Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier"

Transkript

1 Rapport 2012 Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier Desirée Sjölin Lundberg

2 Innehåll Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier... 1 Sammanfattning... 3 Uppdraget... 6 Syfte... 6 Gränsdragning:... 6 Särskilda utmaningar:... 6 Metod... 6 Bakgrund... 7 Lag, Ansvar, Rättighet och Skyldighet... 8 Barnens rättigheter... 8 Skolans ansvar... 9 Rektorns ansvar Elevhälsan Barn i behov av särskilt stöd Samverkan Definition Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatrisk utredning, varför? Hur många barn har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Svagbegåvning Antal utredningsärenden ökar Skolorna arbetar olika Enkätundersökning Enkätundersökning (KSL) Enkätundersökning (HSF) Statistik från Stockholms läns landsting Förstudie Tilläggsbelopp Avvikelserapporter kring samverkan BUS-överenskommelsen Referenser Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 2(29)

3 Sammanfattning KSL:s utbildningsberedning beslöt att ge kansliet i uppdrag att genomföra en förstudie för att kartlägga hur kommunerna arbetar med barn i behov av särskilda pedagogiska strategier och om det finns intresse av en samsyn i länet. Kommunförbundet i Stockholms Län (KSL) och Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen (HSF) har fått ett uppdrag att Tydliggöra riktlinjer och arbetssätt för utredning av barn och ungdomar med neurologiska och neuropsykiatriska utvecklingsavvikelser. BUSSAM har kommit överens om att göra detta i form av en flödesbeskrivning som illustrerar vad som händer från det att ett barns svårigheter upptäcks i skolan till det barnet blivit utredd av landstinget samt hur återförandet av genomförd utredning till familj och skola bör ske. Utgångspunkt för beskrivningen ska vara aktuell lagstiftning, evidensbaserad kunskap och nuvarande praxis. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har tagit fram en sådan beskrivning för sin verksamhet. I den går det att följa gången från det att barnet aktualiseras för utredning via remiss från skola eller egenanmälan till färdig utredning. En motsvarande beskrivning från skolan som är förankrad i den lagstiftning som gäller inom skolområdet och aktuell praxis behöver tas fram. Tillsammans kan de båda beskrivningarna ge en helhetsbild. De kan också användas för att identifiera och beskriva eventuella glapp som kan uppstå för vissa barn trots att samtliga aktörer följer sin lagstiftning och lokalt beslutad praxis. De överenskommelser som behöver träffas mellan huvudmännen syftar i första hand till att överbrygga dessa glapp som annars kan leda till att barn inte får det stöd de borde få. Antalet nya neuropsykiatriska utredningsärenden har fördubblats sedan Det har skett en kraftig ökning av antalet barn som aktualiserats för utredning vid barn- och ungdomspsykiatrisk eller barn- och ungdomsmedicinsk mottagning. På länsnivå har antalet nya utredningsärenden mer än fördubblats, från cirka år 2007 till cirka år Antalet utredningar per 1000 barn i åldergruppen 0-17 år har ökat från ungefär 5,5 till 10,5 per år. Utredningsärendena till landstinget uppkommer i huvudsak via remisser från skolorna. En förklaring till den stora ökningen på länsnivå mellan åren Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 3(29)

