akademien och fyller därför en särskild roll både nationellt och internationellt SAMRÅDSHANDLING SID 9 (26) Svenska Akademien 1902 Börsen 1978 I ett stadsbyggnadshistoriskt perspektiv markerar Börshuset Stockholms gamla centrum i närheten av kungliga slottet och Storkyrkan. Byggnadens placering och utformning var också en del av 1700-talets stadsbyggnadsideal där en prydlig stad var ledordet och där offentliga byggnader skulle ges en arkitektur värdig platsen. Byggnaden är ännu i dag, med sin medvetna placering och utformning, av stor betydelse för stadsbilden och upplevelsen av Stortorget Byggnaden har en framträdande plats i svensk arkitekturhistoria som det slutliga ledet i den hundraåriga process där flera betydande arkitekter bidrog med förslag till ett nytt börshus. I korsningen mellan två stilepoker innehåller byggnaden både rokokons rundade former och klassicismens mer antikinspirerade formförråd. Fasadens utformning och Stora börssalens inredningar är tydliga exempel på denna svängning i smak. Interiören visar stilrikedom och exempel på skickliga hantverksarbeten och påkostade dekorationer. Vy från Stortorget. Börshusets exteriör är i huvudsak intakt från byggnadstiden. Bland de olika materialen i fasaden finns natursten, tegel, puts, järn och bly. De flesta av fönstren är ursprungliga.

10 SID 10 (26) Börshuset är i huvudsak intakt från byggnadstiden, både utvändigt och invändigt, vilket stärker de arkitektoniska värdena. Det yttre har en påtaglig prägel från 1770-talet med endast få nytillskott. Många av fönstren är ursprungliga och de flesta har också invändiga espagnoletter från byggnadstiden. De fint snidade portarna, en del rikt dekorerade, är ursprungliga. De olika materialen i fasaden, som natursten, tegel, puts, järn och bly, ger värdefull information om 1700-talets hantverk och byggnadsteknik. Invändigt är planlösningarna i stort sett välbevarade. Festsalar och enklare utrymmen har bevarade inredningar framför allt i form av snickerier som dörrar samt paneler för väggar och fönster. Börshallen i bottenvåningen, som är uppförd med två stora längsgående rum som är välvda och försedda med kolonner och pilastrar, är ett av stadens mest särpräglade och stämningsfulla rum från 1700-talets andra hälft. Stora börssalens förgyllda inredningar speglar den påkostade och festliga inramning borgerskapet ville omge sig med. De båda lägenheterna högst upp på vardera kortsidan har högt kulturhistoriskt värde eftersom tjänstebostäder i offentliga byggnader ofta har försvunnit. Källarna, med sina suggestiva, oputsade tegelvalv, och vindarna med bland annat ursprungliga takstolar och trappa till klocktornet har stort kulturhistoriskt värde i sitt välbevarade skick. Tegelvalv i källarvåningen Börshallen med kolonner och pilastrar Sedan byggnationen har ett fåtal ändringar gjorts i planlösningen, se sid i planbeskrivningen. Det största och för byggnadens ursprungliga karaktär mest skadliga ingreppet är överbyggnaden av de två innergårdarna som har skett i etapper under 1900-talet. Detta är särskilt påtagligt i bottenvåningen och mellanvåningen. Den östra har dessutom fått ett glastak. Det innebär att dessa delar har mist sina ljusinsläpp. Utmärkande för de flesta andra förändringar ända från 1700-talet och fram till i dag har dock varit respekt för den ursprungliga byggnaden och dess egenart. Denna ambition bör respekteras även framöver vid nödvändiga förändringar.

