Stridsåtgärder och legala begränsningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stridsåtgärder och legala begränsningar"

Transkript

1 Folkbildning i Karlstad 7 juli Föredrag 1 av 2. Stridsåtgärder och legala begränsningar Disposition 1. Stridsrätten idag och det nya lagförslaget 2. Konfliktmönster och legala begränsningar Vad kan vi löntagare göra? + diskussion 1. Stridsrätten idag och det nya lagförslaget Begreppet strejkrätt en delmängd av stridsrätt/konflikträtt Vad ingår i begreppet facklig stridsåtgärd? Finns ingen legaldefinition. Diffusa gränser men tre kriterier i AD-praxis: Kollektiv åtgärd med fackligt syfte. Åtgärd = påtryckningsmedel, någorlunda effektivt. Stridsåtgärder medför ofta ekonomisk skada eller annan olägenhet. Exempel: - Strejk, total arbetsnedläggelse - Blockad, partiell stridsåtgärd t.ex. övertids, vissa arbetsmoment, vissa maskiner, nyanställningsblockad (särskilt effektivt vid facklig arbetsförmedling) - Jobba efter regelboken (obstruktion) - Maskning - Bojkott (konsument- eller producentbojkott) - Hot att kollektivt säga upp sig - Flygbladsutdelning etc. AG-sidan: Lockout m.m. Strejkbryteri lagligt i Sverige men ovanligt. Ej tillåtet upprätta spärrande strejkvaktskedja utanför arbetsplats (se 3 kap. 1 ordningslagen). Dock, AT rätt att vara neutral d.v.s. vägra utföra smittat arbete. 1

2 Var finns stridsrätten? Grundlagsfäst MR. Svenska staten förbjuden att avskaffa stridsrätten. Konstitutionell grund: - 2 kap. 14 RF (Regeringsformen): En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal. Obs! en kollektiv (inte individuell) rättighet för AT-sidan. - artikel 11 EKMR (Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter). Föreningsfrihet, innefattar förhandlingsrätt och stridsrätt (enligt två turkiska domar). - EU-rätten, stridsrätten är en grundläggande rättighet enligt Waxholm/Lavaldomen (2007) och artikel 28 i EU-stadgan. Fredsplikt = förbud mot stridsåtgärd Var? Primärt i MBL (Medbestämmandelagen). Men även i LOA (Lag om offentlig anställning), vanliga K-avtal och huvudavtal t.ex års Saltsjöbadsavtal och 1997 års Industriavtal Överträdelse av fredsplikt = olovlig stridsåtgärd Sanktionerat med skadestånd mot facket eller mot AT (om inget fack anordnat striden), både allmänt (ideellt) och ekonomiskt skadestånd. (Se 54, MBL) Obs! civilrätt och civilprocess =parterna väcker talan och processar. Primärt i AD (Arbetsdomstolen). Ej offentlig rätt/straffprocess som triggar polis, åklagare, böter, fängelse. AG kan göra fredspliktsinvändning. Då måste AT-sidan vänta med strid och rätta sig efter AD:s interimistiska beslut (snabbt och tillfälligt beslut) 2

3 De viktigaste fredspliktsreglerna 41 punkt 1-4 MBL (Kollektivavtalet som fredspliktsinstrument) Huvudregel: - fri stridsrätt i avtalslöst tillstånd - fredsplikt i avtalsbundet tillstånd, obs! fack utan avtal har kvar stridsrätt U-tag, stridsrätt trots avtalsbundenhet: - Oreglerade intressefrågor (dock vanligtvis generell fredsplikt genom k-avtal) - Sympatiåtgärder om den s.k. primärkonflikten är lovlig - Indrivningsblockad (41 tredje stycket MBL) - Politisk stridsåtgärd (dock förbud för offentligt anställda enligt 23 LOA) - Kvarlevande stridsrätt för att genomdriva k-avtal om medbestämmande (44 MBL, återigen vanligtvis generell fredsplikt genom k-avtal) Obs! nämnda regler om fredsplikt är formellt neutrala (reciproka) men gynnar i realiteten AG-sidan AT-sidan är underordnad, har störst behov av att kunna vidta stridsåtgärder. Måste erövra lite mer av produktionsvärdet eller makten i företaget för att tillvarata sina intressen. AG överordnad, ej stort behov av lockout. Kan tillvarata sina intressen genom att helt enkelt utöva den makt man redan har t.ex. öka arbetstempot utan att höja lönen eller slimma personalstyrkan för att pressa kostnaderna. AG kan dessutom stärka sin makt --- under rådande fredsplikt --- genom en rad åtgärder som hittills inte har klassats som stridsåtgärder av AD. (Oklart vad utfallet skulle bli om AT-sidan börjar stämma AG för olovlig stridsåtgärd.) Exempel: - Omorganiseringar - Omplaceringar - Hyvling - Ersätta anställda med bemanningspersonal - Lägga ut arbete på underleverantör/entreprenör - Uppsägning/avsked + tvångsutköp enligt 39 LAS - Flytta produktion 3