4 2007 till 2011 är troligtvis att det utreddes för få barn i förhållande till behovet under första delen av 2000-talet och att ökningen därför beror på ett uppdämt behov. HSF bedömer att det eftersläpande behovet snart bör vara täckt. De stora lokala variationerna vad gäller antalet ärenden som aktualiseras för utredning, talar för att det kan finnas förklaringar som har att göra med skillnader i arbetssätt och praxis i olika kommuner eller skolor. Länets kommuner och skolor hanterar remissförfarandet på olika sätt och organiserar elevhälsoarbetet olika. De stora skillnaderna mellan kommunerna, kan vara en indikator på att lokala förhållanden av olika slag kan spela roll. Vi behöver hjälpas åt att förstå dessa skillnader. Samverkan och tidig upptäckt är avgörande faktorer för att möta, stödja och hjälpa barn i behov av särskilda pedagogiska strategier. I den nya skollagen lyfts elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande inriktning fram i ett bredare perspektiv. Det behövs en ny diskussion om elevhälsans roll och uppdrag. Erfarenheterna visar att samverkan med landstinget skulle underlättas om kommunerna var mer enade i hur skolan ska arbeta kring barn med neurologiska och neuropsykiatriska utvecklingsavvikelser. Även landstinget måste vara med i den processen och kunna ställa krav eller ha önskemål på vad remisserna bör innehålla och se ut. Barn och ungdomar med svag begåvning utgör en beaktansvärd andel bland dem som remitteras för neuropsykiatrisk utredning. Det är bland annat av den anledningen som det vore önskvärt att utveckla en för länet gemensam samsyn i förhållningssätt och strategier vad gäller upptäckt, kartläggning och remittering för utredning. KSL har också ett uppdrag att genomföra en förstudie om hur kommunerna arbetar med tilläggsbelopp. I förstudien om tilläggsbelopp framkommer att det finns variationer mellan kommunerna i deras hantering av tilläggsbelopp både när det gäller procentuell fördelning i budget och vilka kriterier som beaktas vid beslut om tilläggsbelopp. Variationerna gäller vad som ingår i grundbelopp, tilläggsbelopp och vad som är extraordinära stödbehov. Utifrån genomförd förstudie, har utbildningsberedningen fattat beslut om att arbetet övergår i ett genomförandeuppdrag av tilläggsbelopp inom gymnasieskolan genom att genomlysa och föreslå länsgemensamma lösningar för hela processen; ansökningsprocess, bedömningskriterier samt tillämpning inklusive uppföljning och utvärdering av beviljade insatser. När det gäller avvikelserapporter kring samverkan mellan kommun och landsting, så visar de inkomna avvikelserna att det finns elever som hamnat i kläm på grund av de brister i samsyn som finns på vissa håll i länet. Avvikelserapporterna visar på vikten av att komma vidare i arbetet med att Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 4(29)

5 skapa fungerande samarbete mellan skola och sjukvård kring barn som behöver utredas. Sammanfattningsvis framgår av förstudien att det finns ett behov av en regional samsyn kring förfarandet vid upptäckt av och insatser för barn i behov av särskilda pedagogiska insatser. Medvetenheten om svagbegåvning behöver höjas inom skolverksamheter och inom hälso- och sjukvården. Skolans verksamheter behöver pedagogiskt anpassas till hela den målgrupp som hör till den obligatoriska skolan. Av förstudien framgår att det finns ett behov av att; - Vässa de pedagogiska utredningarna så att de bidrar till att barnets behov ur ett pedagogiskt perspektiv blir klarlagt. - Skapa verktyg/redskap att omsätta diagnos till pedagogiska strategier - Förtydliga i processen, dvs. vem som gör vad och vem som ansvarar så att varje huvudman gör det som den är bäst på. - Kompetensförsörjning till personal inom skola och landsting som arbetar med barn och ungdomar i behov av särskilda pedagogiska strategier. Förstudien belyser ett flertal aspekter som har betydelse för det fortsatta arbetet med och kring barn i behov av särskilda pedagogiska strategier. Om länets kommuner gemensamt når en samsyn kring vad en pedagogisk utredning ska innehålla samt hur flödet dvs. från det att ett barn i behov av stöd uppmärksammas i förskola/skola till dess barnets behov blir pedagogiskt utrett och kartlagt, kvalitetssäkras att barnen får rätt insatser och stöd i skolan och att de barn som är i behov av neuropsykiatrisk utredning, utreds. Detta kan möjliggöras genom att kommunerna når en samsyn i vad en pedagogisk utredning bör innehålla. En flödesbeskrivning och en checklista underlättar för personal som arbetar med barnen och för dem som gör den pedagogiska utredningen. Syftet med en flödesbeskrivning och checklista är att säkerställa att alla barn i länet får ett likvärdigt och rättsäkert stöd. Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 5(29)

6 Uppdraget Kommunförbundet i Stockholms läns utbildningsberedning, beslöt att ge kansliet i uppdrag att genomföra en förstudie för att kartlägga hur kommunerna arbetar med barn i behov av särskilda pedagogiska strategier och om det finns intresse av en samsyn i länet. Syfte Ökad kunskap om kommunernas arbete kring barn i behov av särskilt stöd Att barnen får likvärdigt och rättsäkert stöd i länet Kvalitetssäkra att de barn som är i behov av en neuropsykiatrisk utredning, utreds. Gränsdragning: Hur ser remisserna till Stockholms läns landsting (SLL) ut? Vad skiljer och vad är lika i kommunernas underlag i remisser ställda till landstinget? Fördelningen antal remisser per kommun- orsak samband? Särskilda utmaningar: Metod Huvudmännens ansvar (kommunala skolor/fristående skolor, förvaltningschef/rektor). Utmaningen är att få såväl kommunala som fristående skolor som förvaltningschefer och rektorer att enas om gemensamma strategier i arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Ny skollag och elevhälsans uppdrag som kan tolkas olika Definiera barn i behov av särskilt stöd/i behov av särskilda pedagogiska strategier neurologiska/neuropsykiatriska utvecklingsavvikelser. Denna förstudie är en kunskapssammanställning av; Definition - Barnens rättigheter Definition - Skolans ansvar Definition - Samverkan Definition - Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Genomförd enkätundersökning i jun 2010 där KSL och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) frågade om samverkan mellan Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 6(29)

