Sydamerikasatsning ger guld och gröna skogar

Transkript

1 Stora Ensos övertygelse: Sydamerikasatsning ger guld och gröna skogar Ett ton massa kostar 200 dollar att tillverka i Brasilien. I Norden slutar summan på det dubbla. Därför växer sig övertygelsen inom Stora Enso allt starkare om att det är i Sydamerika bolaget ska tillverka massa för export främst till de växande marknaderna i Asien och även förse Europas enheter med kortfiber. Förutom bolagets nya massabruk med plantage i Veracel, i staten Bahia, i nordöstra Brasilien, genomförs nu planerna på att upprätta plantager och bygga nya bruk i såväl södra Brasilien som Uruguay. Bakom övertygelsen står konstaterandet att 30 procent av världens massatillverkning kommer att ske i Sydamerika redan Även ur konkurrensperspektiv ses satsningen som angelägen. Företag som inte etablerat sig här i Sydamerika kommer att minska i tillväxt och lönsamhet, konstaterar Stora Ensos Sydamerikachef, Nils Grafström. SYDAMERIKA Ewa Arve, ewa.arve@spci.se Stora Ensos Sydamerikasatsningar är redan i full gång. I Veracel tillverkas nu ton massa per år baserad på eukalyptus, sedan starten i maj 2005 och planer finns för en andra linje inom cirka fem år. Veracels kortfibermassa transporteras till Stora Ensos bruk i Kina för tillverkning av finpapper för den växande kinesiska marknaden. Stora Ensos Sydamerikachef Nils Grafström planerar för ytterligare satsningar i Uruguay och Brasilien. Stora Ensos plantager i Veracel sträcker sig över hektar och mer kommer att behövas för den andra linjen. Företaget förvärvar nu mark i södra Brasilien nära gränsen till Uruguay i Rosario du Sol, 45 mil från hamnen i Rio Grande. Marken lämpar sig väl för både plantager och massabruk. Företaget har även köpt mark i Uruguay. I centrala Uruguay planerar Stora Ensos Sydamerikachef Nils Grafström nu för ett massabruk med tillverkning av långfiberoch/eller kortfibermassa för försäljning till bruk. I Uruguay går allt som planerat, vilket innebär att vi planterar de första hektaren i år och bygger upp verksamheten för en plantskola som startas nästa år, säger Nils Grafström. Nils Grafström berättar att området är mycket lämpligt även för ett massabruk, i närhet till floden Rio Negro och till tågförbindelser mot kusten. Företaget har nyligen även öppnat ett kontor i landets huvudstad Montevideo. Men Stora Enso behöver mer mark i Sydamerika. Glauco Boueri Affonso, vice vd Stora Enso Latinamerika, säger att de letar möjligheter hela tiden. Men lämpliga förvärv i form av företag eller bruk är just nu antingen för dyra eller inte till salu, säger Glauco Affonso. Än så länge finns stora arealer lämpliga för plantager i Sydamerika, speciellt i Brasilien och Uruguay. I Chile börjar dock marken bli begränsad liksom i Argentina där även restriktioner förhindrar en etablering. Bolagets etablering i Sydamerika sker med största respekt och hänsyn till de olika ländernas restriktioner och miljöförutsättningar. Med tanke på att branschens teknik ifrågasätts i Argentina ses det som viktigt att man inom företaget är noggranna med att i Sydamerika informera om att företaget följer och kommer att följa samma standard världen över för sitt miljöarbete enligt ISO och EMAS, med den allra senaste tekniken installerad på Veracel. Vi letar mer mark i Sydamerika, säger Glauco Affonso, vice vd Stora Enso Latinamerika. Kinesiska och ryska satsningar Det är den mycket kostnadseffektiva tillverkningen Stora Enso lyckas med genom sin satsning i Sydamerika. Råvarukostnaderna i Brasilien är hälften så stora som i Europa, energin kostar ca 20 procent mindre än på hemmamarknaden och anställningskostnaderna för en anställd i Brasilien uppgår till euro per år en tredjedel av vad bruken i Europa betalar i lön och sociala avgifter. Inom Stora Enso ska lönsamheten öka med 300 miljoner euro före skatt de kommande två åren genom ett speciellt besparingsprogram. Den största kostnaden för bolaget är just för råvaror färskfiber och returfiber som utgör 19 procent av bolagets kostnader. Besparingsbeslutet i kombination med att konkurrenter investerar på de nya marknaderna skyndar på aktiviteter kring ytterligare satsningar för Stora Enso på så kallade emerging markets, såsom Sydamerika, Kina och Ryssland. 32 SPCI/Svensk Papperstidning Nr Tryckt på Holmen Ideal Volume 100 g