4 Det nya lagförslaget Sv Näringsliv kampanj sedan åtminstone år 2005: - Total fredsplikt inom alla k-avtalsområden, primärt för att bekämpa fristående fack som SAC och Hamnarbetarförbundet men sannolikt också för att nyttja avtalsshopping och gula fack - Täppa till sista utrymmet för strid i rättstvister - Proportionalitetsregel - Begränsa sympatiåtgärder - Begränsa politiska stridsåtgärder I maj 2017, S-regeringen hörsammar krav nr 1 och 2. Men statliga utredningen (SOU 2018:40) skrinläggs p.g.a. överenskommelsen mellan LO, TCO, Saco och Svenskt näringsliv 5 juni Huvudorganisationernas förslag om tillägg i MBL: 41 d En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal för arbetet ifråga 1. om åtgärden inte har till ändamål att uppnå ett kollektivavtal som medför fredsplikt mellan arbetsgivaren och den organisation som vidtagit stridsåtgärden 2. om arbetstagarorganisationen inte har förhandlat med arbetsgivaren om de krav som organisationen ställer 3. om arbetstagarorganisationen, som villkor för att upphöra med stridsåtgärden, uppställer andra krav än de som varit föremål för förhandling 4. om kraven avser vilken rättslig verkan ett kollektivavtal mellan parterna kommer att få. Beträffande förhandlingar enligt första stycket ska 10 i denna lag äga motsvarande tillämpning. Skyldigheten att förhandla enligt första stycket gäller dock inte om det har förelegat hinder mot förhandlingen som inte har berott på arbetstagarorganisationen. Bestämmelserna i denna paragraf ska inte tillämpas i de fall som avses i 41 första stycket punkt 4 eller 41 tredje stycket. 41 e Arbetsgivare och arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd som har till ändamål att utöva påtryckning i pågående individuella tvister rörande innebörden eller tillämpningen av lag eller avtal. 44 Denna bestämmelse är inte tillämplig i de situationer som avses i 41 d 4

5 Konsekvenser, obs! en pågående analys (se vidare lästips längst ned) Källor för tolkning, utöver förslaget till lagtext: parternas korta lagkommentar, deras uttalanden vid presskonferensen, eventuellt kan SOU 2018:40 ge ledtrådar (trots skrinläggning) eller överföras till en ny proposition. 41 e Förbud mot strid i rättstvist (även i avtalslöst tillstånd) Problem? Blir t.e.x. olovligt att strida för uppsagd/avskedad kollega. Viktigt att kunna strida. Ty LAS (Lagen om anställningsskydd) fungerar inte mot militanta AG p.g.a. paragrafen om tvångsutköp (39 LAS). Fler problem? Hamnarbetarförbundet har reflekterat: blir strid i blandade intresse/rättstvister förbjudna även om tvisten är övervägande intressetvist? 41 d Hela paragrafen skyddar AG som är bunden av k-avtal Punkt 1 Förbud mot strid som ej syftar till k-avtal Problem? Drabbar direkt SAC, Hamnarbetarförbundet och andra fristående fack som ofta tar strid för bättre villkor utan att kräva k-avtal. Alla sådana strider blir olovliga. Syndikalister har t.ex. stridit för bättre arbetsmiljö, lägre arbetstempo och nyanställningar. Viktigt för SAC att kunna strida mot gult beteende från vissa förbund i LO, TCO och Saco. Viktigt för hela den berörda personalstyrkan. Exempel: Syndikalister kontra LO-facket Skogs- och Trä på företaget Eco Glocal i Umeå. Stoppade generell lönesänkning genom maskning, krävde ut ersättning i förhandling. Viktigt för fristående Brandmännens riksförbund kontra Kommunal. AG-sidan har bytt k-avtal till Kommunals billigare avtal. Sämre löner för deltidsbrandmän. (Fler fristående fack: Ambulansförbundet, Bussarbetarnas riksorganisation, Svensk pilotförening, Svensk lokförarförening. På G Barnmorskeförbundet.) Fler problem? Indirekt problem för LO-facken etc. Ett angrepp på fristående fack försvagar även LO-fackens förhandlingsposition. T.ex. en stridbar SACsektion på arbetsplatsen ger LO och AG starka incitament att producera bra överenskommelser. På samma vis med Hamnarbetarförbundet i relation till LO- Transport och AG. 5