7 kommun och hälso- och sjukvård och svårigheter kring utredningar och remissförfarande. Statistik från Stockholms läns landsting gällande antal remisser, neuropsykiatriska utredningar. Tilläggsbelopp. Underlag från KSL:s förstudie om tilläggsbelopp som visar variationerna mellan kommunerna i deras hantering av tilläggsbelopp både när det gäller procentuell fördelning i budget och vilka kriterier som beaktas vid beslut om tilläggsbelopp. Avvikelserapporter kring samverkan. Under år 2011 har det funnits möjlighet för verksamheter i kommunerna och landstinget att skriva s.k. avvikelserapporter kring samverkan när de upplevt att barn hamnat i kläm på grund av att samverkan har avvikit mot det de anser skulle varit det bästa för barnet. Syftet var att lyfta fram olika förbättringsbehov i den lokala samverkan men också att identifiera samverkansproblem som kräver övergripande lösningar. BUS- överenskommelsen. Stockholms läns landsting och länets kommuner har arbetat fram en BUS överenskommelse för att samordna vård och insatser kring barn i behov av särskilt stöd från både kommun och landsting. Bakgrund Samverkan mellan Stockholms läns kommuner och Stockholms läns landsting kring barn och ungdomar är ett kontinuerligt arbete. KSL har en central roll i detta arbete genom att tillsammans med landstinget driva arbetet på regional nivå. Inom ramen för BUS-arbetet har KSL arbetat med remissfrågan och om vem som ska göra vad när det gäller utredning av barn och ungdomar med neurologiska och neuropsykiatriska utvecklingsavvikelser. BUSSAM är en länsövergripande chefstjänstemannagrupp med representanter från kommunerna och landstinget. Deras uppdrag är att gemensamt leda och utveckla samverkan mellan kommunerna och landstinget kring barn i behov av särskilt stöd. BUSSAM kan inte lösa enskilda problem men kan ge förslag på uppdrag att ta fram riktlinjer och överenskommelser som stöd för samverkan. Presidiegruppen, är en samverkansgrupp mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN och Kommunförbundet Stockholms län, KSL:s Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 7(29)

8 sociala välfärdsberedning och KLS:s utbildningsberedning. De beslutade den att ge BUSSAM i uppdrag att ta fram förslag till överenskommelser om tydliggörande av riktlinjer och arbetssätt för utredning av barn och ungdomar med neurologiska och neuropsykiatriska utvecklingsavvikelser, utifrån Program för barn och ungdomar med koncentrationssvårighet Rekommendationer och stöd från BUSSAM beslutade att göra detta i form av en flödesbeskrivning. Hösten 2010 arbetade BUS- sekretariatet tillsammans med arbetsgrupper från kommunerna respektive landsting med att i en flödesbeskrivning beskriva vilka åtgärder och insatser som respektive huvudman ska erbjuda barn med koncentrationssvårigheter. Lagstiftning, riktlinjer, föreskrifter och för landstingets del även det nya vårdprogrammet, (Regionalt vårdprogram 2010, ADHD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna) som ligger till grund för arbetet. Målet med en flödesbeskrivning är att det ska vara en bas för ett gemensamt synsätt. BUSSAM beslutade även att BUS-sekretariatet skulle färdigställa en rutin för avvikelserapportering. Syftet med avvikelserapporteringen är dels att få en överblick av eventuell problematik och dels att BUSSAM ska kunna upptäcka och arbeta med svårlösta frågor. KSL:s utbildningsberedning beslutade den att ge kansliet i uppdrag att genomföra en förstudie för att kartlägga hur kommunerna arbetar med barn i behov av särskilda pedagogiska strategier och om det finns intresse av en samsyn i länet. Lag, Ansvar, Rättighet och Skyldighet Barnens rättigheter Den 1 december 2010 godkände riksdagen Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop.2009/10:232). Strategin syftar till att stärka barnets rättigheter i Sverige. Den ersätter den strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige som gällt sedan Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn upp till 18 år ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen.) Rättigheterna ska tillförsäkras alla barn oavsett bl.a. ålder, kön och funktionsnedsättning (barnkonventionen artikel 2). Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 8(29)