2 VENEZUELA COLOMBIA GUYANA SURINAM FRANSKA GUYANA ECUADOR Det är i Sydamerika både kort- och långfiber växer som bäst. Kontinentens massa- och pappersindustri har tagit ett stort steg framåt mot att bli världens massaleverantör. Men än så länge finns ett stort behov av problemlösning och utveckling, som sydamerikanerna inte klarar själva. I april kom expertisen från Sverige. Då fick branschen i Brasilien, Uruguay, Argentina och Chile besök av en delegation leverantörsföretag, medlemmar i Exportrådets samverkansgrupp, Swedish Pulp and Paper Technology Group, och därmed chansen att informeras och investera i den allra senaste tekniken från Sverige. PERU Santa Fé (CMPC) Nueva Aldea (Arauco) CHILE BOLIVIA ARGENTINA BRASILIEN URUGUAY Cenibra (JBP) Suzano Sao Paulo (Suzano) Jacarei (Votorantim) PARAGUAY Monte Alegro (Klabin) Bahia Sul Cel (Suzano) Veracel (Stora Enso/Aracruz) Barra Do Riacho (Aracruz) SYDAMERIKAS TIO STÖRSTA MASSABRUK Valdivia (Arauco) Från hamnen i Veracel skeppas idag kortfibermassa till Kina. 15 procent av världens massatillverkning kommer år 2015 att tillverkas i Sydamerika och åtskilliga miljoner ton kommer då att lämna hamnarna, främst med destination Kina. Den sydamerikanska massaindustrin byggs nu upp, till stor del med hjälp av svensk expertis. I april besökte en delegation ur Exportrådets samverkansgrupp, Swedish Pulp and Paper Technology Group, Sydamerika med ambition om svensk export av teknik. Svensk expertis rycker ut Exportrådets PPT-grupp på affärsresa i Sydamerika EXPORTRÅDET I SYDAMERIKA Ewa Arve, ewa.arve@spci.se IBrasiliens största stad Sao Paulo möts PPT-delegationen av Sveriges ambassadör Margareta Winberg. Hon har representerat Sverige på ambassaden i huvudstaden Brasilia i snart tre år. Som Sveriges före detta jämställdhetsminister är Margareta Winberg väl känd. Hennes feminism har även gjort henne omtalad i Brasilien. Margareta Winberg berättar att ett ganska omfattande arbete pågår för att skapa en djupare relation mellan Sverige och Brasilien. Steget är inte långt eftersom Brasiliens president faktiskt har en lite speciell relation till Sverige. Som ung fackligt engagerad ledde president Luiz Inacio Lula da Silva en strejk vid Scanias fabrik i Sao Paulo. När jag tillträdde som ambassadör berättade Lula att han tagit stort intryck av det mycket kompetenta fackliga arbetet vid Forts på sidan 34 Tryckt på Holmen Ideal Volume 100 g SPCI/Svensk Papperstidning Nr

3 Exportrådets samverkansgrupp, Swedish Pulp and Paper Technology Group, samlas inför mötet med Uruguays president Tabaré Vázquez, för ett samtal om konflikten mellan Uruguay och Argentina. Konflikten bottnar i att länderna inte har samma åsikter om Metsä Botnias bruk, vars utsläpp till vatten sker på ländernas gräns. Forts från sidan 33 fabriken och han tackar därför Scania och Sverige för att ha gett honom goda erfarenheter som hjälpte honom att bli en stark facklig ledare och därmed president idag, minns Margareta Winberg sitt första möte med Brasiliens omstridde president. 180 svenska företag finns etablerade i Brasilien. På agenda står arbetet för ett uthålligt samhälle, enligt ambassadören, som kallar Sverige för Power Nation inom massaoch pappersindustrin och understryker: Det är i Brasilien allt händer! Brasilien fyllt av skatter Om Brasilien är ett land fyllt av råvara, mark och hyllat som en framtidsnation inom den sydamerikanska massa- och pappersindustrin, är det även landet som har ett finansiellt system fyllt av skatter. Skattesystemet är helt enkelt komplext. Till bokföring samt en lönsam skatteplanering behövs skickliga rådgivare. Många vittnar om komplexiteten att etablera verksamhet i Brasilien. I Brasilien där valutan realen stärkts med 25 procent de senaste året ligger låneräntorna på 16,5 procent och inflationen på sex