6 Risker? Kurt Junesjö, Mats Glavå och Anders Kjellberg befarar: AG får bättre möjligheter till avtalsshopping. Om Figeholms-målet (2015 nr 110) blir obsolet. I målet hade AG bytt från LO-Pappers k-avtal till Metalls billigare. Men AD ansåg att Pappers fick strida för sitt avtal nr 2, för att man ej försökte undantränga Metalls avtal nr 1. Varför kan nya lagförslaget göra Figeholms-målet obsolet? Junesjö m.fl. är något svävande. Ett scenario: strid för avtal nr 2 blir olovligt, rätt och slätt. Annat scenario: strid för avtal nr 2 är fortfarande lovligt men enbart avtal nr 1 blir tillämpligt (beträffande löner och anställningsvillkor). Fler risker? Om nya gula fack uppstår, kanske särskilt i nya företag och branscher. Likt SD:s Löntagarna. Ännu värre avtalshopping. Risk för alla fack? Kurt Junesjö och Hamnarbetarförbundet befarar: proportionalitetsregel smygs in. Att strid för k-avtal inte är tillräckligt för att striden ska anses lovlig. Blir dessutom nödvändigt att avtalskraven är rimliga. Om AD finner dem orimliga eller ovidkommande, blir striden olovlig. Fackets vilja till k-avtal bedöms icke trovärdig. Punkt 2 Förbud mot strid för krav som ej förhandlats i förväg. Punkt 3 Förbud mot strid som villkoras av andra krav än de förhandlade. Problem? Hamnarbetarförbundet har påpekat: blir olovligt kräva att kollegor återanställs som har avskedats under pågående strid. Detta förbud, tillsammans med förbudet mot strid i rättstvist, gör det svårare att rädda jobben. Punkt 4 Förbud mot strid för att ett k-avtal ska tillämpas på ett visst sätt. Berör rättstvist om k-avtal. Jämför förslaget 41 e (individuella rättstvister) Problem? Hamnarbetarbetarförbundet påpekar: blir svårare säkra att AG efterlever k-avtalet. Sista stycket i 41 d Bekräftar att två gamla regler i 41 MBL fortsätter gälla. Indrivningsblockader fortfarande lovliga trots k-avtal. Sympatiåtgärder fortfarande lovliga, trots k-avtal, om primärkonflikten är lovlig. 6

7 44 Ett tillägg i gammal paragraf. Kvarlevande stridsrätt gäller ej om facket krockar med fredsplikten i den nya 41 d MBL. Summan av alla nya förbud Problem för alla fack. Nya möjligheter för AG att göra fredspliktsinvändningar, fördröja strid och belasta facket med rättsprocesser och -kostnader Sluttande plan i AD? Mycket kring lagförslaget är oklart. Men AD:s tradition är att utvidga fredsplikten d.v.s. utöver lagens ordalydelse. Exempel, kvardröjande fredsplikt för utträdande medlem i fack med k-avtal (fredsplikt gäller f.d. medlemmen så länge avtalet gäller). Sedermera kodifierat i 26 tredje stycket MBL. Sluttande plan i riksdagen och på arbetsmarknaden? Sv Näringsliv kräver fler begränsningar av stridsrätten som politikerna genomför. Facken försvagas, k-avtalens innehåll försämras etc. 7

8 2. Konfliktmönster och legala begränsningar Första kända strejken i Sverige ägde rum redan år Men strejker hör framförallt samman med industrikapitalismen och senare tjänstekapitalismen. Forskning om Sverige, skralt (men se lästips längst ned) Strejkvågor följer 50-åriga cykler, internationellt mönster Toppar kring: > Fackliga pionjärstrejker och utomfackliga strejker > Sverige ett av de mest konfliktdrabbade länderna i Europa > Vild strejkvåg, i Sverige till Hamn, Gruv, Skog, Städerskor, Sömmerskor m.fl. (1991 -> Stiltje, dock handfull stridbara förbund, enstaka vilda strejker) > En ny strejkvåg? Andra metoder? Stridsrätten historiska milstolpar Med få undantag alltmer begränsningar över tid 1864 års Näringsfrihetsförordning, strejkfrihetens genombrott (privat sektor) 1928 KAL (Kollektivavtalslagen). Lag om AD (Arbetsdomstolen). Fredsplikt knyts till k-avtal (överförs sedermera till MBL) Saltsjöbadsavtalet, föregicks av statlig fredspliktsutredning (SOU 1935:65-66), följdes av LO-kongressen Stridsrätt för kommunal- och statsanställda 1976 MBL. Nytt krav på beslut om strid i behörig ordning d.v.s. vanligtvis i förbundstoppen (41 första stycket MBL). Reaktion på bl.a. Skogsstrejken Nytt förbud mot fack att anordna, stödja, medverka i olovlig stridsåtgärd (42 första stycket). SAP-LO positiva. Udden mot SAC och reaktion på bl.a. Gruvstrejken (S)-förslag om totalt strejkförbud och lönestopp. Föll. 8