9 Avsikten är att strategin ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter. Den vänder sig således till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner. Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som kan beröra ett enskilt barn eller en grupp barn. Detta barnperspektiv innebär att inför ett beslut eller en åtgärd ska ansvarig beslutsfattare överväga om det berör barnet eller i barnen och i så fall på vilket sätt. Att anamma ett barnperspektiv handlar om attityder, kunskap och arbetssätt. Det krävs styrning på alla nivåer i samhället för att säkerställa att barnets rättigheter genomsyrar arbets- och beslutsprocesser. Beslut och åtgärder som har konsekvenser för barn måste också följas upp ur ett barnrättsperspektiv. För att stärka barnets rättigheter krävs också samverkan mellan de olika aktörerna. Skolans ansvar Skollagen (SFS 2010:800) 1 Kap. Inledande bestämmelser 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. I 2 kapitlet finns bestämmelser om huvudmän och ansvarsfördelning inom skolväsendet. Kommunens ansvar regleras i 2 kap. 2. Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 9(29)

10 vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och fritidshem. (2 kap. 2 ). Vem som är ansvarig huvudman skiljer sig åt vad gäller kommunala respektive fristående skolor. Enskild huvudman är samlingsnamn för de företag eller organisationer (Fristående skolor) som med tillstånd från Skolinspektionen, driver grundskola eller gymnasieskola. Offentlig huvudman är samlingsnamn för kommuner, kommunalförbund och landsting som driver grundskola eller gymnasieskola (Enskilda huvudmän och skolmarknadens ägarstrukturer 1 ). Formellt sett ansvarar staten genom lagstiftning, läroplaner, statsbidrag m.m. för skolans innehåll och uppdrag. Skolornas uppgift är att ansvara för att uppdraget genomförs i enlighet med de statliga intentionerna. Rektorns ansvar Rektorn har ansvaret för hur det pedagogiska arbetet vid en skolenhet skall ledas och samordnas. Rektorn ansvarar för att genomföra utbildningen enligt fastställda mål. Rektorn och förskolechef beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen (SFS 2010:800) eller andra författningar (2 kap. 10 ). En lärare har i första hand ansvaret för att utveckla elevernas lärande men eftersom lärandet påverkas av hela den situation eleven befinner sig i kan fokus inte endast ligga på den pedagogiska processen. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (3 kap. 3 ). Lärandet är skolans huvudprocess och för att den ska fungera tillfredställande behövs stöd från andra verksamheter inom skolan. På en skola finns flera olika stödjande processer som bidrar till en fungerande helhet. 1 Enskilda huvudmän och skolmarknadens ägarstrukturer, Skolverkets aktuella analyser 2012 Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 10(29)

11 Elevhälsan Elevhälsan är en strukturell insats som ska arbeta förebyggande för att främja elevernas lärande, utveckling och hälsa samt elevernas utveckling mot utbildningens mål. För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (2 kap. 25 ). Barn i behov av särskilt stöd Alla barn och elever ska ges rätten att utvecklas så långt möjligt utifrån sina egna förutsättningar. I detta ligger rätten till individuellt anpassad undervisning för barn och elever i behov av särskilt stöd. Dessa elever skall precis som alla elever ha en individuell utvecklings plan. Skolans åtagande begränsas till utbildningssituationen och skolarbetet. Skolans uppgift är att erbjuda en för eleven fungerande utbildningssituation. Skolrelaterade problem ska hanteras inom skolan. Skolans huvuduppdrag är kunskaps- och värdegrundsuppdraget och elevens rätt till utbildning gäller under hela skoltiden, även under behandlingssituationer eller i samhällets vård (SOU 2010:95). Rektorn har ansvar att utreda hur elevens pedagogiska behov kan tillgodoses. Om det inom ramen för undervisningen eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds (3 kap. 8 ). Syftet med utredningen inom skolan är att undanröja hinder inom skolans verksamhet och hitta insatser som säkrar att eleven är lärande och når målen i skolan oavsett eventuell funktionsnedsättning. Om en utredning enligt 8 visar att en elev behöver särskilt stöd skall ett åtgärdsprogram utarbetas. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 11(29)

