Jag har arbetat som mellanstadielärare
|
|
- Oliver Blomqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HÅKAN LJUNGGREN Mångfald och kommunikation Hur får man möjlighet att ge varje elev tillfälle att bygga upp sitt matematikkunnande både genom arbete med problemlösning och färdighetsträning? Här resonerar en lärare kring lärobokens för- och nackdelar samt beskriver ett arbete som delvis stöds av dator. Jag har arbetat som mellanstadielärare under 29 år och har undervisat i alla ämnen, vilket varit mer eller mindre lyckat. Vissa ämnen har varit mer intressanta än andra, men matematik har alltid intresserat mig mest och särskilt barnens tankar kring problemlösning och den mångfald av lösningsmodeller som de visar upp. Läroboken Under lång tid arbetade jag traditionellt med olika läroböcker kompletterat med eget material. Efter hand blev dock det egenproducerade materialet det dominerande och så småningom lämnade jag läroböckerna helt. Det kan säkert finnas vissa fördelar med att arbeta med färdiga läroböcker, och för vissa lärare passar de kanske bra. Det kan kännas tryggt för många som har liten vana vid undervisning att ha ett färdigt material. Det kräver inte heller så mycket egen planering och kan tyckas bekvämt. Håkan Ljunggren är mellanstadielärare och arbetar vid Råssnässkolan i Motala Men jag anser att nackdelarna överväger. Med ett färdigt material kan man inte anpassa uppgifterna till elevgruppen och deras intressen eller till innehållet i andra aktuella ämnen. Arbetet i matematik blir ofta en tävlan mellan eleverna om att hinna göra flest uppgifter. Att ha kommit långt i läroboken blir synonymt med att behärska matematiken bra, vilket ju inte alls är fallet. Det viktiga för många elever blir att göra i stället för att förstå. Men det största felet med läroböcker är de ständigt återkommande exemplen på hur problem ska lösas. Genom att visa sådana exempel kväver man elevernas kreativitet och deras självständiga tänkande. Många elever kan lösa uppgifter i läroboken genom att göra likadant som i exemplen utan att förstå tankarna bakom lösningsmodellen. Detta är förödande för deras utveckling. När samma typ av problem återkommer utan att vara kopplade till något exempel så kan 26 NÄMNAREN NR
2 dessa elever inte lösa problemen. De har blivit lurade att tro att de kan något som de i själva verket inte har lärt sig. Det uppstår också ofta bråk i hemmen när föräldrar ska hjälpa sina barn med hemuppgifter. Barnen accepterar inte föräldrarnas lösningsmodeller eftersom de inte överensstämmer med läroboksförfattarens och lärarens. Nu kan ju en lärare påpeka att det finns flera sätt att lösa ett problem på, men så länge man i en lärobok presenterar en lösningsmodell för barnen så försöker de flesta att använda den även om de inte förstår den. När det gäller planeringen av matematiken under ett läsår så blir den också lidande av att man använder ett färdigt material. Ofta blir planeringen inte något annat än att man fördelar lärobokens innehåll på läsårets veckor. Då planerar man inte utifrån läroplan, kursplan och elevgruppens kompetens, utan läroboken styr planeringen. Nya idéer Som lärare vill jag också något mer med min undervisning än att bara förmedla någon annans tankar. Detta har lett till att jag har förändrat mitt arbetssätt så att det stämmer överens med vad jag anser vara det viktigaste med undervisningen i matematik. Jag vill hjälpa eleverna att bli bra problemlösare genom att fokusera på mångfald och verbalisering av tankeprocessen bakom problemlösningen. Problemlösning Nu har jag fått möjlighet att arbeta med de idéer jag har om hur en effektiv matematikundervisning bör bedrivas. Problemlösningen är det centrala i arbetet med matematiken. Målet är att eleverna ska bli goda problemlösare och få ett gott självförtroende. Problemen kretsar kring de olika momenten och anpassas efter elevgruppen. För att kunna lösa problem behöver eleverna goda färdigheter i att hantera de fyra räknesätten, och färdighetsträningen med dessa sker parallellt och helt individuellt jämsides med den gemensamma problemlösningen. Vi tränar huvudräkning, olika skriftliga räknemetoder inklusive algoritmer, och användning av miniräknare. När det gäller problemlösningen arbetar vi med få uppgifter. Det är bättre att arbeta med