9 1992 Höjt skadestånd för AT vid olovlig strid. Ca 2000 kr i 1992 års penningvärde Industriavtalet + efterföljare i andra sektorer, medlare kan stoppa stridsåtgärder m.m Nytt statligt Medlingsinstitut, rätt uppskjuta stridsåtgärder och motverka lönekrav som är högre än industrins märke. Ett slags proportionalitetsregel. En historisk läxa: - Britannia-domen (AD 1989 nr 20), AD tolkade 42 första stycket MBL som generellt förbud mot undanträngande av k-avtal. Drabbade LO-förbundets stridsåtgärd i målet - Lex Britannia, tillägg i MBL medger undanträngande av utländskt k-avtal - Waxholm/Lavaldomen (2007), EU-domstolen angriper Lex Britannia som nationellt diskriminerande. (Lavaldomen fastslår också att strid mot gränsöverskridande tjänsteleverantör endast får avse minimilönerna i k- avtalen. Ett slags proportionalitetsregel.) MBL var inget kirurgiskt ingrepp! Dock: än så länge innebär Figeholms-målet att stridsåtgärd för k-avtal mot AG som redan har k-avtal är tillåten OM facket inte uttryckligen kräver att avtal nr 2 ska gälla generellt (d.v.s. även för medlemmar i facket med avtal nr 1). Samt: än så länge har alla fack fri stridsrätt så länge de ej är k-avtalsbundna. 9

10 3. Vad kan vi löntagare göra? + diskussion Våra strategier Stoppa lagförslaget: 1) Protester på gatorna, media 2) Lobby mot politiker och fackförbundstoppar 3) Strid på arbetsplatserna. Exempel: politisk strejk räddade a-kassan i Spanien, men i Sverige 2006 stod SAC ensamt. Om lagen antas: 4) Stämma Sverige som stat i Europadomstolen, enligt artikel 11 EKMR. Fristående fack drar på sig en fredspliktsinvändning och driver pilotfall. Om MBL kolliderar med artikel 11 ska MBL ej tillämpas i den delen. Utveckla fackliga strategier för en olovlig tillvaro : 5) Kringgå, trotsa det nya strejkförbudet (lära av vilda strejkvågen) 6) Budgetera för skadestånd (som t.ex. finländska transportfacket) 7) Undfly stämningar och skadestånd (upplösa fackklubb, bilda ny) 8) Sprida ett kreativt lovligt motstånd (se mitt föredrag nr 2) Långsiktigt: 9) Återuppbygga den svenska fackföreningsrörelsen på våra egna arbetsplatser. I SAC bygger vi sektioner för alla yrken utom cheferna. 10) Främja organiseringen t.ex. genom att omvandla våra Nätverk till försvar av strejkrätten till tvärfackliga forum. Ett permanent forum på varje ort, för utbyte av erfarenheter. För alla på golvet, inte bara fackliga förtroendevalda. Historisk föregångare: Fackliga Samorganisationer (FSO) eller Fackliga Centralorganisationer (FCO). Synonymer, i båda fallen lokalt/regionalt och branschöverskridande. Idé om bred klassolidaritet. Glädje och stolthet på vägen! flytta fram positionerna mot AG-sidan och deras politiska vapendragare! 10

11 LÄSTIPS Aktuellt om stridsrätten på internet: Junesjö, Kurt: Glavå, Mats: Glavå, Mats: Ahlberg, Kerstin m.fl.: Kjellberg, Anders: Hamnarbetarförbundets analys (kommer snart) SAC:s analys (kommer snart) Grundböcker, arbetsrätt: Sigeman/Sjödin: Arbetsrätten En översikt Göransson mfl: Arbetslagstiftning Om strejker m.m. i Sverige Korpi, Walter (1970). Varför strejkar arbetarna? En sociologisk betraktelse över konflikter, makt och rätt på arbetsmarknaden. Stockholm: Tiden. Thörnqvist, Christer (1994). Arbetarna lämnar fabriken: strejkrörelser i Sverige under efterkrigstiden, deras bakgrund, förlopp och följder. Ak. avh. Göteborg: Univ. Thörnqvist, Christer (2018): Lindberg Henrik (2006). Konflikt, konkurrens och korporativa karteller Nya konfliktmönster och konfliktdimensioner på svensk arbetsmarknad Stockholm: Ratio. Fransson, Susanne (2009). Kvinnors strejker en väg till rättvisa och jämställda löner? i Egerö, Anne-Marie (2009). Nio perspektiv på jämställdhet. Stockholm: Medlingsinstitutet. + Årliga rapporter från statliga Medlingsinstitutet, gratis på internet. 11

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40 YTTRANDE Vårt ärendenr: 2019-01-25 Ert dnr: A2018/01812/AR M Arbetsrättssektionen Anna Svanestrand Arbetsmarknadsdepartementet Gunilla Qvarsebo 103 33 STOCKHOLM Fredsplikt på arbetsplatser där det finns

Läs mer

Denna bestämmelse är inte tillämpning i de situationer som avses i 41 d

Denna bestämmelse är inte tillämpning i de situationer som avses i 41 d 1 20180531/EO 41 d En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal för arbetet ifråga 1. om åtgärden inte har till ändamål att

Läs mer

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister PM Rotel VI (Dnr KS 2018/1523) Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet Remisstid den 31 januari 2019 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/ Saknr 124

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/ Saknr 124 ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/2018 2018-02-04 Saknr 124 A2018/01812/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Kommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Kommittédirektiv Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden Dir. 2017:70 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga vissa ändringar

Läs mer

SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET. Rapport: Konsekvenser av huvudorganisationernas gemensamma lagförslag om inskränkningar i strejkrätten SAMMANFATTNING

SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET. Rapport: Konsekvenser av huvudorganisationernas gemensamma lagförslag om inskränkningar i strejkrätten SAMMANFATTNING SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET Rapport: Konsekvenser av huvudorganisationernas gemensamma lagförslag om inskränkningar i strejkrätten SAMMANFATTNING 1 Rätten och möjligheten att strejka är det främsta medel

Läs mer

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister. Ds 2018:40

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister. Ds 2018:40 Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40 Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40 SOU och Ds kan köpas från

Läs mer

Vad innebär förslagen om inskränkt strejkrätt? En kritisk granskning.

Vad innebär förslagen om inskränkt strejkrätt? En kritisk granskning. Vad innebär förslagen om inskränkt strejkrätt? En kritisk granskning. Förord av Nätverket Försvara Strejkrätten Sedan regeringen i maj 2017 tillsatte en utredning om begränsad konflikträtt har diskussionens

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Arbetsrätt IV. Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen

Arbetsrätt IV. Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen Arbetsrätt IV Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen 1 Vad utmärker den svenska modellen? - - - 2 3 Organisationsgraden 4 Men.. En av tre nobbar LO-facken Rekordmånga flyr facket Bara var tredje

Läs mer

Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister. Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet)

Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister. Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremiss Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 mars 2019 Ylva Johansson Catharina

Läs mer

Lönebildning och medling

Lönebildning och medling Lönebildning och medling Per Ewaldsson Disposition Lönebildningen i Sverige s roll Medling: regler och praktik Konflikter med kollektivavtalsbundna arbetsgivare (regeringsuppdrag) Lönebildningen i Sverige

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister

Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Arbetsmarknadsutskottets betänkande Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat ett företag om stridsåtgärd. Något kollektivavtal föreligger inte mellan organisationen och det berörda

Läs mer

Skadestånd vid olovliga stridsåtgärder

Skadestånd vid olovliga stridsåtgärder Skadestånd vid olovliga stridsåtgärder PA-programmet Arbetsrätt B Avdelningen för juridik Arbetsrätt B (RVGB21) Termin: HT 15 Uppsatsgrupp: 19 Handledare: Gunvor Axelsson Författarnamn/kontaktuppgifter:

Läs mer

5/5/2015. Arbetsrätt IV. Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen. Vad utmärker den svenska modellen? - - -

5/5/2015. Arbetsrätt IV. Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen. Vad utmärker den svenska modellen? - - - Arbetsrätt IV Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen 1 Vad utmärker den svenska modellen? - - - 2 3 1 Organisationsgraden 4 Men.. En av tre nobbar LO-facken Rekordmånga flyr facket Bara var tredje

Läs mer

Fackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8)

Fackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8) Lagen om medbestämmande i arbetslivet - MBL Arbetshäfte Fackligt inflytande i arbetet 1(8) MBL LAG OM MEDBESTÄMMANDE I ARBETSLIVET... 3 KOMMENTARER TILL NÅGRA PARAGRAFER... 3 Inledande bestämmelser...

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till bevakning av kollektivavtal. Dir. 2004:98. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2004.

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till bevakning av kollektivavtal. Dir. 2004:98. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2004. Kommittédirektiv Bättre möjligheter till bevakning av kollektivavtal Dir. 2004:98 Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2004. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att lämna

Läs mer

Föreningsrätt och förhandlingsrätt.

Föreningsrätt och förhandlingsrätt. Föreningsrätt och förhandlingsrätt ida.hellberg@jur.lu.se Upplägg Föreningsrätt Innebörd Personkrets Föreningsrättskränkning Förhandlingsrätt Innebörd EU-rättens regleringar angående förhandlingsrätt Olika

Läs mer

MIKAEL HANSSON HANDELSHÖGSKOLAN JURIDISKA INSTITUTIONEN. Streikerett eller fredsplikt hos arbeidsgiver med tariffavtale om havnkonflikten i Göteborg

MIKAEL HANSSON HANDELSHÖGSKOLAN JURIDISKA INSTITUTIONEN. Streikerett eller fredsplikt hos arbeidsgiver med tariffavtale om havnkonflikten i Göteborg Streikerett eller fredsplikt hos arbeidsgiver med tariffavtale om havnkonflikten i Göteborg 1 APM Terminals, Göteborg Sveriges hamnar Transport APM Transport avd 3 Hamnarbetarförbundet Hamn4an 2 Andra

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Den svenska modellen och Medlingsinstitutet

Den svenska modellen och Medlingsinstitutet Den svenska modellen och Medlingsinstitutet Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att arbetsmarknadens parter har det huvudsakliga ansvaret för att reglera löner och andra anställningsvillkor. Detta

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

UPPGIFT 1 Svarsförslag

UPPGIFT 1 Svarsförslag Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga

Läs mer

Remissyttrande: Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister (Ds 2018:40)

Remissyttrande: Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister (Ds 2018:40) Remissyttrande: Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister (Ds 2018:40) Nyström, Birgitta 2019 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation

Läs mer

Sveriges Arbetares Centralorganisation

Sveriges Arbetares Centralorganisation 2019-01-31 Till: Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Sveriges Arbetares Centralorganisation Yttrande över Ds 2018:40 Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister

Läs mer

Facklig ordlista och förkortningar

Facklig ordlista och förkortningar Facklig ordlista och förkortningar AEA Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 700 000 medlemmar. AHT Se Akademikerförbunden. Ajournera Ta paus i en förhandling/möte. En ajournering

Läs mer

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning 1. Arbetsmarknadens parter Såväl arbetstagare som arbetsgivare

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2...

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2... GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, februari 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: Februari 2012 Så var det nytt år och vi på Gärde Wesslau ser fram emot nya utmaningar

Läs mer

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Hemställan APM-Terminals Gothenburg AB Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Vi, av Medlingsinstitutet utsedda medlare, i konflikten mellan Hamnarbetarförbundets avdelning 4(Hamn 4an) och APM-Terminals

Läs mer

Tillsammans. om facklig samverkan och lagändringarna av strejkrätten

Tillsammans. om facklig samverkan och lagändringarna av strejkrätten Tillsammans om facklig samverkan och lagändringarna av strejkrätten Landsorganisationen i Sverige 2019 Författare: Claes-Mikael Jonsson Illustration: Eugene Sundelius von Rosen Grafisk form: LO Produktion

Läs mer

Frågesport Steg 6- Facit

Frågesport Steg 6- Facit Datum 16 november 2016 Frågesport Steg 6- Facit 1. Fråga: Vilka två lagar styr rätten till ledighet för facklig utbildning? Svar: Studieledighetslagen styr rätten till facklig utbildning för medlemmar,

Läs mer

En fullmatad rapport

En fullmatad rapport En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal.

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Ange diarienummer A2018/01812/ARM och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet.

Ange diarienummer A2018/01812/ARM och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet. Från: Gunilla Qvarsebo Skickat: den 1 november 2018 13:11 Till: 'kansliet@arbetsdomstolen.se'; svar@arbetsgivaralliansen.se; info@kfo.se; registrator@arbetsgivarverket.se;

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

1977178:1351. Motion. a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst

1977178:1351. Motion. a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst 15 Motion 1977178:1351 a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst Statens avtalsverk-sav-äger enligt instruktion för ämbetsverket SFS 1965:642

Läs mer

Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017

Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Allmänt om förhandlingar Ha rätt attityd Respektera motparten, dess företrädare och de intressen de företräder Uppträd korrekt och proffsigt Håll dig till

Läs mer

EU och den svenska kollektivavtalsmodellen

EU och den svenska kollektivavtalsmodellen EU och den svenska kollektivavtalsmodellen LO/TCO/Saco:s Brysselkontor 2015 Grafisk form: LO Tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2015 15.01 1 000 Innehåll EU och den svenska kollektivavtalsmodellen

Läs mer

Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007

Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007 Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 2 Synen på lönesättning och löneskillnader Rapport Facklig aktivitet

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar.

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar. Facklig ordlista och förkortningsförklaring AEA AHT Ajournera Akademikeralliansen Akademikerförening Arbetsbrist Avtalsperiod Avtalslöst tillstånd Avtalsturlista Bifalla Bordläggning Centrala avtal Dispositiv

Läs mer

En liten historia om: Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse

En liten historia om: Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse En liten historia om: Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse Kopia på artikel i Aftonbladet den 25/2 1998 Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse Arbete är den vara du säljer på en

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad

stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad FEBRUARI 09 Varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad 0 08 Varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad utkommer årligen. Denna upplaga avser varsel om stridsåtgärder åren 0 08. Läs mer på www.svensktnaringsliv.se/fragor/konfliktregler

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har, i syfte att få till stånd ett kollektivavtal, varslat om stridsåtgärder mot ett av staten helägt bolag. Med

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Advokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras.

Advokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras. R-2009/0016 Stockholm den 23 mars 2009 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2008/3541/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 december 2008 beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Förslag

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR IF Metalls arbete för medlemmar i bemanningsbranschen

RIKTLINJER FÖR IF Metalls arbete för medlemmar i bemanningsbranschen RIKTLINJER FÖR IF Metalls arbete för medlemmar i bemanningsbranschen Inhyrd från bemanningsföretag? Välkommen till IF Metall Detta är en del av IF Metalls material till anställda och förtroendevalda som

Läs mer

Avtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012

Avtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012 Avtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012 Till: Medlemsföretagen 1.1 Ingress I skrivande stund finslipar arbetsmarknadens parter som bäst de krav som ska föras fram i höstens kollektivavtalsförhandlingar.

Läs mer

SAMSAM 1a1 05 Arbete.notebook November 17, 2015. arbete och pengar. Varför arbetar vi?

SAMSAM 1a1 05 Arbete.notebook November 17, 2015. arbete och pengar. Varför arbetar vi? arbete och pengar Varför arbetar vi? Har det alltid sett ut såhär? Historiskt Ganska lite arbete i maklig takt lösa mat för de flesta. Jordbrukssamhället Mer arbetsintensivt Finns "fri" tid. SAMSAM 1a1

Läs mer

REMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83)

REMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) 2016-02-04 Rnr 103.15 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) Sammanfattning Saco anser att Utstationeringskommitténs förslag företrädesvis

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. '

UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. ' UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. ' Arbetsrättsreformen har av statsministern karaktäriserats som den viktigaste reformen sedan den allmänna rösträtten genomfördes. Vi anser en sådan bedömning

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den första rapporten. Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den första rapporten. Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Kort om: kort om Rapport 1 av 7 007 1 RappoRt 1 av 7 007 En sammanfattning av den första rapporten Oavsett facklig Diagram.1 Vilka anses vara de viktigaste fackliga områdena? LO-medlemmar tillhörighet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare; SFS 2017:320 Utkom från trycket den 9 maj 2017 utfärdad den 27 april 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83). R-2015/2102 Stockholm den 1 februari 2016 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/02501/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget

Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget ARBETSDOMSTOLEN Mål nr A 268/04 2005-09-15 Aktbil. 133 Europeiska gemenskapernas domstol L - 2925 LUXEMBURG Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget Bakgrund 1. 1. Laval un Partneri

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:61 Diarienr: 2001/1089 P-cirknr: :23. Datum:

Cirkulärnr: 2001:61 Diarienr: 2001/1089 P-cirknr: :23. Datum: Cirkulärnr: 2001:61 Diarienr: 2001/1089 P-cirknr: 2001-2:23 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: AB, AD Förhandlingssektionen Datum: 2001-05-29 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Personalfrågor Arbetsdomstolens

Läs mer

Arbetsrätten med en borgerlig regering

Arbetsrätten med en borgerlig regering 1 Sammanfattning Arbetsrätten med en borgerlig regering En moderatledd regering skulle för de anställda innebära stora försämringar av de arbetsrättsliga reglerna. Det visar denna genomgång av de förslag

Läs mer

Arbetsrätten. med en borgerlig regering. en rapport från LO-TCO Rättsskydd

Arbetsrätten. med en borgerlig regering. en rapport från LO-TCO Rättsskydd Arbetsrätten med en borgerlig regering en rapport från LO-TCO Rättsskydd landsorganisationen i sverige 2006 original: etc tryck:modintryckoffset, stockholm isbn 91-566-2279-1 0606 10 000 Förord Vad händer

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:135 Diarienr: 1998:2119 P-cirknr: :48 Nyckelord: Datum:

Cirkulärnr: 1998:135 Diarienr: 1998:2119 P-cirknr: :48 Nyckelord: Datum: Cirkulärnr: 1998:135 Diarienr: 1998:2119 P-cirknr: 1998-2:48 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: AD Datum: 1998-09-03 Mottagare: Rubrik: Förhandlingssektionen Kommunstyrelsen Personalfrågor Arbetsdomstolens

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 110/05 Mål nr A 229/05

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 110/05 Mål nr A 229/05 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 110/05 Mål nr A 229/05 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat en arbetsgivarorganisation och fyra av dess medlemsföretag om stridsåtgärd. Något kollektivavtalsförhållande

Läs mer

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Vägen till ett bättre arbetliv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Sverige i världen då och nu En återblick i den svenska historien Industrialisering och tillväxt men minskar fattigdomen?

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet

Läs mer

Q & A om konflikt inom bransch Telekom

Q & A om konflikt inom bransch Telekom Q & A om konflikt inom bransch Telekom För att underlätta ert arbete med anledning av att SEKO den 9 maj har varslat IT&Telekomföretagen om konfliktåtgärder. Varslet gäller kollektivavtal Telekom med SEKO

Läs mer

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta.