12 åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn (3 kap. 9 ). Skolan är en mycket viktig del av barns vardag. En av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn och unga är att de går ut skolan och gymnasiet med fullständiga betyg. Att misslyckas i skolan har en direkt länk till beteendeproblem. Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem, oavsett socioekonomisk bakgrund. 2 I skollagen anges att elevhälsan ska bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Genom hälsofrämjande insatser för alla barn kan hela förskolans eller skolans klimat förbättras och dess möjligheter att klara av sitt kärnuppdrag öka. I anslutning till det arbetet behöver barn som riskerar att utveckla svårare psykisk ohälsa uppmärksammas. Med rätt stöd, inom ramen för en generellt god lärandemiljö, ökar möjligheter till utveckling och lärande för barn med tecken på psykisk ohälsa (Barn som utmanar 3 ). Samverkan En fungerande samverkan 4 bygger på en tydlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen, god kunskap om varandras uppdrag, en jämlik relation och tydliga rutiner. Samverkan på ledningsnivå mellan de olika aktörerna är en förutsättning för samarbete 5 på lägre nivå i organisationen. Barn behöver under sin uppväxt ofta stöd av olika karaktär och från olika huvudmän. Det kan handla om stöd i förskolan, av logoped, stöd till föräldrar, olika kontakter med barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten, elevhälsovården med mera. För att barnet ska få bra stöd krävs en god samverkan mellan de inblandade aktörerna. Samverkan kräver kunskap om sitt eget och om andras uppdrag. Många svårigheter kan undvikas om organisationen har inbyggda former för kunskaps- och erfarenhetsutbyte om varandras uppdrag och ansvar. Gemensamma utbildningsdagar över förvaltningsgränser där både politiker och tjänstemän deltar kan vara verksamma om de leder till något konkret (Barnen i fokus 6 ). 2 Bo Vinnerljung, forskare vid socialstyrelsen, professor i socialt arbete, Stockholms universitet. 3 Barn som utmanar, Barn med ADHD och andra beteendeproblem, Socialstyrelsen 4 Samverkan definieras av Socialstyrelsen som övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte. 5 Samarbete definieras av Socialstyrelsen som gemensamt bedrivet arbete både på ett organisatoriskt och mellanmänskligt plan. 6 Barnen i fokus (2012) Sveriges Kommuner och Landsting Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 12(29)

13 I Strategier för samverkan, Socialstyrelsen m.fl. (2007) beskrivs samverkan som. När någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra. Bestämmelser om skyldigheten att samverka och samarbeta finns i flera lagar vars verksamhetsområden gäller barn och ungdomar; förvaltningslagen, socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, skollagen och hälso- och sjukvårdslagen. I BUS överenskommelsen 7 understryks särskilt att huvudmännens gemensamma utgångspunkter alltid ska utgå från barnens bästa enligt Barnkonventionen och att ett barns intressen aldrig ska åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Barnets behov ska ses i ett sammanhang där den fysiska och psykiska hälsan, relationer, skolsituation, hemsituation samt fritid ömsesidigt påverkar varandra. Insatserna ska utformas utifrån en helhetsbedömning. Huvudmännen ska möjliggöra inflytande för barn/vårdnadshavare på både individ och systemnivå. I samverkan som rör barn och ungdomar är vårdnadshavare den viktigaste samarbetspartnern. När det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa är det av stor vikt att samverkan med vårdnadshavarna och barnen inleds på ett tidigt stadium. När strategier utformas för hur arbetet ska kunna utformas för en specifik målgrupp som exempelvis barn i behov av särskilda pedagogiska insatser, bör både förskola/skola och landsting medverka. En sådan samverkan gör det tydligt vem som ansvarar för vad, vilket uppdrag man har och vilken kompetens man kan bidra med. Ledningens styrning är viktig liksom tydlighet vad en yrkesgrupp ska göra och inte göra. Det skapar förutsättningar för en god samverkan. 7 BUS-överenskommelsen (2012) KSL HSN Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 13(29)