procent. Skattetrycket är högt för landets företag, som tvingas betala upp emot 34 procent i skatt på sin vinst. Momsen på produkter är 18 procent. Landets importtullar är också väl kända. De ligger i genomsnitt på 13 procent räknat på CIF-värdet på importerad produkt. Vid import av papper skiftar tullnivån beroende på kvalitet. Medan tull tas ut för finpapper går tidningspapper tullfritt för att man i landet vill främja yttrandefriheten. Det går dock att söka skattelättnader, vilket Norske Skog, enligt uppgift, lyckats med. Brasilien har alltid varit framtidslandet men regelbundet fallit för valutakriser, hög inflation och därefter skyhöga skyddstullar, kommenterar Stafsjös vd Magnus Westher som ingår i PPT-delegationen. Nu har det under flera år i följd varit en stabil Magnus Westher, vd för Stafsjö, har genom företagets aktiviteter hängt med i svängarna i Brasilien. De senaste åren har en stabilitet infunnit sig i landet, säger han. När PPT-gruppen anlände till Brasilien mottogs de av Sveriges ambassadör, Margareta Winberg, här flankerad av Exportrådets arrangörer, Lars Magnusson (tv) och PPT-gruppens ordförande Ulf Frölander. förbättring av det ekonomiska klimatet i Brasilien med en relativt stark valuta och de flesta importtullar reducerade till normal internationell nivå. Är denna utveckling hållbar, kan man undra. De stora aktörerna inom pappersindustrin anser uppenbarligen det med tanke på de stora investeringar som planeras i Brasilien inom överskådlig framtid, fortsätter Magnus Westher. Stafsjö har sålt ventiler till kunder i Brasilien sedan 1946, med en försäljningsutveckling som följt den brasilianska ekonomins upp- och nedgång. Under den senaste långa perioden av höga skyddstullar har lokala konkurrenter lyckats ta stora marknadsandelar för de enklare applikationerna och Stafsjö har huvudsakligen levererat till de mer krävande applikationerna. Med nuvarande relativt låga importtullar i kombination med pågående investeringsboom inom pappersindustrin ser vi på Stafsjö stora möjligheter till ökad försäljning av vårt kompletta sortiment i Brasilien. Förväntansfulla leverantörsföretag Affärsmötet, då de svenska företagen ska möta den brasilianska massa- och pappersindustrin, hålls i den brasilianska ingenjörsföreningen ABTCPs lokaler i Sao Paulo. ABTCP är en systerförening till SPCI. Aktiviteten i landets massa- och pappersindustri gör många av leverantörernas representanter förväntansfulla över vilka bruk som ska skickar representanter till mötet. Enligt uppgift kommer Brasiliens tio största bruk att under kommande tioårsperiod investera tio miljarder dollar i utbyggnader. Forts på sidan SPCI/Svensk Papperstidning Nr Tryckt på Holmen Ideal Volume 100 g

4 SYDAMERIKAS MASSABRUK > ÅRSTON Bruk Företag Land Kapacitet ton/år Barra do Riacho Aracruz Brasilien Jacarei Votorantim Brasilien Cenibra JBP Brasilien Veracel Stora Enso/Aracruz Brasilien Valdivia Arauco Chile Monte Alegre Klabin Brasilien Bahia Sul Cel. Suzano Brasilien Suzano Sao Paulo Suzano Brasilien SYDAMERIKANSKA MASSALINJER SOM BYGGS ELLER HAR UPPHANDLATS Bruk Företag Land Prod.start Kapacitet ton/år Nueva Aldea Arauco Chile Santa Fé 2 CMPC Chile Botnia Metsä-Botnia Uruguay Bahia Sul Cel Suzano Brasilien M Bopicua Ence Uruguay TROLIGA PROJEKT Três Lagaos* Int Paper Brasilien Veracel 2 Stora Enso Brasilien Cenibra JBP Brasilien Rio Grande Votorantim Brasilien Aracruz Aracruz Brasilien Forts från sidan 34 Ett besked från Exportrådets lokala arrangörer säger att ingen av de inbjudna teknikerna från Aracruz har möjlighet att närvara vid mötet. Vid bruket prioriteras i stället den konflikt som uppstått då medlemmar i de jordlösas rörelse MST i en aktion agerat och invaderar landområden där Aracruz plantager ingår. En annan stor spelare finns dock på plats under de inledande seminarierna. International Paper visar intresse. Luiz Carlos Rehder är chef för Três Lagaos det amerikanska företagets bruk i Brasilien: Vi ska investera för att först bygga en ny massalinje med en kapacitet på ton. Vi planerar dessutom för en pappersmaskin