FRANSKA GUYANA BRASILIEN. Cenibra (JBP) Suzano Sao Paulo (Suzano) Jacarei (Votorantim) PARAGUAY. Monte Alegro (Klabin)

Transkript

1 VENEZUELA Sydamerika COLOMBIA GUYANA SURINAM FRANSKA GUYANA ECUADOR BRASILIEN Bahia Sul Cel (Suzano) PERU CHILE BOLIVIA Cenibra (JBP) Suzano Sao Paulo (Suzano) Jacarei (Votorantim) PARAGUAY Monte Alegro (Klabin) Veracel (Stora Enso/Aracruz) Barra Do Riacho (Aracruz) URUGUAY Santa Fé (CMPC) Nueva Aldea (Arauco) ARGENTINA SYDAMERIKAS TIO STÖRSTA MASSABRUK De två som startas i år är markerade med vit prick på kartan. Valdivia (Arauco) Sydamerika kommer alltid att ha stora framtidsmöjligheter. Denna ironiska kommentar, från en frustrerad sydamerikan, antydde en gång att världsdelen hade haft svårt att infria de förväntningar som fanns. Naturtillgångar och människor fanns där, men de sydamerikanska staterna hade svårt att bygga starka ekonomier av sina resurser. Nu håller detta på att ändras och det snabbt. MARKNAD Nils Lindstrand, nils@nisseskrivare.se Inom massa och papper har flera stora enheter byggts i Sydamerika de senaste åren, och framöver byggs det också nya fabriker eller produktionslinjer nästan varje år. Intäkterna från massa och papper investeras i nya massa- och papperslinjer. Bättre placeringar finns helt enkelt inte, menar ägarna. Myten är död Myten om Europas överläge i fråga om stora projekt har samtidigt skjutits i sank. Välutbildade sydamerikanska ingenjörer gör idag smarta paketupphandlingar och genomför snabba och effektiva byggprojekt. De får snabbt en omfattande erfarenhet av stora projekt, och fungerar allt mer även som konsulter i andra delar av världen. 26 SPCI/Svensk Papperstidning Nr Tryckt på 100 g Galerie Fine Gloss från M-real, Husum

2 växer och mognar SYDAMERIKAS STÖRSTA INOM MASSA OCH PAPPER I Chile bygger Arauco massabruket Nueva Aldea. Produktionsstart är planerad till juni. Företag Miljoner årston Massa Aracruz 2.8 Arauco 2.2 Votorantim 1.4 CMPC 1.2 Suzano 1.1 Klabin 1.1 JPB 0.95 Ripasa 0.45 Stora Enso 0.45 Orsa 0.4 Företag Miljoner årston Papper och kartong Klabin 1.8 Kimberly-Clark 1.3 Durango 1.1 CMPC 1.0 Jefferson Smurfit 0.9 Suzano 0.8 Votorantim 0.6 International Paper 0.6 Ripasa 0.6 Copamex 0.4 Källa: ÅF De har sprungit ifrån oss, säger Magnus Titus, ÅF. Klimatet gör dessutom att byggnaderna kan göras billigare. Vi vet sedan länge att råvaran växer bra, ofta mer än tio gånger snabbare än i Sverige. Idag utvecklas den ytterligare, också inom Sydamerika, genom alltmer sofistikerade program för att utveckla trädslag och odlingsmetoder. När man besöker bruk i Chile och Brasilien, slås man också av hur självsäkert och långsiktigt de ledande personerna uttrycker sig. Man ser hela tiden på nästa steg som ska tas, och man har hårda tidplaner att följa. Man är inne i en vinnande trend, och vet om det. Globaliseringen innebär att man kan sälja till hela världen, och där finns efterfrågan både på kort och på lång sikt. Det är fyra länder i Sydamerika som i första hand satsar på att bygga ut massaoch pappersproduktionen. Överlägset störst är Brasilien, både som land och som producent av massa och papper. Brasilien utgör ungefär halva Sydamerika, både till yta och folkmängd. Brasiliens över 180 miljoner invånare gör landet till ett Kina i denna del av världen. När papperskonsumtionen ökar här, ger varje procent stora volymer. Detta bidrar till att Brasilien är det land i Sydamerika som satsar mest på pappersproduktion, med konkreta planer för både nya linjer och effektiviseringar av befintliga. Satsningarna på massaproduktion är dock fortfarande betydligt större. Chile och Uruguay är båda relativt sett mindre länder, även om Chile har omkring 16 miljoner invånare. Här finns inte samma stora inhemska konsumtion att hoppas på. Utbyggnaden de senaste åren i Chile har också inriktats på massaproduktion, med sikte framför allt på ökad export till Kina. Här hoppas man på en stark ställning, eftersom man kan erbjuda kunderna ett större utbud av massatyper till ett bra pris. Som storproducent av Radiata-tall har Chile tillgång till en längre och starkare fiber att komplettera eucalyptusfibern med. Även i Uruguay kommer vi att se en utbyggnad de närmaste åren av massaproduktionen. År 2008 kommer kapaciteten enligt planerna att gå över 1,5 miljoner ton, vilket gör Uruguay till klar trea i Sydamerika. Argentina är något av en dark horse. Med sina 40 miljoner invånare har Sydamerikas fransmän förvisso en betydande inhemsk marknad. Det finns också ytor att odla råvara till massa och papper på även här, och ett gynnsamt klimat. Man har dock hittills haft mindre framgångar än Brasilien i försöken att reformera ekonomin. Grannländerna och internationella företag tittar dock förhoppningsfullt på möjligheterna att producera skog, massa och papper i Argentina, så något händer säkert så småningom även här. Imponerande skogsprojekt Under Sydamerikas expansion inom massaområdet har miljökraven i de flesta projekt funnit med från början. Etablerade nationella och internationella organisationer håller koll på skogsodlingarna, och ländernas inriktning på jordbruk och turism gör att nedsmutsning runt fabrikerna inte går att acceptera för myndigheterna. Ett exempel är Chiles vinproduktion, vars rykte är mycket viktigt både regionalt och nationellt. Detta har i flera fall bidragit till tuffa myndighetskrav på massafabrikerna. Skogsodlingen har inriktats på att använda dåliga och ofta övergivna jordbruksmarker. Ofta har det ursprungligen funnits skog i vissa delar av dessa områden, bland annat i kustområden och i sänkor. Detta landskap har man försökt återställa, och kombinerat detta med nya planteringar av snabbväxande eukalyptus. Resultatet blir en varierad terräng med delvis återvunna naturvärden. Forts på sidan 28 Tryckt på 100 g Galerie Fine Gloss från M-real, Husum SPCI/Svensk Papperstidning Nr

3 Stefan Wirtén, skogsdirektör inom Skogsindustrierna, imponeras av projekt i Sydamerika. Forts från sidan 27 De projekt jag tittat på i Sydamerika tillhör de mest imponerande jag sett över huvud taget, säger Skogsindustriernas skogsdirektör Stefan Wirtén. Man har undvikit att använda produktiv mark. I stället har man satsat på att plantera på mark som är dåligt använd och har låga naturvärden idag. Utvecklingen ger ett resultat som jag personligen tycker är väldigt spännande. Tekniker finns Det tekniska kunnandet är alltså stort i dagens Sydamerika. I Brasilien och Chile ökar erfarenheten av stora massa- och pappersprojekt snabbt, eftersom det byggs så mycket. Tillgången på civilingenjörer och andra tekniker är god, liksom kvaliteten. Bara kostnaden är lägre, än så länge. De stora leverantörerna har alla etablerat sig i främst Brasilien och Chile. Metso har idag personer anställda i sin huvudanläggning i Sorocaba, en bit utanför Sao Paolo. Där har man också verkstäder för både sammansättning och service. Hannu Hakamäki, chef för Metso Paper i Sydamerika. Servicesidan växer, och är mycket viktig för vår fortsatta utveckling i Sydamerika, säger Hannu Hakamäki, chef för Metso Paper i Sydamerika. Kraven på service och livscykeltänkande är stora hos de Metso Paper har levererat torkmaskiner till flera bruk i Sydamerika på senare tid. Så även här i Nueva Aldea i Chile. sydamerikanska företagen. De stora order vi fått på senare tid skulle inte ha kunnat vinnas utan den kapacitet vi har här i Brasilien. Samma slutsatser har dragits av en annan leverantör med framgångar i regionen, Kvaerner Pulping. De har det senaste året fått flera nya stora order från tidigare kunder, något som man noterar som en framgång för bland annat sin goda service och förmåga att genomföra projekt. Man har inte minst många lokalt rekryterade civilingenjörer vid sitt huvudkontor i Curitiba. Båda företagen har fortfarande nyckelproduktion förlagd till Norden, men allt mer verksamhet utförs på plats. Optimism om utvecklingen Den optimism som märks idag har både ekonomiska och politiska rötter. Både Brasilien och Chile hade efter och 1980-talens militärstyre problem med ekonomisk stagnation. Exporten dominerades stort av jordbruksprodukter som vin och kaffe. De senaste åren har utvecklingen vänt. Båda länderna har demokrati sedan år. I Brasilien har strukturförändringar samtidigt skapat en stabilare ekonomi, och idag utgörs till exempel cirka hälften av landets export av industriprodukter. Genom att flera år i förväg betala av 122 miljarder kronor (!) i internationella lån, har Brasilien visat upp sina numera vältrimmade finansiella muskler för omvärlden. En orsak till att den politiskt vänsterinriktade presidenten Lula da Silva drev igenom att betalningen gjordes var säkert just att imponera på den internationella bankvärlden. Åtgärden förbättrade omedelbart Brasiliens kreditvärdighet, och räntorna sjönk till rekordlåga nivåer. Kort sagt, det blev ännu mer attraktivt att investera i Brasilien. Marknaden vet att uppskatta detta, menade Valutafondens representant i Brasilien, Max Alier. I mars i år arrangerar Swedish Pulp and Paper Technology Group tillsammans med Exportrådet en resa för svenska exportföretag till Argentina, Brasilien, Chile och Uruguay. Här finns pengar att tjäna för svenska teknikföretag med inriktning på massa och papper. Omvärlden påverkas Jonas Arvidson, ÅF, konstaterar att utbyggnaden fortsätter i den sydamerikanska massaindustrin. Det finns mycket kortfiberkapacitet i pipeline. De Sydamerikanska företagen tjä- 28 SPCI/Svensk Papperstidning Nr Tryckt på 100 g Galerie Fine Gloss från M-real, Husum

4 Det finns mycket kortfiberkapacitet i pipeline, konstaterar Jonas Arvidson, ÅF nar bra med pengar, och de investerar dessa i nya linjer. Av de produktionslinjer som är planerade på längre sikt kommer nog inte alla att byggas, men säkert flera av dem. Den nya produktionen kommer självklart att påverka omvärldens industrier. Främst kanske Nordamerikanska kortfiberbruk. Men marknaden är global, och även Europa kommer naturligtvis att påverkas, säger Jonas Arvidson. De rika företagen i Sydamerika har idag också råd att både utföra och köpa forskning. Även denna marknad är ju global idag. Sydamerikanska företag har idag kontakter med ledande europeiska forskare, bland dem många svenska. STFI- Packforsk är ett av de forskningscentra som idag arbetar med forskning för Sydamerikas massa- och pappersindustri. Det handlar om forskning kring bioraffinaderier, returfiber, pappersteknik och produktionsteknik. Och även inom FoU bygger Sydamerika snabbt upp egen kapacitet. Det finns dock fortfarande en framtid för SYDAMERIKAS MASSABRUK > ÅRSTON Bruk Företag Land Kapacitet ton/år Barra do Riacho Aracruz Brasilien Jacarei Votorantim Brasilien Cenibra JBP Brasilien Veracel Stora Enso/Aracruz Brasilien Valdivia Arauco Chile Monte Alegre Klabin Brasilien Bahia Sul Cel. Suzano Brasilien Suzano Sao Paulo Suzano Brasilien SYDAMERIKANSKA MASSALINJER SOM BYGGS ELLER HAR UPPHANDLATS Bruk Företag Land Prod.start Kapacitet ton/år Nueva Aldea Arauco Chile Santa Fé 2 CMPC Chile Botnia Metsä-Botnia Uruguay Bahia Sul Cel Suzano Brasilien M Bopicua Ence Uruguay TROLIGA PROJEKT Três Lagaos* Int Paper Brasilien Veracel 2 Stora Enso Brasilien Cenibra JBP Brasilien Rio Grande Votorantim Brasilien Aracruz Aracruz Brasilien * Troligen även pappersmaskin Källor: ÅF, Metso Paper Europa och Norden. Vid ÅF:s industridagar, betonade till exempel SCA:s vd, Jan Åström, att det finns produkter som av ekonomiska skäl gärna ska säljas i regionen där bruket ligger, bland annat förpackningsprodukter. Genom att använda nordiska fibrer i rätt produkter, och tillverka dessa i en optimerad produktionsapparat, finns det en framtid för nordiska och europeiska bruk, menade Jan Åström. Liknande tankar har de senaste åren uttryckts även av andra branschföreträdare. Sydamerika har både råvara, pengar och infrastruktur för att öka sin kapacitet att tillverka massa och papper. Bild från Suzano Sao Paulo i Brasilien. Tryckt på 100 g Galerie Fine Gloss från M-real, Husum SPCI/Svensk Papperstidning Nr

5 Chile och Brasilien expanderar inom massa Nya bruk och ny t Sydamerika ökar sina produktionsresurser inom massa och papper främst i Brasilien, Chile och Uruguay. Både via greenfieldprojekt och genom att bygga till och modernisera sina existerande anläggningar. Sydamerikanska företag gör idag mycket smarta upphandlingar, via stora så kallade leverantörspaket. Man har samtidigt snabbt blivit mycket effektiva när det gäller att genomföra stora och tekniskt komplicerade industriprojekt. Nedan följer tre exempel på projekt som pågår eller nyligen genomförts i Chile och Brasilien. MARKNAD 1 Nils Lindstrand, nils@nisseskrivare.se NUEVA ALDEA, CHILE Nueva Aldea tillhör den chilenska massatillverkaren Arauco. Nueva Aldea är ett helt nytt massabruk i södra Chile, cirka sex mil öster om storstaden Concepcion. Massafabriken ska köras igång i juni i år. Här ska Arauco producera årston blekt massa, i två massalinjer. Planen är att producera barrmassa i den ena och lövmassa i den andra. De båda massalinjerna har en gemensam kemikalieåtervinning. Marknaden för den nya fabriken finns utomlands. Man räknar med att exportera hela produktionen, och framför allt siktar man på Kina. Kinas behov gör alla investeringar i massaproduktion potentiellt lönsamma, konstaterar projektledaren i Nueva Aldea, Carlos Rojas. I projektet ingår även en anläggning som producerar sågade trävaror och plywood. Denna startades redan 2004, och ska producera över kubikmeter sågade trävaror och plywood per år. Kraven på rening av avlopp har varit stränga i det kända vindistrikt där Nueva Aldea ligger. Carlos Rojas, Nueva Aldea Kinas behov gör alla investeringar i massaproduktion potentiellt lönsamma Billig råvara med dyra transporter Arauco baserar anläggningen i Nueva Aldea på hälften eukalyptus (nitens och globulus) och hälften Radiata-tall. Omloppstiderna är 12 respektive 22 år, och råvaran är billig. Transporterna däremot blir dyra i detta utsträckta land. Som mest cirka 70 mil får man transportera ved till fabriken. Bättre är det för utleveranserna, med inte mindre än tre Stillahavshamnar inom några mils avstånd. En annan faktor som ger högre kostnader i Chile är jordbävningsrisken, som fördyrar alla byggnationer med cirka 20 procent. Den kräver också ett specialistkunnande hos de ingenjörer man anlitar. Myndigheterna ställer därför krav på att man ska anlita chilenska byggnadsingenjörer, vilket kan vara begränsande om många stora projekt pågår samtidigt. Nueva Aldea upphandlades i slutet av Projektet försenades i två månader för att en ny miljöprövning måste göras. Vi insåg att vi kunde använda ny teknik på några punkter för att höja kapaciteten, säger Carlos Rojas. Den nya tekniken innebar också att vi minskade vattenförbrukningen per ton massa från 50 kubikmeter till 25. Trots att vi samtidigt höjde kapaciteten från till årston blir vattenförbrukningen lägre. Men den nya kapaciteten bedömdes av myndigheterna ändå kräva en ny miljöprövning. Bygget stod därmed stilla i två månader, konstaterar Carlos Rojas. Tillståndet kom, men med villkoret att Arauco bygger en sex mil lång avloppsledning ner till kusten. Där ska den mynna på cirka 30 meters djup i Stilla havet. 30 SPCI/Svensk Papperstidning Nr Tryckt på 100 g Galerie Fine Gloss från M-real, Husum

6 PERU BRASILIEN och papper CHILE BOLIVIA PARAGUAY Suzano Sao Paulo (Suzano) 2 eknik URUGUAY ARGENTINA Avloppsledningen byggs intill vägen ner till kusten, och bygget pågår fortfarande. Tufft motstånd Nueva Aldea är i alla bemärkelser ett greenfieldprojekt, området har tidigare dominerats helt av vinproduktionen. Namnet Itata är sedan länge känt som vindistrikt, och för att lugna vinproducenterna beslöt Arauco att byta namn på bruket från Itata till det namn som används idag, Nueva Aldea. Trots detta gav projektet ett kraftigt motstånd i början. Vintillverkning och vinturism sysselsätter mer än 3000 människor i Itata-dalen, nästan tre gånger så många som de som skogsindustrin planerade att anställa. Många i området var rädda att miljön skulle påverkas på ett sätt som störde både vinodlingarna och turismen. Tillståndsärendet fördes så småningom från lokala miljömyndigheten Corema till Chiles nationella miljömyndighet Conama, och därifrån vidare till regeringen för slutligt godkännande. Ett sådant fick man så småningom, efter att ha lovat att bygga reningsanläggningar med modernaste teknik. Så småningom kompletterades alltså denna med den rörledning som nämndes ovan. Arauco har även deltagit i ett projekt för att bygga en ny skola, och i projekt för att utbilda lärare i området elever har fått bättre utbildning tack vare dessa program i olika städer i Chile, säger Carlos Rojas. För oss har projekten varit ett sätt att höja utbildningsnivån i detta tidigare helt jordbruksdominerade område. Nordiska leverantörer Bland de stora leverantörspaketen i upphandlingen av Nueva Aldea, har nordiska företag tagit hem flera. Fiberlinjerna och indunstningen levereras av Kvaerner Pulping. Metso Paper levererar torkanläggningarna, med en sammanlagd kapacitet på två gånger ton per dag, och förberedd för att bygga ut kapaciteten i framtiden. Nueva Aldea (Arauco) 2 Maule (CMPC) 3 1 SUZANO SAO PAULO, BRASILIEN Suzano Bahia Suls fabrik i Suzano, några mil väster om jättestaden Sao Paulo, är Sydamerikas största integrerade bruk, med fyra pappersmaskiner och produkter främst inom kontorspapper. Suzanofabriken har en tradition av att vara tekniskt långt framme. På 1960-talet var man först i Sydamerika om att producera finpapper baserat på enbart eukalyptusfibrer (man använder främst globulus, som avverkas efter sex år). Man har också varit tidigt ute med att använda returfiber. Vi ligger i ett tättbefolkat område, där många dessutom är arbetslösa, konstaterar brukschefen Daniell Couto. Att använda returpapper är därför ett sätt att ge människor arbete, samtidigt som vi får en ny råvara. Att man vill vara en god granne i ett tättbefolkat område kan dock även ge problem. Klagomål på bullret har inneburit att fabriken fått genomföra bullerdäm- Forts på sidan 32 Suzanos fabrik i Suzano Sao Paulo har blivit mer lättstyrd efter modernisering de senaste åren. Tryckt på 100 g Galerie Fine Gloss från M-real, Husum SPCI/Svensk Papperstidning Nr

7 3 CMPC MAULE MILL, CHILE Daniell Couto ser fabrikens modernisering de senaste åren som en nyckel till fortsatt framgång. Forts från sidan 31 pande åtgärder, och att man tvingats begränsa de tider som renseriet körs till i princip kontorstid. Stort projekt gav kontroll Ett stort projekt gav fabriken en teknisk uppgradering. Daniell Couto kallar det ett nyckelprojekt. Dels byggde man ett nytt blekeri, en ny vedhantering och ett nytt renseri. Dels införde man ett nytt system för processanalys och kvalitetskontroll, framför allt i kokeri och kausticering. Metso Paper och Metso Automation levererade dessa nyheter, och deltog även i utbildning och uppstart. Fabriken och kvaliteten blev mycket lättare att styra, säger Daniell Couto. Vi kunde även öka massakapaciteten från årston till ton, vilket är bra eftersom vi vill öka vår papperstillverkning. Det nya blekeriet är ett ECF-blekeri med kapacitet att leverera 1480 ton per dag, med sekvensen D/A-PO-D. CMPC Maule Mill, nära staden Talca, 28 mil söder om Santiago, tillverkar flerskiktskartong med ytvikter på mellan 190 och 420 gram, främst för livsmedel. Bland kunderna finns Unilever och Nestlé. Dessa storföretag köper själva råvaran till sina förpackningar, säger brukschefen Luis Bozza Lorca. Även om fristående konverteringsföretag tillverkar förpackningarna, specificerar de stora livsmedelsföretagen vilka papperskvaliteter man vill ha. Vår flerskiktskartong har fördelar när det gäller stora livsmedelsförpackningar med krav på styrka. Den kombinerar låg ytvikt med god körbarhet och tryckkvalitet. Vi kan konkurrera ut solidkartong för många produkter. Och vi satsar på att sälja på kvalitet, inte på att konkurrera med lågt pris på tuffa marknader. Utöver Sydamerika, säljer CMPC Maule idag främst i Europa, där man menar att det är enklare att bygga upp långsiktiga samarbeten med kunderna än i andra delar av världen. Projekt gav högre fart Den kvalitet som CMPC Maule idag säljer till 40 länder är en flerskiktskartong med fyra kartongskikt och två bestrykningsskikt. Man använder enbart nyfiber, främst Radiata-tall. Nytt renseri och ny vedhantering har bidragit till ökad kapacitet vid Suzano Sao Paulo. 32 SPCI/Svensk Papperstidning Nr Tryckt på 100 g Galerie Fine Gloss från M-real, Husum

8 Luis Bozza Lorca, brukschef för Maule Mill, som ligger söder om Santiago. Ombyggnader och uppgraderingar blir allt viktigare i Sydamerika Eftersom vi säljer globalt har vi uppfattat det som alltför dyrt och komplicerat att försöka få tag i returkartong, säger Luis Bozza Lorca. I ett projekt som avslutades under 2005 har man ökat kapaciteten från årston till Vi ville höja andelen mekanisk massa i de inre skikten, och samtidigt höja kapaciteten. Därför investerade vi i en ny inloppslåda med spädvattenteknik för mekanisk massa. Vår nya skopresskalander kan samtidigt höja kapaciteten dramatiskt i slutet av maskinen. Om vi får den att fungera som vi hoppas kan vi nå en hastighet på 650 meter per minut, konstaterar Luis Bozza Lorca. Nordisk leverans Även vid CMPC Maule har en nordisk leverantör haft en viktig roll. Metso Paper har levererat både inloppslådan och den nya OptiDwell skopresskalandern. Man har även levererat två nya skopressar (SymBelt) och byggt om både torkparti och rullmaskiner. Ombyggnader och uppgraderingar blir allt viktigare i Sydamerika, och vi bygger upp en kapacitet här för att kunna möta denna efterfrågan, säger Metso Papers sydamerikachef Hannu Hakamäki. Vi har idag, i vårt högkvarter i Sorocaba, verkstäder och personal som kan ge service, och som kan montera maskiner på plats här i Sydamerika. Nyckelkomponenter kommer nog under lång tid fortfarande att göras i Norden, men i övrigt kommer allt mer att göras här. Och det kommer att finnas att göra! Den nya skopresskalandern ska ge CMPC högre kapacitet i kartongfabriken Maule Mill. Tryckt på 100 g Galerie Fine Gloss från M-real, Husum SPCI/Svensk Papperstidning Nr