14 Definition Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar I Regionalt vårdprogram8 beskrivs vad Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är. I Sverige är det en vanlig samlingsbenämning på ett antal psykiatriska diagnoser som vanligen ställs under barndomsåren. Som sammanfattande begrepp används ibland utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan bland annat ha svårigheter med socialt samspel samt även ha koncentrations- och inlärningssvårigheter. Till de neuropsykiatriska diagnoserna brukar räknas ADHD, ADD, Autismspektrumtillstånd/Autism/ Aspergers syndrom. Barn med symtom som vi idag benämner ADHD 9 är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som utmärks av koncentrations- /uppmärksamhetssvårigheter och/eller överaktivitet/impulsivitet. I DSM-IV 10 definieras ADHD i tre undergrupper; ADHD med huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet ADHD med huvudsakligen bristand uppmärksamhet ADHD av kombinerad typ ADHD, autismspektrumtillstånd och den grupp som definieras utvecklingsstörning 11 utgör inte tillsammans någon enhetlig grupp, men har det gemensamt att symtomen är tydliga redan i barndomen och oftast finns kvar hos personen i vuxen ålder. I diagnoskriterierna för ADHD krävs att barnet har varaktiga svårigheter både hemma och i skola. 8 Ur Regionalt vårdprogram 2010, ADHD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna. 9 ADHD: förkortning för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, är ett så kallat neuropsykiatriskt funktionshinder som förekommer hos cirka fem procent av alla skolbarn. 10 Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, den diagnostiska manual som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd. 11 I DSM-IV skiljer man på lindrig utvecklingsstörning (IQ 55-70), måttlig utvecklingsstörning (IQ 35-55) och grav utvecklingsstörning (IQ <35). Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 14(29)

15 Autismspektrumtillstånd/AST 12 är en paraplyterm, som innefattar en grupp besläktade men heterogena beteendeavvikelser. Det finns stor variation i symtombild och svårighetsgrad. I diagnoskriterierna för autismspektrumtillstånd beskrivs begränsningar inom tre områden; Nedsatt förmåga till ömsesidig social interaktion, Nedsatt förmåga till ömsesidig kommunikation, Begränsade och repetitiva mönster. Vid autism i barndomen/autistiska syndrom finns avvikelser i utvecklingen inom alla tre områdena. Symtomen indelas i två grupper. Den ena gruppen består av att utvecklingssteg saknas eller kommer påtagligt mycket senare än vid normal utveckling eller utvecklingsstörning utan autism. I den andra gruppen finns beteenden som inte alls hör hemma i normal utveckling eller bara uppträder tillfälligt som stereotypa beteendemönster. Vid låg utvecklingsnivå kan det vara svårt att avgöra om personen förutom utvecklingsstörning också uppfyller kriterier för en diagnos inom autismspektrum. Neuropsykiatrisk utredning, varför? - Det är livslånga funktionshinder och inte sjukdomar som går att bota. - En utredning bör leda till att barnet får rätt behandling, stöd, pedagogik, insatser och bemötande. - Barnet kan lära sig nya strategier - Omgivningen, anhöriga, skolpersonal, klasskamrater osv. kan lära sig förstå och hjälpa - Tidig upptäckt kan förebygga negativ utveckling. Enligt psykologen Hanna Jakobsson 13 så är utredningens målsättning alltid att beskriva styrkor, svårigheter och behov hos barnet. Att ställa en diagnos är detsamma som att namnge problem. På individnivå finns det ingen anledning att leta anledning/orsaker till diagnos. Utlåtandet efter en utredning ska vara ett underlag för insatser, det ska vara begripligt och användbart. Det viktiga med utredningen är att den leder till någon typ av 12 AST: förkortning av autismspektrumtillstånd som förutom klassisk eller typisk autism innefattar ett bredare spektrum t ex Aspergers syndrom och autismliknande tillstånd. AST förekommer hos cirka 1 procent av alla skolbarn. 13 Cereb ab, Neuropsykiatri & KBT, Hannah Jakobsson, leg. psykolog Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 15(29)

