Kurs pm Ämnesdidaktik undervisning och lärande i teknik (UM8021), 5 hp

Transkript

1 Kurs pm Ämnesdidaktik undervisning och lärande i teknik (UM8021), 5 hp Kursen sträcker sig över tidsperioden vecka11 14 och vecka21 22 (exkl. VFU perioden vecka15 20). Kursen genomförs av Avdelningen för Lärande på KTH. Följande dokument är avsett att beskriva innehåll och uppläggning, examination, lärare, tider mm. Ändringar och kompletteringar kan eventuellt ske under kursens gång. Fortlöpande information från kursledningen läggs ut på Mondo. Efter genomgången kurs förväntas Du kunna: redogöra för ämnesdidaktiska teorier kring teknikämnets karaktär och särart. redogöra för hur olika undervisningsresurser kan stödja elevers lärande i teknik. planera och använda undersökande arbetssätt för att utforma undervisning i relation till aktuella styrdokument och elevers lärande. analysera och argumentera för olika sätt att utforma undervisning i teknik utifrån kommunikativa, kulturella och värdemässiga aspekter, ämnesdidaktisk forskning om klassrumskommunikation och elevers olika behov. Kursmål I planering av denna kurs utgår vi ifrån att Du redan är godkänd i de tekniska ämneskunskaperna som krävs för att undervisa vid gymnasieskola. Det är dessutom en kurs på avancerad nivå. Kursen fokuserar därför på ämnesdidaktik, eller rättare sagt på teknikdidaktik. Baserat på kurslitteratur och ovan nämnda förväntningar på kursen (och Dig) finns följande kursmål uppsatta så att alla involverade parter (lärare, studenter och kursansvarig) vet vad som kommer att examineras i slutet av kursen. Med detta sagt förväntas Du efter genomgången kurs, kunna Skriva, reflektera och argumentera med teknikdidaktisk forskning. Beskriva elevers lärande med variationsteori (fenomenografi). Motivera betydelsen av laborationer och praktisk tillämpning för elevers lärande. Använda teknikhistoria som didaktiskt verktyg för undervisning. Omfattning Kursen omfattar 5 hp. För normalstudenten motsvara detta 120 timmars studier, varav Du erbjuds 22,5 timmars schemalagd undervisning. Detta innebär att Du som student måste räkna med att avsätta ca100 timmar utspridda över 6 veckor för egna studier (ca 20 timmar/vecka). 1

2 Examination För att få godkänt på kursmomentet krävs aktivt deltagande i undervisningen. Om Du uteblir från något undervisningstillfälle kommer det att ersättas med skriftlig kompletteringsuppgift. Kursens betyg baseras på att alla delplaneringar och slutuppgift har lämnats in i rätt tid och godkänts. Den avslutande uppgiften omfattar en komplett planering, baserad på kurslitteratur. Delplaneringarna och den slutuppgiften är en förutsättning för godkänt i kursen, medan den avslutande uppgiften är en förutsättning för högre betyg. För att du skall kunna planera dina studier, från första kursdagen, finns deluppgifter och slutuppgift beskrivna i detta kurspm. PLANERING AV TEKNIKUNDERVISNING Kursen beskriver ett ämnesdidaktiskt perspektiv på teknik, där fokus ligger på lärande och historiska aspekter av hur skolämnet har vuxit fram och hur det kan undervisas. Med utgångspunkt i ovanstående innehåll och kursplanen för kurserna Teknik 1 och 2 (vid gymnasiet) eller kursplaner från skolämnet Teknik vid grundskolan, skall du skriva en undervisningsplan för gymnasiet eller för årskurs 7 9. Planeringen som byggs upp successivt under hela kursen skall omfatta ett specifikt teknikinnehåll, vilket Du måste bestämma i ett tidigt skede långt innan Du genomför Din VFU. Du kan dock inte räkna med att du får undervisa planeringen under VFUperioden. Planeringen skall innehålla: Mål för elevernas lärande Koppling till centralt innehåll och långsiktiga mål i kursplanen i teknik för gymnasium/grundskola Motivering varför undervisningsinnehållet är viktigt Kortfattad beskrivning av tänkt elevgrupp Översiktlig beskrivning av genomförandet, inkl. vilka material, verktyg och andra hjälpmedel som behövs Bedömningskriterier för elevernas lärande Förslag på integrering med innehållsliga delar i andra skolämnen Anknytning till ämnesdidaktisk forskning Förslag på vidareutveckling av planeringen Den slutliga undervisningsplanen skall omfatta 5 6 sidor (max 3000 ord) som baserar sig på kurslitteratur. En viktig del i examinationen är opponeringen där din planering kommer att ventileras för att du skall få ett brett perspektiv på din plan. Ventileringen görs i två steg, där vi diskuterar innehållet i första steget. Därefter får du göra förbättringar och för att du skall kunna göra förbättringar och knyta relevant referenser till din planering. Efter det lämnas den slutliga undervisningsplanen in på Mondo, senast den 23/5. 2