för tillverkning av kopieringspapper, säger han och försvinner dock från mötet utan träff med någon leverantör. Vi investerar för att bygga en ny massalinje och ny pappersmaskin, avslöjar Luiz Carlos Rehder brukschef för International Papers bruk Três Lagaos i Brasilien. Källor: ÅF, Metso Paper Utfasad kapacitet återuppstår Anders Bergkvist, som representerar Scanpump, diskuterar en ganska omfattande order med en kund, som har planer på att köpa begagnad utrustning från flera platser i världen. Begagnad utrustning ska fraktas från Sverige till Brasilien och från USA köper man en äldre pappersmaskin. I andra fall har delar köpts i Portugal. Om detta går i lås handlar det om en leverans på cirka 60 pumpar, säger Anders Bergqvist marknadschef för Scanpump. De verkar dock ha begränsat med pengar för denna investering och går alltid på de lägsta kostnaderna. Att nedlagd kapacitet återuppstår i andra delar av världen är en trend, sammanfattar Anders. Lorentzen & Wettres representanter Fredrik Boström och Dieter Steffens tar emot Klabin, som står inför den största expansionen man gjort inom företaget. Klabin, som redan tillverkar 1,3 miljoner ton massa och 1,6 miljoner ton papper, ska komplettera sin verksamhet med ytterligare en pappersmaskin med inriktning på årston vätskekartong. I utbyggnaden av ett av företagets bruk ingår även en ny sodapanna och ny turbin. Bruket ska även bygga ut CTMP-kapaciteten till Den 10 dagar långa resan betydde besök på många flygplatser och släpande på resväskor ton per år för vätskekartongtillverkningen. Vi känner redan till Lorentzen & Wettre, säger Klabins miljödirektör José Oscival dos Santos, och det visar sig att Lorentzen & Wettre redan är djupt involverade i projektet. Låt oss bara definiera, inför vårt avtalade möte i januari, vilken utrustning som skulle passa till exempel vilka moduler som är aktuella för er nästa Autoline, föreslår Dieter Steffens, som förstår att kunden har för avsikt att investera i ytterligare en Autoline, för att täcka kvalitetsprovningen även för den nya utbyggnaden. Kontakter som ger frukt Helena Vollmer, STFI-Packforsk, lyckas få bra information om hur Brasiliens inhemska support inom R&D ser ut. En samlad kompetens saknas, men ambitioner finns att bygga upp forskningen i landet, säger Helena Vollmer med planer på en ny resa, som syftar till att utveckla former för ökad närvaro från STFI- Packforsk sida i Brasilien. Vi har redan en god relation till flera brasilianska företag inom massa- och pappersindustrin, tillägger hon. Bland annat är Klabin och Aracruz numera avtalskunder hos oss, dvs de har åtagit sig en långsiktig finansiering och deltar kontinuerligt i forskningsprogrammet. Inom Hägglunds genereras ytterligare kontakter för bolagets eftermarknad under dagen. Det kommer att ge frukt på sikt, säger företagets representant som deltar i resan, Lars Andrén. Det här är en möjlighet att presentera vår nya serviceverksamhet. Brasilien är ett land som Hägglunds haft under bevakning i flertal år med representant på plats för försäljning. För att stärka bolagets lokala närvaro, och med en stor installerad bas som grund, togs 2004 ett 36 SPCI/Svensk Papperstidning Nr Tryckt på Holmen Ideal Volume 100 g

5 PPT-gruppens ordförande Ulf Frölander passar på att berätta om gruppens verksamhet för Uruguays president Tabaré Vázquez. Konflikten mellan Uruguay och Argentina, där man i Argentina, med Greenpeace i spetsen, försöker stoppa Metsä Botnias bygge av företagets nya massabruk, har politiska grunder. Länderna kan säkert komma överens när man på Argentinsk sida får tillräcklig information om att brukets utsläpp inte kommer att skada turistnäringen i landet. beslut att starta upp ett eget bolag för försäljning och service. En ny verkstad etablerades i Indaiatuba under hösten 2005 där vi kommer att utföra reparationer och service av våra drivsystem, berättar Lars. Massa- och pappersindustrin är en sektor vi prioriterar, så även gruv- och materialhanteringsindustrin samt sockerindustrin. Samtliga har stark tillväxt för tillfället