11 SID 11 (26) Generellt värdefulla byggnadsdetaljer Välvda tak, dvs kryssvalv, stjärnvalv, tunnvalv m.m. Både putsade och oputsade Ursprungliga och äldre trappor inklusive vilplan med steg av kalksten och roslagssandsten Äldre golv av kalksten och roslagssandsten Äldre brädgolv Ursprungliga och äldre dörrar av 17- och 1800-talstyp. Dvs även kopior av originaldörrar. Till dörrar räknas även profilerade dörrfoder och smygar. Ursprungliga eller äldre fönster. Gäller både ytter- och innerbågar med beslag, profilerade smygpaneler, foder och fönsterbänkar. Merparten av byggnadens fönster faller under denna kategori. Ursprungliga och äldre profilerade golvlister Ursprungliga eller äldre profilerade taklister Ursprungliga äldre snickerier såsom paneler Kvarvarande kakelugnar Naturstensmurar i källare och vind. Ursprungliga takstolar Rumssammanhang, ursprunglig planlösning Tak och väggmålningar Fast inredning såsom stuckaturer, smide, konsolbord, speglar och fast armatur Angöring och tillgänglighet Äldre trappa av kalksten och roslagskalksten, valv och smidda trappräcken Kakelugn och ursprunglig äldre dörr med profilerade dörrfoder Ursprungliga takstolskonstruktioner Tillgänglighet Tillgänglig entré finns på norra sidan, från gården vid Storkyrkan. Hissar finns men inte till alla våningsplan. Den östra, från 1960-talet, går från nedre källarplan till bottenvåningen, vån 2tr och vån 3tr. Den västra, från talet, går från vån 2tr till vån 3tr. Ingen hiss går till övre källarplan eller vinden. Mindre nivåskillnader inom våningsplanen som tas upp av kortare trappor förekommer

12 Godstransport Angöring sker från allmänplats: Trångsund, Källargränd och gården mot Storkyrkan. Teknisk försörjning Avfallshantering Soprum är placerad mot Trångsund. Värme och ventilation Tekniska installationer för värme och ventilation har varierande ålder. Uppvärmningen sker med fjärrvärme, installerad Kvarvarande murade rökkanaler fungerar som självdragssystem på plan 5-7. I övrigt finns mekanisk från- och tilluftssystem. Störningar och risker Räddningstjänst Räddningsfordon kan komma från Slottsbacken via Källargränd in på Stortorget. Planförslag SAMRÅDSHANDLING SID 12 (26) Börshuset Stadsbyggnadskontoret delar Stadsmuseets bedömning att byggnaden är synnerligen kulturhistoriskt värdefull och motsvarar fodringar för byggnadsminne enligt kulturminneslagen. Fastighetskontoret har för sin förvaltning av byggnaden tagit fram skrifterna Byggnadshistorisk inventering (2012) och Vårdprogram för Rådstugan 1(2012). Utöver detta har staden tagit fram Kulturhistoriskt underlag och förslag till skyddsbestämmelser för Rådstugan 1 inför arbetet med detaljplanen. Dessa dokument utgör ett kunskapsunderlag i planarbetet. Ändringen av detaljplanen är en del av Stockholms fastighetskontors satsning på att öka kvaliteten avseende bevarandefrågor för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Börshusets kulturhistoriska värden och historiska miljöer ska sparas till framtida generationer. Fastigheten Rådstugan 1 gränsar mot fastigheten Rådstugan 2, Storkyrkan. Det är gravkapell och likvagnsbod som är byggda på storkyrkans gård. De är ritade av Erik Palmstedt vid slutet av 1700-talet. Storkyrkan omfattas av 4 kap. kulturmiljölagen. Plangränsen går i fasadliv och källarmur. Fastigheterna har separata källarmurar och ytterväggar. Börshuset är en av den svenska byggnadshistoriens främsta märkesbyggnader. Byggnaden utgör en väsentlig del av del av Stockholms mest centrala historiska miljöer. Det kulturhistoriska värdet ligger på flera plan och innefattar samhällshistoriska-, stadsbyggnadshistoriska-, byggnadstekniska-, arkitekturhistoriska- och arkitektoniska värden. Till Börshusets stora värde bidrar även det faktum att byggnaden i stort sett är intakt från byggnadstiden, framförallt exteriört men även till stora delar interiört. SBK bedömer därför att det är lämpligt att ha långt gående skyddsbestämmelser för att

