5/5/2015. Arbetsrätt IV. Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen. Vad utmärker den svenska modellen? - - -

Transkript

1 Arbetsrätt IV Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen 1 Vad utmärker den svenska modellen?

2 Organisationsgraden 4 Men.. En av tre nobbar LO-facken Rekordmånga flyr facket Bara var tredje anställd i restaurangoch hotellbranschen är medlem i facket Inhyrda sällan med i facket 5 Facklig organisationsgrad

3 Organisationsgrad över tid 7 Organisationsgraden Arbetstagarorganiseringen sjunker sedan 90-talets mitt - bland annat bland yngre Nu cirka 70 % Utvecklingen olika hos LO, TCO och Saco Fortfarande mkt högt internationellt sett 8 Arbetsgivarnas organisering 9 3

4 10 Sammanlagda effekten Andelen arbetare dvs LO-relaterade arbetstagare som är organiserade minskar Andelen tjänstemän (TCO och SACO) som är organiserade ökar Antalet företag som är anslutna till Svensk Näringsliv ökat men nu stabiliserats Offentliga arbetsgivare fortsatt organiserade Konsekvens Kollektivavtalens täckningsgrad fortsatt kring 90 % 11 Dagens frågeställningar 1. På vilket sätt gynnas den svenska modellen av föreningsrätten? 2. Har den kollektiva förhandlingsrättens konstruktion någon betydelse i sammanhanget? 3. Vilken roll spelar rätten att vidta stridsåtgärder för den svenska modellen? 4. Men utmaningarna då? 12 4

5 Föreningsfriheten Historik December- lag RF MBL EKMR kompromiss om Föreningsfrihet och förhandlingsrätt 15 5

6 Föreningsrätten - en förutsättning för den svenska modellen Regeringsformen, kap 2:1 5p Föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften Europakonventionen, art 11 var och en har rätt till föreningsfrihet inbegripet rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen ett skydd för både den positiva och den negativa föreningsfriheten MBL, 7-9 arbetstagares och arbetsgivares rätt att tillhöra en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation 16 7 MBL Med föreningsrätt avses rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra arbetsgivarorganisation eller arbetstagarorganisation medlemskapet att utnyttja medlemskapet och utkräva kollektivavtalsvillkor, stöd vid tvist att verka för organisationen eller för att sådan bildas företräda medlemmarna + förtroendemannalagen (1974:358) 17 Vad utmärker sådana organisationer? 6 MBL ATO - sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar skall tillvarata arbetstagarnas intressen i förhållande till arbetsgivaren AGO - motsvarande sammanslutning på arbetsgivarsidan Lokal ATO - part i lokal förhandling Central ATO förbund eller därmed jämförlig sammanslutning av arbetstagare 18 6

7 Ska vi leka? Vad då? Arbetstagarorganisation Hur då? 19 8 MBL Föreningsrätten ska lämnas okränkt! Kränkning är a) åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denna utnyttjat sin föreningsfrihet eller b) åtgärd (påtryckningseffekt, skada behöver ej ha uppkommit) mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att inte utnyttja sin föreningsrätt 20 Åtgärden Konkret och avgränsad Uppsägning Utebliven befordran Utebliven förmån Omplacering och förflyttning till sämre arbetsförhållanden Uppgifter i arbetsbetyg Hot om sanktioner och löften om förmåner 21 7

8 Middagen för de oorganiserade En facklig organisation (IF Metall) brukar ordna fester för sina medlemmar på en arbetsplats. En oorganiserad arbetstagare tog initiativ till en fest som arbetsgivaren betalade. Enbart anställda som inte var medlemmar i fackförbundet IF Metall inbjöds. Utgör den uteblivna middagen en åtgärd? AD 2013 nr 5 22 Syftet Reaktion Till Skada för att skada, eller Prevention ej krav på skada För att försvåra/hindra facklig verksamhet 23 Det föreningskränkande motivet Samband mellan Åtgärden och och den fackliga faktorn Bevisbördan Den ankommer på den som anser sig utsatt för föreningsfrihetskränkning att visa sannolika skäl för att motivet till en viss åtgärd är sådant att en kränkning av föreningsrätten förekommit AD 2013 nr

9 Middagen för de oorganiserade Arbetsgivaren godkände en middag Arbetsgivaren var vid det tillfället inte medveten om vilka som skulle bjudas in När inbjudan gjorts påtalade en facklig representant för arbetsgivaren att de metallanslutna uteslutits från middagen Arbetsgivaren beslöt ändå att betala för middagen Fanns ett föreningskränkande syfte? Arbetsgivaren har insett att åtgärden innebär skada för IF Metalls medlemmar (AD 2013 nr 5) 25 Effekt av kränkning 8 3 st MBL Om åtgärden är avtalsuppsägning, annan rättshandling eller bestämmelse i kollektivavtal eller annat avtal ogiltighet MBL Skadestånd Utebliven middag 5 till AT, 20 till förbund. Hot till livet, 100 till AT, 75 till förbund. 26 Negativ föreningsfrihet Europakonventionen artikel 11 Har utvecklats av Europadomstolens praxis I fokus organisationsklausuler Sørensen v. Danmark, Europadomstolens dom 11 januari

10 Effekt av kränkning oklar AD 1998:117 Om utvecklingen skulle visa att det föreligger skillnader mellan Europakonventionen och den tidigare gällande svenska lagstiftningen, kan detta medföra olika svårigheter i rättstillämpningen. Skulle konventionen exempelvis innefatta inskränkningar i den fackliga konflikträtten utöver dem som följer av medbestämmandelagen, kommer det att saknas uttryckliga regler om de sanktioner i form av skadestånd eller annat som skall drabba den som bryter mot fredsplikten. I lagstiftningsärendet uttalades därvid att det i första hand är en uppgift för lagstiftaren att löpande se till att den inhemska rätten överensstämmer med konventionen även sedan denna inkorporerats i svensk rätt (se prop. 1993/94:117 s. 40 f. och 73 f.). AD 2012:74 Kollektivavtalsvillkor som stod i strid med Europakonventionen kunde sanktionsfritt åsidosättas 28 Effekt av den negativa föreningsfriheten Balansen mellan den individuella och den kollektiva sidan av föreningsrätten Det kollektivavtalsbara utrymmet har inskränkts till förmån för den enskildes rätt att står utanför en facklig organisation 29 Kollektivavtalsförhandlingen Kollektivavtalet: reglerar centrala frågor mellan parterna och nyckel till många viktiga kollektiva rättigheter övergripande primära förhandlingsskyldigheten, informationsplikten, styrelserepresentationen och det förstärkta skyddet för fackliga förtroendemän 30 10

11 Förhandlingsrätten Utgångspunkten 10 MBL Arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare och arbetsgivarorganisation i fråga rörande förhållande mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren anknytningskrav ANKNYTNINGSKRAVEN Arbetsgivare och arbetsgivarorganisation har motsvarande rätt att förhandla med arbetstagarorganisation 31 Vilka frågor omfattas? i fråga rörande förhållande mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen Avtalsförhandlingar - intressetvister Tvisteförhandlingar rättstvister föreligger saklig grund för uppsägning Medbestämmandeförhandlingararbetsledning/företagsledning 32 Vad innebär rätten? MBL När part som vill förhandla gjort framställning om förhandling till motparten om motparten så begär i skriftlig form och däri tydligt ange förhandlingsfrågan är motparten skyldig att förhandla och inom två alt tre veckor inställa sig vid förhandlingssammanträde eller komma överens om annat förfarande t ex telefonsamtal och om så krävs lägga fram ett motiverat svar till lösning av förhandlingsfrågan saklig överläggning ska ske 33 11

12 Förhandlingens gång Förhandlingen ska bedrivas skyndsamt Avslutas när parternas enas om det eller när part som fullgjort sin förhandlingsskyldighet ger motparten skriftligt besked om att han/hon frånträder förhandlingen 34 Varför träffas så många kollektivavtal? Förhandlingsskyldigheten är ju ganska svag Flexibelt regleringsinstrument som kan anpassas till arbetsplatsens särskilda förutsättningar Den semi-dispositiva lagstiftningen Ger arbetsgivarna förutsägbarhet Ger fredsplikt! 35 Foto: BERTIL ERICSON kod 1002 COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN 36 12

13 Rätten att vidta stridsåtgärder 37 Regeringsformen 2:14 En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal. Parterna Var? på arbetsmarknaden Bara begränsas i lag och avtal 38 Vad är en stridsåtgärd? Nämns inte i RF 2:14 Några nämns i 41 MBL, arbetsinställelse (strejk eller lockout), blockad, bojkott Andra uppsägning av anställning, massuppsägning, maskning, paragrafarbete, 39 13

14 Utmärkande drag Åtgärd Påtryckningssyfte Syftet fackligt (tidigare ordalydelse i RF) Kollektiv prägel - syftet sträcker sig utöver den individuella avtalsrelationen Samråd och gemensamt syfte att påverka arbetsgivaren 40 Vad innebär det att ha denna rätt? Rätten tillkommer ju organisation på arbetstagarsidan (jfr RF) men utövas av medlemmarna Ej brott mot anställningsavtalet Anställningsavtalet suspenderas under stridsåtgärdens gång Lön utgår inte Fackföreningarna har strejkkassor för att ersätta den uteblivna lönen 41 Ger vidsträckt strejkrätt många strejkdagar? Förlorade arbetsdagar per 1000 anställda åren Danmark 159 Frankrike 132 Belgien 79 EU-snitt 31 UK 24 Tyskland 6.2 Sverige Källa

15 Begränsning i lag - fredsplikt 41 MBL Om part är bunden av kollektivavtal får den inte vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig åtgärd om den har till syfte att Påverka rättstvist gällande kollektivavtalet eller denna lag (oreglerade intressetvister (smalt) dolda klausuler) Ändra i avtalet Få till stånd best som ska tillämpas efter avtalets giltighetstid Stödja någon annan när denne inte får vidta stridsåtgärd (sympatiåtgärd) Om så sker är stridsåtgärden olovlig 43 Andra begränsningar i lag 41b - familjeundantaget Dock ok med anställningsblockad 42 MBL lex Britannia 41c MBL förbud mot stridsåtgärder i strid med utstationeringslagen 41a MBL förbud för AG att innehålla intjänad lön 44 rocedurregler Medlingsinstitutet (MI) 45 MBL Varselplikt 7 arbetsdagar i förväg till MI skadestånd dock ej otillåtlighet Varselavgift till MI MI:s medlarfunktion 45 15

16 8 MBL? Kan en stridsåtgärd stå i strid med föreningsrätten? AD 2013 nr 34 Strejk mot företag som i stor utsträckning var engagerade i en arbetstagarorganisations styrelse Avgörande syftet Ej hinder för att utöva påverkan i en intressetvist Ej ok om syftet är att förmå företagen att utträda ur AGO 46 Sammanfattning 1. På vilket sätt gynnas den svenska modellen av föreningsrätten? 1. Rätt att bilda, ansluta sig och verka i fackförening utan att riskera sanktion 2. Stark rätt att verka lokalt AT ser att facket gör skillnadpositiv organisationsspiral 2. Har den kollektiva förhandlingsrättens konstruktion någon betydelse i sammanhanget? 1. Nja vidsträckt förhandlingsområde 2. Men kollektivavtalet ger flexibilitet och fredsplikt 3. Och till sist vilken roll spelar rätten att vidta stridsåtgärder för den svenska modellen? 1. Mkt omfattande vid kollektivavtalslöst tillstånd 2. Ger incitament att träffa kollektivavtal 47 Nya förutsättningar - utmaningar för den svenska modellen Tidsbegränsade anställningar 1990 ca 9% 2013 ca 16% Bemanningsanställda närmare årsanställda, ca anställda någon gång (1.5 % av det totala antalet sysselsatta) Globalisering arbetskraft, varor och tjänster rör sig alltmer över gränserna Lägre organisationsgrad Kom ihåg anknytningskravet i 10 MBL 48 16

17 Nytt kollektivavtal 29 april 2015 Bemanningsföretagen har tecknat kollektivavtal med LO-förbunden för avtalsperioden 1 maj 2015 till 30 april Avtalet berör c:a personer. Den nya modellen för fackligt arbete matchar fackens önskemål om att kunna organisera och bedriva facklig verksamhet lokalt i bemanningsföretaget.(bemanningsföretagen) 49 17