där råmaterialpriser och etanolproduktion är starka drivkrafter för investeringar. Flera projekt på gång De är mycket kompetenta i Brasilien, kommenterar Andrey Baranovsky, Kvaerner Pulpings service- och processpecialist baserad i Brasilien. Vi har flera pågående projekt i Brasilien. Bland annat ska vi leverera en komplett återvinningsanläggning indunstning, sodapanna och kraftpannor Greenpeace gör så gott som allt för att stoppa Metsä Botnias bruk nyligen på ett mycket blottande sätt vid toppmötet mellan Latinamerika och EU. Uruguays president känns igen, snett upp till höger om en mycket glad Tony Blair... samt vitlutsanläggning till det stora projektet som pågår i Suzano Mucuri. Även Markus Norström från Elof Hansson bekräftar landets ambitiösa investeringsplaner. Brasilien är mycket intressant för oss, säger Markus Norström. Miljöteknik från Norden har gott rykte i hela världen, särkilt i Sydamerika. Mitt intryck är att det händer mycket i Brasilien på alla fronter och miljöteknik från Norden har säkert ett gott rykte här, säger Owe Sänneskog från Purac. Vi har inte varit aktiva här tidigare men kommer att aktivera oss på marknaden. Presidenten tar emot När gruppen landar i Uruguays huvudstad Montevideo ges ingen tid för återhämtning. Landets president Tabaré Vázquez LEONHARD FOEGER/SCANPIX har låtit hälsa att han så fort som möjligt vill träffa svenskarna PPT-delegationens representanter för att framföra sitt budskap i den konflikt som pågår mellan Uruguay och Argentina. Presidenten står inför ett möte med Argentinas president om Metsä Botnias massabruk som företaget bygger i Uruguay. Greenfieldanläggningen har blivit en konflikthärd mellan länderna eftersom man i Argentina hävdar att brukets tillverkning av ECF-blekt massa kommer att förorsaka farliga utsläpp i Uruguayfloden, se även artikel i SPT 4/06 sid 24. Greenpeace kräver TCF-blekning och har fått landets ledning att ställa krav på att arbetet med bygget stoppas, vilket miljöorganisationen redan i januari försökte göra genom med representanter från åtta länder tog sig in på byggområdet. Greenpeace rättfärdigar sin aktion med hänvisning till en färsk forskningsrapport från Stockholms universitet om att ECFblekningen av massa ger dioxinutsläpp. I palatset tar presidenten emot PPTdelegationen med Ulf Frölander i spetsen som språkrör, i gott sällskap av den svenska ambassadören Arne Rodin och Stora Ensos Sydamerikachef Nils Grafström. Argentinas protester tyder på okunskap om teknikutvecklingen. Vi ska övertyga Argentina genom saklig information, säger Uruguays president som även framför sin tillfredställelse över Metsä Botnias investering i landet och redogör för landets remarkabla ekonomiska återhämtning de senaste åren. Den annars så omtalat tystlåtne och Forts på sidan 38 Tryckt på Holmen Ideal Volume 100 g SPCI/Svensk Papperstidning Nr

6 Argentina har ingen stor massa- och pappersindustri, men Lars Andrén från Hägglunds gör bra affärer vid affärsmötet. Helena Vollmer, STFI-Packforsk, får bra information i Brasilien, här av Jaakko Pöyrys representant. Timo Piilonen, projektledare för Metsä Botnias omstridda bruk i Uruguay säger att inget stör projektet. Puracs representant Owe Sänneskog väljer att inte kommentera. underutvecklad. En snabb analys säger dock att det inte kommer att dröja länge förrän allt fler företag väljer att investera i detta välkomnande land. Massa- och pappersindustrins utveckling tar avstamp från ett så kallat Forest Promotion Program. I utvecklingen ingår även att utveckla landets energisektor som baseras på landets egen produktion av gas och vattenkraft. Uruguay har tagit över rollen som exportör av massa från Argentina som tidigare var den mer aktiva spelaren. Fanapel är Uruguays största skogsbolag, med en tillverkning av årston massa och ton papper per år. Från Uruguay exporteras ton massa per år, bland annat till Japan, Europa och Norge. Södra Cell Tofte är importören i Norge, i Europa importerar spanska Ence. Ence bygger en fabrik i landet, liksom Metsä Botnia. De två nya massabruken kommer