3 Betygskriterier För betyget F har studenten inte visat på en eller flera av förmågorna för betyget E D. För betyget Fx har studenten visat på förmågor för betyget E D, med bristande förståelse för kurslitteraturen och styrdokumenten. För betyget E D skall det framgå att studenten visat förmåga att formulera bedömningsbara mål utifrån kursplanen i teknik presentera välstrukturerade planeringar för undervisning i teknik med tydliga kopplingar mellan mål och undervisningens uppläggning och innehåll använda referenser på godtagbart sätt För betyget C B skall kriterierna för betyget E D vara uppfyllda. Dessutom skall det framgå att studenten visat förmåga att formulera tydliga och avgränsade mål utifrån kursplanen i teknik motivera ämnesdidaktiska val med utgångpunkt från kurslitteratur och teknikdidaktisk forskning. använda teknikhistoria för undervisning använda referenser korrekt. För betyget A skall kriterierna för betyget E B vara uppfyllda. Dessutom skall det framgå att studenten visat förmåga att planera undervisning i teknik på ett självständigt och kreativt sätt utforma undervisningsmoment som uppvisar flexibilitet i relation till elevgruppers förutsättningar och variation avseende arbetssätt och innehåll Upplägg Kursmomentet omfattar 8 undervisningstillfällen där teori, laborationer och undervisningsnära exempel varvas. Undervisningen bedrivs i seminarieform på förmiddagen kl och på eftermiddagen kl Mellan varje tillfälle får studenterna i uppgift att skriva på sin planering utifrån det som föreläsaren har meddelat. Slutuppgiften är sammanfattande och redovisas med opposition vid det sista tillfället. Lokaler Seminarier är i salarna Rinman och Norra tornet (samling i entrén) i KTH:s bibliotek (Osquarsbacke 31). För att komma till Rinman går Du in genom stora entrén för att sedan gå rakt igenom biblioteket och upp för trapporna. 3

4 Vägbeskrivning: Lärarlag och kursansvarig Namn och ansvar Initial Telefon e post Lennart Rolandsson, KTH (Kursansvarig, Lärare) LR lennartr@kth.se Per Norström, KTH (Examinator fr KTH, Lärare) PN perno@kth.se Mikael Lindgren (Lärare) ML Magnus Hultén, LiU (Lärare) MH André Jaoui, Fredrika Bremergymnasiet (Lärare) AJ Schema och läsanvisningar Kursen förutsätter att du lägger ned tid och bearbetar tillhörande litteraturlista. Nedan följer läsanvisningar för egna studier inför respektive seminarium. Tillf Datum Innehåll Lärare /3 (v.11) 14/3 (v.11) Introduktion av kursen. Ämnesdidaktik och läroplaner. Styrdokument för gymnasieskolan. Planering och bedömning av ett lektionsupplägg i teknik (utgår fr gymnasiebok) Läs Frid (2011) tillsammans med kursplanerna för Teknik 1 och 2. Du väljer ett teknikområde i gymnasieboken. Tar fram en plan för vad du vill undervisa under 3 lektioner à 40 minuter, som ligger över 3 veckor. Din plan skall förutom de stora dragen även beskriver vilken kurslitteratur (om ca 700 s) som Du kommer att arbeta med (detta går förändra under kursen). Planeringen läggs upp på mondo.se! Namnge dokumentet enligt följande för att man skall kunna följa processen [dittnamn]_tillf1.doc Läs Gilbert (2004), Rescher (2012) och Haglund & Strömdahl (2012) inför nästa gång Drivkrafter för teknisk utveckling, missförstånd, modell och verklighet. Hur det kan appliceras i undervisningen Din planering beskriver hur Du vill undervisa om modell och verklighet. Det skall framgå i dina reflektioner vad Din undervisning vill förmedla (hämtat från kurslitteratur). Den skall dessutom beskriva eventuella problem som du tror att studenterna kommer att stöta på. Planeringen läggs upp på mondo.se! Namnge dokumentet enligt [dittnamn]_tillf2.doc 3 15/ Lärare fr gymnasieskola berättar om (AJ) (LR) (PN) Norra Tornet 4

5 (v.11) Didaktik på TE programmet (LR) Norra Tornet Vad är didaktik? I din planering skall det framgå på vilket sätt du arbetar med kommunikation i klassrummet och olika värderingar för att möta elevers olika behov. Din planering skall visa på en didaktisk tanke som går att följa genom alla tre lektioner. För att din planering skall hålla, skall du urskilja svagheter i din planering och vad som är centralt för att planeringens didaktiska upplägg skall hålla. Planeringen läggs upp på mondo.se! Namnge dokumentet enligt [dittnamn]_tillf3.doc /3 (v.12) 21/3 (v.12) 26/3 (v.13) Läs inför nästa gång Klasander (2010), Lindahl (2011) och Svensson (2011) Läroplansteori (emfaser) och lärande (fenomenografi) (MH) I din planering skall det framgå hur du arbetar med mångfald och olika sätt att lära. Du motiverar dina argument med variationsteoretisk litteratur. Fundera speciellt över kulturella skillnader och värderingar som planeringen behöver ta hänsyn till. Planeringen läggs upp på mondo.se! Namnge dokumentet enligt [dittnamn]_tillf4.doc D skrivare och skottsäkert material. Laboration på VH På VH Hur använder man laborationer i gymnasieskolan? Din planering skall innehålla en laboration som förstärker elevers lärande. Motivera på vilket sätt laborationen hjälper eleverna att förstå. Planeringen läggs upp på mondo.se! Namnge dokumentet enligt [dittnamn]_tillf5.doc Läs inför nästa gång Lindgren (1996) Polhems teknikpedagogik (ML) Hur kan historiskt perspektiv lyfta din lektionsplanering? Teknik är en evolution eller en designprocess. Under din VFU period skall du undersöka hur ditt ämnesområde (i planeringen) kan kopplas till teknisk utveckling och hur denna tekniska utveckling kan utgöra en viktig del för elevers lärande. All kurslitteratur, samt kompletteringslitteratur för den slutliga 5