16 insatser, anpassade till barnets förutsättningar. Utredningen är i första hand barnets dokument. Hur många barn har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Enligt statistik från Regionalt vårdprogram så är förekomsten av ADHD bedömd till cirka: 2-5 procent av alla barn. Räknat på att det finns ca barn i åldersgruppen 0-18 år i Stockholms län, skulle det teoretiskt finnas mellan ca: barn som vid en utredning uppfyller kriterierna. Beräknat på barn per årskull i länet ger det ett prognostiserat utredningsbehov för mellan barn årligen om alla som uppfyller kriterierna för diagnosen ADHD skulle utredas. Förekomsten av Autismspektrumtillstånd är cirka: 1 procent vilket gör totalt cirka: i hela åldersgruppen 0-18 år, medan det i en årskull gör cirka: 250 barn. En del räknar även utvecklingsstörning som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning dvs. de som har en begåvningsnivå under IQ 70. Man räknar med ca: 1 procent (lite olika i olika studier) där det blir samma siffror som för Autismspektrumtillstånd. Av de med utvecklingsstörning är ca: 0,7 procent lindrigt utvecklingsstörda (IQ50-70). Svagbegåvning Det finns även en grupp som inte räknas in bland de neuropsykiatriska funktionshindren men som ofta visar upp samma typ av svårigheter i skolan. Det är barn som finns i nedre spannet av normalbegåvning. Till svagt begåvade räknas barn med IQ De har ofta stora svårigheter med inlärning, koncentration och uppmärksamhet i skolan. Särskilt i de fall man inte identifierat deras förutsättningar och anpassat undervisningssätt och kravnivån till dessa. Enligt vårdprogrammet anger man att ca: 14 % räknas dit, det vill säga ca: barn i länet i åldrarna 0-18 år och i en årskull ca: barn. Då dessa elever ofta blir föremål för utredning så innebär det sammantaget utifrån ovanstående sammanställning att mellan barn beroende på skolornas arbetssätt skulle kunna bli föremål för utredning. Vilket också är nära det faktiska antalet förfrågningar år 2011 (4700). Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 16(29)

17 Figur 1. Normalvariationskurva över begåvning Beteckningen svagbegåvad används för barn som har avsevärda brister i förmågan till abstrakt tänkande, men som faller inom normalvariationen (IQ-intervallet 70-85). I vissa andra sammanhang används beteckningen synonymt med lätt förståndshandikapp. Cirka 15 procent av svenska skolbarn skulle få ett testresultat inom detta IQ-intervall. De har påtagliga brister i förmågan till abstrakt- och teoretiskt tänkande, men inte så stora som barnen med lindrigt förståndshandikapp (Svag begåvning normalt, men inte problemfritt, läkartidningen Nr ). Barn som får en IQ på ca 70 eller mer räknas som normalbegåvade. De ska alla undervisas inom den vanliga grundskolan utifrån föreställningen att alla barn i den normalbegåvade gruppen har samma kognitiva förutsättningar. Trots att skolan skall anpassa undervisningen utifrån elevernas individuella behov och förutsättningar, så planeras troligen undervisningen oftast utifrån den största gruppen som ligger i IQintervallet Barn och ungdomar med svagbegåvning, dvs. begåvningsnivå i normalvariationens nedre del, får problem i dagens skola. De utgör en stor grupp som i dag kommer i kläm i skolan och i samhället när krav på teoretisk begåvning betonas alltmer. De svagbegåvades svårigheter känns sällan igen och de har inga särskilda rättigheter till anpassad undervisning, utöver vad alla barn i behov av särskilt stöd har. Barn och ungdomar med svag begåvning utgör en beaktansvärd andel bland dem som remitteras för neuropsykiatrisk utredning. Det är bland annat av den anledningen som det vore önskvärt att utveckla några för länet gemensamma förhållningssätt och strategier vad gäller upptäckt, kartläggning och remittering för utredning. 14 Svag begåvning normalt, men inte problemfritt (2002) I. Adolfsson, G. Carlsson- Kendall, K, Dahlström, E. Fernell, Läkartidningen Nr Volym 99 Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 17(29)

18 Antal utredningsärenden ökar Enligt statistik från hälso- och sjukvårdsförvaltningen har antalet nya neuropsykiatriska utredningsärenden fördubblats sedan HSF har sedan 2007 följt upp vårdgivarnas produktion och väntetider när det gäller utredningar av barn med misstänkt ADHD/AST. Av sammanställningen framgår att det varit en kraftig ökning av antalet barn som aktualiserats för utredning vid barn- och ungdomspsykiatrisk (BUP) eller barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM). På länsnivå har antalet nya utredningsärenden mer än fördubblats, från cirka år 2007 till cirka år Antalet utredningar per 1000 barn i åldergruppen 0-17 år har ökat från ungefär 5,5 till 10,5 per år. Ärendena uppkommer i huvudsak via remisser från skolorna. BUP och BUMM har kommit överens om att BUMM tar mer okomplicerade ärenden och BUP tar remisser där det av remissunderlaget förefaller vara mer komplicerad problematik alternativt problematiskt på annat sätt med till exempel hemsituation och att socialtjänst är involverad. Frågor landstinget ställt utifrån den statistik de samlat in är varför antalet barn som aktualiseras för utredning ökar så mycket från år till år. En av hypoteserna är att det är ett uppdämt behov som nu betas av. Orsakad av dels för låg utredningskapacitet i landstinget tidigare, dels att ökad kunskap har bidragit till att fler barn upptäcks. Skolorna arbetar olika Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har även statistik över antal nya utredningsärenden per kommun. Där framgår att det är stora skillnader i antal ärenden mellan kommunerna, vilket kan ha många orsaker. Men det är tydligt att länets kommuner och skolor hanterar remissförfarandet på olika sätt och organiserar elevhälsoarbetet olika. Orsaken till den stora variationen i antal ärenden per kommun skulle kunna vara till exempel ojämn tillgång på elevhälsa, hur skolorna arbetar med barn som har skolsvårigheter, skolpsykologernas arbetssätt och roll varierar. De stora skillnaderna mellan kommunerna kan också vara en indikator på att lokala förhållanden kan spela roll för hur många barn som aktualiseras för utredning. Det har kommit många signaler till KSL från kommunerna och fristående skolor att landstinget ställer krav på särskilda psykologbedömningar för att ta emot remisser för vidare utredning. Efter diskussioner inom BUSSAM Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 18(29)