färre uppgifter, men att bearbeta dessa mer. Uppgifterna ska så långt det är möjligt beröra elevernas vardag. Många problem ska vara öppna för olika svar. Fokus på tankeprocessen. Det är tankarna som leder fram till lösningen som är det mest intressanta. Det är här inlärning sker. Om en elev kan berätta hur han eller hon tänker när ett problem löses, så är det en bekräftelse på att det finns kunskap om det behandlade momentet. Mångfald utan värdering från min sida. Eleverna presenterar sina olika lösningsmodeller för varandra och får på så sätt se olika vägar att lösa ett problem. Vissa lösningsmodeller är mer användbara och utvecklingsbara än andra och min erfarenhet är att eleverna byter sämre lösningsmodeller mot bättre när de förstår dessa. Det viktiga är att de inte uppmanas att använda en viss modell innan de förstår den. Eleverna ska känna att de lösningsmodeller de använder duger. De tar till sig smartare sätt att lösa problem så fort de förstår dessa. Genom att eleverna regelbundet presenteras för olika sätt att lösa problem så fortskrider utvecklingen för alla mot allt bättre lösningsmodeller. Skriftlig och muntlig redovisning. Uppgifterna som eleverna får ska redovisas på en bestämd dag. Då berättar de hur de har tänkt när de löst uppgifterna. Jag antecknar deras lösningsmodeller på tavlan och vi ser mångfalden. Sedan samlar jag in elevernas arbeten för kontroll. De får sedan tillbaka dessa med kommentarer. NÄMNAREN NR
3 Inget rättande av gamla fel. Eleverna rättar inte gamla fel, utan får hela tiden nya uppgifter att arbeta med. Alldeles för många elever har alldeles för ofta fått sitta och rätta gamla fel och har då förlorat intresset för matematik. Genom att vi redovisar flertalet problem som vi löser får eleverna kunskap om sina eventuella fel och hur dessa uppkommit. De får också exempel på rätta lösningar. Problem som är aktuella Vi arbetar alltså mycket med att lösa olika problem. Jag försöker att göra problem med ett aktuellt innehåll och om det finns aktörer i problemen så har dessa namn efter elever i gruppen. Även en sådan, till synes liten, detalj har visar sig ha stor betydelse för att öka intresset för uppgiften. Det är också viktigt att många av uppgifterna har flera möjliga lösningar. Detta stimulerar diskussionerna vid redovisningarna. Eleverna gör ofta egna problem utifrån olika givna förutsättningar. Dessa byter de med varandra eller så tar jag med en del av dem i veckans gemensamma arbete. Färdighetsträning När det gäller färdighetsträningen så läggs också här vikten vid att visa på mångfalden av möjliga lösningsmodeller. Tankeprocessen som leder fram till en lösning är det viktigaste. Det är här inlärning sker. Vi arbetar mycket med huvudräkning, men naturligtvis också med olika skriftliga räknemetoder. Miniräknaren använder vi för att kontrollera uträkningar vid färdighetsträning och för att utföra beräkningar i samband med problemlösning, då den enskilde elevens förmåga att utföra erforderliga beräkningar inte räcker till. På så sätt använder vi miniräknaren i en naturlig och inte konstlad situation. Mångfald I och med att jag prioriterar och uppmuntrar mångfald, uppstår inga problem när barnen får hjälp hemma. Om en elev får lära sig en annorlunda räknemetod av en förälder eller farförälder så vill han eller hon gärna visa denna för kamraterna i skolan. Genom elever med invandrarbakgrund har vi också fått ta del av olika sätt att skriva och räkna. Eleverna lär sig att det är naturligt att tänka och skriva på olika sätt. Mångfald får en positiv klang och berikar undervisningen. Kanske kan också en uppmuntran för mångfald inom matematiken påverka beredskapen för en positiv inställning till mångfald även på andra områden. Gemensamt och individuellt Vi arbetar med färdighetsträningen på två sätt. Dels gemensamt med samma uppgifter, dels helt individuellt. Varje lektion brukar vi inleda med att jag skriver upp en enkel uppgift på tavlan. Den ska vara tillräckligt svår för att vara en utmaning, men inte för svår för den elev i gruppen som har störst svårigheter. Efter en stunds betänketid så får eleverna berätta hur de tänkte när de löste uppgiften. Då får vi alltid ett flertal förslag som jag antecknar på tavlan. Vissa är mer utvecklingsbara än andra, men jag värderar aldrig de olika lösningsmodellerna. Det gör eleverna tyst för sig själva. De ser att vissa sätt att tänka är smartare och snabbare. Om de förstår ett sådant tankesätt så tar de till sig det med detsamma. Om de inte förstår så fortsätter de att använda sin egen metod även om den är mer omständig. Säkert är dock att de byter metod omedelbart om de ser en annan metod som de anser vara bättre och som de också förstår. Ingen håller fast vid en sämre metod om de förstår en bättre. Jag brukar avsluta med att fråga om vilket av alternativen som är bäst. Då svarar eleverna att alla sätt är lika bra. Varje sätt är bäst för minst någon. 28 N Ä MNAREN NR