6 undervisningsplaneringen. Det är viktigt att din planering motiveras och beskrivs med hjälp av referenslitteratur. Planeringen läggs upp på mondo.se senast 17 maj! Namnge dokumentet enligt [dittnamn]_tillf6.doc 7 21/5 (v.21) Diskuterar varandras lektionsupplägg. Speciellt fokus ligger på hur Du motiverat dina val med hjälp av kurslitteraturen. Vi arbetar med referenser. (LR) Du får därefter 2 dagar på dig att förbättra din planering. Den slutliga planeringen läggs upp på mondo.se och skickas till kursansvarig och opponenter, senast 23/5! Du namnger den enligt [dittnamn]_slutlig version.doc 8 28/5 (v.22) Redovisning av slutuppgift med opposition. Återkoppling på planeringen. Sammanfattning, slutsatser, diskussion och utvärdering av kopplingen mellan de två kurserna UM8019 (VFU) och UM8021(KPU). Lärarnätverk som resurs för din framtid som lärare presenteras! (LR) Deltagare Namn E postadress 1:a ämne 2:a ämne Lundin, Annika anlu1851@student.su.se Ma Tk Hamberg, Johan joha6063@student.su.se Tk Ma Hedemalm, Per pehe3886@student.su.se Tk Fy Johansson, Henrik hejo7768@student.su.se Tk Ke Johansson, Karen Virginia kajo0294@student.su.se Tk Ma Molander, Martin mamo0946@student.su.se Tk Kiss, Henrik heki4112@student.su.se Tk Ma Zamani, Sebastian seza2510@student.su.se Tk Ma Sonesson, Karin kaso3970@student.su.se Ke Tk Yanhong, Xu 072xuyan@student.su.se 6

7 Kurslitteratur Obligatorisk kurslitteratur Frid, J. (2011). Teknik 1. (1. uppl.) Malmö: Gleerups, 328s. Gilbert, John (2004). Models and modelling: Routes to more authentic science education. International journal of science and mathematics education. 2: (15s) Haglund, J. & Strömdahl, H. (2012). Perspective on models in theoretical and practical traditions of knowledge: The example of Otto engine animations. International journal of technology and design education. 22(3). 16s. Klasander, C. (2010). Talet om tekniska system. Doktorsavhandling. Norrköping: Institutionen för samhälls och välfärdsstudier vid Linköpings universitet. (319s).Valda delar om 100s. Lindgren, M. (1996). Några tankar kring Christopher Polhems teknikpedagogik. I Teknik i skolan, red. Thomas Ginner och Gunilla Mattsson, s , 10s Rescher, Nicholas (2012). How modeling can go wrong. Philosophy and technology. Webbförhandspublicering, DOI /s , 6s Svensson, M. (2011). Tekniska system i grundskolan kritiska aspekter som didaktiska möjligheter. NorDiNa. 7(2). 15s. Styrdokument och liknande Aktuella styrdokument för kurser i Teknik 1 och 2 hämtas från 60s. Valbar kurslitteratur Dessutom läses ytterligare 200sidor ur nedanstående litteratur. Väljs i samråd med kurslärare. Ingerman, Å., Wagner, K. & Axelsson, A. S. (red.) (2009). På spaning efter teknisk bildning. Stockholm: Liber AB, 100s. Lindahl, A. (2011). Kommer bron att hålla? En kvalitativ studie av hur elever erfar böjning under ett kursavsnitt i konstruktion på gymnasiet. Examensarbete vid SU. Delas ut vid kursstart. Gyberg, P. & Hallström, J. (red.). (2009). Världens gång teknikens utveckling. Lund: Studentlitteratur, 384s. Svensson, M. (2011). Att urskilja tekniska system Didaktiska dimensioner i grundskolan. Doktorsavhandling. Norrköping: Institutionen för samhälls och välfärdsstudier vid Linköpings universitet, 140s. Sjöberg, S. (2012). Teknik: för grundskolans år 7 9. (4. uppl.) Stockholm: Natur & kultur, 237s. Säljö, R Lärande och kulturella redskap: Om lärprocesser och det kollektiva minnet. (Learning and cultural tools: on learning processes and collective memory) Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, 272s 7