UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. '

Transkript

1 UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. ' Arbetsrättsreformen har av statsministern karaktäriserats som den viktigaste reformen sedan den allmänna rösträtten genomfördes. Vi anser en sådan bedömning helt felaktig och även missvisande. Reformen innebär förbättringar för de anställda, men de överväger på intet sätt de allvarliga försämringar förslaget medför. Förslaget till Lag om medbestämmande i arbetslivet innebär inte att maktförhållandena på arbetsplatsen förskjuts till förmån för de anställda. Trots de eftergifter regeringen gjort i förhållande till utredningens förslag 0 är det huvudsakligen endast fråga om ett utvidgat samrådsförfarande, som kan medföra att facket i strid med medlemmarnas intressen knyts upp till arbetsgivarens beslut. Men det allvarligaste i förslaget är de inskränkningar i strejkrätten detta innebär. Dessa inskränkningar är ett full följande av 1928: års strejkförbudslagstiftning och medför bl.a. att facket inte genom penningunderstöd eller på annat sätt får stödja s.k. " vild strejk " Detta förbud mot facklig solidaritet drabbar - till skillnad från nu gällande rätt - även fackförening som inte har organisatoriskt samband med de strejkandes organisation. För att få detta att gå ihop inför man en helt ny princip inom arbetsrätten som innebär att skadestånd skall kunna tilldömas part även då man inte har något avtalsförhållande med varandra. att möjligheten till uppsägning eller avskedande vid s.k. 11 vild strejk" slås fast och utökas. Man har t.o.m. gått så långt att arbetare som anses driva fram en strejk i syfte att störa den ordinarie fackliga verksamheten på arbetsplatsen eller liknande skall kunna avskedas.

2 att stridsåtgärd under löpande avtalsperiod endast. blir tillåten att delta i - om facket i behörig ordning fattat beslut om åtgärden. - Vissa uttalanden i propositionen skulle t. o. m. kunna tolkas så att beslut i behörig ordning är nödvändigt, även när kollektivavtal inte gäller. Förslaget innebär an allvarlig inblandning i fackets. inre angelägenheter. att oorganiserade inte själva, utan facklig organisations stöd, får vidta stridsåtgärd... om stridsåtgärd. att skadeståndsmöjligheten utvidgas vid uteblivet varsel att arbetsgivaren genom ett enkelt förfarande i arbetsdomstolen skall kunna lösas från sin fredsplikt under pågående avtalsperiod, t.o.m. vid s.k. " vild strejk " som inte godkänts av facket. I propositionen kallas fackliga organisationer som inte har kollektivavtal med arbetsgivaren" minoritetsorganisationer." Sv Hamnarbetareförbundet är sådan " minoritetsorganisation " trots att förbundet organiserar merparten av haiunarbetarna vid de flesta hamnar i Sverige. " Minoritetsorganisationer " har p& mycket svaga sakliga, grunder berövats de flesta av de rättighet~r som förslaget ger kollektivavtalsslutande fackförening. Man går t.o.m. så långt att man säger att hinder. inte möter Il mot kollektivavtal om medbestämmanderätt, varigenom företrädare för majoritetsorganisation bereds inflytande även över sådana beslut i arbetsgivarens verksamhet som särskilt berör medlemmar i en minoritetsorganisation. Visserligen sägs samtidigt att föreningsrätten ej får kränkas men hur mycket blir kvar av den under, sådana förhållanden? Enligt Sv Hamnarbetareförbundet anser vi således att förslaget till Lag om medbestämmande kommer att innebära allvarliga inskränkningar i fackliga rättigheter, bl. a. stre jkrä tten. Vi anser att förslaget bör förkastas och att på längre sikt bör arbetsrätten reformeras så a.tt resultatet verkligen blir en maktförskjutning till ' de nn~tälldas förmån,