13 bevarandeinsatsen som helhet ska få avsedd verkan. På så sätt säkerställs bevarandet av Rådstugan 1 för nutida och kommande generationer. Säkerhetsställandet av byggnadens kulturhistoriska värden sker genom preciserade varsamhets och skyddsbestämmelser innebär att fastighetsägarens handlingsfrihet inskränks. Intresseavvägningen redovisas på sidan i planbeskrivningen. Ändamålet ändras från A, allmänt ändamål till Q, användningen anpassad efter kulturhistoriska värden. Stadsbyggnadskontoret tillämpar Q för att kontoret bedömer att användningen skall vara underordnad det kulturhistoriska bevarandet. Q innebär att detaljplanens möjliggör ett bevarande av byggnadens kulturhistoriskt värdefulla interiörer och exteriörer samt att användningen av Börshuset, anpassas efter de kulturhistoriska värdena. Planen möjliggör att byggnaden fortsättningsvis kan vara en publik byggnad, öppen mot Stortorget. Restaurangverksamheten, som alltid funnits i byggnaden kan fortleva och de bostäder som finns på vinden kan vara kvar. Byggnadens historia beaktas och den vävs samman med en ny samtida berättelse som tar hänsyn till och bejakar det kulturhistoriska värdet. SAMRÅDSHANDLING SID 13 (26) För att säkerhetsställa och utveckla de kulturhistoriska värdena, samtidigt som den möjliggör en långsiktigt hållbar och bredare användning av byggnaden, innehåller planen skydds- och varsamhetsbestämmelser. Skyddsbestämmelserna (q) syftar till att bevara de kulturhistoriska värden som är viktiga för att byggnadens karaktär och särart ska bestå. Detta gäller såväl yttre utformning, byggnadernas konstruktion och fast inredning som har betydelse för bevarandeinsatsen som helhet. Varsamhetsbestämmelserna (k) omfattar de delar som är viktiga att beakta vid förändringar så att karaktären i byggnaderna ska kvarstå. Pågående markanvändning bedöms i det stora hela inte påtagligt försvåras i och med tillkommande skydds- och varsamhetsbestämmelser. Den västra ljusgården är öppen. Fasaderna har slätputs med släta fönsteromfattningar och avslutas uppåt av en profilerad taklist. Byggnadens kulturhistoriska särart innebär att den inte får rivas och att dess exteriörer med avseende på utformning, material och volym inte får ändras. Exteriört kan senare tiders enstaka tillägg på sikt tas bort som den östra

14 innergårdens sentida inglasning, sentida tekniska installationer på tak och skyltar samt sentida glaspartier i mittdörren mot Stortorget. Den inbyggda gården (den östra) får återställas till ursprunglig utformning. Stadsbyggnadskontoret bedömer att gården som inte är inglasad inte bör byggas in. Balkonger, altaner, skärmtak, markiser, takkupor, tillbyggnader, skyltar, bör till följd av de höga kulturhistoriska värdena, inte tillkomma på fasad eller i volym. Fasadens gulrosa partier är idag inte avfärgade med traditionell kalkfärg och järnvitriol, som fanns ursprungligen. Därför medges att den ursprungliga metoden kan användas vid renovering av dessa partier. Interiört finns stora arkitektoniska och byggnadshistoriska värden av varierad karaktär och värde såsom till exempel kryssvalv, kolonner, snickerier, kakelugnar, stuckaturer, förgyllda inredningar och väggmålningar. En differentiering av dessa ger relevanta skydd- och varsamhetsbestämmelser för de olika rummen på de olika våningsplanen. Illustrationer av de olika våningsplanen på plankartan visar var de olika q- och k-bestämmelserna ska tillämpas. Illustrationerna förenklar tillämpningen av detaljplanen. SAMRÅDSHANDLING SID 14 (26) Ursprunglig planlösning får inte ändras. Ursprunglig planlösning redovisas på sid i planbeskrivningen. I den nästintill intakta övervåningen ska framtida åtgärder anpassas till den historiska miljön. Ett mer tillåtande förhållningssätt, med undantag för ursprungliga volymer och detaljer, kan tillämpas i bottenvåningens lokaler. Det innebär att reversibla lösningar får förekomma som inte skadar ursprunglig stomme och fast inredning. Vinden får inte inredas men vissa tekniska installationer, som inte skadar ursprunglig konstruktion på märkbart sätt, får finnas. Oputsade tegelvalv och murar i källaren bevaras. Verksamheter, skyltar, tillgänglighetsåtgärder och tekniska system ska anpassas efter byggnadens förutsättningar och hålla hög arkitektonisk kvalitet. Standardiserade lyftbord och ramper kan upplevas som klumpiga och förvanskande i den känsliga miljön. Byggnaden ska vårdas och underhållas så att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Traditionella material och metoder ska användas så att det kulturhistoriska värdet inte ska minskas. För att kontrollera att bestämmelsen följs har utökad lovplikt har införts för underhåll på plankartan. Det innebär att bygglov krävs för underhåll av exteriör samt underhåll av rum med bestämmelser q5-q9 och k2. Elnätsstationen Befintlig elnätsstation under torg bekräftas. Byggnaden ligger under mark i område som kan innehålla fornminnen. Därför regleras byggnaden med lägstanivå för schaktning. Hela Gamla stan är registrerat som fornlämning i fornminnesregistret (förs av RAÄ) och omfattas av lagen (SFS 1988:950) om kulturminnen mm (KML) 2. Kap. Ingrepp i mark kräver schaktningstillstånd från Länsstyrelsen. Stöd vid bland annat förvaltning av Rådstugan 1 Kulturhistoriskt underlag och skyddsbestämmelser för Rådstugan 1och Vårdprogram för Börshuset har utgjort kunskapsunderlag för detaljplanen för

15 förståelse för byggnaden, dess historia, kulturhistoriska värde och dess nuvarande status. Dessa sidodokument kommer att kunna utgöra ett kunskapsunderlag vid förvaltning av byggnaden, anmälan och bygglovhandläggning. Rådstugan 1 är synnerligen kulturhistoriskt värdefull enligt PBL 8 kap 13. Det innebär att utlåtande från sakkunnig bör inhämtas vid bygglov och anmälan PBF 6 kap 5. SAMRÅDSHANDLING SID 15 (26) Underhållsåtgärder Rådstugan 1 Målsättning Underhåll är en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. För att kunna bedöma lämpligheten av ett tänkt ingrepp, såsom underhålls- och ändringsåtgärder samt vid nytillskott, i huset bör en omsorgsfull projekteringen föregås av en antikvarisk förundersökning på ett tidigt stadium. En konsekvensbeskrivning, anpassad till förslagets omfattning, kan hindra att omistliga värden förstörs. Syftet med planen är att byggnaden ska vårdas och underhållas så att det kulturhistoriska värdet inte minskar och möjliggöra en utveckling av de kulturhistoriska värdena. Gemensamt för byggnadens alla delar är att tillägg ska utföras reversibla, dvs så att de kan tas bort utan att skada de kulturhistoriskt värdefulla delarna av byggnaden. Nuvarande fastighetsägares utredning om vård och förvaltning av byggnaden finns i underlaget Vårdprogram för Börshuset sid och sid i Kulturhistoriskt underlag och skyddsbestämmelser för Rådstugan 1. Dessa dokument är dock inte kopplade till planbestämmelserna och utgör heller inte en del av planunderlaget, utan ska endast ses som ett kunskapsunderlag Ursprungliga planlösningar och senare tillägg redovisas på sidan i planbeskrivningen. Allmänna riktlinjer För att byggnaden ska få adekvat drift och underhåll är det värdefullt om konsulter, entreprenörer och hantverkare som anlitas har erfarenhet av arbete med kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Vid planeringen av underhållsåtgärder måste det tas i beaktande att traditionella material, t ex målning med linoljefärg, kan innebära längre tider och ökade kostnader. Material och utförande ska vara relevanta för byggnaden och den aktuella byggnadsdelen. Ursprungliga byggnadsdelar ska så långt som möjligt lagas snarare än bytas. Ursprungliga byggnadsdelar som måste bytas ska i möjligaste mån återskapas med originalet som förlaga. För högt klassade interiörer ska traditionella målerimaterial och metoder användas. Ytor med ursprunglig eller äldre ytbehandling ska rengöras och bättras snarare än målas om. I vissa fall bör ytorna konserveras. Slitage och patina har i många fall också ett kulturhistoriskt värde. Senare tillägg, som exempelvis en ny planlösning, med för den tiden typiska material av hög kvalité och som bedöms ha ett kulturhistoriskt värde ska också behandlas med respekt

16 Klimat, miljö och tekniska installationer Verksamhet och tekniska installationer ska i möjligaste mån anpassas efter byggnaden egna möjligheter. Befintliga installationer får ersättas med nya i samma omfattning. De tekniska installationerna som finns på tak är belägna mot gården. De får ersättas men bör anpassas i kulör och form efter kulturhistoriska värden och bör inte sticka upp över taknock. Framtida underhållsåtgärder och tekniska installationer som inte innebär väsentliga/anmälningspliktiga förändringar ska så långt som möjligt ske i befintliga håltagningar och kanaler.. Vissa zoner i byggnaden är mindre känsliga ur kulturhistorisk synvinkel eller tidigare utnyttjade för installationsstråk. Antikvariska avvägningar bör göras om de ska monteras dolda eller synliga. Tillgänglighet Byggnaden idag är inte tillgänglig fullt ut. Krav på tillgänglighet måste noga vägas mot varsamhetskrav och skyddsbestämmelser enligt PBL 8 kap. 7. Alla tillkommande åtgärder bör detaljstuderas såväl materialmässigt som arkitektoniskt. SAMRÅDSHANDLING SID 16 (26) Uppmätningsritning, sektion 1780

17 SID 17 (26) Redovisning av ursprunglig planlösning och exempel på kulturhistoriskt värdefulla byggnadsdelar 01 Nedre källarplan Golvbeläggning med plattor av roslagssandsten. Ursprunglig planlösning med senare tillägg Källarens oputsade tegelvalv och pelare av natursten. Golvbeläggning av roslagssandsten.

18 SID 18 (26) 02 Övre källarplan Putsade kryssvalv. Korgbågig nisch. Fönster har dekorativa inbrottsgaller och smidda fönsterluckor. Ursprunglig planlösning med senare tillägg Tegelvalv, oputsad tegelmur och trappsteg av kalksten.

19 SID 19 (26) 03 Bottenplan F.d. uppropssalen, börshallen med sina två stora längsgående rum med välvda tak och försedda med kolonner och pilastrar. Nytt golv. Gammalt golv kan finnas under det nya golvet. Ursprungliga rundbågade, spröjsade fönster med tvärpost, tärningar i spröjskorset, espagnoletter och hakar. Bröstningar av trä. Innanfönster från Trapphall och trappa med vilplan, De putsade och delvis kryssvälvda trapphusen med golv av roslagssandsten. Bevarade snickerier och smidda trappräcken. Ursprunglig planlösning med senare tillägg Fast inredning såsom snickeriinredning med paneler, dörr- samt fönstersnickerier med smide. Alkov mot norr med korgbågig öppning och foder av 1700-talstyp. Putsade tak med lister.

20 SID 20 (26) 04 Entresolplan Snickeriinredning såsom halvfransk dörr. De putsade och delvis kryssvälvda trapphusen med golv av roslagssandsten. Bevarade snickerier och smidda trappräcken. Ursprunglig planlösning med senare tillägg Fast inredning såsom snickeriinredning med bröstpaneler, dörr- samt fönstersnickerier med smide. Putsade tak med hålkärlslister. Helboaserade väggar.

21 SID 21 (26) 05 Andra våningen Dekorationsmålade vävspända väggar och tak med hålkälslist samt rund kakelugn från 1800-talets senare del. De putsade och delvis välvda trapphallarna med golv av kalksten. Bevarade snickerier och smidda trappräcken. Ursprunglig volym och välvt tak. Dörröppningar i ursprungliga lägen med bevarade dörrar. Golv av kalksten. Rikt skurna dörromfattningar. Helfransk enkeldörr med tre fyllningar. Gipsmedaljonger. Kalkstensgolv. Fast inredning såsom putsat tak med hålkäl samt snickeriinredning såsom fönster- och dörrsnickerier, paneler, väggfasta speglar och konsolbord med marmorskiva. Fast inredning såsom putsat tak med förgyllningar på hålkäl, snickeriinredning såsom fönsteroch dörrsnickerier samt väggarnas dekorerade och delvis förgyllda boaseringar och empirekakelugn med spegel. Ursprunglig planlösning med senare tillägg Ursprunglig planlösning samt äldre lackat brädgolv med kalkstensfris och kalkstensplaner vid kakelugnarna. Fast inredning såsom putsat tak med hålkäl och kraftig taklist och förgyllda lister. Snickeriinredning såsom fönster- och dörrsnickerier samt helboaserade väggar med kannelerade och förgyllda pilastrar med marmorerade, släta baser. Fyra vita kakelugnar med speglar av empiretyp, konsoler med kandelabrar utmed väggarna.

22 SID 22 (26) 06 Mezzaninplan Takfönster och fast inredning såsom dörr- och fönstersnickerier. Golv och trappa av kalksten. Fast inredning såsom snickeriinredning såsom fönster- och dörrsnickerier samt järndörrar. Ursprunglig planlösning med senare tillägg Kalkstens golv, fast inredning såsom konisk lanternin, snickeriinredning såsom dörrsnickerier samt väggfast, förgylld spegel med marmorerad sockel. Delvis synlig takkonstruktion med bjälkar och takstolar. Små liggande fönster. Takfönster är senare tillägg.

23 SID 23 (26) 07 Vind Trappa av kalksten. De oinredda vindarnas ursprungliga takstolskonstruktioner. Ursprunglig planlösning med senare tillägg Brädinklädd lanternin. Brädgolv. Synlig takkonstruktion. Vinden är oinredd och oisolerad sedan uppförandetiden Detalj av fundament och trappan till klocktornet.

24 SID 24 (26) Konsekvenser Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Förslaget bedöms dock gå längre avseende skyddsnivån än de riktlinjer beträffande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som antagits av byggnadsnämnden (för Gamla Stan) och kommunfullmäktige riktlinjer på området (för Stockholms innerstad) samt skyddsnivån i gällande stadsplan för Gamla Stan Pl 7800 samt tilläggsplanen Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Kulturhistoriskt värdefull miljö Kulturhistoriskt underlag och skyddsbestämmelser för Rådstugan 1och Vårdprogram för Börshuset har utgjort kunskapsunderlag för detaljplanen för förståelse för byggnaden, dess historia, kulturhistoriska värde och dess nuvarande status. Dessa sidodokument kommer att kunna utgöra ett kunskapsunderlag vid förvaltning av byggnaden, anmälan och bygglovhandläggning Detaljplanen stärker och ökar kunskapen om byggnadens, Rådstugan 1, kulturhistoriska värden Ekonomiska konsekvenser Den starka detaljeringsgraden på skyddsbestämmelserna innebär att byggnadens användning begränsas så att användningen är underordnad de kulturhistoriska värdena. Detaljplanen innebär betydande inskränkningar bland annat för fastighetsägarens möjligheter av val av underhållsåtgärder såväl exteriört som interiört, dvs. även kostnadsfördyringar vid underhållsåtgärder m.m. kontoret bedömer dock att den pågående markanvändningen i sig inte hindras på ett märkbart sätt, i förhållande till redan gällande detaljplaner. Som redovisats ovan, sid 12-13, representerar Börshuset synnerligen höga kulturhistoriska värden. Fastighetsägaren har valt att genom olika slags åtgärder bevara och utveckla samt stabilisera dessa värden; nu genom önskemål om detta planarbete. Nämnda åtgärder sker i egenskap av staden som ägare och fastighetskontorets som förvaltare av byggnaden. Det allmänna intresset av att skydda de kulturhistoriska värdena får anses väga tyngre än fastighetsägarens intresse att kunna utveckla sin fastighet på ett mer fritt sätt i just detta fall. Fastighetsägaren avsäger sig ersättningsanspråk. Mot bakgrund av det ovansagda bedömer kontoret att detaljplanen är utformad med skälig