att använda 5 6 miljoner fub när de är i full produktion Råvaran planteras i närheten av respektive bruk. Även Stora Enso planerar att bygga ett massabruk i Uruguay, se artikel på sid 32. Även UPM och Weyerhauser finns på plats. Intressant att få lära sig hur sittande president och regering har fokuserat på att göra Uruguay till ett land där det ska vara lätt för utländska företag att investera, kommenterar Magnus Westher. Framförallt som den nuvarande presidenten anses vara en del av den nya vänstervågen i Sydamerika och därmed skulle föredra nationaliseringar och valuta restriktioner. Andrey Baranovsky, Kvaerner Pulping och Diana Sewerin, EKN, förbereder noggrant sina presentationer. Forts från sidan 37 kortfattade presidenten är mycket engagerad och fortsätter: Jag tänker inte förhandla om Metsä Botnias bruk med Argentina under någon som helst press. Det ska ske en kontroll av miljöbelastningar även i Argentina, tillägger han lite hämndlystet. Det kommer argentinarna inte att tycka om Om vi kan stå till tjänst gör vi gärna det, säger Nils Grafström i en respons till presidenten och tillägger att konflikten för Stora Ensos del inte är något störningsmoment, men att händelsen inte är bra för branschen. Markus Norström, Elof Hansson, föreslår några lösningar för eftertänksamma kunder. Stora Ensos planerade investering är imponerande och håller högsta miljötekniska klass, tillägger Sveriges ambassadör Arne Rodin. Det är därför mycket svårt att förstå varför denna konflikt uppkommit kring Metsä Botnias investering. De installerar liknande utrustning! Ett välkomnande land Uruguays areal är en tredjedel så stor som Sveriges, med cirka tre miljoner invånare. Drygt hektar är prioriterade områden för planterad eucalyptus och tall. Massa- och pappersindustrin har nyligen börjat etableras som sektor i landet, och intrycket blir lätt att landets industri är Konflikten sätter prägel På seminariet i huvudstaden finns Timo Piilonen på plats. Han är projektchef för Metsä Botnias omstridda greenfieldbruk och understryker, på finskt manér, att ingenting har lyckats störa projektet. Konflikten sätter förstås sin prägel på föredragen. Lokalen är överfylld av intresserade från landets industri och ministrar på plats ger intervjuer till lokal press. Nils Grafström berättar i ett anförande om Stora Ensos planer i landet och passar på att ge en korrekt bild om teknikutvecklingen. Rykten från Argentina om att massatillverkning, baserad på eucalyptus, skulle kräva en ökad vattenkonsumtion avvisar jag helt. Det stämmer inte, klargör Nils Grafström och tillägger: Forts på sidan SPCI/Svensk Papperstidning Nr Tryckt på Holmen Ideal Volume 100 g

7 Forts från sidan 38 Ett antal fabriker i Argentina, som bleker sin massa med klor, skulle vara förbjudna om landet följde nordisk miljölagstiftning, understryker Nils Grafström. Branschens representanter från Uruguay nickar instämmande. Uppgifter från miljöorganisationer om att ECF-blekning skulle vara förbjudet ser Nils Grafström också till att kommentera som felaktiga. Leverantörsföretagen inom PPT-delegationen tas emot med öppna armar av branschens representanter i landet. Alla pratar om de förväntade investeringarna. För oss är Uruguay obruten mark, säger Roland Kampris, UMV Coatings representant. Detta besök ger oss mycket nya kontakter och det finns ett antal bruk i både Uruguay och Argentina som står i behov av ombyggnader. Även för Scanpump är Uruguay hett. Enligt Anders Bergqvist är det bara en fråga om hur bolaget ska närvara. Smått generade Delegationens vistelse i Argentina präglas förstås av landets konflikt med Uruguay. I Argentina får man lätt intrycket av att utvecklingen av branschen har avstannat. Argentina med sin mycket brokiga historia är inte lika öppet för investeringar som Uruguay. Mycket ses genom politiska glasögon, vilket ger ett otryggt politiskt klimat och oklara spelregler. Historisk, men även i detta nu, drar man sig heller inte för konflikter med grannländerna. Konflikten ligger i luften även vid PPTgruppens möte i Buenos Aires med den