4 Individuellt anpassade uppgifter Huvuddelen av färdighetsträningen sker med individuellt anpassade uppgifter. Varje elev går fram i sin egen takt och ingen får samma uppgifter som någon annan, även om de befinner sig på samma svårighetsnivå. Jag återkommer till detta senare. Vid varje redovisningstillfälle samlar jag in färdighetsträningen tillsammans med problemlösningsuppgifterna. Jag ser hur eleverna har löst uppgifterna och tittar då mer på metod än på om svaret är rätt. Med jämna mellanrum ber jag varje elev att förklara muntligt för mig hur han eller hon har tänkt. När jag ser att en elev behärskar en viss svårighetsnivå så får han eller hon fortsätta med uppgifter på nästa nivå. Att göra arbetsmaterial När jag började arbeta mer med egenproducerat material så använde jag skrivmaskin. Det gick naturligtvis bra, men var svårarbetat och inte särskilt flexibelt. Senare fick jag tillgång till en enkel dator och då ökade flexibiliteten. Genom att klippa och klistra så fanns möjlighet att använda många uppgifter vid olika tillfällen, men det var fortfarande i huvudsak skrivfunktionen som jag använde. Ny teknik Jag kände att jag ville ha bättre möjligheter att ta fram arbetsmaterial till eleverna och tänkte att den nya tekniken måste kunna användas till mer än att göra program av speltyp. Sådana matematikprogram finns det ju en hel del av och de fyller säkert en funktion, men det var inte så jag ville använda datorn. Jag behövde ett datorbaserat verktyg som hjälp för att kunna genomföra mina idéer utan att arbetsbördan skulle bli övermäktig. Eftersom jag har en bror, Thomas, som har arbetat med datorer sedan sextiotalet, var det naturligt att prata med honom. Jag frågade om han kunde ta fram ett program för individuell färdighetsträning av de fyra räknesätten. Det skulle vara ett verktyg för mig och inte något program som eleverna arbetade direkt med. Med programmets hjälp skulle jag kunna få fram individuella uppgifter till varje elev och få dessa utskrivna, så att varje elev fick sitt arbetspapper. Thomas tyckte att det lät intressant och satte igång med arbetet. Av mig fick han de fyra räknesätten detaljerat beskrivna i tio nivåer och snart hade jag ett användbart program. Jag fick emellertid fortfarande skriva problemlösningsuppgifterna i skrivprogram och ville gärna ha ett datorprogram som gav mig möjlighet att få både individuell färdighetsträning och en lagringsplats för problemlösningsuppgifterna. Dessutom ville jag ha möjlighet att sköta administrationen av elevernas resultat och utveckling med hjälp av programmet. Ett komplett verktyg för läraren Efter många arbetstimmar har Thomas nu tagit fram ett program som fungerar som ett komplett verktyg för mig som matematiklärare. Det fungerar fantastiskt bra och ger mig stora möjligheter att arbeta efter mina idéer. Programmet är så bra och har så stora utvecklingsmöjligheter och flexibilitet att jag tycker det är viktigt att tala om att det finns att hyra från Thomas företag om man är intresserad. Att han hyr ut det och inte säljer det beror på att alla användare ska få tillgång till uppdateringar med nya möjligheter. Den version som nu föreligger är nummer tre. Den första versionen som jag arbetade med innehöll bara färdighetsträning. Den andra innehöll även inlärningsplan och problemlösning, men var behäftad med en del fel och saknade möjlighet att lagra bilagor. Den senaste versionen känns nu komplett, men kommer säkert att förändras efter hand den också. NÄMNAREN NR