25 SID 25 (26) hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. SBK bedömer att den pågående markanvändningen inte hindras på ett märkbart sätt, i förhållande till redan gällande detaljplaner. Tidplan Samråd november-december 2014 Granskning 1 kvartalet 2015 Antagande 1 kvartalet 2015 Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret ansvarar för framtagande av detaljplan samt myndighetsutövning vid bygglovsprövning. Lantmäterimyndigheten ansvarar för fastighetsrättsliga frågor, på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Avtal Med anledning av att skyddsbestämmelser skall införas på plankartan ska fastighetsägaren, representerad av stadens fastighetskontor, innan planen antas av stadsbyggnadsnämnden, träffa ett avtal med Stockholms stad för att avsäga sig ersättningsanspråk. Avtalet träffas med exploateringsnämnden. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintliga detaljplaner PL 7800 och Pl TDp helt upphör att gälla inom planområdet. Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter och äganderättsförhållanden Planområdet omfattar Rådstugan 1 och del av Gamla Stan 1:30. Båda ägs av Stockholms stad. Trappan mot Stortorget skall regleras in i fastigheten Rådstugan 1 från Gamla Stan 1:30. Användning av mark Detaljplanen redovisar avgränsning mellan användningar inom kvartersmark och allmän plats. Delar av Gamla Stan 1:30 ändras från allmän platsmark (gata/torg) till kvartersmark för användning anpassad till bebyggelsens kulturhistoriska värden respektive för elnätstation under mark.

26 SID 26 (26) Figuren visar den fastighetsreglering som är aktuell. Den röda markeringen, trappan, överförs från del av Gamla Stan 1:30 till Rådstugan 1.Den orangefärgade markering visar den del av Gamla Stan 1:30 som skall överföras till separat fastighet under mark. Fastighetsbildning Del av Gamla Stan 1:30 som är utlagd som kvartersmark (användning anpassad till bebyggelsens kulturhistoriska värden), område där trappa mot stortorget är lokaliserad, ska genom fastighetsreglering överföras till Rådstugan 1. Utrymme utlagt som kvartersmark för elnätstation ska avstyckas från Gamla Stan 1:30 till att utgöra separat fastighet. Fastighetsindelningsbestämmelser Inrättande av fastighetsindelningsbestämmelser bedöms ej som nödvändigt, fastighetsbildning kan ske med detaljplanen som grund. Fastighetsindelningsbestämmelser saknas idag inom området. Ekonomiska frågor Se ovan under avsnittet Ekonomiska konsekvenser. Kostnaderna för planläggningen regleras genom planavtal mellan fastighetsägaren och staden. Utöver detta står även fastighetsägaren för de utrednings- och projekteringskostnader som behövs för projektet. Övriga kostnader svarar fastighetsägaren för om inte annat avtalas. Fastighetsägaren har inga ersättningskrav enligt PBL mot staden med anledning av denna detaljplan. Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år efter det detaljplanen vunnit laga kraft.