argentiska massa- och pappersindustrin. Alla bruksrepresentanter är tekniskt välinformerade och verkar besvärade, smått generade, över hur miljörörelsen går fram på lösa grunder. Vid det inledande seminariet gör Nils Grafström sitt bästa för att informera om branschens teknikutveckling i allmänhet och Stora Ensos syn på ECF- och TCFblekning i synnerhet. Andrey Baranovskys föredrag om Kvaerner Pulpings teknikutveckling, Roland Kampris, UMV Coating, presentation om branschens teknikutveckling i världen, liksom Ulf Frölanders marknadsöverblick och Diana Sewerins beskrivning av Exportkreditnämndens verksamhet, är mycket uppskattade. Resonemangen i landets högsta ledning kring massa- och pappersindustrin kan vara ett skäl till att de argentinska skogsbolagen ofta har mycket omoderna, små, konkurrensutsatta bruk och begränsade möjligheter att utöka produktionen. Bruken är 60 till antalet och i landet tillverkas 1,5 miljoner ton papper. Import sker främst från Nordamerika. Råvaran är till 60 procent returfiber, men man tar även till andra råvaror såsom sockerrör och tillverkar ton massa per år. CMPC planerar nu att bygga massabruk i landet, däribland ett med en kapacitet på ton per år. En nyckelspelare inom tidningspapperstillverkningen i Argentina är Papel Prensa, ägd av Clarin och La Nacion. De använder salix och poppel som råvara. De kompletterande volymerna för landets förbrukning importeras i hög utsträckning från Kanada en stadig import som, enligt källor, ska Delegationen besöker massabruket Arauco, strax utanför Conception. Bruket ägs av Chiles största massatillverkare Arauco, som även äger bland annat Valdivia Chiles största massabruk. Fr v. Helena Vollmer, Ulf Frölander, Anders Bergqvist och Roland Kampris. Besöket i Sydamerika ger oss mycket nya kontakter, konsterar Roland Kampris, UMV Coating. förhindra utbyggnader eller greenfields. Den främsta skriv- och tryckpapperstillverkaren heter Celulosa Argentina och ägs av Fanapel i Uruguay. I Argentina tillverkar många små bruk sammanlagt ton mjukpapper per år. De ligger främst i regionen kring huvudstaden som utgör den största marknaden. Bruken utgör 30 procent av marknaden och förutspås inte klara konkurrensen från internationella spelare. Det samlade intrycket om branschens framtid i Argentina är att framgångarna i grannländerna kommer att leda till en integrering av skogsindustrin i södra Brasilien, västra Uruguay och östra Argentina. Flera äldre bruk PPT-delegationen får som helhet ganska god respons. Men ett starkt intryck är att landet har flera äldre bruk med utsläpp som inte kontrolleras som sig bör. Det menar Puracs representant att landet så fort som möjligt får ta itu med, speciellt med tanke på pågående konflikt: Den relativt lilla massa- och pappersindustrin har inte gjort mycket på miljösidan men måste säkert göra en hel del framöver inte minst med tanke på kritiken mot Uruguay, konstaterar Owe Sänneskog som får en mycket bra respons på matchmakingen med företagen han träffar. Helena Vollmer, STFI-Packforsk, får intrycket av att det både i Uruguay och Argentina finns ett stort behov av kunskap om miljöpåverkan vid blekning av massa, något som forskningsbolaget kan stå till tjänst och informera om. Kvaerner Pulping däremot får inte några klara besked under dagen. Enligt Andrey Baranovsky finns ännu inga planer i landet som ger företaget möjlighet till försäljning. Vi hoppades på Alto Parana, som tyvärr inte kunde närvara idag, säger Andrey Baranovsky. Argentina satsar inte på massa- och pappersindustrin, säger Marcelo Alvarez, Stafsjös representant på plats. Därför är Argentina ingen stor marknad för oss. Forts på sidan SPCI/Svensk Papperstidning Nr Tryckt på Holmen Ideal Volume 100 g