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta. Om konflikten inträffar 2016 Allt en måleriföretagare behöver veta. Moderna avtal! 3 Moderna avtal! Kollektivavtalet är det dokument som reglerar det formella förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009

Läs mer

Ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete (delbetänkande, SOU 2018:66)

Ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete (delbetänkande, SOU 2018:66) ENHET Enheten för Ekonomisk politik HANDLÄGGARE Thomas Carlén DATUM 2018-10-22 ERT DATUM Ert datum DIARIENUMMER 20180251 ER REFERENS Er referens 2018-08-29 Fi2018/02864/S1 Ett mer konkurrenskraftigt system

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 Arbetsrättsgruppen inom Gärde Wesslau Advokatbyrå presenterar härmed årets

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juli, 2011 Då var sommaren åter här och några veckors ledighet väntar de flesta

Läs mer

Vad gäller vid kränkning av skyddsombud? JOBBET OCH LAGARNA

Vad gäller vid kränkning av skyddsombud? JOBBET OCH LAGARNA Vad gäller vid kränkning av skyddsombud? JOBBET OCH LAGARNA Innehåll Vad gäller vid kränkning av skyddsombud? 3 Tvist 3 Skydd av skyddsombudet. 6 kap. 10 arbetsmiljölagen 4 Skydd av skyddskommittéledamot.

Läs mer

ARBETSGIVARNYTT Kontakta Medlemsservice: eller

ARBETSGIVARNYTT Kontakta Medlemsservice: eller ARBETSGIVARNYTT Kontakta Medlemsservice: radgivning@li.se eller 08-762 65 50 MAJ 2018 - Nr 2 Välkommen på våra kurser i höst! Under hösten håller vi kurser på följande orter och dagar: 13 september Kurs:

Läs mer

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? Därför politik Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? För att din chef gör det. Arbetsgivarna har ett tätt samarbete med de borgerliga partierna för att få lagar och beslut som gynnar dem. Av samma

Läs mer

4/23/2014. Föreläsning 1. Föreläsning 2. Diskrimineringslagen. Kollektivavtal ( Den svenska modellen LAS. Kollektivavtal

4/23/2014. Föreläsning 1. Föreläsning 2. Diskrimineringslagen. Kollektivavtal ( Den svenska modellen LAS. Kollektivavtal Föreläsning 1 Ingående Innehåll Upphörande Diskrimineringslagen t Kollektivavtal ( Den svenska modellen Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande t LAS Kollektivavtal [Arbetsrätten är] das einheitliche

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

Sammanfattning. Göteborg Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö

Sammanfattning. Göteborg Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö Göteborg 2018-01-10 Till: Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö YTTRANDE FRÅN SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET Ds 2018:40 Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal

Läs mer

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) 1 of 5 21/09/2010 14:30 SFS 1987:1262 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1987-12-17 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:857 Arbetsrättslig

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

FÖRHANDLINGAR DEL II. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 15 maj 2012

FÖRHANDLINGAR DEL II. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 15 maj 2012 FÖRHANDLINGAR DEL II Gunvor Axelsson Karlstad universitet 15 maj 2012 FÖRHANDLINGSRÄTTENS OMFATTNING Förhandlingsrätten omfattar frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och medlem i arbetstagarorganisation.

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Cikulär 3 april 2016, bilaga 1 Bilaga J till Livsmedelsavtalet Lönerevision - förhandling om nya löner 1. Lönepott Lokala förhandlingar ska upptas om fördelning av en lönepott om 294 öre per timme och

Läs mer

UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Klicka här Välkommen! för att ändra format Företaget och facket på Program Presentation Inledning Medbestämmandelagen (MBL) Facklig förtroendeman (FML) på Den svenska modellen på Förhandlingsmotparter

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro Dokument Sida YTTRANDE 1 (9) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/ingemar Hamskär 2013-01-15 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM UPPSÄGNINGSTVISTER

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

DET FACKLIGA SVEKET. NÄTVERKET FÖRSVARA STREJKRÄTTEN Stockholm ANALYS AV REGERINGENS ANTISTREJKLAG

DET FACKLIGA SVEKET. NÄTVERKET FÖRSVARA STREJKRÄTTEN Stockholm ANALYS AV REGERINGENS ANTISTREJKLAG forsvarastrejkratten.wordpress.com facebook.com/forsvarastrejkratten.sthlm DET FACKLIGA SVEKET ANALYS AV REGERINGENS ANTISTREJKLAG Text: Kurt Junesjö NÄTVERKET FÖRSVARA STREJKRÄTTEN Stockholm INNEHÅLL

Läs mer

Cirkulärnr: 16:37 Diarienr: 16/03618 P-cirknr: 16-2:20 Nyckelord:

Cirkulärnr: 16:37 Diarienr: 16/03618 P-cirknr: 16-2:20 Nyckelord: Cirkulärnr: 16:37 Diarienr: 16/03618 P-cirknr: 16-2:20 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetsdomstolen, AD, arbetsrätt, arbetstid, kollektivavtal, rast, måltidsuppehåll Arbetsrättssektionen

Läs mer