3 32. - koinmi ten i Stockholms Hamnarbetarefackförenings förslag till Svenska Hamnarbetareförbundets Styrelse. UTTALANDE OM DEN NYA ÅRBETSRÄ TISREFORMEN " Lag om med... bes tämmande i arbetslivet." Statsministe n har kallat lagförslaget för den viktigaste ref ormen seda n den allmänna rösträtten genomförcles. Vi anser att den bedömningen är helt felaktig och missvisande. Lagförs l aget innehåller.vissa förbättringar för de an :" t ;'1Jda, 1P n dessa förbättringar äro till. stor del " d c; positiva " ( dvs. de kan förhandlas bort ) och innebär i huvudsak e t utvidgat samrldsförfarande, som kan medföra at facket s trid med medlemmarnas intressen knyts upp till ~r b ets giva ens beslut. Men det som väger tyngst i lagförslaget är de ytterst allv liga inskränkningar i strejkrätten som föreslls. Dessa ins nkninga är ett fullföljande av 1928:lrs strejkförbud~~ lagsliftning. När det gäller dessa angrepp pl strejkrätten har regeringen t.o.m. pl vj.ktiga punkter skärpt utredningens reaktionära förslag. DESSA S KÄRP NlNGAR HAR REMISSGRUPPERNA ÖVER HUVUDTAGET INTE FÅTI TA 5 ~LLNING TILL. Lagförslaget innebär följande: 1. Att möjligheten till uppsägning eller ~vskedande vid s.k. 11 vild strejk " sils fast och utökas. Man har t.o.m. gltt sl llngt att arbetare som anses " driva fram en strejk i syfte att störa den ordinarie fackliga verksamheten pl arbetsplatsen eller liknande " skall kunna avkedas. Uppsägning eller avsked kan det ocksl bli fråga om " när en olovlig arbetskonflikt blir llngvarig till följd av Rtt deltagande arbetstagare inte kan förmås att vika frln klart avtalsstridiga krav och ltergl till arbetet~" Hur m&nga timmar eller dagar eq strejk ska plgå för att kallas " långvarig " sägs inte ett ord om. 2. Att stridsltgärd under löpande avtalsperiod endast blir tillåten att delta i om facket i behörig ordning fattat beslut om ltgärden. Vissa uttalanden i propositionen skulle t.o.m. kunna tolkas så att beslut i behörig ordning är nödvändig, även när kollektivavtal inte gäller.

4 Förslaget innebär en allvarlig inblandning i fackets inre angelägenheter och kan alltsl medföra avsked enl ov an. 3. Att arbetsgivaren genom ett enkelt förfarande i a rbetsdomstolen skall kunna lösas från ~in fred s plikt u nder p å gå ende avtalsperiod. En arbetsgivare får möjlighet att använda lockoutvapnet mot alla av honom ans t ällda arbetare som har samma kollektivavtal, ä ven om det bara är en liten grupp som deltar i en s.k. " vild strejk " som inte godkänts av facket. 4. Att facket skall kunna dömas till skadestå nd om man genom penningunderstöd eller på annat sätt stöder en s.k. " vild strejk. 11 Detta förbud mot fackli.g solidaritet konune r att drabba alla fack, alltså inte som idag enbart d e strejkandes egen fackförening. 5, Att oorganise rade j.nte själva, utan facklig o r ganisations stöd, får vidta stridsåtgärd. 6. Att skadeståndsmöjligheten utvidgas vid u teb livet varse! om stridsätgärd. I propositionen kallas fackliga organisationer som i nte har kollektivavtal med arbetsgivaren 11 minoritets6rganisationer 11 Svenska Hamnarbeta reförbundet är e n sådan 11 rninoritetsorganisation 11 trots att förbundet organiserar merparten av hamnarbetarna vid de flesta hamnar i Sverige. 11 Minoritetsorganisationer 11 har på mycket sv~ga sakliga grunder berövats de fles ta av. de r ä ttigheter som förslaget ger koll ektivavtalsslutande fackföreni ng. Man går t.o.m. så llngt att man säger a t t hinder inte möter 11 mot kollektivavtal om medbe stämmanderätt, varigenom företrädare för majoritetsorganisation bereds inflytande även över sådana beslut i arbetsgivarens verksamhet som särskilt berör medlenmar i en 11 minoritetsorganisatio, 11 V is~ e rligen sägs samtidigt å sid 486 att föreningsrätten ej f å r kränkas, men hur mycket blir kvar av den under sådana f ö hållanden? Svenska Hamnarbetareförbundet anser således att förslaeet till Lag om medbestämmande kommer att innebär a ytterst allvarliga inskränkningar i fackliga rättigheter f allt strejkrätten.

5 VI KRÄVER A TI BESLUTET OM " LAG OM MEDBESTÄMMANDE I ARBETSLIVET " UPPSKJUTES OCH ATI REGERINGENS FÖRSLAG ÅTERFÖRVISAS TI~L DE FACK LIGA RÅDSSLAGSGRUPPERNA. I VI KRÄVER OCKSÅ A1'T ARBETSRÄTTEN I FRAMI'IDEN REFORMERAS SÅ ATI RESULTATET VERKLIGEN BLIR EN MAKTFÖRSKJUTNING TILL ARBETARKLASSENS l!'örmän..