8 Forts från sidan 40 Chile viktigt stopp Sista stoppet är nog så viktigt för delegationen; Chile. Ett antal investeringar snurrar i landet ständigt. De senaste i raden är Araucos projekt Nueva Aldea samt CMPCs andra linje på Santa Fe, se karta på sid 33. Landet berikades i mars med en ny president. Michelle Bachelet fick 53,5 procent av befolkningens röster och leder nu en regering som till hälften består av kvinnliga ledamöter. Michelle Bachelet är Chiles första kvinnliga president, frånskild trebarnsmor och läkare till sin profession. Hon blev mycket bryskt behandlad under landets militärdiktatur, men har tidigare även varit hälsovårdsminister och försvarsminister. Michelle Bachelet arbetar nu med diverse frihandelsavtal, bland annat med Kina och EU. Dagens demokratiska Chile ser mycket positivt på globaliseringen och har ett gott öga till USA i allmänhet, och till Asien i synnerhet, som man samarbetar med i större utsträckning än med grannländerna. Energifrågan är stor i landet och har blivit ett akut problem. Faktum är att Chile inte har någon tillförlitlig tillgång till energi. På grund av att landet härjas av jordbävningar en gång per år är kärnkraft en helt omöjlig energikälla. Importerad gas ligger närmast till hands och är energikällan som används i störst utsträckning idag. Energiproblematiken är helt klart en svag punkt i landet. Men investeringarna inom massaindustrin ser ut att fortsätta. I Chile växer både löv- och barrskog. Man har nu dock tagit ställning till vilken fiberlängd man ska satsa på att plantera och exportera. I Chile har man konstaterat att efterfrågan på eucalyptus de kommande tre åren kommer att överstiga efterfrågan på landets tall. Eucalyptusmarknaden kommer att öka med 30 procent per år. Det är främst Kina och Indien som visar stort intresse för att importera både virke och massa, baserad Resan är mycket intensiv. Det gäller att passa på att sova så fort man kan... på eukalyptus, som det finns 600 arter av i Chile. Även i Chile har miljöfrågor ställts på sin spets, sedan massabruket Valdivia startades. Man pratar faktiskt om perioden före och efter Valdivia tiden före då branschen begick en rad misstag. Ett av misstagen Valdivias ägare Arauco gjorde var att placera bruket på fel plats. På grund av utsläppen uppströms floden ställdes bruket till svars för att en särskild art svanar inte längre finns i regionen. Det andra felet var att brukets informationsteknik gick ut på att undanhålla information om brukets utsläpp till vatten och luft. Myndigheterna har under tiden agerat och sänkt villkoren för brukets utsläpp. Valdivia, som har en vattenrening i världsklass, har valt att stå stilla under perioder. Nu, under tiden efter Valdivia, då bruket åter är i kontinuerlig drift, informerar branschen tydligt om sina utsläpp, som följer alla riktlinjer, och försöker tvätta bort stämpeln som landet där massa- och pappersindustrin inte bryr sig om miljön rykten som spreds i bland annat USA. Viktigt med gediget engagemang Under mötet mellan leverantörer och bruk Chile har fått sin första kvinnliga president Michelle Bachelet här tillsammans med Brasiliens president Luiz Inacio Lula da Silva. pratar Stafsjös representant, Marcelo Alvarez, med representanter från CMPC som har problem med sina amerikanska ventiler. De vill gärna testa Stafsjös ventiler för att avhjälpa ett problem med en pulper som inte stänger som den ska. Scanpumps enhetschef Anders Bergqvist hjälper Inforsa som ska byta ut sina 50 år gamla pumpar och genom den uppgraderingen få bättre underhåll av vattenuttaget. Lorentzen & Wettres representanter har också fullt upp. Chile är hett för oss, bekräftar Fredrik Boström. Under dagen får bolaget förfrågningar om både online- och offline-instrument. Flera bruk har omodern fiberanalysutrustning och en och annan större order dyker upp. I Chile är intresset stort hos branschen, leverantörsföretagen känner sig nöjda med responsen. Det är mycket viktigt med ett gediget engagemang från Exportrådets lokala kontor, kommenterar Fredrik Boström. Vid en bra införsäljning till bruken i landet blir intresset hos branschen bra för vår senaste tekniska utrustning....för så många stunders avkoppling blir det inte. När delegationen inte gjorde affärer besöktes närliggande bruk. Fr v. Andrey Baranovsky, Fredrik Boström och Roland Kampris. 42 SPCI/Svensk Papperstidning Nr Tryckt på Holmen Ideal Volume 100 g