5 Arbetsplan I programmet finns en arbetsplan med 17 moment och deras olika svårighetsgrader beskrivna. Här kan jag också skriva ut de mål för några veckor i taget som vi arbetar efter. Elevregister Jag skriver in alla elever i ett register och markerar kontinuerligt vilken svårighetsnivå varje elev behärskar på varje moment. Detta ligger till grund för vilka färdighetsträningsuppgifter programmet automatiskt hämtar till eleverna och ger mig också ett enkelt sätt att hålla reda på var varje elev befinner sig i sin utveckling. Det finns även möjlighet att skriva ut omdömen om eleverna. Programmet tar fram moment och nivå och jag lägger till den text jag önskar. Det går också att skriva ut en statusrapport för en hel grupp. Textuppgifter Jag kan skriva uppgifter med text och lagra dem på rätt plats genom att ange moment och svårighetsnivå. Jag kan också rita bilder till uppgifterna t ex klocka, termometer, vikter, sträckor, pengar, vinklar, geometriska figurer m m. Det finns också möjlighet att lagra och hämta bilagor med texter och bilder om jag vill använda sådana att skapa uppgifter kring. Elevuppgifter Det går sedan att beställa de lagrade arbetsuppgifterna till eleverna. Jag bestämmer om jag vill ha uppgifter för en elev eller för hela gruppen och vilka rubriker jag vill ha på uppgiftspappret. Jag kan bestämma om jag vill ha facit eller ej, radavstånd, stilstorlek m m. Sedan klickar jag på hämta uppgifter och klickar mig fram till de moment och de svårighetsnivåer jag vill hämta uppgifter från. Där markerar jag de uppgifter jag vill ha med på uppgiftspappret genom att klicka på lagra. Därefter markerar jag färdighetsträning och skriver hur många uppgifter jag vill ha på de olika räknesätten. Programmet tar reda på vilken nivå varje elev befinner sig på i de olika räknesätten. Sedan klickar jag på skriv ut och får elevens eller gruppens individanpassade arbetspapper på skrivaren. Export och import Programmet är förberett för ett uppgiftsutbyte mellan olika användare. En uppgift som jag eller någon elev har gjort kan läggas i en exportkatalog och skickas via internet till någon som använder programmet. Denne lägger uppgiften i sin importkatalog och då placeras uppgiften på avsedd plats i uppgiftsdatabasen, d v s under rätt moment och rätt svårighetsnivå. Här kan den hämtas för att lösas. Min framtidsvision är att elever och lärare ska kunna få ett utvecklande utbyte med varandra och berika varandra med problemlösningsuppgifter och tankar kring lösningen av dessa. Framtiden Ny teknik Jag tror att läroboken som vi känner den, och det gäller alla ämnen i skolan, snart har spelat ut sin roll. Faktamaterial, anpassat till elevers olika färdigheter, kommer att finnas i databaser där lärare tillsammans med elever, via internet, kan beställa texter, bilder, film, musik m m för att komponera ett material som de vill arbeta med. Genom internet finns också möjligheter att öka utbytet mellan elever i olika skolor inom och utom Sverige. Redovisningar kan göras med multimedia och skapa ett ökat intresse för att uttrycka tankar och åsikter. När den nya tekniken på allvar kommer in i skolan, så kommer undervisningen att bli effektivare, roligare, mer utvecklande och mer individanpassad. Det är en spännande tid vi har framför oss. 30 N Ä MNAREN NR
6 Skönlitteratur De skönlitterära böckerna kommer inte att försvinna utan få en större betydelse än i dag som komplement till olika faktamaterial. Det skrivna ordet, i kombination med den läsandes eller lyssnandes egna föreställningsvärld, är överlägset berättandet med färdiga bilder, när det gäller att ge djupa och varaktiga upplevelser. Barnens tankar Man kan naturligtvis lägga upp undervisningen i matematik på många olika sätt. Även här finns det förstås många möjligheter. Men jag tror att hur man än planerar undervisningen så kommer man att arbeta mer med att låta barnens tankar stå i centrum. Att redovisa och sätta ord på sina tankar vid problemlösning är vida överlägset det rutinmässiga räknandet i läroböcker som ännu alltför ofta förekommer. Det är viktigt att låta barnen bli delaktiga i inlärningsprocessen genom att deras tankar och problemlösningsmodeller tas på allvar och ges en betydande roll i inlärningen. Detta ökar kreativiteten, stärker deras självförtroende och underlättar inlärningen. En möjlig väg Det program jag använder skapar en möjlighet att använda ny teknik för att anpassa undervisningen i matematik till nya krav. Det är emellertid inget program som man tillför sin dator och sedan tror att allt sköter sig självt. Programmet är ett verktyg och inget färdigt läromedel. Det tar en viss tid att sätta sig in i samtliga funktioner eftersom det innehåller så många möjligheter, men ger mycket tillbaka. Arbetet underlättas på många sätt, bl a administrativt. När man har lärt sig att använda programmet och att utnyttja alla dess möjligheter får man mycket tid över till den viktiga elevkontakten och till att utveckla sin undervisning. NÄMNAREN NR
PERDOCEO. Sammanfattning verktyget PERDOCEO. Perdoceo används... Perdoceo verktyg för läraren
PERDOCEO Sammanfattning verktyget PERDOCEO 1 Perdoceo verktyg för läraren 1 Perdoceo används... 1 Perdoceo levereras med / hyrs / beställs... 2 Arbeta med PERDOCEO 3 Pedagogiken i Matematikundervisningen
Läs merMattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet
Mattekollen Eleven har redan under sin tidigare skolgång utvecklat vissa kunskaper kring olika matematiska förmågor genom det centrala innehållet. I Mattekollen 1 sätter eleven ord på det han/hon redan
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun
Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merStöd för genomförandet
Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merKlassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84
Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål; att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse. För att
Läs merLOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan
LOKAL ARBETSPLAN Grundskolan Läsåret 2012/2013 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever/barn! För att nå vad
Läs merEn snabbguide för att komma igång
En snabbguide för att komma igång Välkommen till Matematikportalen! Matematikportalen är ett helt digitalt läromedel i matematik för årskurs F 9, som är uppbyggt utifrån den svenska läroplanen. I Matematikportalen
Läs mer1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål
Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merTESTVERSION. Inledande text, Diamant
Inledande text, Diamant Diamant är en diagnosbank i matematik som består av 55 diagnoser, avsedda för grundskolan. Fokus ligger på grundläggande begrepp och färdigheter. Tanken med diagnoserna är att de
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Läs merMin egen matematikundervisning har genom åren varit väldigt styrd
Ulrika Gunnarsson Problemlösning med olika representationsformer Här beskrivs undervisning med problemlösning, där inriktningen på arbetet var att eleverna skulle använda flera olika representationsformer.
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merPedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.
Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl
Läs merNOKflex. Smartare matematikundervisning
NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.
Läs merFörskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR
Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans lokala arbetsplan.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Läs merBedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merTRÄNING I HUVUDRÄKNING. Schema för systematik och individualisering
PEDER CLAESSON I den nya läroplanen är "färdigheter i huvudräkning och överslagsräkning" ett mål för skolans matematikundervisning. Peder Claesson fortsätter här att ge "uppslag" till övningar som leder
Läs merRapport av genomförd lesson study av en lektion med temat geometri i gymnasiets A-kurs
Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat geometri i gymnasiets A-kurs Förberedelser Geometri visade sig vara det svåraste området att planera utifrån tanken om en progression genom skolans
Läs merDelprov A Muntligt delprov
Delprov A Muntligt delprov Äp6Ma15 Delprov A 15 Beskrivning av delprov A, muntligt delprov Det muntliga delprovet kan genomföras fr.o.m. vecka 11 och resten av vårterminen. Det muntliga delprovet handlar
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Läs merFörsök med matematik och Tummen Upp! Matematik Formativ bedömning åk 4
Försök med matematik och Tummen Upp! Matematik Formativ bedömning åk 4 PROVLEKTION: Undersök cirkeln Följande provlektion är ett utdrag ur Försök med matematik och Tummen upp! Matematik Formativ bedömning.
Läs merDIAMANT. NaTionella DIAgnoser i MAtematik. En diagnosbank i matematik för skolåren före årskurs 6.
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i MAtematik En diagnosbank i matematik för skolåren före årskurs 6 Matematikdelegationens betänkande Det är vår övertygelse att alla barn och ungdomar som kan klara en normal
Läs merStavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.
Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå
Läs merMatematik Jag är... Jag går i årskurs... Det är roligt med matematik. Namn Antal % A. flicka B. pojke Total
Matematik 2011 Jag är... A. flicka 127 50 B. pojke 127 50 Jag går i årskurs... A. 3 29 11,4 B. 4 13 5,1 C. 5 30 11,8 D. 6 18 7,1 E. 7 51 20,1 F. 8 38 15 G. 9 75 29,5 Det är roligt med matematik. 50 19,7
Läs merFörmodligen är vi ganska många som
Laborera via internet Hur kan internet användas i matematikundervisningen på gymnasiet? Här ges smakprov på interaktiva övningar som författaren använt i sin klass. Förmodligen är vi ganska många som har
Läs mer1. Vad är formativ bedömning? Tankarna bakom Tummen Upp! Formativ bedömning Det här hittar du i Tummen Upp! Formativ bedömning...
1. Vad är formativ bedömning?... 2 2. Tankarna bakom Tummen Upp! Formativ bedömning... 5 3. Det här hittar du i Tummen Upp! Formativ bedömning... 6 4. Hur ni kan arbeta med Tummen Upp Matematik, formativ
Läs merFamiljematte. Ann Aktius
Familjematte Ann Aktius Med utgångspunkt i händelser från dagstidningar arbetade klassen, parallellt med övrigt stoff, genomgående med huvudräkning och överslagsräkning i hela åk 4. Syftet var att få eleverna
Läs merPOLICY KRING LÄXOR OCH ANNAT HEMARBETE
POLICY KRING LÄXOR OCH ANNAT HEMARBETE Värdet av läxläsning är ett omdiskuterat ämne. Det finns forskning som stöder läxläsning som metod för befästande av kunskaper, men också forskning som inte påvisar
Läs merMattekungen åk 6-9 vers. 1.0
Presentation av programvara våren 2008 Bodil Holmström Anna Holmström Bearbetat av Karolina Höglund Mattekungen åk 6-9 vers. 1.0 Allmänt om programmet Mattekungen är ett undervisningsprogram som produceras
Läs merARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem
Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans
Läs merHÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips
HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs
Läs merFRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER. - omikt i skolan. ';j, :d- r..'11*{s"n"-' :Jr. i ri:sslr:,iriitlr
FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER - omikt i skolan :Jr r..'11*{s"n"-' :d- ';j, i ri:sslr:,iriitlr ffiffihxxnffi ffi*# ffiasfrfrgä Smxsrfrillem Konkret, Lekfullt. Roligt. Det är några omdömen om Rutiga familjen,
Läs merPreliminär version Kopieringsunderlag till IPAn
Preliminär version 20160318 Kopieringsunderlag till IPAn Linjära funktioner och linjens ekvation * En Ihop-Parnings-Aktivitet med låg tröskel som tränar elevers begrepps-, procedur-/metod- och resonemangsförmåga
Läs merPRIM-gruppen vid Lärarhögskolan
LENA ALM 2002 års nationella prov för skolår 5 Här redovisas sammanställningen av lärarenkäter och elevarbeten till femmans ämnesprov i matematik som genomfördes våren 2002. PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan
Läs merBengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun
Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande tikk Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte
Läs merMin man kommer ursprungligen från
t í m e a d a n i Varför räknar du just så? Denna artikel bygger på ett examensarbete för lärarutbildningen. I arbetet undersöktes skillnader mellan lärares, svenska föräldrars och invandrarföräldrars
Läs merLokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Läs mer7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:
Åsö grundskola VT2018 7G,H och D matematik planering Syftet undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Läs merEn snabbguide för att komma igång
En snabbguide för att komma igång Välkommen till Matematikportalen! Matematikportalen är ett helt digitalt läromedel i matematik för årskurs F-9, som är uppbyggt utifrån den svenska läroplanen. I Matematikportalen
Läs mer1. Vad är formativ bedömning? Tankarna bakom Tummen Upp! Formativ bedömning Det här hittar du i Tummen Upp! Formativ bedömning...
1. Vad är formativ bedömning?... 2 2. Tankarna bakom Tummen Upp! Formativ bedömning... 5 3. Det här hittar du i Tummen Upp! Formativ bedömning... 6 4. Hur ni kan arbeta med Tummen Upp Matematik, formativ
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merPrästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem
Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan
Läs merkan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
Läs merNationella diagnosmaterial för skolår 2 och 7
Nationella diagnosmaterial för skolår 2 och 7 Astrid Pettersson I mars 1996 skickades Skolverkets diagnostiska material ut till skolorna. Här beskrivs syfte, innehåll och hur man kan använda materialen
Läs merCAS-vuxenutbildning för dig
SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning
Läs merAtt utveckla läromedel
Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten
Läs mer+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Läs merPedagogiskt café. Problemlösning
Pedagogiskt café Problemlösning Vad är ett matematiskt problem? Skillnad mellan uppgift och problem - Uppgift är något som eleven träffat på tidigare, kan lösa med vanliga standardmetoder - Matematiskt
Läs merSkapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3
MatTE Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3 Hej, Ingrid Margareta Vi vill nu berätta för dig om Eldorado läromedlet för FK-6 som vi hoppas ska bli ett tryggt och inspirerande verktyg för dig som pedagog, och
Läs merVerksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en
Skoitnst.. 7.1,ktion.en Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium Uppsala i Uppsala
Läs merUtmanande uppgifter som utvecklar. Per Berggren och Maria Lindroth
Utmanande uppgifter som utvecklar Per Berggren och Maria Lindroth 2014-11-12 Vilka förmågor ska utvecklas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier när jag löser ett problem,
Läs merDet finns mycket kritik som förs fram om skolan i allmänhet samtidigt
Joakim Samuelsson Expert i matematikklassrummet Vad är det som kännetecknar skickliga matematiklärare? Artikelförfattaren har följt en erkänt duktig matematiklärare och sett hur han bedriver sin undervisning.
Läs merLokal pedagogisk planering för tyska år 9
Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merAtt använda svenska 2
Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både
Läs merLEGO Education WeDo 2.0 lärarhandledning
LEGO Education WeDo 2.0 lärarhandledning LEGO Education WeDo 2.0 har utvecklats för att stimulera och motivera grundskoleelevernas nyfikenhet och vilja att lära sig mer inom de naturvetenskapliga och tekniska
Läs mer1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!
Läs merAtt synliggöra matematikens språkliga och sociala karaktär
Att synliggöra matematikens språkliga och sociala karaktär Ann Ahlberg Varför ändras nybörjares nyfikenhet och lust att lära matematik till ointresse och bristande tillit till sin egen förmåga efter några
Läs merLokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet
Läs merGrundläggande tabellkunskaper, addition och subtraktion
Grundläggande tabellkunskaper, addition och subtraktion Kapitlet behandlar Test Grundläggande kombinationer, liten tabell 2 Fler kombinationer, stor tabell 3 Säkra tabellkunskaper 4 14 I detta kapitel
Läs merLäroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.
Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.
Läs merUnder läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath
maria hilling-drath Konkretion av decimaltal En nödvändig ingrediens för förståelse Här presenteras ett sätt att förstärka begrepp kring decimaltal. Med hjälp av tiobasmaterial får eleverna bygga tal för
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs merVad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa
Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,
Läs merIntensivundervisning i matematik. Görel Sterner, NCM
Intensivundervisning i matematik Görel Sterner, NCM gorel.sterner@ncm.gu.se Tal och räkning, geometri Lärare, förskola, f-klass-åk 6 Undervisande lärare i matematik, åk 4 9 Rektorer Matematikutvecklare
Läs merPrästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem
Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Vi har ett nytt läsår framför oss. Alla har förväntningar
Läs mera) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?
1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? Exempel a) 1 2 b) 4 5 a) b) c) c) 6 7 3. Hur många? 4. Beräkna. Exempel 1 + 2 = 3 a) 3 + 1 = 4 a) 4 b) 5 b) 4 + 2 = 6 c) 3 + 3 = 6 c) 3 d) 2 GILLA
Läs merPrata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun
Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?
Läs merÄmnesprovet i matematik årskurs 3, 2017
Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2017 PRIM-gruppen, Stockholms universitet Heléne Sandström Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och att ge underlag
Läs merHenke och bokstäverna som hoppar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Henke tycker att det är jobbigt att läsa. Bokstäverna hoppar och gör inte som han vill. Det verkar så lätt för alla andra i klassen, men Henke tycker att det
Läs merPedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013
Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition
Läs merÄmnesprovet i årskurs 3 ska fylla flera syften. Det ska dels vara ett stöd
Astrid Pettersson & Anette Skytt Hur gick det? Ämnesprov i matematik för årskurs 3, 2009 Under våren 2009 genomfördes för första gången nationella ämnesprov i matematik och svenska för årskurs 3. Eftersom
Läs merKvalitetsredovisning
2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merPreliminär version Kopieringsunderlag till IPAn
Preliminär version 20160205 Kopieringsunderlag till IPAn Grundpotensform och räkneregler En Ihop-Parnings-Aktivitet med låg tröskel som tränar elevers begrepps-, procedur-/metod- och resonemangsförmåga
Läs merKunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk
Bild Svenska Svenska som andraspråk Engelska Matematik Kunskapsmål F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund NO S0 Idrott & Hälsa Musik Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret Mer information, se www.skolverket.se
Läs merLPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12
LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden
Läs merNär vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper
Florenda Gallos Cronberg & Truls Cronberg Två perspektiv på att utveckla algebraiska uttryck Svenska elever påstås ha svårt med mönstertänkande. Eller är det så att de inte får lärarledd undervisning i
Läs merHammarbacksskolan RO Resultatuppföljning
Läsåret 2013/2014 Hammarbacksskolan RO Resultatuppföljning Innehållsförteckning Vårt rektorsområde...3 Verksamhetsidé...3 Vision...3 Prioriterade mål läsåret 2013-2014 med kommentarer 4 Hammarbacksskolans
Läs merDet nationella provet i årskurs 3 genomfördes första gången våren 2009
Anette Skytt Hur gick det 2010? Ämnesprov i matematik för årskurs 3 Ämnesprovet i matematik för årskurs 3 har nu genomförts under tre år. Här redovisas några av de resultat som framkommit liksom några
Läs merRutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School
Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram
Läs merELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
Elever i behov av särskilt stöd har enligt styrdokumenten rättighet att få det stöd de behöver för sin skolgång och utveckling. I Lgr-11 kan vi läsa Läraren ska i samarbetet särskilt uppmärksamma elever
Läs merMålkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.
ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,
Läs merElevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.
Elevers utvärdering av Evolutionstrappan Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt : sex st Metod De elever som skulle delta i utvärdering av Evolutionstrappan fick information att ta hem till
Läs merKvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15
Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna
Läs merDIGITALA KOMPETENSER OCH PROGRAMMERING
Pilotutvärdering 7 juli 2017 DIGITALA KOMPETENSER OCH PROGRAMMERING En utvärdering av samverkan mellan Uddevallas grundskolor och Innovatum Science Center När och var? Läsåret 16/17 har Uddevalla kommun
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering
Läs merC. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Läs merA. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.
Vifolkaskolan Utdrag ur Bedömning och betygssättning : Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta fall förutsättningar och
Läs merDe mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Barnkonventionen - med Mattecentrum Uppdrag 1 Introduktion Mattecentrums material för mellanstadieelever ger en överskådlig introduktion till barnkonventionen genom tre ämnesöverskridande uppdrag i samhällskunskap,
Läs merAtt lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik
Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Ingrid Olsson. Har du några funderingar så är min mailadress: ingrid.olsson5@bredband.net Problemlösning som huvudmål Problemlösning har
Läs merAtt använda svenska 1
Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både
Läs merSärskild utbildning för vuxna
LUST ATT LÄRA MER Särskild utbildning för vuxna SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA - SÄRVUX Våra kurser vänder sig till dig som - har fyllt 20 år - har en kognitiv funktionsnedsättning, eller en förvärvad hjärnskada
Läs mer