19 förtydligade landstinget i juni 2010 att deras enheter inte kan begära in specifika test i remissunderlaget och remissblanketten har reviderats. Den nya skollagen lyfter fram elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande inriktning i ett bredare perspektiv. Därför behövs en ny diskussion om elevhälsans roll och uppdrag. Erfarenheterna visar att samverkan med landstinget skulle underlättas om kommunerna var mer enade i hur skolan ska arbeta kring barn med neurologiska och neuropsykiatriska utvecklingsavvikelser. Enkätundersökning Enkätundersökning (KSL) Våren 2010 genomförde KSL en enkätundersökning, där fokus låg på samverkan mellan kommun och landsting och på eventuella svårigheter kring neuropsykiatriska utredningar och remissförfaranden. Enkäten var ställd till rektorer, skolläkare, skolpsykolog, kurator, skolsköterska samt specialpedagog. Enkäten besvarades av 16 kommuner (Stockholm/std, Botkyrka, Sollentuna, Österåker, Norrtälje, Lidingö, Södertälje, Sigtuna, Upplands-Bro, Haninge, Danderyd, Solna, Nacka, Vallentuna, Järfälla, Nynäshamn). Antalet svarande var 77 personer. HSF genomförde under samma tidsperiod motsvarande enkätundersökning angående neuropsykiatriska utredningar ställd till BUP och BUM mottagningarna i länet. Figur 2. Hur anser du att samverkan mellan landsting och kommun fungerar när det gäller neuropsykiatriska utredningar? Figur 3. Hur anser du att remisshanteringen fungerar? Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier 19(29)

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län

Utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län Utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län Riktlinjer för vårdgivare som bemannar remissgrupper Utgivare: Olav Bengtsson Kerstin

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Lokalt BUS-avtal för Ekerö kommun och verksamheter inom Landstinget, avseende barn och unga i behov av särskilt stöd

Lokalt BUS-avtal för Ekerö kommun och verksamheter inom Landstinget, avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Lokalt BUS-avtal för Ekerö kommun och verksamheter inom Landstinget, avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Innehåll 1. Förord... 3 2. Målgrupper... 4 3. Mål för samverkan... 4 4. Verksamheter

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan

O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan Tjänsteutlåtande 0Öst< Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2015-05-08 Dnr KS 2015/0135 O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan Sammanfattning Skolnämndens

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag Övergripande handlingsplan för barn- och elevhälsoteamet i Arjeplogs Kommun Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultatet av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Överklaganden enligt skollagen Nyheter Fler beslut än tidigare kan överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet En

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 Till stöd för ledning och personal inom förskolor, förskoleklass, skolor och fritidshem i Säffle kommun Fastställd av

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Särskilt stöd enligt nya skollagen

Särskilt stöd enligt nya skollagen Särskilt stöd enligt nya skollagen Nya skollagen (2010:800) tillämpas på utbildning från den 1 juli 2011 Utökade rättigheter för elever i behov av särskilt stöd framhålls som en av de största förändringarna

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Nya Elementars skola 2015-2016

Nya Elementars skola 2015-2016 Elevhälsoplan: Nya Elementars skola 2015-2016 Inledning Detta är Nya Elementars plan för elevhälsoarbete. Här anges rutiner, ansvar och beslutsgång. Elevhälsoplanen är ett lokalt styrdokument som alla

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning

Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Riktlinjer för samverkan vid ADHD, autismspektrumtillstånd

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter Regeringsbeslut II:7 2015-10-01 S2015/06288/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer